hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 8 of 8
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Sofia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Mhamutovic, Naida
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Skyddszoner som fosforfällor: En studie om skyddszonernas förmåga att förhindra fosforläckage2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Fosforläckage från våra gödslade åkermarker bidrar till övergödning i sjöar och hav. Fosforn transporteras ofta via ytavrining till uträtade vattendrag och vattnet färdas snabbt till sjöar och hav. För att undvika fosforläckage anläggs stödberättigade vallbeklädda skyddszoner mellan åker och vattendrag med syftet att ta upp fosfor. Tidigare studier har visat att det kan finnas en risk för fosformättnad i markerna längs vattendragen (Borggaard, Moberg & Sibbesen 1991; Vought, Dahl, Pedersen & Lacousière 1994; Svanbäck, Ulén, Etana, Bergström, Kleinman & Mattsson 2013).   

    Detta examensarbete syftar till att se om dagens skyddszoner är mättade eller kan ta upp mer fosfor och om jordarten spelar någon roll för fosforupptaget. Påverkan av pH och mullhalt på fosforupptaget är något som också undersökts. Jordarterna lera, morän och sand undersöktes i denna studie. Arbetet syftar även till att visa på landskapsförändringar och historik kring skyddszoner. Jordprov samlades in från 15 skyddszoner i Kristianstad. Proven torkades, siktades och skakades sedan med vatten som innehöll en känd mängd fosfor och upptaget av fosforn mättes. Historiska och nutida kartmaterial studerades för att se landskapets förändringar.  

      

    Analyser visade att nio av 15 skyddszoner var mättade med fosfor, d v s uppmätta halter efter skakningen var högre än den tillsatta mängden. De tre jordarterna hade vardera tre mättade skyddszoner och två omättade. Där var ingen statistiskt signifikant skillnad mellan de tre jordarterna med avseende på mättnad. För jordarten lera visade resultatet att pH-värde och mullhalt påverkade innehållet av fosfor där ett högre pH-värde visade en högre fosforhalt och ju högre mullhalten var desto mindre var fosforhalten. För morän visade resultatet samma som för lera men resultatet för hur mullhalten påverkade fosforhalten var inte signifikant. Resultatet för sand var att ju högre pH-värde desto högre var fosforhalten och ju högre mullhalt desto högre fosforhalt.  

    Skyddszonerna finns till största delen på mark som varit åkermark i minst 100 år medan andra tidigare nyttjats som översilningsängar eller som andra ängs- eller betesmarker. De områden som varit åker en längre tid har förmodligen gödslats kraftigt under efterkrigstiden. Anläggningen av skyddszoner kan därför ha bidragit till att återskapa landskapet som det såg ut innan rationaliseringen av jordbruket i slutet av 1950-talet.   

    Skyddszonerna är en viktig del i landskapet de då skyddar vattendragen från ytavvrining, förhindrar erosion och bidrar till att bevara biologisk mångfald i vattendraget och genom att fungera som spridningskorridorer. Våra studier visar att skyddszonerna behöver skötas om de ska fungera som näringfälla. Dagens stödberättigade skyddszoner får endast vara gräsbevuxna men man skulle kunna tänka sig framtida skyddszoner med energiskog eller träd där fosforn förs bort via ved.

  • 2.
    Björkman, Tina
    Högskolan Kristianstad.
    Hörneborg - borg eller lada?: kolanalys, magnetisk susceptibilitet, sjösänkning och historiska kartor.2013Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Hörneborg ligger på en udde i sjön Hörnsjön i Olofströms kommun i Blekinge län. En utgrävning av borgen gjordes 1997 för att fastställa funktion och ålder. 14C dateringar visade att borgen var byggd cirka 1030-1250 e.Kr. och förstördes genom brand någon gång mellan 1290 och 1420 e. Kr. (Ödman 1997). Enligt historiska kartor är Hörneborg placerad på en ö. Dokument över sänkning av vattennivån i sjön saknas. Förslag till utdikning av utloppet från Hörnsjön finns dock och syftet var att torrlägga omkringliggande marker vid Hörnsjön. Syftet med detta arbete är att sammanställa den litteratur som finns om Hörneborg, tidfästa sänkningen av Hörnsjöns yta och undersöka om det går att korrelera händelser i borgens historia med förändringar i sjösediment från Hörnsjön.

    Prover på bottensediment togs i tre profiler från isen på den östra sidan om borgen. Detta för att analysera kol och magnetiska mineral i sedimentet för korrelation med borgens historia. Borgens byggnation och förstörelse verkar inte ha gett några spår i sedimenten. Därför antas att materialet till byggnaden tagits från omgivningen, att byggnaden varit liten och konstruktionen inte orsakat någon större erosion. Kolanalysen visar ett antal små toppar. Dessa är oregelbundet förekommande och kan därför sannolikt inte knytas till borgens brand. Därför antas att branden varit begränsad. Att vattennivån i Hörnsjön sänkts under 1900- talet, beror sannolikt på de utdikningar som gjorts i utloppet för att torrlägga omkringliggande marker.

  • 3.
    Eliasson, Benjamin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Nilsson, Philip
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    LiDAR-datans möjligheter: en studie av senglaciala strandvallar i nordöstra Skåne och sydvästra Blekinge2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den relativt nya tekniken LiDAR har gjort det möjligt att undersöka och kartera landformer på ett mer effektivt sätt än tidigare. Syftet med arbetet var att undersöka hur väl LiDAR-data lämpar sig för att studera de strandvallar som finns i nordöstra Skåne och sydvästra Blekinge. Metoden har mestadels bestått av GIS-arbete i ArcMap, där vi i kartbilderna illustrerat terrängen med terrängskuggning alternativt terränglutning. Det vi fick ut från GIS-metoden har vi sedan kontrollerat ute i fält. Med LiDAR har vi fått en detaljrik bild över strandvallarna. Det har visat sig att terränglutning är den bäst lämpade metoden för det syfte vi arbetat mot. Dessa kartor har sedan gått att jämföra med tidigare forskning om hur strandvallarnas förekomst ser ut. Strandvallarna kan även kopplas till de strandförskjutningskurvor som tidigare gjorts i området. Slutligen kan vi konstatera att LiDAR är en utomordentlig metod för att studera strandvallar.

  • 4.
    Hiltunen, Filip
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Unger, Johannes
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    GIS - Geografilärarnas akilleshäl?: en intervjustudie av gymnasielärares arbetssätt kring Geografiskt informationssystem2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I den nya ämnesplanen för ämnet geografi har momentet GIS fått en allt tydligare plats med centrala mål som skall uppnås i undervisningen. Målen visar på att ett praktiskt arbetssätt, gärna med digitala läromedel, erfordras för att uppnå målen på bästa sätt. Hur ser detta faktum ut i dagens skolor egentligen?

    Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare på gymnasieskolor bedriver undervisning i momentet GIS. För att få svar på denna fråga genomfördes intervjuer med sex lärare på tre olika skolor som på olika sätt bedriver undervisning i GIS. Resultatet visar på att det finns en rådande kunskapsbrist bland lärare, där stöd i form av utbildning och skolanpassat material rörande GIS är en stor önskan bland lärarna. Generellt är lärarna positivt inställda till GIS och ser möjligheter, men även hinder i form av tid, kunskap och kostnader.

  • 5.
    Lagerås, Per
    et al.
    Riksantikvarieämbetet.
    Yassin, Sofia
    Riksantikvarieämbetet.
    Svensson, Nils-Olof
    Riksantikvarieämbetet.
    Past vegetation, topography and shore displacement2006Inngår i: In the wake of a woman: stone age pioneering of north-eastern Scania, Sweden, 10.000-5000 BC. : the Årup settlements / [ed] Per Karsten & Björn Nilsson, Stockholm: Riksantikvarieämbetet, 2006, 21-56 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 6.
    Svensson, Nils-Olof
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH).
    Vesan genom tiderna - från renjägare vid Yoldiahavet till vägbyggare vid Ysane2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 7.
    Svensson, Nils-Olof
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Regnéll, Joachim
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Paleoekologiska, främst pollenanalytiska, undersökningar inom E18 projektet, Gulli-Langåker: Arkivapport till Statens Historiska Museum, Oslo  9 december 20112011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [no]

    I 2009 og 2010 foretok Kulturhistorisk museum omfattende feltundersøkelser knyttet til utvidelsen av Europavei 18 fra Gulli i Tønsberg til Langåker i Sandefjord i Vestfold. Det har vært mulig å foreta nærstudier av fortidens jordbrukssamfunn, og å gjennomføre et sjeldent tett samarbeid med naturvitenskapelig ekspertise. I bind 1 og 2 presenteres de utgravde lokalitetene, organisert fra Gulli i nord til Langåker i sør. Bosetning, graver og jordbruksspor fra jernalderen har fått en fremtredende plass i presentasjonene. I bind 1 finnes i tillegg artikler om overordnede administrative og metodiske forhold. I det 3. og avsluttende bindet heves blikket, og både naturvitere med kunnskap om arkeologi og arkeologer med kunnskap om naturvitenskap oppsummerer og diskuterer kulturhistorien ut fra et bredt spekter av metoder og innfallsvinkler.

  • 8.
    Svensson, Nils-Olof
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH).
    Regnéll, Joachim
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Vegetationsdynamik och markanvändningshistoria längs vägsträckan Gulli-Langåker i Vestfold2013Inngår i: E18-prosjektet Gulli-Langåker: bd 3, oppsummering og arkeometriske analyser / [ed] Lars Erik Gjerpe, Bergen: Fagbokforlaget, 2013, 125-164 s.Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [no]

    I 2009 og 2010 foretok Kulturhistorisk museum omfattende feltundersøkelser knyttet til utvidelsen av Europavei 18 fra Gulli i Tønsberg til Langåker i Sandefjord i Vestfold. Det har vært mulig å foreta nærstudier av fortidens jordbrukssamfunn, og å gjennomføre et sjeldent tett samarbeid med naturvitenskapelig ekspertise. I bind 1 og 2 presenteres de utgravde lokalitetene, organisert fra Gulli i nord til Langåker i sør. Bosetning, graver og jordbruksspor fra jernalderen har fått en fremtredende plass i presentasjonene. I bind 1 finnes i tillegg artikler om overordnede administrative og metodiske forhold. I det 3. og avsluttende bindet heves blikket, og både naturvitere med kunnskap om arkeologi og arkeologer med kunnskap om naturvitenskap oppsummerer og diskuterer kulturhistorien ut fra et bredt spekter av metoder og innfallsvinkler.

1 - 8 of 8
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf