hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 6 of 6
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Eriksson, Mats E.
    et al.
    Department of Geology, Lund University.
    Hints, Olle
    Institute of Geology at Tallinn University of Technology.
    Bergman, Claes F.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Kingnites diamondi gen. et sp. nov., an exceptionally large Silurian paulinitid (Annelida; Polychaeta) from shallow marine settings of Baltoscandia2012Inngår i: GFF, ISSN 1103-5897, E-ISSN 2000-0863, Vol. 134, nr 3, 217-224 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The polychaete annelid Kingnites diamondi, a new paulinitid genus and species, is described from the Silurian of Baltoscandia. Its large maxillae differ morphologically from those of all other known paulinitids, particularly in being very elongate and having conspicuous myocoele openings and posterior portions of the first maxillae (MI). Albeit rare, this polychaete taxon is highly characteristic and appears to be confined to the Wenlock?Ludlow transitional interval on Gotland, Sweden, and ranges into the upper Ludlow on Saaremaa, Estonia. All samples yielding this species derive from strata formed in proximal carbonate platform environments. The temporal and geographical distribution indicates that it first appeared in Gotland and subsequently spread north-eastwards to the present-day Saaremaa. Kingnites diamondi adds to the list of known members of the Paulinitidae and reinforces the importance of this family, in terms of abundance and diversity, in Silurian polychaete faunas of Baltica. This is the biggest paulinitid recorded from the Silurian with an inferred body length of approximately half a metre and its diagnostic jaws may serve as a proxy for shallow water, backreef (marginal marine to lagoonal) environments.

  • 2.
    Krausz, Elin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Ignaberga kalkbrott: återställningsplaner i teori och praktik2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att bryta kalk i ett område orsakar stora ”sår” i naturen, därför finns speciella åtgärder som vidtas när ett kalkbrott brutits klart. Det finns en mängd olika sätt att efterbehandla eller återställa ett kalkbrott på beroende på dess förutsättningar. Aspekter att ta hänsyn till är exempelvis hur kalkbrotten smälter samman med omkringliggande natur, hur kalkbrotten efter efterbehandling blir viktiga boplatser för djur och växter samt om kalkbrottet ligger på ett vattenskyddsområde, som fallet är i Ignaberga. Genom litteraturstudier, dokumentstudier, bildanalyser samt fältstudier undersöker denna uppsats Ignaberga kalkbrotts återställningsplan och hur återställningsarbetet fortskrider. Som jämförande studie har Limhamns kalkbrott valts. Fokus i uppsatsen har lagts på planer som finns kring efterbehandlingen, om hur bestämmelserna tillämpats samt en översiktlig jämförelse mellan hur de båda kalkbrotten efterbehandlats så här långt. Resultaten visar att både Ignaberga kalkbrott och Limhamns kalkbrott efterbehandlar enligt de bestämmelser som finns och att planerna för hur kalkbrotten efterbehandlas bestäms utifrån de enskilda kalkbrottens förutsättningar som visade sig vara klart olika.

  • 3.
    Lerstorp, Jessica
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Riskanalys för vattenskyddsområdet i Degeberga2017Independent thesis Basic level (university diploma), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vattenskyddsområdet för Degebergas kommunala vattentäkt inrättades 1979 och skall innan 2022 uppdateras enligt ny lagstiftning och miljökvalitetsmål som en del av Kristianstad kommuns miljöarbete. Denna rapport har tagit del av befintligt tekniskt underlag från C4 Teknik, Kristianstad kommun, med förslag på utformning av nytt utökat vattenskyddsområde för att därigenom inventera och analysera de riskobjekt som kan utgöra potentiella föroreningskällor för vattentäkten.För att kunna göra en riskanalys för det förslagna vattenskyddsområdet så har miljö- och hälsoskyddskontoret och grundvattenplaneraren på kommunen tillhandahållit information om riskobjekt och deras placering i området. Resultatet av arbetet består av en bedömning av vattentäktens sårbarhet samt föroreningspotentialen hos de specifika riskobjekten i området.

    Vattentäkten är en del av ett betydande grundvattenmagasin som ligger i isälvsavlagringarna i Degebergas södra samhälle. Isälvsavlagringarna har hög genomsläpplighet och är känsliga för föroreningar men har samtidigt hög omsättning. Det gör att vattentäkten är mindre känslig för vattenlösliga ämnen och desto mer känslig för hydrofoba ämnen.Degeberga har en grundvattentäkt med goda tillgångar och mycket bra kvalitet. Det finns ingen reservvattentäkt idag som kan ersätta den så skyddsvärdet är väldigt högt.Syftet med det här arbetet är att ge Kristianstads kommun material som kan stärka behovet av nya restriktioner och utbredning av det kommande uppdaterade vattenskyddsområdet.

  • 4.
    Salvigsen, Otto
    et al.
    Norge.
    Elgersma, Anne
    Norge.
    Hjort, Christian
    Lund University.
    Lagerlund, Erik
    Lund University.
    Liestol, Olav
    Norge.
    Svensson, Nils-Olof
    Lund University.
    Glacial history and shoreline displacement on Erdmannflya and Bohemanflya, Spitsbergen, Svalbard1990Inngår i: Polar Research, ISSN 0800-0395, E-ISSN 1751-8369, Vol. 8, nr 2, 261-273 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Traces of former glaciation were studied on Erdmannflya and Bohemanflya. Both peninsulas were probably completely covered by glaciers during the Late Weichselian and the final deglaciation took place around 10,000 C-14 years BP. Esmarkbreen readvanced shortly after 9,500 BP, probably a local and shortlasting event. Raised beaches occur to about 60 m above sea level, and date back to about 10,000 BP. Initial land emergence was rapid, about 3m/100 years. It seems to have been followed by a marine transgression between 8,500 and 7,500 BP, which resulted in a large and distinct beach bridge and marine abrasion cliffs about 10-12 m above present sea level. Mytilus edulis lived in the area between at least 9,000 and 5,000 BP. Five thousand years ago relative sea level probably stood 3-4 m higher than today. Relative sea level has remained close to present during the last centuries. Different positions of glacier fronts in this century have also been mapped.

  • 5.
    Svensson, Nils-Olof
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH).
    Relative sea level changes in SE Sweden: the 7ka and 10.5ka paleo-shorelines2015Inngår i: Relative sea level changes in SE Sweden: the 7ka and 10.5ka paleo-shorelines, American Geophysical Union (AGU), 2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 6.
    Svensson, Nils-Olof
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH).
    Salinity dynamics in the Baltic Sea linked to anthropogenic foraging behavior during the Holocene: S03-032014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    S03-03 Salinity dynamics in the Baltic Sea linked to anthropogenic foraging behavior during the Holocene

    Nils-Olof Svensson1

    1 Department of Science and Mathematics, Kristianstad University, 291 88 Kristianstad, Sweden

    Email: nils-olof.svensson@hkr.se

     

    Former Lake Vesan is situated in the province of Blekinge in South Sweden. Before drainage and cultivation in 1927 forming a shallow lake surrounded by Phragmites reeds and connected to the Baltic Sea through a c. 3 km long outlet river.

    This region has a well studied sea-level history showing that here global sea-level change since the last glacial is surprisingly well balanced by the glacioisostatic uplift. The result is that the studied basin for the last 10 000 years repeatedly shifted between being a lake or a bay of the Baltic. For most of this time it´s shores were important for fishing and hunting as well as for dwelling places. Later also activities like farming and burials left their traces.

    In this archeologically unusually rich environment it was decided to build a highway initiating extensive archaeological and paleoecological studies of which this study is a part.

    In the project my role is to study a more than 5 m long sediment core for microfossils and physical parameters to reveal the environmental history of the basin and its surroundings. Pollen and algae are the primary subjects here and analysis is still ongoing. Diatoms give information both on nutrient levels and salinity in the water, important both for revealing local sea-level history and productivity. This information may allow discussing changes in abundance and species composition of the limnic and marine fauna foraged by man. The sediments from early Holocene are unfortunately missing due to a hiatus. This is related to the wave action during the early part of the transgressive Ancylus stage. The younger sediments shows initially rather low but gradually increasing organic content, interpreted as low organic production during later part of the Ancylus Lake stage, and then increasing productivity as salinity in the Baltic increased due to the sea level rise in the areas of the Baltic Sea inlets.

    Further up in the sediments a color change and increase in organic content coincides with major changes in the algae flora, the green algae Pediastrum decreases at the same time as dinoflagellate resting spores becomes frequent. The diatom flora also changes distinctly, indicating higher salinity. The horizon is radiocarbon dated to 5900 BC (7900 BP) and coincides in time rather well with the shift to the fully marine part of the Littorina Sea stage.

1 - 6 of 6
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf