hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 24 of 24
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Stefan
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Lokal skolutveckling: ett praktiskt försök med verksamhetsutveckling i en kommuns skolor2003Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 2.
    Andersson, Stefan
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Skolans arbetsorganisation: en framgångsfaktor?2002Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats behandlar skolan utifrån ett arbetsorganisatoriskt perspektiv med fokus på lärande och utveckling. Med utgångspunkt från teoribildning kring ’den lärande organisationen’ och med stöd av empiriskt material från fem skolor i Sölvesborgs kommun diskuteras det organisatoriska lärandets förutsättningar och nytta med inriktning på skolan och dess verksamheter. Det empiriska materialet tyder på att dagens skolorganisation och utbildningstänkande försvårar etablerandet av den lärande organisationen. Bl.a. visar materialet på att lärare inte använder den egna arbetsenhetens (arbetslagets) möjligheter till reflektion och kunskapsutveckling. Lärare arbetar i alltför stor utsträckning isolerade från varandra utan konkret och tydlig handledning från kolleger eller ledning. Den pedagogiska diskussionen inom lärarkollegiet förefaller att i huvudsak handla om utbyte av tips och idéer snarare än om de pedagogiska förutsättningarna, villkoren och möjligheterna. Resultatet tyder även på att det saknas planering och uppföljning av verksamheten och därmed också en möjlighet till diskussion kring verksamhetsmål och -uppfyllelse på såväl kollegial som ledningsnivå.

    Den slutsats som dras är att det krävs konkreta och lokalt förankrade utvecklingsprojekt – byggda på aktionsforskningens idé och form – som ger förutsättningar för den enskilda skolan och dess personal att bryta etablerade tanke- och handlingsmönster och att utveckla det organisatoriska lärandet.

  • 3.
    Andersson, Stefan
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Carlström, Inge
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Verksamhetsutveckling med stöd av IKT: ett kompetens- och skolutvecklingsprojekt på lokal nivå2003Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 4.
    Assarsson, Inger
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Vari ligger särskolans framtid?: lärarinställningar kring särskolans verksamhet2003Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den politiska och ideologiska utvecklingen inom handikappolitiken har medfört krav på deltagande och gemenskap. Inom skolan har detta tagit sig uttryck i uppdrag att skapa en skola, där inga elever utesluts på grund av funktionshinder. ”En skola för alla” har fått ett successivt ökat stöd i ! politiska styrdokument för att slutligen i Lärarutbildningskommitténs betänkanden utmynna i en lärarutbildning där lärare förbereds för att undervisa alla elever.

    Föreliggande undersökning är en kartläggning av verksamheten i en särskola och ett resurscenter i en mindre sydsvensk kommun. Studien kommer att ligga till grund för ett framtida skolutvecklingsprojekt i syfte att öka samverkan och åstadkomma ett närmande mellan elever och personal mellan skolformerna.

    Syftet med rapporten är att dokumentera pedagogers reflektioner kring verksamheten, kring uppdraget samt kring de elever, som får sin utbildning inom särskolans ramar.

    Datainsamlingen genomfördes i form av intervjuer. Resultatet visade på faktorer i förutsättningar, pedagogiska förhållningssätt och i förändringsbenägenhet, som är av betydelse för en ökad samverkan mellan grundsärskola och grundskola. För ökad måluppfyllelse är en vidare utveckling inom dessa områden av vikt.

  • 5.
    Augustinsson, Sören
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap.
    Skolan och arbetslivet: ett öppet system2003Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 6.
    Brynolf, Margrethe
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Fackföreningarnas betydelse för lärarrollen: en studie av fackföreningarnas framväxt och förändringar, med fokus på 1990-talet, och hur dessa har påverkat lärarrollen2004Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 7.
    Brynolf, Margrethe
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Rektors ansvar för lärarens roll: en studie kring skolans styrning och ledning2003Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 8.
    Carlström Hagman, Lena-Pia
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Forskningsanknytning: ett försök att lösa upp en knut2002Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna framställning diskuteras forskningsanknytning av högre utbildning med särskilt fokus på den nya lärarutbildningen. Diskussionen behandlar forskningsanknytning uti från styrdokument på nationell och lokal (lärosätes-) nivå samt med avseende på den enskilde studentens lärande. Försök görs att nyansera begreppet forskningsanknytning och ge det olika betydelser genom att relatera det till utbildning, undervisning och målen för studentens lärande.

  • 9.
    Carlström Hagman, Lena-Pia
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Vad kan "levande utbildningsteori" betyda för lärarutbildningen?2003Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats tar sin avstamp i den vardagliga observationen att vi som lärare inte alltid förmår leva upp till våra pedagogiska värderingar. Jag diskuterar en teoretisk och metodisk ansats som skulle kunna bidra till att minska detta glapp och som samtidigt skulle kunna stödja vår pedagogiska kunskapsutveckling. Avslutningsvis föreslås några tillämpningar med särskilt fokus på lärarutbildningen, men som förhoppningsvis kan vara av nytta även inom andra utbildningsområden.

  • 10.
    Carlström, Inge
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Den framtida lärarrollen: några nedslag i utredningar, utvärderingar, styrdokument för lärarutbildningen och den obligatoriska skolan samt en diskussion kring kongruensproblemet2003Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 11.
    Carlström, Inge
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Den påbjudna lärarrollen: en analys av skolans styrdokument2002Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport belyser lärarens roll i de centrala styrdokumenten. Bakgrund ges genom en historisk genomgång av undervisnings- och läroplaner där lärarrollen sätts i fokus. Tyngdpunkten ligger på 1960-talets läroplaner samt Lgr 80. Härigenom får man en uppfattning om hur rollen utvecklats. Det är i första hand den påbjudna lärarrollen som diskuteras, men också den möjliga, den genomförda. och den erhållna nämns.

    Lpo 94 ägnas därefter särskilt stor uppmärksamhet. Här analyseras läroplanstexten kring två frågeställningar:

    ”Vilka uppgifter har skolan enligt Lpo 94?”

    ”Vilken roll har lärare för att skolan ska klara sin uppgift?”

    Genom detta förfaringssätt kartläggs skolans samhällsansvar och lärarens del i detta.

    Svaret på frågorna ges genom att skolans uppgiftsrymd presenteras som en semantisk sfär där uppgifterna på olika sätt är beroende av varandra och hänger samman till en helhet. Lärarens roll i skolans samhällsuppdrag ges i form av aspekter och kategorier. Aspekterna på skolans uppgifter knyts åter till läroplanen och innebörden med avseende på lärarrollen exemplifieras genom lämpliga kärncitat.

    Erfarenheterna från den historiska genomgången och de båda analyserna knyts samman till en nulägesbeskrivning. Denna avslutas med några förslag till åtgärder som skulle kunna resultera i att den påbjudna lärarrollen har större möjlighet att närma sig den erhållna.

  • 12.
    Carlström, Inge
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Nya lärarroller, samhällsförändringar och skolkultur: inledning och forskningsansats2003Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 13.
    Carlström, Inge
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Andersson, Stefan
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Verksamhetsutveckling mot en lärande organisation: praktik - reflexion - utveckling2002Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport ger inledningsvis en översikt över lärande och de metodiska konsekvenser som är en följd av olika pedagogiska synsätt. Med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet diskuteras konsekvenserna för en lärande organisation. Detta senare begrepp definieras, beskrivs och analyseras därefter både med avseende på intern och extern kontext.

    Diskussionen leder fram till en modell för verksamhetsutveckling mot en lärande organisation. Modellens grundstruktur definierar tre .arenor, praktik-, reflexions- och utvecklingsarenan. Genom ett kunskapsflöde inom och mellan arenorna samt med stöd av auktoritativa aktörer s. k. facilitators kan verksamheten utvecklas. Den metodiska ansatsen för modellen är aktionsforskning i och kring verksamhetens praktik.

    För att nå optimala förutsättningar för lärande och verksamhetsutvecklingen föreslår vi byggandet av lärande gemenskaper (såväl inom som mellan organisationer) för ett ökat kreativt, reflexivt kunskapsflöde. Lärande gemenskaper kan med fördel skapas med stöd av distansöverbryggande teknik.

  • 14.
    Carlström, Inge
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Svensson, Kjell-Erik
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Några lärares syn på sin egen yrkesroll ur ett historiskt pespektiv2004Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 15.
    Malmström, Elisabet
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Bilder för en annan skola: om att förändra skolkultur2002Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 16.
    Malmström, Elisabet
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Communication and identity: about the hand-made picture and an educational semiotic perspective2003Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 17.
    Malmström, Elisabet
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Kommunikation och identitet: om bild och pedagogik i ett sociokulturellt perspektiv2002Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Föreliggande artikel kastar ljus på koloniseringen av den egengjorda bilden, som lätt blir osynlig i vår tidsanda. Avsikten är att tänka kring individens lärande och med bild som redskap lyfta fram kommunikation av erfarenheter i vardagen.

    En bildlärande diskurs innebär att använda för området specifika begrepp som definieras. Intersubjektivitet d v s samtalets kommunikativa och socialiserande funktion genom bildspråket, grundar sig i pragmatisk semiotik.

    Fokus i artikeln är ett förhållningssätt till begreppskvartetten individen – bilden – omvärlden och åskådaren. Att ge bildens språkliga funktioner tid för samtal och reflektion innebär samtidigt att stimulera individens identitet och relation till kontext och respondent som kan vara handledare och kamrater.

    Ett pedagogiskt bildsemiotiskt fält ska uppmärksamma och utveckla den pedagogiska verksamhetens språklighet. Värdet av olika teorier bakom mitt förhållningssätt till bild är att de mer eller mindre betonar människa och kultur. En fördel med att kombinera Peirces mer allmänna teckenmodell, Habermas mer specifika teori om kommunikativt handlande, Vygotskys språkteori samt Jungs individuationsteori är att de fokuserar alla på både människan och kulturen men lägger tyngdpunktema olika. Peirce lägger tyngdpunkten på mediering, Jung på sändarens individuation, medan Habermas och Vygotsky lägger tyngdpunkten i kommunikationen, i samvaron mellan kommunikator (elev) och respondent (handledare och kamrater); i individens medskapande av kultur. I artikeln diskuteras bildens tolkningsnivåer och tolkning av bildens olika språkfunktioner, samt vad en bildpedagogiskt inriktad samvaro och verksamhet kan innebära samt om dokumentation av elevbilder i boken JAG SJÄLV. Handledningens betydelse betonas samt till sist reflektioner över individens behov av att sätta spår.

  • 18.
    Ottosson, Kathe
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    IKT som ett didaktiskt redskap inom lärarutbildningen: en studie kring studenters upplevelser av kommunikationsnätet First Class2003Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 19.
    Svensson, Kjell-Erik
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Bilder från pedagogikens landskap2003Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 20.
    Wersäll, Britt-Louise
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Lärares professionalism: en problematisering i ljuset av aktuell forskning2003Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport ger en översikt av främst svensk och j anglosaxisk forskning om lärares professionalism och professionalisering. Följande frågor och nyckelbegrepp behandlas.

    Hur kan professionalism och professionalisering definieras?

    Vilka tidsförändringar har skett ifråga om professionalisering?

    Vilka nya grundkrav har vuxit fram på lärarrollen?

    När och hur har professionalismen och lärares makt minskat över tid? Varför?

    Vilka ideal och realiteter finns då det gäller lärares etik, politiska förhållanden och påverkan?

    Vilken betydelse har läraridentiteten?

    Vad innebär kunskap och kompetens i ett professionellt sammanhang? samt

    Vilka strategier bör samhället och lärarna använda for att öka lärarprofessionalismen?

  • 21.
    Wersäll, Britt-Louise
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Lärarrollen i verkligheten: åtta grundskollärare berättar2005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    |Rapporten redovisar resultatet av en empirisk undersökning av åtta grundskollärares uppfattningar och upplevelser ifråga om lärarrollen och dess förändring, främst under de senaste decennierna. Intervjuerna utfördes i fyra strategiskt och stratifierat utvalda skolor med hjälp av narrativ metod. Denna metod utgår från en kvalitativ ansats, som innebar att lärarna själva berättade relativt fritt utifrån en frågeguide.

    En medveten avgränsning gjordes i undersökningen: ett kategoriserat innehållsfokus fanns, där substansen betraktades som det viktiga, inte berättelsernas former eller strukturer. Frågorna behandlade, förutom bakgrund och motiv till yrkesvalet, upplevelser av lärararbetet och lärarutbildningen, uppfattningar om läroplaner, lärarens upplevelse av sin livssituation (viktiga levnadshändelser), vidare lärarens synpunkter på skolans organisation och ekonomi över tid. Andra viktiga frågor berörde deras uppfattningar om samhällsförändringar, skolans värdegrunder samt risken for utbrändhet bland lärare.

    Resultaten visade att professionalismen behövde stärkas. Några av lärarna kände sig nedvärderade i samhället och i massmedierna, de ansåg sig behöva bättre stöd för sin sociala elevfostran, önskade klarare moralisk gränssättning, mer hjälp för svagare elever, for att kunna använda nya pedagogiska modeller och verktyg på rätt sätt. Sociala och kulturella skillnader kräver mer resurser. Skolor har visserligen flera stödorgan, men mer samarbete med föräldrarna önskas. Ifråga om samhällets förändring brister lokaldemokratin, enligt flera lärare. Arbetsuppgifter hopar sig och detta resulterar ofta i tidsbrist och stress. Men flera förslag till förbättringar för lärare och skola framläggs av de intervjuade, såväl resursstöd utifrån som omorganisation av det egna arbetet och skolverksamheten.

  • 22.
    Wersäll, Britt-Louise
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Samhällsförändringar och nya lärarroller2003Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna rapport beskrivs översiktligt ett flertal samhällsförändringar, vilka varit av betydelse för att skapa och förändra nya sociala och kulturella lärarroller. Beskrivningen grundar sig på såväl svensk som internationell forskning.

    Följande problemställningar har väglett översikten.

    Vilka är samhällsförändringarnas innebörd och vilka konsekvenser har de haft för lärares arbete?

    Vilka hinder eller möjligheter för lärare utpekas av forskarna?

    Vad orsakar lärares utbrändhet och hur kan denna motverkas?

    Vad betyder ny informations- och kommunikationsteknik (IKT) för lärares roller?

    En viktig slutsats är att skola och lärare borde få mer resurser till kompetensutveckling för att klara de nya sociala och kulturella rollerna, särskilt med tanke på fostran, mångkulturalism och kommunikationspedagogik. Lärare borde även få träna i proaktiv stresshantering för att minska risken för senare utbrändhet. Ifråga om IKT behövs mer ideologisk reflektion, mål- och värdeinriktning samt pedagogisk och organisatorisk vidareutveckling.

  • 23.
    Wersäll, Britt-Louise
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Skolans värdegrunder2003Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 24.
    Wersäll, Britt-Louise
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Skolkultur och lärarroll2003Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten behandlar översiktligt olika perspektiv, teorier och tidigare empiriska undersökningar om skolkultur. Följande frågor vägleder rapporten.

    Hur kan skolkulturbegreppet definieras? Vad ingår i skolkulturen?

    Vilka perspektiv har tidigare forskare utgått ifrån och vad innebär dessa perspektiv?

    Vilka aspekter framhävs och vilka resultat finns i svensk respektive utländsk forskning?

    Hur kan en strategisk positiv skolutveckling genomföras?

    I slutet av rapporten preciseras skolkulturens byggstenar med hjälp av kategorierna skolförbättring, skoleffektivitet, undervisningskultur, organisationskultur, avgränsad normativ kultur samt lärarkultur.

    Byggstenarna antas utgöra kontexter, vilka inramar lärarrollen på mellannivå. Denna nivå befinner sig mellan de yttre ramarna för lärarrollen (t.ex. statliga styrdokument) och den individuella lärarens inre egenskaper, attityder, erfarenheter, känslor och förmågor.

    Med utgångspunkt i skolkulturens byggstenar formuleras slutligen j strategiska råd angående en positiv skolkulturell utveckling. Dessa råd är viktiga förutsättningar för framtidens lärarroll. De kategoriserade strategiska råden skulle även kunna användas metodologiskt som en grund för operationaliseringar eller påståenden i strukturerade enkäter eller intervjuer då skolkulturer i bred bemärkelse inom olika typer av skolor skall undersökas och analyseras.

1 - 24 of 24
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf