hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 50 of 50
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abrahamsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Brobyggare: kulturtolkare mellan invandrare/flyktingar och det svenska samhället: en utvärdering2007Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 2.
    Abrahamsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Augustsson, Janeth
    Jennfors, Lars
    Kristianstads kommun.
    Allaktivitetshuset Näsby: utvärderingsbedömning2006Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 3.
    Abrahamsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Karjalainen, Jennie
    Knutsson, Christina
    Humana basala strategier: flyktingkvinnors hälsa och resurser i utvecklingen av närsjukvård2005Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 4.
    Abrahamsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Lindskov, Cecilia
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Berg, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Darin, Marianne
    Jörnrud, Carina
    Lennartsson, Ingela
    Mattson, Stina
    Sigurdsson, Marie
    Särnblad, Pia
    Tillawi, Ulrica
    Familjehuset Näsby: en utvärdering för utveckling2007Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 5.
    Andersson, Ann-Christine
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Melander, Katarina
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Kvinnors upplevelse av att leva med diabetes typ 22013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisksjukdom som ökar på grund av förändrade kostvanor och minskad fysisk aktivitet. Det är en sjukdom som ställer stora krav på individen eftersom det är viktigt med välfungerande egenvård för att må bra. Att drabbas av en kronisk sjukdom upplevs oftast negativt samtidigt som det är viktigt att få ett namn på sjukdo- men. Det finns studier som tyder på att kvinnor verkar må psykiskt sämre och har sämre reglerad diabetes än män. För att kunna stödja kvinnorna i egenvården behövs kunskap om hur de upplever det att leva med diabetes. Syfte: Undersöka kvinnors upplevese av att leva med typ 2 diabetes. Metod: Litteraturstudie som bygger på nio kvalitativa artiklar. Resultat: Fyra teman hittades; besvikelse och svek, kluvenhet, skuld och skam samt oro för framtiden. Diskussion: Det är svårt att vara kvinna och leva med diabetes typ 2. Sjukdomen kräver daglig egenvård och kombinerat med andra roller som kvinnan har i sitt dagliga liv kan kraven upplevas som stressande för en del av kvinnorna. Många kvinnor med diabetes typ två upplevde att de var i behov av bättre stöd och information för att kunna leva med sin sjukdom. Slutsats: Vårdpersonal behöver mer utbildning och ha med ett genusperspektiv för att förstå kvinnornas behov. Diabetesutbildningen behöver utveckas till att omfatta hela familjen, men samtidigt måste den vara individanpassad.

  • 6.
    Andersson, Emma
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Levin, Ida
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    "Jag kan inte tänka på något annat": en empirisk studie om rädsla ur ett livsvärldsperspektiv2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:  Vårdpersonal möter i arbetet patienter som upplever rädsla. Inom omvårdnad är förståelse för människors upplevelser och erfarenheter central. Genom att försöka förstå fenomen som påverkar människans livsvärld gynnas relationen mellan vårdtagare och sjuksköterska.

    Syfte: Syftet var att beskriva fenomenet rädsla ur ett livsvärldsperspektiv.

    Metod: Studien baserades på 74 berättelser om rädsla skrivna av sjuksköterskestudenter. Kvalitativ innehållsanalys användes.

    Resultat: Situationer av ovisshet, maktlöshet eller hot utlöste rädsla. Under rädsleupplevelsen gjorde den tysta kroppen sig påmind, kroppen upplevdes okontrollerbar, informanterna blev tillfälligt förvirrade och fick förändrad verklighetsuppfattning. Kamp- och flyktbeteende och upplevelser av att rädslan födde nya känslor beskrevs också. När rädslan släppte tystnade kroppen, situationen upplevdes overklig och ibland genant och händelsen lämnade spår.

    Diskussion: Eftersom människor riktar medvetandet olika är det individuellt vad människor blir rädda för. Rädslan finns i levd kropp och påverkar samt påverkas av levd tid. Att gå till sig själv och förstå sin egen rädsla underlättar för att känna igen och förstå upplevelsen av rädsla hos andra.

    Slutsats: Att förstå och kunna möta rädsla hos andra är centralt i omvårdnad liksom i alla människovårdande yrken. Då upplevelsen av rädsla är central är det viktigt att förhålla sig fördomsfri till vad som utlöser rädsla hos andra människor och undvika att värdera rädslan.

  • 7.
    Andersson, Malin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Tufvesson, Malin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Barnavårdsutredningar i tid eller otid?2013Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 8.
    Berg, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Rask, Marie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Patienternas syn på individualiserad vård på en ortopedisk klinik2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Samhället ställer ökade krav på uppföljning av hälso- och sjukvårdens kvalitet. Individualiserad vård anges som något av det mest centrala i vården och omvårdnaden av patienten (ICN, 2006) och betonas i olika policy- och kvalitetsdokument både nationellt och internationellt (Nilsson, 2005, OECD, 2004). I närsjukvårdsprofileringen och utvecklingen som redovisats för Nordöstra Skåne betonas att vården skall utgå från patientens behov (Region Skåne, 2003) och innefatta utveckling av nya vård- och behandlingsformer där patienten och närstående står i fokus. Behovet av vård och omvårdnad och dess utförande varierar då en patient blir inlagd på sjukhus och det är viktigt att beakta att patienten och dennes närstående kan känna sig sårbara och utsatta (Hälso- och Sjukvårdsrapporten från 2001). Utvärderingar som belyser ett helhetsperspektiv på vårdtagarna är viktiga och måste innehålla både medicinska- och omvårdnadsdata. I föreliggande rapport är det det omvårdnadsperspektivet som står i centrum.

  • 9.
    Bergström, Ann-Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Äldrevårdsteam enligt "Hässleholmsmodellen"2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Andelen äldre personer ökar i det svenska samhället. Med stigande ålder ökar risken för olika sjukdomar och besvär. För att kunna tillgodose en trygg och god vård till denna patientkategori krävs samordnade och välplanerade insatser. Distriktsnämnden för Nordöstra Skånes sjukvårdsdistrikt har beslutat att äldrevårdsteam ska tillskapas för att kunna erbjuda hembesök till äldre vid akuta/halvakuta sjukvårdsbehov. Syftet med detta arbete var att beskriva processen hur projektet äldrevårdsteam enligt "Hässleholmsmodellen" initierades, planerades och startades upp samt som en del i utvärderingen av projektet undersöka vad olika berörda intressenter ansåg var nyttan med äldrevårdsteam utifrån sitt perspektiv. Metoden som användes var intervjuer med yrkesverksamma och intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. I intervjuerna framkom att äldrevårdsteamet kan vara en resurs och ett stöd vid bedömning samt utgöra en möjlighet för förbättrad samverkan och delaktighet kring patienten. Genomgående bedömde informanterna att det innebär en stor nytta för den äldre personen att kunna få vård i hemmet och slippa åka iväg till sjukhuset eller vårdcentralen. I några intervjuer betonades värdet av att svårt sjuka och döende människor bereds möjlighet att få vara kvar i sitt hem. Det är av största betydelse att utvärdera projekt på olika sätt och en viktig del är att ta reda på vilken nytta äldrevårdsteamet innebär för den enskilde patienten.

  • 10.
    Bing, Vibeke
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Sociala insatser på en familjecentral - en utvärdering2011Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 11.
    Björck, Maria
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Nilsson, Ingela
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Beck, Ingela
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Sjuksköterskans stöd till hemtjänstpersonal i samband med vård i livets slutskede: ur ett sjuksköterskeperspektiv2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Äldre personer i ordinärt boende som befinner sig i livets slut har behov av palliativvård för att ges förutsättningar att leva med värdighet och välbefinnande. Hemtjänstpersonal är undersköterskor och vårdbiträde som till stora delar utförden praktiska omvårdanden vid vård i livets slut till äldre personer i ordinärt boende. Sjuksköterskan är ytterst ansvarig för att den äldre får den vård som behövs och har därmed också ett ansvar att ge personalen det stöd som behövs för god palliativvård. Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vara ett stöd till hemtjänstpersonal i samband med allmän palliativ vård till äldre personer i livets slutskede. Datainsamlingen bestod av 19 individuella intervjuer som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom kategorierna; Indirekt stöd och Direkt stöd. Det indirekta stödet handlade om att vara tillgänglig, att samverka med andra professioner och organisationer samt att kommunicera och bekräfta hemtjänstpersonalen. Det direkta stödet handlade om att vara delaktig i det direkta patientarbetet och att ”ta” svåra samtal med närstående. Det framkom att sjuksköterskan alltid upplever sig tillgänglig via telefon för hemtjänstpersonalen i samband med vård i livets slutskede. Något regelbundet strukturerat direkt eller indirekt stöd verkar inte till att förekomma i någon större utsträckning.

  • 12.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Helhetssyn – att binda samman, avgränsa och leda2010Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 13.
    Brandt, Maria
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Larsson, Anne-Lie
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Beck, Ingela
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Sjuksköterskors upplevelse av vad som främjar ett gott etiskt klimat inom hälso- och sjukvård av äldre2014Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 14.
    Cato Jurlander, Ingegerd
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Edfors, Ellinor
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Edberg, Anna-Karin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Betydelsen av en förändrad utemiljö vid ett särskilt boende för personer med demenssjukdom2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Demens är ett syndrom med kognitiv svikt som leder till svårigheter att klara det dagliga livet, vilket medför att omgivningen och miljön måste vara anpassad efter personens behov. Tidigare forskning har visat att utevistelse i en anpassad trädgård som skapar trygghet, är orienterbar, stimulerar till aktiviteter och gemenskap samt erbjuder avskildhet och skyddar mot intryck som kan skapa oro kan leda till ett ökat välbefinnande för personer med demenssjukdom. Syftet med studien var att beskriva betydelsen av en förändrad utemiljö vid ett särskilt boende för personer med demenssjukdom. Studien har en case study design med mixed metod approach med tyngpunkt på kvalitativansats. Studiens resultat visar att den förändrade utemiljön stödjer de boendes välbefinnande, inbjuder till aktivitet, gemenskap och avskildhet samt väcker minnen.Trädgården väcker förväntningar hos de boende men ställer krav på personalen och användningen styrs av personalens tid och kunskap. En förändrad utemiljö med större möjligheter till en stimulerande utevistelse visar sig skapa ett ökat välbefinnande förboende, närstående och personal

  • 15.
    Duran, Maria
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Välkommen till den Europeiska Unionen: En litteraturstudie om ensamkommande barn i EU2013Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 16.
    Dychawy-Rosner, Irena
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Samtal om närsjukvården i Bromölla2007Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 17. Ek, Ann-Marie
    et al.
    Lindell, Lisbeth
    Nilsson, Marie
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Formativ utvärdering av Projekt neuropsykiatri i närsjukvård, Nordöstra Skånes sjukvårdsdistrikt: tentativa resultat2005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med utvärderingen har varit att beskriva hur Projekt neuropsykiatri i närsjukvård har genomförts under dess första två år. I arbetet med utvärderingen har speciellt fokus lagts på en del av projektet; endagarsutbildningarna. Hur har dessa upplevts av deltagarna? Har de fått de önskade effekterna? Vad kunde ha gjorts annorlunda? Projektets andra delar har mer indirekt berörts i utvärderingen.

    Som grund för insamling av data har observationer i samband med endagarsutbildningarna använts, liksom kursutvärderingar och informella samtal med såväl kursdeltagare som personal från Minnesmottagningen. Dessutom har strukturerade intervjuer genomförts med tre sjuksköterskor.

    Nyckelinformanter är personalen på Minnesmottagningen, distriktsläkare, sjuksköterskor samt biståndshandläggare. Dessa upplever utbildningarna som positiva och lärorika och att de kan leda till en ökad kunskap om demens. Samverkan mellan kommun och Region Skåne upplevs ha ökat till följd av utbildningarna. En ursprunglig förhoppning fanns att utbildningarna skulle leda till att kunskapen sprids vidare ut i organisationerna. Resultatet av utvärderingen tyder emellertid på att detta inte har skett, åtminstone inte i den utsträckningen som önskats av Minnesmottagningens personal. En orsak till den begränsade kunskapsspridningen kan vara att utbildningsdeltagarna ej har någon pedagogisk grund att stå på. En annan faktor som kan ha verkat hindrande för kunskapsspridningen är att det inom huvudmannaorganisationerna saknas en gemensam värdegrund för synen på demens.

    De tentativa resultaten av utvärderingen tyder på att projektet i stort har fått en rad positiva följder för vårdpersonalen. Förutom en ökad samverkan mellan kommun och Region Skåne har samverkan med olika enheter inom Centralsjukhuset Kristianstad ökat, liksom med Neuropsykiatriska kliniken i Malmö. I studien framkommer att personal från såväl hälso- och sjukvården som från den kommunala omsorgen vet att de med förtroende kan vända sig till Minnesmottagningen, något som visar sig ha lett till en ökad trygghet. Projektet har även fått till följd att antalet diagnoser samt användningen av bromsmediciner har ökat.

    Utvärderingen identifierar ett antal möjliga hinder för en god demensvård, bland annat vårdens hierarkiska struktur, bristen på gemensamt förhållningssätt gentemot demenssjuka samt att tilliten till experterna på Minnesmottagningen riskerar att öka deras arbetsbörda i stället för den önskade motsatta utvecklingen.

    Denna utvärdering har fokuserat på hur vårdpersonalen upplever projektets verksamhet. I en eventuell fortsatt utvärdering av verksamheten föreslås att fokus läggs på hur kunskap och erfarenheter sprids i verksamheterna samt hur projektet påverkar patienterna och deras anhöriga. 

  • 18.
    Forsén, Lotta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Janlöv, Ann-Christin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    De äldstas erfarenhet av att leva i närsamhället: en fokusgruppsstudie i Kristianstad kommun2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    En stor och snabb ökning av en äldre befolkning ses i nästan hela världen vilket utmanarsamhällen att anpassa sig och planera i syfte att maximera deras hälsa och funktionsförmåga.Ett åldersvänligt samhälle har stödjande miljöer och kultur av delaktighet med möjlighetatt fullt ut delta i samhället. Syftet med denna studie är att studera upplevelsen avKristianstads kommuns äldre invånare över 75 år ur hälso- och aktivitet perspektiv. Studienanvänder empiriska data som samlats in från två fokusgruppsintervjuer med sammanlagt14 informanter och kvalitativ induktiv innehållsanalys. Seniorerna beskrev oberoendeoch självständighet, samt social delaktighet och känslan av att vara till nytta både för sigsjälv och samhället som helhet som viktiga faktorer i åldrandet och hälsa. Självständigtboende med tillgång till service, samhällsresurser och infrastruktur ger möjlighet att behållaoberoendet. Rikligt med aktiviteter och umgänge samt känslan av trygghet var centralt försocial delaktighet. För att behålla känslan av att vara till nytta och en resurs beskrev informanternavikten av att delta i och påverka sina levnadsvillkor. Sammanfattningsvis ger denväxande äldre befolkningen tydliga signaler om att arbeta för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggandeåtgärder skapar möjlighet till friskt och aktivt åldrande. Analysresultatetska ingå i Kristianstad kommun WHO Age-friendly cities projekt vars syfte är att göra enförvaltningsövergripande plan med fokus på framtiden för ett aktivt och hälsosamt åldrandesamt även med förhoppning om att denna rapport kan bidra till diskussion i kommuner ochlandsting om utmaningar och möjligheter till förbättringar av de äldstas livsvillkor och hälsa.

  • 19.
    Fridh, Marielle
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Joffré, Angelica
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Norén Jonasson, Johanna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Kurator på akuten?: personalens syn på behovet av en kurator på akutmottagningen2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Dagligen sker akuta besök i hälso- och sjukvården där de medicinska behoven vanligen har högst prioritet. Samtidigt inrymmer dessa situationer även praktiska, sociala, emotionella och existentiella aspekter som inte bara rör personen som är akut sjuk utan också deras anhöriga och personalen. Patient och anhöriga kan komma i kläm då det kan saknas tid, resurs och kunskap för att möta deras behov. Även personalen kan hamna i svåra situationer då de måste tackla svåra händelser som inte alltid bearbetas. På vissa akutmottagningar används en kurator som har till uppgift att stödja patienter, anhöriga och personal.

    Syfte: Syftet med den aktuella studien var att undersöka vårdpersonalens syn på behovet av en kurator på en akutmottagning.

    Metod: En intervjustudie genomfördes där datainsamlingen skedde i tre fokusgrupper. Materialet analy- serades med en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Personalen uttryckte att det fanns behov av en kurator inom fyra skilda områden: Som stöd och resurs för anhöriga och patienter i kris; Som stöd och resurs för personalen i anslutning till krävandesituationer; Som ansvarig för debriefing samt Som ansvarig för att utbilda personal i samtalsmetodik ochkrishantering. Vikten av att kuratorn är känd av personalen och känner akutmottagningens verksamhet påtalades genomgående i intervjuerna.

    Diskussion: I verksamheten på en akutmottagning finns behov av att ge stöd inte bara till patienter och anhöriga utan också till personalgruppen som ska tackla svåra och krävande situationer i sitt arbete. Om inte ett sådant stöd finns är risken stor att omvårdnaden blir uppgiftsinriktad istället för omsorgsinriktad och att personalens hälsa i förlängningen påverkar negativt. En kurator med koppling till akutmottagningen skulle kunna fylla en sådan funktion.

  • 20.
    Garmy, Pernilla
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Jakobsson, Liselotte
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Utvärdering av ett samverkansprojekt mellan Cancerreahbiliteringsmottagningen och Försäkringskassan i Kristianstad2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Cancerrehabilitering ska vara en integrerad del av svensk cancervård och alla patienter med cancer och deras närstående ska få möjlighet till rehabiliteringsinsatser utifrån sina individuella behov. Försäkringskassans uppdrag är att besluta om och betala ut en stor del av de förmåner som ingår i socialförsäkringen. För att förbättra bemötandet av sjukskrivna personer med cancer, utsågs två handläggare på Försäkringskassan att inrikta sig på sjukskrivna personer med cancer. Dessa två handläggare fick extra utbildning i ämnet, och ett samarbete inleddes mellan Försäkringskassan och cancerrehabiliteringsmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad. Det övergripandesyftet med studien var att undersöka patienters och medarbetares erfarenheter och upplevelser av Försäkringskassans och Cancerrehabiliteringsmottagningens insatser. Utvärderingens form har teoretiskt inspirerats av metoder som beskriver vikten av att forskningspersoner görs delaktiga i forskning och utvärdering och därmed bidrar till kunskapsutveckling. Datainsamlingen bestod av enkäter och fokusgruppsintervjuer och både kvantitativa och kvalitativa analyser har använts. Slutsatsen är att patienterna är övervägande nöjda med bemötandet från såväl handläggarna på Försäkringskassan och på Cancerrehabiliteringsmottagningen, men att mer insatser krävs för att nå alla patienter.

  • 21.
    Hultén, Maria
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Larsson, Theresa
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Minnenas trädgård: ett underlag för utvärdering av utemiljön vid ett särskilt boende för personer med demenssjukdom2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Alla individer mår bra av regelbunden utevistelse, trots detta har personer med demenssjukdom som bor på särskilda boenden inte alltid den möjligheten. Om personen med demenssjukdom får leva i en stimulerande miljö kan det bidra till att personens funktioner bibehålls. Syfte Att skapa ett underlag för utvärdering av en ny utemiljö vid ett särskilt boende för personer med demenssjukdom. Metod Datainsamlingen vid aktionsforskningsprojektet skedde genom fokusgruppsamtal med personal på boendet och deltagare i projektet, totalt fem informanter. Resultat Informanternas tankar och erfarenheter analyserades och delades in i tre huvudkategorier för att beskriva projektet – utformning, hinder och mål. Utvärderingsbedömning en organisatorisk struktur är en förutsättning för projektets genomförbarhet och behöver utvecklas för att projektet ska kunna utvärderas. Utvärderingsplan visar på olika utvärderingspunkter och möjliga tidpunkter när datainsamling är lämplig.

  • 22.
    Johansson, Maria
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Janlöv, Ann-Christin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Maria Skåne Nordost: ett samverkansprojekt med syfte att förebygga missbruk och drogberoende bland ungdomar2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Samverkan mellan socialtjänst och hälso-och sjukvård har betydelse för tidig upptäckt av riskbruk, missbruk och beroende av droger hos ungdomar och unga vuxna. I avsaknad av samverkan för stöd och behandling av denna målgrupp startade de båda huvudmännen en gemensam öppenvårdsmottagning i Nordöstra Skåne. Syfte Syftet var att beskriva erfarenheter av samverkansprojektet Maria Skåne Nordost som vänder sig till ungdomar och unga vuxna med drogrelaterade problem. Metod Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Datainsamlingen genomfördes med tio individuella intervjuer som sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Vid analysen identifierades fyra teman: Förväntningar inom teamet, Svårigheter i samverkan- och samarbetsprocessen, Möjligheter i samverkan- och samarbetsprocessen och Framtida planer för samverkan- och samarbete. Åtta subteman identifierades: att ha förväntningar på varandra i teamet, att ha förväntningar om att göra skillnad, att ha svårigheter med huvudmännens samverkan, att ha svårigheter med samarbetet, att se samarbete och personlig utveckling, att samverkan medförde åtskilliga sökanden till mottagningen, att samverka och samarbeta med andra organisationer, att samarbeta med nätverk med familjen i fokus. Slutsats: Samverkan är svårt när två stora organisationer ska samverka. En gemensam policy hade varit önskvärd för att samverkan mellan organisationerna ska fungera smidigare. Det finns behov av vidare vetenskapliga studier för att utvärdera redan befintliga samverkansprojekt.

  • 23.
    Johansson, Maria
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Martinsson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Larsson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Lära sig leva med demenssjukdom2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Upplevelse av att inte känna sig ensam i situationen och att få dela med sig av sina erfarenheter till andra. Kursen som helhet ökade de närståendes känsla av trygghet och minskade deras upplevelse av stress och oro. Syfte: Syftet var att utvärdera hur närstående uppfattade kursen "Lära sig leva med demenssjukdom". Kursen avsåg att ge stöd i relationen mellan personen med demenssjukdom och den närstående. Metod: Utvärderingen genomfördes som deltagarbaserad aktionsforskning med fokusgruppssamtal. Deltagarna var närstående till personer med demenssjukdom. Resultat: Närstående upplevde en känsla av trygghet genom att få utbildning och information om demenssjukdomen. Att prata med andra i liknande situation och att känna igen sig gav dem en känsla av samhörighet.Diskussion: Upplevelse av att inte känna sig ensam i situationen och att få dela med sig av sina erfarenheter till andra. Kursen som helhet ökade de närståendes känsla av trygghet och minskade deras upplevelse av stress och oro.

  • 24.
    Jönsson, Cecilia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Jönsson, Marie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Hur kan vi på bästa sätt klara av vår nya vardag tillsammans?: ett underlag för utvärdering av ett projekt som syftar till att stödja relationen mellan personer med demens och deras närstående2009Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 25.
    Lamminsaari, Tero
    et al.
    Osby kommun.
    Peterson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Uppsökande verksamhet i Osby kommun: Äldre personers perspektiv2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att beskriva äldres upplevelser och erfarenheter av uppsökandeverksamhet i Osby kommun. Förebyggande hälsoinsatser för äldre bedrivs iSverige med olika benämningar. I Osby kommun bedrivs de med benämning uppsökandeverksamhet. Uppsökande verksamhet med förebyggande insatser och råd kanstärka äldres egenvård och skjuta upp funktionsnedsättning samt förbättra den äldrepersonens välbefinnande och livskvalitet. Ur samhällsekonomiskt perspektiv kan uppsökandeverksamhet också minska kostnader för vård och omsorg på sikt.Metoden är en kvalitativ intervjuundersökning med öppna frågor. Studien genomfördesunder juni- november år 2015 och tio äldre personer intervjuades. Av dessa var detfem kvinnor och fem män. Intervjuerna analyserades enligt Graneheim och Lundmanskvalitativa innehållsanalys.I resultatet framkom två kategorier och sju subkategorier. Essenserna som hittadesfrån intervjuerna var: förväntningar, tillit i mötet, attityder till förändring, information,utförarens kompetens och personlighet, vikten av relation och kreativitet. Resultatetvisar tydligt att äldre upplever arbetet med uppsökande verksamhet värdefullt och villse detta arbete fortsätta.Denna studie ger utan tvekan stöd att utföra uppsökande verksamhet och uppsökandeverksamhet kan ses som en redskap för de äldre att skapa bra förutsättningar att bevarahälsan och ger möjlighet till ett aktivt och självständigt liv.

  • 26. Larsson, Emma
    et al.
    Abrahamsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Sova ute aktivitet: en utvärderingsbedömning2005Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 27.
    Larsson, Jane
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Wernram, Emma
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Andra vägar för att tillgodose barnets behov: en kvalitativ studie om kommuner som använder andra arbetsvertyg eller modeller än BBIC2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    BBIC (Barns Behov I Centrum) är ett arbetsverktyg för utredning, dokumentation och uppföljning inom barnavårdsutredningar. Vi ville göra en studie angående BBIC och när vi fick reda på att endast fem utav Sveriges 290 kommuner inte hade implementerat verktyget ville vi undersöka varför. Vi ville studera orsakerna till varför det inte är implementerat och vad de använder sig av för verktyg istället. Vi genomförde två telefonintervjuer och upptäckte att de flesta av våra intervjupersoner är tveksamma till verktyget och hur man använder det i utredningar. Eftersom tre utav de fem kommunerna ligger i Dalarna valde vi att göra telefonintervjuer, även med de som ligger i Skåne. Vi valde detta eftersom vi ville att informanterna skulle kunna svara på frågorna under samma förutsättningar. I vårt resultat fann vi att bristen på pengar och resurser är en av anledningarna till att kommunerna ännu inte implementerat BBIC.

  • 28.
    Larsson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Har han det bra så har jag det bra: ett aktionsforskningsprojekt där ett närståendestöd planerades i samarbete med närstående till yngre personer med demenssjukdom2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Introduktion och rapportens uppläggning

    Det finns ett fåtal studier som har undersökt situationen för närstående till yngre personer med demenssjukdom. Dessa studier talar för att närstående som lever tillsammans med en person med demenssjukdom kommer att belastas allt tyngre och de kommer att behöva individuellt anpassat stöd för att orka med sin situation eftersom varje närståendevårdares situation är unik (Luscombe, Brodaty & Freeth, 1998, Jubb, Pollard & Chaston, 2003, Armstrong, 2003). Om närstående ska orka leva tillsammans med en partner som är demenssjuk behöver de erbjudas ett stöd som är utformat utifrån deras situation och behov. I Hälso- och sjukvårdprogrammet för Region Skåne betonas vikten av att lyfta fram yngre personer med demenssjukdom och deras närståendes situation ur ett regionperspektiv (Hälso- och sjukvårdsprogram, region Skåne, 2005). En studie där närstående själva får delta i att utforska hur ett närståendestöd bör utformas kan ge värdefull kunskap som kan bilda en bas för regionens planering av olika stödjande insatser. Syftet med denna studie var att i samarbete med närstående till personer vars demenssjukdom debuterat före 65 års ålder planera ett närståendestöd.

    Bakgrund till projektet

    Att få en demenssjukdom och att vara närstående till en person som utvecklar en demenssjukdom är en ny situation för alla inblandade. Vi vet ganska lite om hur närstående till yngre personer med en demenssjukdom upplever sin situation. För att undvika att bördan blir för stor för de närstående behövs olika samhälleliga insatser. För att öka kunskapen kring närståendes situation genomfördes fokusgruppsintervjuer med närstående till yngre personer som drabbats av demenssjukdom.

    Studiens genomförande och etiska överväganden

    Studien pågick mellan januari-april 2008 och genomfördes som ett deltagarbaserat aktionsforskningsprojekt där närstående till yngre personer med demens tillsammans med forskare samtalade om vilka problem närstående har att tackla samt gav förslag på hur ett närståendestöd skulle kunna utformas. Samtliga närstående var maka eller make till en person med demenssjukdom.

    Vad fokusgrupperna kom fram till

    Diskussionerna i fokusgrupperna omfattade tre faser; Tiden före diagnos – när man anar att allt inte står rätt till, Tiden i samband med och efter diagnos – bekräftelse på att det man anat var sant, Den sena fasen – när det blev ohållbart. Dessutom framkom att det fanns behov av en funktion som benämndes Lotsen. Namnet tillkom då fokusgrupperna signalerade ett behov av en lotsfunktion, en person som skulle kunna leda och lotsa närstående i vård- och omsorgsdjungeln.

    Vad hände sedan?

    Studien har lett till att en dagsjukvårdsenhet har startat ett projekt med avsikt att stödja relationen mellan yngre personer med demenssjukdom och deras närstående.

    Utvärderingsplaneringen och utvärderingen har utförts av studenter i sjuksköterskeprogrammet vid högskolan Kristianstad under handledning av forskare vid forskningsplattformen för Närsjukvård.

    Slutord

    Inom professionen tror man att man vet vilket stöd närstående behöver och min bestämda uppfattning var att närstående till yngre personer med demens framförallt behöver emotionellt stöd. Under studiens gång blev det dock tydligt för mig att det är omöjligt att ge stöd till närstående utan att samtidigt ta hänsyn till den sjukes behov och situation. Redan tidigt i sjukdomsförloppet behövs individuellt anpassat stöd som bör förändras i takt med sjukdomens fortskridande. Dessutom behövs en sammanhållande länk som kan lotsa vidare i processen och vara ett stöd både för den sjuke och närstående. Demenssjuksköterskan i kommunens hälso- och sjukvård skulle kunna fungera som den lots som efterfrågas. 

  • 29. Lindell, Lisbeth
    et al.
    Ek, Ann-Marie
    En fungerande vardag: en studie om samverkan mellan brukare, kommun, och region i psykiatrisk öppenvårdverksamhet2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Psykiatrireformen tydliggjorde när den trädde i kraft 1995 ett delat ansvar mellan kommuner och landsting för psykiskt funktionshindrade. Såväl före som efter reformen har bristande samverkan mellan kommun och landsting varit föremål för försök till kraftansamlingar på både nationell och lokal nivå. Det är mot bakgrund av detta som ett samverkansprojekt mellan Social– och omsorgsförvaltningen i Småstads och storstads psykiatriska klinik initierades under hösten 2004. Forskningsplattformen för Närsjukvård fick våren 2005 i uppdrag att utvärdera verksamheten. Syftet med studien är att undersöka brukarnas upplevelser och erfarenheter av verksamheten, vad personalen uppfattar som det speciella med verksamheten samt hur denna personal anställd vid kommun respektive psykiatri arbetar tillsammans för att stödja människor med svåra psykiska och sociala problem.Utvärderingen har karaktären av en kvalitativ fallstudie. Studien bygger på individuella och personal, deltagande observation, deltagande vid och bandinspelningar av interna samverkansmöten, deltagande i samverkansgrupper med chefer, studiebesök och intervju vid dagsjukvården i en närliggande stad, återkoppling till besökare, fokusgruppdiskussion och återkoppling till personal. Resultatet visar att verksamheten har utvecklats väl under sin inledande tid. Samlokaliseringen och det nära samarbetet ger goda resultat. Personal och chefer från båda verksamheterna är nöjda. Brukarna är i hög grad nöjda och menar att de kan påverka verksamheten. Vi kan se att det är hela konceptet som ger framgång. Alla delarna i verksamheten är lika viktiga och de interagerar med varandra på ett positivt sätt, vilket medför att helheten blir större än delarna. Utmaningen inför framtiden är att gemensamt komma fram till hur verksamheten ska utvecklas framöver. I en eventuell fortsatt utvärdering föreslås fokus läggas på besökarnas väg ut från verksamheten, användandet av Can-skattningar och genomförandet av gemensamma utbildningsinsatser för kommunens och Region Skånes personal.

  • 30.
    Lindskog, Ann-Sofie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Ringdahl, Ida
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Ovisshet upptar människans hela sfär: en studie av sjuksköterskestudenters upplevelse av fenomenet ovisshet2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att inte veta hur saker och ting förhåller sig, är att sväva i ovisshet. Att leva i ovisshet och att inte veta hur ens framtid kommer att bli kan skapa funderingar som kan leda till olika reaktioner. Sådana funderingar och reaktioner blir ofta synliga i berättelser om det inträffade. En berättelse är en skildring av ett händelseförlopp muntligt eller skriftligt av verkliga eller påhittade händelser. Genom berättandet fångas helheten upp och återskapar upplevelser och känslor. Syfte: Syftet med studien var att få en ökad förståelse för fenomenet ovisshet. Metod: Studien genomfördes som en empirisk studie där studenters livsvärldsberättelser om fenomenet ovisshet utgjorde grunden för resultatet. Materialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet: Resultatet presenterades utefter tre frågor: 1 Vad innebär ovisshet? Tankar om framtiden och att inte ha makt att kunna påverka, 2 När uppkommer ovisshet? När det vardagliga bryts och 3 Vad gör ovisshet med människan? Känslor här och nu, tankar som svävar iväg. Diskussion: En ökad förståelse för vad ovisshet är underlättar för sjuksköterskan i hennes arbete att vårda och förstå den enskilde patientens livsvärld.

  • 31.
    Ljungbeck, Birgitta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Anhörigas upplevelser av personalens stöd i hemtjänst och på särskilt boende2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Mer och mer forskning har tillägnats anhörigstöd och kunskap om vilket stöd anhöriga behöver har växt fram. Studier visar att det uppstår onödiga konflikter mellan personal och anhöriga inom äldreomsorgen på grund av bristande kommunikation och förståelse för varandra. Sedan 2009 är personal skyldiga att erbjuda anhöriga stöd vilket har lett till behov av att utveckla modeller för hur personal och anhöriga kan mötas. Anhörigstöd i Partnerskap är en sådan modell.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva vilka sorters stöd som anhöriga i hemtjänst och på särskilt boende uttrycker att de behöver av personalen. Ett ytterligare syfte var att belysa om de anhöriga upplevde några för- ändringar i stödet efter att personalen genomgått en utbildning, "Anhörigstöd i Partnerskap".

    Metod: Nio semistrukturerade intervjuer har genomförts med anhöriga till äldre på särskilt boende och i hemtjänst. Intervjuerna har analyserats med en latent innehållsanalys.

    Resultat: I ett gott anhörigstöd ingick att veta att den äldre hade det bra, att anhöriga blev sedda av personalen, att anhöriga fick stöd av personalen i beslutsfattande och att anhöriga fick stöd av personalen i att våga släppa taget och kunna slappna av. Endast smärre förändringar efter utbildningen noterades.

    Slutsats: Flera viktiga aspekter av ett gott anhörigstöd har framkommit, vissa av dessa aspekter var tillgodosedda medan andra inte var det. Personalen har genom utbildningen fått verktyg för att ytterligare utveckla anhörig- stödet. Möjligheten att lyckas bedöms som stor då intresset och engagemanget för att utveckla stödet till anhöriga finns bland både personal och chefer.

  • 32.
    Lu, Jun
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Zhang, Song
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Chen, Eric
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    E-health web application framework and platform based on the cloud technology2013Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 33.
    Molin, Frida
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Sundberg, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Hinder för och vägar till smärtdokumentation: en empirisk studie av äldre i särskilt boende eller med hemsjukvård2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Gruppen äldre kommer att öka i antal och då smärta ökar med ålder kommer fler individer att ha ont. Fler äldre med smärta ställer större krav på hälso- och sjukvården. Studiers visar att sjuksköterskors bild och de äldres upplevelser av smärta inte alltid stämmer överens samt att det finns brister i smärtdokumentation. Syftet med studien var att belysa smärtdokumentation hos en grupp äldre i särskilt boende eller med hemsjukvård. Materialet analyserades med en kvantitativ beskrivande metod och en kvalitativ innehållsanalys. Urvalet bestod av individer med smärta 65 år och äldre. Resultatet visade att många äldre hade ont vid vila och aktivitet. De valde vila framför aktivitet som smärtlindrande åtgärd, trots att fanns nackdelar med vila. Resultatet visade även på brister i sjuksköterskors dokumentation av smärtan. Ett hinder för dokumentation var att en grupp äldre inte berättade om sin smärta vilket kunde bero på att de äldre bland annat inte ville vara till besvär eller att de ansåg att smärta var en del av att bli gammal.

  • 34.
    Nilsson, Jonna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Johansson, Marie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Smärta och dokumentation i sjukhusmiljö2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Smärta är vanligt hos Sveriges befolkning. I en undersökning av levnadsförhållanden i Sverige från 2008 framgår att 19 % i åldrarna 16-84 lever med svår värk. Forskning visar att sjukvården brister i smärtdokumentation vilket kan innebära att vårdens smärtlindring blir lidande. Syfte: Syftet var att, hos en grupp sjukhusvårdade patienter med smärta, beskriva smärta och i vilken utsträckning smärtan dokumenterats samt belysa hinder för smärtdokumentation. Metod: Empirisk studie med kvantitativ, beskrivande statistik samt ett avsnitt med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Smärta hos en grupp patienter visar att en stor andel alltid har ont vid aktivitet men även vid vila. Dokumentationen brister främst gällande duration och är mest tillfredsställande angående lokalisation. Ett hinder för god dokumentation är patienter som väljer att inte visa eller berätta om sin smärta. Diskussion: En god relation mellan sjuksköterska och patient underlättar smärthantering. Sjukvårdens smärtlindring är otillräcklig och alltför många lider av att ha ont. Nuvarande smärtbehandlingsmetoder har god möjlighet att, om inte eliminera, så ge en betydande smärtlindring. Dokumentation är viktig för att kunna lindra smärta och därmed minska patienters lidande. Förslag till vidare forskning inriktar sig på hur tillfredställande dokumentation ser ut. Även forskning kring alternativa behandlingsmetoder behövs för att kunna sänka andelen som lever med smärta och värk. Detta skulle öka livskvaliteten hos Sveriges befolkning.

  • 35.
    Nilsson, Marie
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Patient centeredness: annotated bibliography2005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This short annotated bibliography covers literature on patient centeredness in the Swedish context during the period 1993-2005. The criteria for selection have taken one particular slant on patient centeredness namely: are the authors trying to describe/see things from the patient’s point of view. The following databases were used: CINAHL, Diva , HighWire, Google Scholar, Elin Libris. The search terms used were: Patient focused, patient centred, patient perspective; patientnear; Sweden, qualitative analysis; nursing; caring; lived experience.

  • 36.
    Norén, Johanna
    Högskolan i Kalmar.
    Uppamma mod och utjämna makt: ett aktionsforskningsprojekt där arbetsredskap utformades tillsammans med sjuksköterskestudenter för att kunna lindra för personer att leva med ovisshet2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Uncertainty is a well-known phenomenon that is recurring in biographies, imaginative literature and science, but is less studied in nursing science. The aim of this participatory action research project was to, in collaboration with nursing students; explore nursing activities for relieving patients’ uncertainty. A qualitative approach was chosen with focus groups and the text was content analyzed. The students studied their third semester on a nursing program. The findings showed two different kinds of uncertainty, existential uncertainty and care evoked uncertainty. Relieving uncertainty showed to be a process in three steps. The first step is to reach deeper understanding of what uncertainty is and how it affects patients. The second step is to develop sensibility for how to discover uncertainty and the third step is to use uncertainty relieving strategies. To do this requires courage and a wish to share power with the patient. The strategies for relieving existential and care evoked uncertainty differed.

  • 37.
    Näslund, Andriette
    et al.
    Osby kommun.
    Peterson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Förebyggande hembesök i Osby kommun: åtgärder äldre personer utfört efter hembesöket2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Samhället står inför förändringar som innebär att andelen personer över 65 år har ökatoch över tid även de närmsta åren kommer att öka. För att möta den ökande andelenäldre i samhället behövs förebyggande insatser. Ett sätt att arbeta förebyggande äratt göra hembesök som syftar till att bibehålla självständighet och god hälsa. Osbykommun har sedan 2006 arbetat förebyggande med att besöka 75 åringar i ordinärtboende. För att kunna utvärdera effekten av verksamheten i Osby behövs det kunskapom hur personerna förhåller sig till rekommendationer som ges och vilka åtgärder devidtar. Denna studie syftade till att undersöka vilka åtgärder äldre personer utfört efteratt de fått ett förebyggande hembesök. En kvantitativ ansats valdes för att utförastudien. Enkäter sändes ut till 147 personer som fått förebyggande hembesök under6 månader. Frågorna som ställdes handlade om säkerhet i hemmet, träning och rörelse,mat och måltider samt kontakter angående hälsa. Svarsfrekvens var 83 personervilket motsvarar 56%. Analyser av enkäten gjordes i analysverktyget SPSS utifrånsignifikansprövning enligt McNemar och logistisk regression. Statistik togs fram på hurmånga som utfört åtgärder innan besöket och hur åtgärderna ökade efter rekommendationernasom lämnats under samtalet. Resultatet visade att signifikans uppmättespå flera områden runt säkerhet i hemmet och träning och rörelse. Flera av de som fåttförebyggande hembesök utförde åtgärder efter besöket inom dessa områden. Majoritetenav de äldre rörde på sig aktivt efter besöket och flertalet genomförde åtgärdersom förbättrade säkerheten i hemmet. Ingen signifikans framkom i de logistiska regressionernamellan kön, ålder, ensam/sammanboende eller läge på bostaden och deberoende variablerna, det vill säga insatser gällande säkerhet i hemmet, träning ochrörelse, mat och måltider samt kontakter angående hälsa. Studien har ett litet urvalvilket gör det svårt att dra slutsatser utifrån de framkomna resultaten. På det antalindivider som besvarat enkäten framkom att samtalet hade effekt och att åtgärderutfördes efter de rekommendationer som gavs. Distriktssjuksköterskorna påverkar desom besökts till att bli delaktiga runt förändringar i sin vardag. Vidare behövs fler studierför att resultatet ytterligare ska kunna säkerställas.

  • 38. Olausson, Jenny
    et al.
    Abrahamsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Karlsson, Leif
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    "Doh, välkommen till verkligheten!": Kristianstads ungdomars budskap till beslutsfattare2005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I "Doh, välkommen till verkligheten" får vi en glimt av hur unga människors vardarg ser ut i Kristianstad kommun. Rapporten bygger på enkätsvaren från cirka 1800 ungdomar från Kristianstads åk 8 skolor på grundskolan samt gymnasieskolans åk 2. Enkäten ställer frågor om hur deras villkor ser ut vad gäller områden som fritid, skola, inflytande, trygghet, hälsa och framtid. Rapporten fokuserar speciellt på områdena politik och inflytande, skola, fritid, trygghet och hälsa.

  • 39.
    Ottosson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Janlöv, Ann-Christin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Vägen till ett aktivt och hälsosamt liv: upplevelser och erfarenheter av vad som ger ett aktivt och hälsosamt åldrande bland personer i gruppen 60-74 år2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den äldre befolkningen ökar i Sverige och i nästan alla delar av världen, därförär det viktigt med kunskap om hur vi kan skapa goda förutsättningar för att bevara hälsanför människor, även i hög ålder. Investeringar i hälsosamt åldrande ökar livskvalitet för denenskilde, skapar ett hållbart samhälle och bidrar till minskade samhällskostnader.Syfte: Syftet var att undersöka upplevelser och erfarenheter av vad som ger ett aktivt ochhälsosamt åldrande för personer i åldrarna 60 -74 år i Kristianstad kommun.Metod: En empirisk intervjustudie med datainsamling i två fokusgrupper, med sammanlagt15 deltagare och kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Genomgående tema i resultatet var tillgänglighet till närsamhället. För bevaradhälsa var självständighet centralt och påverkades av var man bor, tillgänglig service, möjlighetatt ta sig fram samt goda möten med tid för samtal. För ett aktivt liv var känslan avdelaktighet, känna sig behövd och föreningsaktivitet av stor vikt. En trygg ekonomi, åtkomliginformation, mötas av respekt och att våga gå ut var förutsättningar för att vara aktivoch delta i samhället.Slutsats: För att möta den åldrande befolkningens behov behöver samhället arbeta preventivtför att ge seniorer en bra miljö att leva i. Det finns idag mycket forskning om hur viska leva hälsosamt och förebygga sjukdom. Den stora utmaningen är att forma ett samhällesom är hållbart för framtiden, där vi alla kan leva ett långt och hälsosamt liv, ävensom senior.

  • 40.
    Persson, Elna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Sjöström, Sofie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Att skapa förståelse för fenomenet ilska: en empirisk studie av sjuksköterskestudenters upplevelser av ilska2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Anledningar till att ilska väcks till liv är individuella och kan exempelvis bero på orättvis behandling eller maktlöshet. Ilska känns på liknande sätt inombords hos alla individer vilket innebär att en student som känner ilska över att kamraten fuskat på en tenta, kan uppleva liknande känslor av ilska inombords som patienten som tvingas vänta på sina mediciner. När ilska väl kommit in i kroppen måste den ”komma ut”. Ilskans väg ut ur kroppen skiljer sig åt från person till person där en del yttrar sin ilska fysiskt medan andra yttrar den verbalt eller via tårar. När ilska försvunnit ut ur kroppen skapas möjlighet för reflektion. En del upplever ilska som en drivkraft för förändring medan andra känner skam och ånger över sitt beteende. Ilska är något vi alla har upplevt och fortsättningsvis kommer att uppleva. Att skapa en förståelse för fenomenet ilska kan skapa förutsättningar för vårdpersonalen att förstå ilska hos patienter. Genom att förstå orsakerna till varför ilska uppstår kan en bra relation mellan vårdpersonal och patient skapas vilket är av stor betydelse för att en god omvårdnad ska kunna utövas.

  • 41.
    Persson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Jakobsson, Liselotte
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Ekman, Ingrid
    Centralsjukhuset Kristianstad.
    Utvärdering av ett förändrat arbetssätt för omhändertagande av personer som upprepade gånger söker vård via akutmottagningen: rapport av en pilotstudie2014Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 42. Rämgård, Margareta
    et al.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Att vårda i blindo: om professioners samverkan inärsjukvården2012Rapport (Fagfellevurdert)
  • 43.
    Song, Qunying
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Xu, Jingjing
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Chen, Eric
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Study and implementation of patient data collection and presentation for an eHealth application2013Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 44.
    Springett, Jane
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Abrahamsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Dychawy-Rosner, Irena
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Ek, Ann-Marie
    Hägglöf, Suzanna
    Höglund, Birgitta
    Johansson, Yvonne
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Lindell, Lisbeth
    Lindskov, Cecilia
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Olsson, Sven-Erik
    Persson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Wierup, Lena
    Annual report 20042005Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 45.
    Springett, Jane
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Höglund, Birgitta
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Säthersten Haraldsson, Sara
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Abrahamsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Berg, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Dychawy Rosner, Irena
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Hägglöf, Susanna
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Johansson, Yvonne
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Lindell, Lisbeth
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Lindskov, Cecilia
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Nilsson, Marie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Olsson, Ingela
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Olsson, Sven-Erik
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Närsjukvård: bakgrund, erfarenheter och pilotstudie2005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Närsjukvård är ett centralt begrepp i ett förändringsarbete som för genomförs i nordöstra Skåne för att utveckla hälso- och sjukvårdsväsendet. Det ingår därmed som en av de centrala delarna av Region Skånes vision om hälso- och sjukvård: Skånsk livskraft – vård och hälsa. Syftet med denna rapport är att ge en bakgrund till begreppet (Del A) och att presentera en del preliminära rön beträffande hur olika aktörer i nordöstra Skåne uppfattar begreppet (Del B). Del A ger en översikt kring ursprunget till begreppet Närsjukvård inom ramen för de förändringar i hälso- och sjukvården som sker i Sverige i stort. Den beskriver sedan vilka slags förändringar som har planerats på politisk nivå och som nu håller på att genomföras under detta paraplybegrepp, nationellt, regionalt och lokalt. För detta syfte används statliga dokument och publicerade utvärderingsstudier i stor utsträckning som källmaterial. Denna del ska därför inte ses som en heltäckande översikt. Del B inriktas på att belysa hur långt förverkligandet av idén om Närsjukvård har kommit inom regionen. Avsnittet är en kartläggning av olika aktörers förståelse av Närsjukvård i den nordöstra delen av Region Skåne. Forskningsfrågorna inriktades på hur folk pratade om Närsjukvård, det vill säga på hur de förstod och använde begreppet.

  • 46. Strandberg, Sandra
    et al.
    Lindström, Petra Nilsson
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Kulturen fyller mitt liv: en kvalitativ studie om hur kultur kan främja äldres upplevelser av hälsa2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sveriges befolkning blir alltmer äldre och det gör att behovet av en välfungerad hälso och sjukvård blir större. För att vi ska behålla hälsan längre upp i åldrarna behövs åtgärder som är hälsofrämjande, vilket kan vara i form av kulturella aktiviteter. Syftet med studien var att undersöka äldre personers beskrivningar av hur kultur kan främja upplevelse av hälsa. Kvalitativ metod användes i studien med semi-strukturerade intervjuer.Deltagarna valdes ut genom ett strategiskt urval med fokus på givna kriterier, där deltagarna inte skulle ha någon form av demenssjukdom. Kvalitativ innehållsanalys genomfördes för att få fram kategorier med tillhörande subkategorier. Utifrån resultatet har tre kategorier tagits fram som var Ett liv med kultur, Kultur som påverkansfaktor för hälsa och Kulturaktiviteter som hälsoarbete. Det övergripande temat Äldreperspektiv på kultur har två underliggande subteman Äldres individperspektiv och Äldres grupperspektiv. Slutsats:Kulturella aktiviteter ökar välbefinnandet och livskvaliteten för äldre, vilket ingår för upplevelse av hälsan. Kulturella aktiviteter ökar även gemenskapoch tillhörighet. Det har framkommit att hälsoarbete inom kultur är väsentligtur både ett individ- och grupperspektiv för upplevelsen av hälsa för äldre. Resultatet i studien kan bidra med förståelse för hur kultur kan främja äldres upplevelser av hälsa.

  • 47.
    Sundström, Malin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Första mötet är det bästa egentligen: ett aktionsforskningsprojekt med syfte att utveckla kontaktmannaskapet inom kommunal äldrevård2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I ett aktionsforskningsprojekt om kontaktmannaskap deltog en arbetsgrupp på ett vårdboende i tre fokusgruppssamtal. I problemorienteringsfasen klargjordes kontaktpersonens roller. Dessa roller var relationsskaparen, länken och administratören. Rollen som relationsskapare var den mest givande för kontaktpersonen. Rollerna som relationsskapare och länk var sammanflätade då länken var beroende av att relationen fungerade. Med rollerna som grund genomfördes planeringsfasen där arbetsgruppen diskuterade hur kontaktmannaskapet behövde förändras. För att kunna fullfölja de tre rollerna behövdes utrymme i form av tid, särskilt som relationsskapare och länk. Administratören behövde också tid, men var inte på samma sätt beroende av en relation till vårdtagaren. Gruppen identifierade tre förändringsområden det första mötet, information och informationsöverföring. Det första mötet behövde utvecklas då det var grunden för en god relation som byggde på ömsesidighet och förtroende. En sådan utveckling kräver att kontaktpersonen får tid, men också stöd från enhetschef, sjuksköterska och/eller vice kontaktperson. I aktionsfasen utformade gruppen tillsammans en informationsbroschyr för att förbättra informationen. Planerade första möten har genomförts av kontaktperson och sjuksköterska både på korttidsvård och med besök i den äldres hem. Ett gott kontaktmannaskap kräver inre förutsättningar i form av vilja och kompetens hos kontaktpersonen. Det krävs också yttre förutsättningar i form av tid och stöd.

  • 48.
    Sundström, Malin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Rämgård, Margareta
    Malmö högskola.
    Varland, Linda
    Inte samma mall för alla: om vård- och omsorgsplanering i samverkan2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    När en person är medicinskt färdigbehandlad på sjukhuset och ska skrivas ut, men i fortsatt behov av vård och omsorg sker en övergripande vårdplanering på sjukhuset för att fördela ansvaret mellan kommun och landsting/region, en så kallad Samordnad vårdplanering (SVPL). Det handlar om att fördela ansvaret både praktiskt och ekonomiskt samt att besluta om vem som ansvarar för uppföljning. När vården och omsorgen ges i det egna hemmet beviljas personen insatser via hemsjukvården och då bör en specifik vårdplan upprättas (Region Skåne, 2005). Dokumentet benämns vård- och omsorgsplan i samverkan (VOPS) eftersom vårdplaneringen skall ske i samverkan mellan kommunens och primärvårdens personal. Denna VOPS skall vara framåtsyftande till sin karaktär och verka för att bevara den enskildes hälsa och välbefinnande i ett längre perspektiv, där också personens egna önskemål tas med i planeringen. En avsikt är också att en VOPS-planering skall följa personen i hela processen, kommunen, primärvården och specialistvården. Genom dokumentationen skall sedan olika vårdgivare kunna skapa sig en uppfattning om personens situation och de olika vårdbehov som finns och kan uppstå för att ge en god vård och omsorg. En annan avsikt är också att förebygga oplanerade sjukhusinläggningar genom att planera åtgärder vid akut insjuknande och försämring. I den här studien har tio VOPS-möten följts upp med individuella intervjuer med den äldre och dennes närstående samt fokusgruppsintervjuer med personalgruppen. Avsikten har varit att fånga olika deltagares erfarenheter av att delta i och genomföra en vård- och omsorgsplanering i samverkan (VOPS).

  • 49. Varland, Linda
    et al.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Vård- och omsorgsplanering i samverkan: Ett närståendeperspektiv2014Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 50.
    Yu, Li
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Zhao, Sibin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Design and implementation of an e-healthcare subsystem for chronic renal failure patients2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This degree project deals with the analysis, design and implementation of an e-healthcare subsystem. The subsystem is a prototype for the patients in the chronic renal failure unit. The main purpose of this project is to make research on information and communication technology (ICT) applied on health care system and data presentation. The expected result is that a worked e-healthcare subsystem is implemented to demonstrate the application of modern ICT, and a good foundation for applying for new e-healthcare projects.

1 - 50 of 50
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf