hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 12 of 12
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aspelin, Jonas
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Relationskompetens i pedagogiska sammanhang: rapport från en forskningscirkel2018Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna skrift rapporteras ett forskningscirkelprojekt ompedagogisk relationskompetens. Projektet hade sin bas påHögskolan Kristianstad och pågick under 2017, medrapportering våren 2018. I cirkeln samverkade nio förstelärarefrån Sölvesborgs kommun med en forskare från högskolan. Detsom utforskades var hur relationskompetens tar sig uttryck ipedagogisk praktik.I ett inledande kapitel introduceras projektet. Därefterpresenteras lärarnas studier. Rapporten ger konkret inblick i ett(alltför) outforskat område i skolvärlden.

  • 2.
    Carlsson, Liselott
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    På väg mot en tillgänglig utbildning för elever inom autism-spektrumtillstånd: en kvalitativ intervjustudie utifrån några informanters beskrivning av ett kommunövergripande skolutvecklingsprojekt2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The aim of this study is based on a few informants’ descriptions andexperiences of the schools in a municipal school changed their workto increase inclusion for students with Autism Spectrum Disorders(ASD). The focus of the study is the changes which have been implemented,how it has influenced the student group's schooling andwhat success factors and challenges the school has encountered.According to the Swedish Education Act, shall the Swedish regularschool be available to all scholars. However, several studies and accountsshow that primary schools have found it difficult to meet theeducational needs of students with ASD. The national board of education(2009) and The Swedish schools inspectorate (2012) criticizingthe school for not investigating the students' needs and supplyadequate support.The study was conducted by a qualitative approach; data were collectedthrough semi-structured - and focus interviews. The choice touse interviews are based on interesting to let each informant describeshow their school, meet and educated students with ASD andwhat elements they consider important developments of an inclusiveschool for pupils with ASD.The implication of the results confirms that by increasing theknowledge about autism spectrum disorders of the instructors, theschool has developed a more including learning environment for thestudents. By creating, a flexible organization in the school’s studentsgives the chance to be in school on their own terms. Belonging to aclass on their own terms, with the possibility of instructing in differentcontexts, has increased the presence of many students.

  • 3.
    Christiansson, Ulla
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärande och Miljö.
    Behovet av kompetensutveckling i särskolan: kartläggning av skolledares synpunkter2008Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 4.
    Christiansson, Ulla
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Behovet av kompetensutveckling i särskolan: kartläggning av skolledares synpunkter2008Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 5.
    Garnborn, Gitte
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Enheten för lärarutbildning.
    Cederlund, Annika
    Högskolan Kristianstad, Enheten för lärarutbildning.
    Autism: intervjuer av barn och pedagoger för att skapa goda lärandemiljöer2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 15 poäng / 22,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att hela tiden ha ett barnperspektiv och på så sätt ta reda på hur barn med diagnosen autism kan tänka om och uppleva sin undervisningssituation. För att vidga perspektivet undersöker vi hur lärare och assistenter beskriver inlärningssituationen för de barn som är med i vår undersökning.Litteraturavsnittet ger en översikt av tidigare forskning om autism och vilka svårigheter och möjligheter som diagnosen autism kan innebära för barn i skolan. Vidare beskriver vi olika pedagogiska metoder och strategier som lärare kan använda.Genom en studie i form av intervjuer och observationer tar vi reda på vilka tankar barn med autism har om sin inlärningssituation. De teoretiska utgångspunkterna i denna studie baseras på det sociokulturella perspektivet, det salutogena perspektivet och det variationsteoretiska perspektivet.Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att barn med autism kan berätta om sin inlärningssituation i skolan. De beskriver vad de har lätt för, vad de har svårt för och vilken hjälp de behöver av lärare och assistenter. Några av resultaten är att en del barn får för mycket hjälp, andra får inte den hjälp de behöver och att flera barn inte tillräckligt mycket tränas till att bli självständiga individer. Det flera barn tycker är svårt är: Att skriva texter, när de inte vet vad de ska göra och att sitta med i samlingar och lyssna på andra. Det alla barn tycker är lätt är saker som de tycker om att göra och som de själva bestämt. Vi tror oss se att barn med autism som har egna strategier för att hantera vardagen fungerar bättre. Alla barnen behöver visuellt bildstöd för att få struktur. I vår uppsats jämför vi barnens upplevelser om sin egen inlärningssituation med lärares och assistenters och vi ser att de är ganska lika. Barnen kan berätta för oss att de behöver hjälp men har inte alltid förmågan att be om hjälp när de behöver.

  • 6.
    Landgren, Petra
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Broqvist, Monica
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Rosengren, Ulrika
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Vad kan öppna frågor i matematik bidra till ur ett elevperspektiv?2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur elever i matematiksvårigheter upplever matematikundervisning som bygger på öppna frågor.Studien ger en överblick över vad litteraturen tar upp om matematiksvårigheter och matematikinlärning, samt hur en god matematikundervisning kan bedrivas. Den teoretiska utgångspunkten har vi hämtat ur KASAM – teorin. Genom observationer och intervjuer har vi studerat hur elever i matematiksvårigheter, på mellanstadiet, upplevt meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet i matematikundervisning med öppna frågor. Genom enkätundersökning har vi tagit del av klassernas och av de matematiksvaga elevernas inställning till matematik. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att alla de elever i matematiksvårigheter vi studerat, ser matematikundervisning med öppna frågor som meningsfull. I de fall inte matematiken känts meningsfull har eleven känt mening med att tillhöra gruppen. Begripligheten blir inte större av öppna frågor för eleverna i matematiksvårigheter i åk 4 och 5. I åk 6 påverkar typen av fråga, öppen respektive sluten, inte begripligheten för eleverna. Hanterbarheten av öppna frågor blir större, för de flesta av eleverna i matematiksvårigheter, om arbetet utförs tillsammans med en kompis. Öppna frågor stimulerar många gånger elevernas fantasi och ökar därmed lusten att lära. Läraren har en stöttande roll för elever i matematiksvårigheter genom att ge tydligare förklaring av uppgiftens innehåll, samt ge kompletterande material eller stödfrågor.

  • 7.
    Palla, Linda
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    En förskola för alla: tre artiklar om förskola och (special)pedagogik2009Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 8.
    Plantin Ewe, Linda
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Lärande på distans: en undersökning om studenters upplevelse av tillgängligt lärande i en kursyta2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med rapporten var att undersöka och synliggöra studenters upplevelse av tillgängligt lärande i en kursyta i en lärplattform på nätet. I särskilt fokus stod antagandet om att relationer föregår lärande, mer konkret de relationer som särskilt beaktats i studien är relationer mellan lärare och student och studenter emellan. Tillgänglighet studerades utifrån ett relationellt perspektiv där den informativa och kommunikativa tillgängligheten stod i fokus.

    Undersökningen syftade dels till att identifiera styrkor men också till att få syn på var i kursytan studenterna upplevde att barriärer för lärandet uppstod.  Relationell pedagogik (Aspelin, 2005; Aspelin, 2015; Aspelin & Persson, 2011), studentaktivt lärande (Biggs & Tang, 2011; Crews & Butterfield, 2014; Elmgren & Henriksson, 2013, m.fl.) och Universal Design for Learning (Dell, Dell & Blackwell, 2015; Rose et. al, 2006) har utgjort underlag till forskningsöversikten. Den relationella pedagogiken har även utgjort det teoretiska ramverket medan Universal Design for Learning har använts som analysverktyg i resultatdelen.

    Metoden som användes vid undersökningen var dels en kvantitativ enkätstudie, dels en efterföljande kvalitativ semistrukturerad fokusgruppsintervju.

    Resultatet i undersökningen visar på att studenterna upplevde kursytan som informativt tillgänglig i hög grad. Gynnande faktorer ansågs bland annat vara det faktum att information presenterades på olika sätt och genom olika media för att göra lärandet tillgängligt för alla. Närheten till, och en personlig kommunikation med, lärarna i kursen ansågs också främja tillgängligheten och därmed lärandet i hög grad. Den kommunikativa tillgängligheten upplevdes inte som tillgänglig i motsvarande grad, mycket beroende på att möjligheten till kommunikation i kursytan inte utnyttjades optimalt. Studenterna verkade inte heller se varandra som läranderesurser och prioriterade kontakten med lärarna framför kontakten med studiekamraterna.

    Rapporten ska ses som en pilotstudie till en kommande undersökning där ambitionen är att studera relationer och kommunikativ tillgänglighet i en nätbaserad kurs med fokus på samtal och bemötande.

  • 9.
    Rosenqvist, Jerry
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Om begreppet oligofreni: benämningar av utvecklingsstörning under två århundraden2010Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 10.
    Östlund, Daniel
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Tre texter om specialpedagogik och lärande2018Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Rapporten består av tre fristående artiklar som skrivits inom ramen för Skolverkets kompetensutvecklingssatsning "Specialpedagogik för lärande". 

    Den första artikeln beskriver specialpedagogikens utveckling i Sverige under ca 100 år med fokus på hur stöd till elever organiserats. 

    Den andra artikeln sammanfattar några skolutvecklingsprojekt som arbetat framgångsrikt med inkludering och att skapa tillängliga lärmiljöer. 

    Den tredje artikeln belyser och ger exempel över hur undervisning kan anpassas efter eleverna och bidra till undervisningen blir meningsfull, hanterbar och begriplig. 

  • 11.
    Östlund, Daniel
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Specialpedagogisk forskningsmiljö (SpecPed). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Kristianstad University.
    Dehlin, EvaEliasson, LenaFalk, MarcusGannby, KristinJosefsson, JosefineKlefbeck, KamillaHögskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.Rodin, SusanneStoltz, MalinÖstlund, Malena
    Nio förstelärares arbete i grundsärskola och gymnasiesärskola: resultat från en forskningscirkel2017Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Forskningscirkeln har genomförts tillsammans med nio förstelärare från två kommuner som arbetar inom grundsärskola och gymnasiesärskola. Inom ramen forskningscirkeln har de drivit utvecklingsprojekt under läsåret 2016/2017.

    Grundsärskola och gymnasiesärskola utgör arenan för deltagarna i forskningscirkeln och de nio förstelärarna har drivit egna utvecklingsprojekt inom sina respektive verksamheter. Trots att de nio förstelärarna arbetar på olika stadier, med olika elevgrupper och utifrån olika förutsättningar samlades de kring några centrala teman. I de olika utvecklingsprojekten har skolutveckling utifrån elevernas delaktighet och inflytande, bedömning för lärande, elevhälsa, kommunikation och kollegialt lärande stått i förgrunden. 

  • 12.
    Östlund, Daniel
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Rosenqvist, Jerry
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    "Det går med små, små steg, man tänker inte på det förrän man börjar prata om det": en utvärdering av särskolan och resursskolorna i Lunds kommun 20062008Rapport (Annet vitenskapelig)
1 - 12 of 12
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf