hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 24 of 24
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aspelin, Jonas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Specialpedagogisk forskningsmiljö.
    Introduktion2013Inngår i: Relationell specialpedagogik: i teori och praktik / [ed] Jonas Aspelin, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2013, 7-11 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 2.
    Aspelin, Jonas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Specialpedagogisk forskningsmiljö.
    Relationell specialpedagogik: i teori och praktik2013Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Specialpedagogisk forskning där relationella perspektiv anläggs har vuxit kraftigt under de senaste femton åren. Indelningen "relationellt-" och "kategoriskt" perspektiv har till exempel kommit att spela stor roll för specialpedagogikens självförståelse. Parallellt har det skett en tillväxt av allmänpedagogisk forskning med relationella perspektiv. Den här antologin är ett resultat av möten mellan de båda traditionerna. Antologin syftar till att diskutera hur specialpedagogisk forskning, utbildning och verksamhet kan förstås relationellt. Bidragen rör olika utbildningskontexter, såsom förskola, träningsskola, gymnasieskola och specialpedagogutbildning, och behandlar en bred uppsättning teman, såsom handledning, omsorgsarbete, flerspråkighet och musicerande.

    Boken vänder sig framför allt till blivande och yrkesverksamma specialpedagoger och speciallärare.

  • 3.
    Aspelin, Jonas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Specialpedagogisk forskningsmiljö.
    Vad är relationell pedagogik?2013Inngår i: Relationell specialpedagogik: i teori och praktik / [ed] Jonas Aspelin, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2013, 13-25 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Relationell pedagogik kan allmänt beskrivas som ett synsätt på utbildning där det som sker människor emellan står i centrum.  Jag diskuterar i det här kapitlet vissa kännetecken för ansatsen och föreslår ett dubbelsidigt relationsbegrepp: På en första nivå är relationell pedagogik liktydigt med aktiviteter som strukturerar utbildningens sociala liv. I princip alla lärare ägnar sig dagligen åt relationell pedagogik i den meningen, dvs. är med om att bygga upp en igenkännlig socialitet och ordning i utbildningen. På en andra nivå ses relationell pedagogik snarare som avbrott eller genombrott i vardagslivets strukturer. Relationell pedagogik i den senare bemärkelsen innebär ett genuint och personligt möte, en händelse som är oförutsägbar, oplanerad och kanske inte ens märkbar. Sådana händelser kan man inte ta för givna i undervisning.

  • 4.
    Aspelin, Jonas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Specialpedagogisk forskningsmiljö.
    Var är relationell specialpedagogik?2013Inngår i: Relationell specialpedagogik: i teori och praktik / [ed] Jonas Aspelin, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2013, 179-189 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det här kapitlet avser att bidra till diskursen om relationell specialpedagogik. Jag skisserar på möjliga innebörder i begreppet och på en modell över var forskningen ifråga kan ta sin utgångspunkt. Argumentet lyder i korthet att relationell specialpedagogik har- eller bör ha konkreta, mellanmänskliga relationer i brännpunkten (jfr. von Wright, 2002, s. 12). Sådana relationer byggs i möten mellan faktiska personer som befinner sig i faktiska situationer. De karakteriseras av vad Johan Asplund (1992, s. 45) kallar genuin kommunikation:

    I genuin kommunikation råder alltid en genuin osäkerhet. Jag vet inte vad jag har sagt innan du har svarat och du vet inte vad du har sagt innan jag har svarat. Du visar mig vad jag har sagt och jag visar dig vad du har sagt.

    Jag börjar med att redogöra för några specialpedagogiska perspektiv. Därefter utvecklas, med stöd hos några relationella teoretiker, det resonemang om utbildningens brännpunkt som fördes i inledningskapitlet. Slutligen argumenterar jag för var den relationella specialpedagogikens brännpunkt är belägen.

  • 5.
    Christiansson-Banck, Ulla
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Specialpedagogisk forskningsmiljö.
    ”Behandlas typ som en människa”: hur elever på ett specialutformat program ser på relationers betydelse i utbildningen2013Inngår i: Relationell specialpedagogik: i teori och praktik / [ed] Jonas Aspelin, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2013, 107-123 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det här kapitlet tar avstamp i en tidigare genomförd utvärdering av ett specialutformat program på gymnasieskolan (Christiansson-Banck, 2011). De frågor som stod i utvärderingens centrum var om verksamheten var inkluderande och vilka möjligheter till sociala möten som gavs. Då resultatet visade att eleverna såg relationen lärare-elev som särskilt viktig i sin utbildning inriktas föreliggande kapitel specifikt på den aspekten. Syftet är att belysa hur elever på ett specialutformat program uppfattar relationersoch då särskilt lärare-elevrelationens betydelse för sina studier. Nel Noddings (2005) omsorgsetiska teori tas till hjälp för att tolka och diskutera hur eleverna ser på relationers betydelse i sammanhanget. I slutet av kapitlet kommer resultatet att relateras till frågan om inkludering.

  • 6.
    Karlsudd, Peter
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Specialpedagogisk forskningsmiljö.
    Willén Lundgren, Berit
    Linnéuniversitetet.
    Relationella avtryck och specialpedagogiska perspektiv i fritidshemmets praktik2013Inngår i: Relationell specialpedagogik: teori och praktik / [ed] Jonas Aspelin, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2013, 63-78 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 7.
    Ohlin, Christer
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Specialpedagogisk forskningsmiljö.
    Jerry Rosenqvist2012Inngår i: Bildning för alla!: en pedagogisk utmaning / [ed] Thomas Barow & Daniel Östlund, Kristianstad: Högskolan Kristianstad , 2012, 243-247 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 8.
    Ohlin, Christer
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Specialpedagogisk forskningsmiljö.
    Relationell handledning?: reflektioner kring handledning av internationella doktorander i Sverige2013Inngår i: Relationell specialpedagogik: i teori och praktik / [ed] Jonas Aspelin, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2013, 79-92 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 9.
    Ohlsson, Lisbeth
    et al.
    Malmö högskola.
    Andersson, Helena
    Malmö högskola.
    Assarson, Inger
    Malmö högskola.
    Östlund, Daniel
    Högskolan Kristianstad, Specialpedagogisk forskningsmiljö (SpecPed). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Schools´ efforts to create inclusive learning environments2016Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The study is part of a three-year schoolimprovement program in Sweden on creating inclusive learning environments, comprising several organizational levels from policy and management level to classroom praxis (http://www.ifous.se/programomradenforskning/inkludering/). Research on inclusive education in an international context frequently focuses the placement of individual students, administrative and organizational problems and attitudes towards policy and steering documents (Forlin, Douglas & Hattie, 1996 ; Ainscow & Miles, 2008 ). Often, a praxis of exclusion is built into educational systems (Van de Putte & De Schauwer, 2013 ) where thinking of students in categories forces pedagogues into locked positions (Tetler, 2000 ). In school development, the formation of teachers into teams may play a central part as an improvement strategy (Nordholm and Blossing, 2014 ). The aim of the present study is to document and analyze the processes experienced by 32 school teams, chosen by their school leaders in 12 municipalities to implement the intentions to create inclusive learning environments in their schools. The research interest focuses how the informants describe pedagogical and didactic prerequisites and organizational conditions and how they acted when implementing inclusive learning environments in the local school context, their role and legitimacy, the support structures and the signs of change they have seen towards a more inclusive learning environment during the developmental program. The methodological approach is inspired by on Social Justice, Equality and Solidarity in Education PAPERS 157 going evaluation (Ahnberg, Lundgren, Messing & von Schantz Lundgren, 2010) as a way to contribute knowledge about longitudinal developmental processes in school development close to local school context and praxis. Group interviews with the members of the teams were conducted each year in a dialogic manner with the ambition to give continuous feed back to the school teams as a way to promote developmental learning during the program. Except for visits to the schools and interviews, the researchers took part in seminars within the program and collected written documentation from the schools. The research interest concerns intentions expressed by the teams in the beginning of the program, the processes during the implementation phases and a final evaluation after three years. Data was analyzed according to qualitative content analysis and contains a rich variety of experiences and thick descriptions from the participants. Significant shifts of perspectives during the three years appear in the findings displaying how school problems and student-perspectives were understood, how the concept of inclusion was interpreted and enacted, how the teachers used analysis and reflection to promote inclusive learning environments and how frustration and insecurity among staff was transferred into collegial cooperation. The main shifts can be described in terms of taking steps from ideology to implementation, from being stuck in locked group constellations to finding flexible solutions, from seeing the teacher as the carrier of problems to collegial professionalism, and from viewing the student as the carrier of problems to analysing difficulties on several levels. School development related to inclusive learning environment is a democratic issue relevant in a Nordic as well as a global educational context and the complexity of educational organisation on different levels (Scheerens, 2015). 

  • 10.
    Persson, Ann-Elise
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Specialpedagogisk forskningsmiljö.
    Det relationella handledningsmötet2013Inngår i: Relationell specialpedagogik: i teori och praktik / [ed] Jonas Aspelin, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2013, 45-61 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 11.
    Persson, Ann-Elise
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Specialpedagogisk forskningsmiljö.
    Östlund, Daniel
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Specialpedagogisk forskningsmiljö.
    Furutorp goes digital: delrapport I2013Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 12.
    Plantin Ewe, Linda
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Specialpedagogisk forskningsmiljö (SpecPed).
    Lärande på distans: en undersökning om studenters upplevelse av tillgängligt lärande i en kursyta2016Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Lärande på distans

    En undersökning om studenters upplevelse av tillgängligt lärande i en kursyta.

    Linda Plantin Ewe

    Rapporten som presenteras vid konferensen är resultatet av en undersökning som gjorts inom ramen för en högskolepedagogisk projektkurs. Studiens syfte var att undersöka och synliggöra studenters upplevelse av tillgängligt lärande i en kursyta i en lärplattform på nätet. I särskilt fokus stod antagandet om att relationer föregår lärande, mer konkret de relationer som särskilt beaktats i studien är relationer mellan lärare och student och studenter emellan. Avsikten var inte att undersöka tillgänglighet utifrån ett funktionsnedsättningsperspektiv vilket annars är vanligt när frågor om tillgänglighet diskuteras (SÖ 2008:26; SFS 2008:567). Ambitionen var istället att undersöka högskolestudenters upplevelse av att studera i den lärmiljö som jag i egenskap av kursansvarig utformat i kursytan. Tillgänglighet studerades utifrån ett relationellt perspektiv där den informativa och kommunikativa tillgängligheten stod i fokus. Med informativ tillgänglighet avsågs i denna rapport möjligheten för alla studenter att ta del av och förstå den information som presenterades i kursytan. Kommunikativ tillgänglighet undersöktes utifrån föreställningen att kommunikation är en grundsten för lärande och att information blir till kunskap när den kommuniceras. Undersökningen syftade dels till att identifiera styrkor men också till att få syn på var i kursytan studenterna upplevde att barriärer för lärandet uppstod.  Relationell pedagogik (Aspelin, 2005; Aspelin, 2015; Aspelin & Persson, 2011), studentaktivt lärande (Biggs & Tang, 2011; Crews & Butterfield, 2014; Elmgren & Henriksson, 2013) och Universal Design for Learning (Dell, Dell & Blackwell, 2015; Rose et. al, 2006) har utgjort inspiration vid utformningen av kursytan och därtill också underlag till forskningsöversikten i rapporten. Rapporten bör ses som en pilotstudie till en kommande undersökning där ambitionen är att studera relationer och kommunikativ tillgänglighet i en nätbaserad kurs med fokus på samtal och bemötande.

     

     

  • 13.
    Rosenqvist, Jerry
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Specialpedagogisk forskningsmiljö.
    Relationell dynamik: ett försök till analys av skola i förändring2013Inngår i: Relationell specialpedagogik: i teori och praktik / [ed] Jonas Aspelin, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2013, 27-41 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 14.
    Rosenqvist, Jerry
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Specialpedagogisk forskningsmiljö.
    Special education in multicultural society: on students with other ethnic background in the Swedish special programs2007Annet (Annet vitenskapelig)
  • 15.
    Östlund, Daniel
    Högskolan Kristianstad, Specialpedagogisk forskningsmiljö (SpecPed). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Att anpassa undervisningen efter eleverna2017Artikkel, forskningsoversikt (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Innehållet i artikeln lyfter praktiknära forskning som synliggör hur olika skolor har arbetat med att skapa inkluderande undervisning för att möta elevers olikheter. I denna forskning ger lärare exempel på hur de arbetar med stödjande strukturer i lärmiljön. 

    I artikeln belyses även Universal Design for Learning (UDL) som är ett ramverk för inkludering när det gäller planering, genomförande och utvärdering av undervisning. 

  • 16.
    Östlund, Daniel
    Högskolan Kristianstad, Specialpedagogisk forskningsmiljö (SpecPed). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Elevassistenter: en möjlighet eller ett hinder för elevers inkludering och delaktighet2017Inngår i: Specialpædagogik, ISSN 0107-0649, Vol. 37, nr 3/4, 106-117 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande text är att diskutera vad elevassistentrollen karaktäriseras av i relation till elevernas möjlighet till att vara delaktiga i såväl undervisning som sociala aktiviteter i skolan.  Yrkesgruppen har dock inte fått särskilt mycket uppmärksamhet i den skandinaviska utbildningsforskningen. Det finns överhuvudtaget bristfällig information om gruppen i t.ex. officiell statistik och det är svårt att överblicka hur många elevassistenter som arbetar i de Skandinaviska länderna för närvarande.   I de nordiska länderna har, precis som i England, elevassistenter sedan några decennier tillbaka blivit en central aktör inom skolan som arbetar nära eleverna, främst de med olika typer av funktionsvariationer. De anställs i allmänhet som en specialpedagogisk insats och förväntas att arbeta med en elev som är i behov av stöd i undervisningen. I de nordiska länderna är dock informationen om yrkesgruppen knapphändig och det går inte att får fram någon tillförlitlig statistik kring hur många som arbetar som elevassistenter i de olika nordiska länderna, vad de har för utbildning, om de är män eller kvinnor, hur gamla de är, hur många år de varit inom yrket och inte minst hur villkoren för deras pedagogiska arbete ser ut. Den svenska forskningen om yrkesgruppen är ringa och dessvärre finns ytterst lite officiell statistik att tillgå om gruppen. Vid några inledande sökningar med sökordet ”elevassistent*” i libris.se, swepub.se och DIVA resulterar i ett fåtal forskningspublikationer, en handfull handböcker för elevassistenter och ett 50-tal studentuppsatser på kandidat- eller magisternivå.

    Både skandinavisk  och mer internationell forskning pekar på att användningen av elevassistenter är väl etablerad i många länder och ofta en grundläggande förutsättning för inkluderande arbetssätt. I forskningen poängteras dock att det finns brister i kunskapen om hur yrkesgruppen, främst gällande vad deras yrkesutövning karaktäriseras av, vilken typ av utbildning de har och hur deras arbete bidrar till en öka måluppfyllelse hos eleverna sett både till akademiska prestationer och socialisering. I gemensam utgångspunkt för är dock att elevassistenter i allmänhet anställs och används i skolan för att göra det möjlighet för elever med funktionsvariationer att delta i undervisningen. För att summera finns det stöd i både större forskningsöversikter och enstaka studier för att problematisera elevassistentens arbete och yrkesroll i både s.k. mainstream undervisning och i specialundervisning. Sammanfattningsvis verkar elevassistenterna oavsiktligt att ersätta lärarnas roll och bidra till en minskad kontakt och interaktion mellan elever med funktionsvariationer och andra elever. I flera studier framkommer också att elevernas måluppfyllelse kan påverkas negativt utifrån hur elevassistenten väljer att agera i förhållande till eleven. Dessutom kan elevassistentens närvaro bidra till en känsla av utanförskap och stigmatisering hos eleven bidra till osjälvständighet och ett ökat vuxenberoende.

  • 17.
    Östlund, Daniel
    Högskolan Kristianstad, Specialpedagogisk forskningsmiljö (SpecPed). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    First year teachers as school improvement agents2017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The Swedish school system has go through a number of extensive reforms since 2011: a new school legislation and new curriculum for the compulsory school. In 2013 a new career reform was launched with the aim to provide new career paths for teachers within the profession,reward skilled teachers and create conditions for school development. This reform has introduced a new category of teachers - ‘first-teachers’ – which are expected to work with school improvement with the aim to improve student achievement. The study is conducted within the tradition of participatory-oriented research using a research circle as a methodological framework. This paper aims to describe and analyze eight special teachers’experiences of working their first year as “first-teachers” in schools with self-contained classrooms for students with intellectual disabilities. The research circle described in this paperis carried out together with the eight members with myself as the participating researcher. The data presented in this paper is a small portion of data from an ongoing project about “firstteachers”work with school improvement processes. The study is conducted within the tradition of participatory-oriented research using a research circle as a methodological framework. The research issue concerns the questions the participating special teachers ask themselves in their everyday work with together with other special teachers, paraprofessionals and students with intellectual disabilities. In the research conducted in a research circle, the aim is that there should be an interaction between researchers and professionals so that both parties change theirview of the research problem. All participants is working in schools with self-containedclassrooms for students with intellectual disabilities. The work of the research circle is led byme over a period of over two semesters and will include a total of ten meetings and is documented with a digital voice recorder and with field notes. The analysis of the data materialis influenced by the work of Lipsky (2010) on street-level bureaucracy.

  • 18.
    Östlund, Daniel
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Specialpedagogisk forskningsmiljö.
    Omsorgsarbete i träningsskolan2013Inngår i: Relationell specialpedagogik: i teori och praktik / [ed] Jonas Aspelin, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2013, 95-105 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 19.
    Östlund, Daniel
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Specialpedagogisk forskningsmiljö.
    Pedagogical praxis: an example from the training school2009Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This paper will present some findings from my ongoing work with my doctoral thesis. The study deals with questions about learning and socialization in special schools for pupils with moderate to profound and multiple learning disabilities (training school/träningsskola). The general aim in this paper is to deepen the knowledge about the teacher’s work in the training school during a period of change and contradictions to identify structures and themes in the teacher’s pedagogical praxis. With a reference to what is described as a dilemma perspective (Tetler, 2000; Clark, Dyson & Millward, 1998) a point of departure for the study is that teacher’s in the practical training school has to deal with the tension between care and pedagogy. To get a representation of the teacher’s work in this context this paper will study the interaction between pupils and teachers and describe the patterns, forms and content in their vocal- and non-vocal interaction in the classroom. A point of departure is that learning occurs in a social context and in collaboration with others, and the theoretical framework in the research is inspired by an interactionistic perspective. My specific research questions are: • What kind of patterns appears in the interaction between pupils and teachers in the classroom? • What kind of learning- and socialization processes appears in the verbal- and non-verbal interaction between pupils and teachers? The design of the project is inspired by an ethnographic approach and is constructed as a classroom study. The empirical material is collected by participatory observations, by video recordings and by interviews with the teachers and assistants. The video recordings are analyzed using techniques derived from what Scheff calls a part/whole analysis and from Goffman´s dramaturgic perspective. The process of analyzing one of the classroom studies is in progress and the findings so far will be presented in the paper. In this paper some findings from data-collection in a F-6 class in the training school with four pupils, one special teacher and three assistants will be presented.

  • 20.
    Östlund, Daniel
    Högskolan Kristianstad, Specialpedagogisk forskningsmiljö (SpecPed). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Students with profound and multiple disabilities in education in Sweden: teaching organisation and modes of student participation2015Inngår i: Research and practice in intellectual and developmental disabilities, ISSN 2329-7018, Vol. 2, nr 2, 148-164 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article examines education practice for students with intellectual and developmental disabilities in Sweden and the conditions by which it is characterised. It draws on results from the author's doctoral thesis, which analysed participation and interaction in five training school classes (Träningsskola) for students with profound and multiple disabilities, focusing on the organisation of the teaching and modes of student participation in educational practice. It examined the consequences of these modes and patterns of interaction that staff and students create together for participation. Empirical material was collected via classroom observations and 40 hours of video recordings in 5 classes in a training school, in spring 2009 and spring 2010. Study participants were 20 school students, aged 6 to 19 years (11 boys and 9 girls), and 28 members of the teaching teams (special teachers, music teachers, physical education teachers, and 16 assistants). The project design was inspired by an ethnographic approach and constructed as a classroom study. A small portion of the data was transcribed and analysed for use in this article. Detailed transcripts were created from data from video recordings, using conversation analytic notations to gauge the interaction between students and paraprofessionals. The analytic approach was inspired by “conversation analysis”, which provides a method of analysis of modes of participation used when students and staff members interact. Modes of participation that emerged related to varying expectations on students in different educational situations. Demands placed on the students in different activities elicited a range of responses: the attentive and responsive student; the emotionally engaged student; the choice-making, autonomous student; the exploring student; the inattentive student; the student as a recipient of care; and the playful student. There are implicit ideas in educational practice about the conditions under which students in training schools engage in participation, whether these students are aged 6 or 19 years of age. It is argued that more active styles of student participation would be encouraged with communicative, rather than individualistic teaching styles. In turn, this would provide more opportunities to create horizontal relationships with peers or with students without disabilities, or both.

  • 21.
    Östlund, Daniel
    Högskolan Kristianstad, Specialpedagogisk forskningsmiljö (SpecPed). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Stöd till elever: en tillbakablick2016Artikkel, forskningsoversikt (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Den inledande delen handlar om skolans sätt att bemöta elevers olikheter och lärmiljö ur ett historiskt perspektiv. Ni får följa hur det svenska skolsystemet organiserat specialpedagogiskt stöd till elever från 1900-talets början fram till idag och hur det synliggörs i styrdokumenten. Delen handlar också om olika synsätt på elever och lärande. Ett begreppspar som beskrivs är det relationella respektive det kategoriska perspektivet som ger ett stöd i att förstå skolans varierande arbetssätt att möta elevers olikheter. 

    Syftet med delen är att ni ska få en förståelse för hur det specialpedagogiska stödet till elever har organiserats och förändrats över tid. Syftet med delen är även att ni ska få möjlighet att diskutera och problematisera hur olika perspektiv kan påverka hur undervisning och lärmiljö organiseras.

  • 22.
    Östlund, Daniel
    Högskolan Kristianstad, Specialpedagogisk forskningsmiljö (SpecPed). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Tecknande miljö i förskoleklass: en utvärdering av Parkskolans projekt som genomförts med stöd av SIS‐medel från SPSM2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I föreliggande rapport redovisas det uppdrag som under hösten 2016 gavs Högskolan Kristianstad som haft som övergripande syfte att bidra med en extern utvärdering av projektet ”Tecknandemiljö i förskoleklass”. Den externa utvärderingen ska betraktas som ett komplement till den interna utvärderingen som gjorts av projektdeltagarna själva. Uppdraget har genomförts inovember/december 2016, med besök på Parkskolan 23‐24/11och med bearbetning av underlag som samlats in under december 2106.

  • 23.
    Östlund, Daniel
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Specialpedagogisk forskningsmiljö (SpecPed). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Anderson, Lotta
    Kunskapsbedömning i träningsskolan2015 (oppl. 1)Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Det finns mycket kunskap om bedömning men det finns relativt lite skrivet specifikt för lärare och rektorer i grundsärskolans inriktning träningsskolan. Kunskapsbedömning i träningsskolan, behövs ett speciellt material för det? I alla skolformer ska elevernas kunskaper bedömas i relation till kunskapskraven men i träningsskolan behöver bedömningen också göras utifrån elevens förutsättningar. Hur kan lärare konstruera bedömningsuppgifter för att tillgodose elevernas skilda kognitiva förutsättningar men ändå utmana varje elev så att ett lärande sker? Ambitionen med det här materialet är att stödja lärare i träningsskolan i just detta.

  • 24.
    Östlund, Daniel
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Specialpedagogisk forskningsmiljö (SpecPed). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Barow, Thomas
    Göteborgs Universitet.
    The significance of pedagogical investigations, diagnoses and psychometric tests in inclusive education: comparative studies from Sweden and Germany2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The similarities and differences between the Swedish and German education systems arguably make a comparison between these two countries in the context of inclusive education a promising field of research. This is even more significant when it comes to the assessment of special educational needs (SEN), where a comparative approach may contribute to a deeper understanding about the relation between inclusive approaches and categorisation processes in education. The concept of SEN in Sweden is based on the student’s risk to miss the learning objectives of regular school. In contrast, Germany applies a multiple concept of SEN, which could be based on the students’ failure in school and/or a disability. While in Sweden, SEN are assessed by a “pupil welfare team” consisting of special educators, headmaster and various experts, in Germany the assessment process is carried out by a special education teacher and the class teacher. The countries also differ in who takes the final decision of a SEN statement for a student. In Sweden it is made by the headmaster, where as in Germany it is the school supervising authority. Being aware of these differences between the two countries, questions about the significance of medical diagnoses and psychometric tests in pedagogical investigations arise. With this background, the contribution to the symposium consolidates and contextualises the results of research studies on the assessment of special educational needs in the Swedish county of Scania and the German state of North Rhine-Westphalia. In both countries, five cases with varying geographical and social environment were selected. Study 1 analyses the content of 50 assessments which led to an SEN statement. Study 2 draws on interviews with pedagogical investigators and decision makers from the two countries. The focus is lies on the SEN categorisation processes, the allocation of resources and future education. The findings from this research contribute to the discussion on whether inclusive education can be based on a de-categorised special education, or if it promotes medical diagnoses and psychometrical tests.

1 - 24 of 24
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf