hkr.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 15 of 15
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the 'Create feeds' function.
  • 1.
    Bringsén, Åsa
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap. Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för samhällsvetenskap och integrerad hälsovetenskap.
    Hälsofrämjande föreningsidrott för högstadieflickor – vad är det?2013Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Det finns flera positiva samband mellan idrott, fysisk aktivitet, hälsa och välbefinnande men få svenska ungdomar når upp till den rekommenderade dagliga fysiska aktivitetsnivån. Initiativ behövs därför för att öka den fysiska aktivitetsnivån bland ungdomar på fritiden. De flesta barn och ungdomar är aktiva i idrottsföreningar någon gång under sin uppväxt men tonårspojkar är generellt sett mer idrottsligt aktiva än jämnåriga flickor. Det behövs därför mer kunskap om högstadieflickors erfarenhet av och syn på idrott för att idrottsaktiviteter ska kunna organiseras så att fler högstadieflickor kan och vill hålla på med idrott. Därför genomfördes 34 fokusgruppsintervjuer med 244 högstadieflickor i Skåne nordost 2011-2012. Resultatet analyserades med fokus på att identifiera salutogena faktorer relaterat till högstadieflickor och idrottslig aktivitet.

    Resultatet visade att högstadieflickorna i regionen är en heterogen grupp som vill olika saker med sin fritid generellt och med idrott specifikt. På ett övergripande plan framkom det dock att föreningsidrotten var en potentiell hälsofrämjande socialisationsmiljö för högstadieflickors i Skåne nordost. Det dominerande resultatfokuserade tävlingsverksamheterna behöver dock kompletteras med andra typer av idrottsmiljöer. Fler idrottsmiljöer karaktäriserade av aktivitetsglädje, sociala infallsvinklar, ett barnrättsligt perspektiv och jämlikhet kan sannolikt bidra till att idrottsrörelsen i större omfattning positivt bidrar till hälsa bland högstadieflickor i regionen. Den praktiska verksamheten i idrottsföreningarna behöver med andra ord organiseras utifrån och följa innehållet i idrottsrörelsens styrdokument, samtidigt som den anpassas efter olika målgruppers specifika behov utifrån den livssituation de befinner sig i för tillfället. Det finns ett behov av dialog och samarbete på olika nivåer inom idrottsrörelsen generellt men även kommunerna har här en viktig funktion att fylla.

  • 2.
    Bringsén, Åsa
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap. Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för samhällsvetenskap och integrerad hälsovetenskap.
    När utseendet kommer i vägen: optimering av behandlingsresultat genom internationell samverkan med fokus på kompetensutveckling2015Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    En så kallad utseendekultur dominerar i de flesta postindustriella samhällen, där bland annat media ständigt levererar genus specifika stereotyper för hur vi ska se ut och vad vi bör göra för att uppnå ”det perfekta utseendet”. Det sociala trycket att leva upp till ett snävt och i många fall orealistiskt utseendesideal är stort och bidrar till att missnöje med eget utseende och negativ kroppsuppfattning ökar i snabb takt. Studier har visat att missnöje med eget utseende bland annat leder till bantning och användning av anabola steroider, ätstörningar och muskel dysmorfi, försämrad social funktion samt låg självkänsla, försämrat välbefinnande och psykisk ohälsa. En speciellt utsatt grupp är människor med utseenderelaterad synlig avvikelse, som t.ex. olika former av missbildningar. Deras upplevelser av social diskriminering påverkar personliga ambitioner, utbildning och arbetsmöjligheter negativt.

     

    Parallellt med att problemet med negativ kroppsuppfattning och missnöje med eget utseende ökar, så ökar också efterfrågan på kosmetiska ingrepp och psykologiskt stöd i t ex hälso-och sjukvården. Hälso- och sjukvårdspersonal ställs inför utmaningar relaterade till komplexa psykosociala sammanhang, som de genom forskning har gett uttryck för att de saknar kompetens att hantera. Patienternas till gång till stöd är därför otillräckligt.

     

    Ett EU-finansierat samverkansprojekt arbetar därför med att ta fram ett kursmaterial som är användbart för olika etablerade hälsoutbildningar på högskole- och universitetsnivå i Europa, men även för kompetensutveckling av yrkesverksamma inom hälsoområdet. I projektet ingår lärosäten från Storbritannien, Italien, Turkiet, Litauen och Sverige men även Europeiska föreningen för gom- och läppspalt. Det tvååriga projektet startade den 1/9 2014, är ett resultat av ett annat EU finansierat nätverksprojekt och har resulterat i beviljade anslag för ytterligare ett EU finansierat samverkansprojekt med utbildningsfokus.

  • 3.
    Bringsén, Åsa
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap. Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för samhällsvetenskap och integrerad hälsovetenskap.
    Resultatfokuserad tävlingsverksamhet motarbetar breddidrott och folkhälsa: diskussion utifrån högstadieflickors erfarenhet av idrott i Skåne nordost2013In: Idrottsforskaren, ISSN 0348-9787, no 2, 17-27 p.Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Resultatfokuserad tävlingsidrott dominerar i Skåne nordost och bidrar till att mindre

    tävlingsinriktade högstadieflickor inte är idrottsligt aktiva. Många högstadieflickor efterfrågar

    dock möjligheten att vara idrottsligt aktiv i verksamheter med mindre fokus på

    tävlingsresultat. Resultatet och annan forskning tyder dock på att det kan vara svårt att

    påverka inriktningen på den etablerade idrottsverksamheten, på grund av lokala faktorer men

    också på grund av idrottens organisering på ett övergripande plan. Fotboll är den lagidrott

    som dominerar i regionen och resultatet åskådliggör hur flickor i en del lagidrottsföreningar

    upplever brister vad gäller jämlikhet då pojkverksamhet prioriteras framför flickverksamhet.

    Manlig dominans i traditionell idrott kan förklara prioriteringar som föreningar gör generellt

    och underlag från en svensk förening synliggör hur det kan ta sig uttryck i ett konkret

    idrottsligt sammanhang. Uppgifter från en specifik förening visar hur den får statligt

    idrottsligt stöd trots troliga brister vad gäller jämlikhet, folkhälsoperspektiv och

    barnrättsperspektiv. Föreningsidrotten är en potentiell positiv socialisationsmiljö för

    högstadieflickors i Skåne nordost om de dominerande resultatfokuserade

    tävlingsverksamheterna kan kompletteras med mer idrottsverksamhet präglat av

    aktivitetsglädje, fokus på sociala aspekter, ett barnrättsligt perspektiv, jämlikhet och

    folkhälsoaspekter. Det som behövs är att fler idrottsföreningar i själva verket arbetar utifrån

    innehållet i idrottsrörelsens styrdokument och att användningen av statens stöd till idrotten i

    större omfattning skapar förutsättningar för att syftet med stödet kan uppnås. Samarbete är det

    som behövs och här har idrottsrörelsen generellt men också kommunerna en viktig funktion

    att fylla.

  • 4.
    Bringsén, Åsa
    et al.
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för samhällsvetenskap och integrerad hälsovetenskap. Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap. Kristianstad University, Research Platform for Collaboration for Health. Kristianstad University, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Andersson, Ingemar
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap. Kristianstad University, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Kristianstad University, Research Platform for Collaboration for Health.
    Ejlertsson, Göran
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap. Kristianstad University, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Research as a resource in a local Workplace Health Promotion project2008Conference paper (Refereed)
  • 5.
    Jannisa, Gudmund
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för samhällsvetenskap och integrerad hälsovetenskap.
    How many years?: a century of mass-killings and state terror2016In: Sociologiska utblickar och insikter / [ed] Joakim Thelander, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2016, 129-152 p.Chapter in book (Other academic)
  • 6.
    Leppänen, Vesa
    et al.
    Lunds universitet.
    Thelander, Joakim
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för samhällsvetenskap och integrerad hälsovetenskap.
    Utforskning och värdering av problem i telefonsamtal till primärvården2001Report (Other academic)
  • 7.
    Maria, Kläfverud
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för samhällsvetenskap och integrerad hälsovetenskap. Kristianstad University, Research Platform for Collaboration for Health. Kristianstad University, Research Environment Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO).
    Barn i barnahus: före, under och efter besök på barnahus -trygghetspersoner2015Conference paper (Other academic)
  • 8.
    Maria, Kläfverud
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för samhällsvetenskap och integrerad hälsovetenskap. Kristianstad University, Research Platform for Collaboration for Health. Kristianstad University, Research Environment Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO).
    Children in Barnahus - an interdisciplinary research study from childen's perspective: children in Barnahus-before, during and after being in CH2014Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    When a parent is suspected for child abuse, the court in Sweden appoints a lawyer who can decide about the child’s participation in CH without parent’s knowledge or consent. The lawyer brings the child to CH. A familiar person, for example a teacher, accompanies the child. In the study children and their parents are interviewed about their experience and understanding of CH.

  • 9.
    Palsson, Henrik
    et al.
    Lund University.
    Johansson, Ola
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för samhällsvetenskap och integrerad hälsovetenskap.
    Reducing transportation emissions Company intentions, barriers and discriminating factors2016In: Benchmarking: An International Journal, ISSN 1463-5771, E-ISSN 1758-4094, Vol. 23, no 3, 674-703 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose - The purpose of this paper is to examine the intention of companies to reduce transportation emissions by 2020 and the barriers and the discriminating factors that affect the reduction. Design/methodology/approach - A literature review identified potential logistical and technical actions and their barriers, and discriminating factors for reducing transportation emissions. A survey of freight transport-intensive industries in Sweden examined the effects of, intention for implementation of and barriers to 12 actions to reduce CO2 emissions from freight transportation. In total, 172 logistics managers responded, representing a response rate of 40.3 per cent. Findings - Logistics service providers (LSPs) and freight owners are likely to reduce a considerable amount of CO2 emissions from freight transportation by 2020 using a combination of actions. The lowest level of confidence was for reducing CO2 emissions by changing logistics structures, while there was greater confidence by means of operational changes. The actions have few barriers, but there is often a combination of barriers to overcome. Three discriminating factors influence the intention of a firm to reduce transportation emissions: perceived potential, company size and LSP/freight owner. The industrial sector of a freight owner has minor influence. Companies that are particularly likely to reduce emissions are LSPs, large companies, and those that perceive a large reduction potential. Research limitations/implications - Logistical and technical barriers appear to hinder companies from implementing actions, while organisational barriers and external prerequisites do not. Barriers cannot be used to predict companies' intentions to reduce transportation emissions. The authors examined the impact of three discriminating factors on reduction of transportation emissions. The research is based on perceptions of well-informed managers and on companies in Sweden. Practical implications - The findings can be used by managers to identify firms for benchmarking initiatives and emissions-reducing strategies. Originality/value - The study provides insights into intended CO2 reductions in transportation by 2020. It presents new knowledge regarding barriers and discriminating factors for implementing actions to reduce transportation emissions.

  • 10.
    Pekkola, Sari
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för samhällsvetenskap och integrerad hälsovetenskap.
    Los Kjarkas and the diasporic community on the internet2016In: Sociologiska utblickar och insikter / [ed] Joakim Thelander, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2016, 69-90 p.Chapter in book (Other academic)
  • 11.
    Perjos, Solveig
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för samhällsvetenskap och integrerad hälsovetenskap.
    Satt under förmyndare2016In: Sociologiska utblickar och insikter / [ed] Joakim Thelander, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2016, 49-68 p.Chapter in book (Other academic)
  • 12.
    Thelander, Joakim
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för samhällsvetenskap och integrerad hälsovetenskap.
    Glenn Gould - essensen av en gåta2016In: Sociologiska utblickar och insikter / [ed] Joakim Thelander, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2016, 91-127 p.Chapter in book (Other academic)
  • 13.
    Thelander, Joakim
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för samhällsvetenskap och integrerad hälsovetenskap.
    Korruption - en begränsad litteraturgenomgång2005Report (Other academic)
  • 14.
    Thelander, Joakim
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för samhällsvetenskap och integrerad hälsovetenskap.
    Sociologiska utblickar och insikter2016Collection (editor) (Other academic)
  • 15.
    Thelander, Joakim
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för samhällsvetenskap och integrerad hälsovetenskap.
    "Säker är man ju aldrig": om riskbedömningar, skepsis och förtroende för handel och bankärenden via Internet2002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är ett försök att skissera en bild av hur människors uppfattningar och föreställningar om ekonomiska transaktioner via Internet skapas, vidmakthålles och förändras, samt hur dessa kan sättas i samband med den massmediala diskursen i ämnet. Rapporten är i första hand en litteraturstudie. Men den innehåller också exempel och tolkningar från tre parintervjuer där paren har skiftande erfarenheter av Internet och e-handel. I genomgången av litteraturen riktas uppmärksamheten främst mot tre områden: risk och riskbedömningar, massmediernas betydelse för människors upplevelser av risk samt dimensionerna av förtroende och skepsis. Kortfattat ges även en bakgrundsbild av informationssamhället och Internethandeln.

1 - 15 of 15
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf