hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234567 101 - 150 of 469
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Edberg, Anna-Karin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Ehrenberg, Anna
    Högskolan Dalarna.
    Friberg, Febe
    Universitetet i Stavanger.
    Wallin, Lars
    Högskolan Dalarna.
    Wijk, Helle
    Göteborgs universitet.
    Öhlén, Joakim
    Ersta Sköndal högskola.
    Introduktion2013Inngår i: Omvårdnad på avancerad nivå: kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden / [ed] Edberg, Anna-Karin; Ehrenberg, Anna; Friberg, Febe; Wallin, Lars; Wijk, Helle; Öhlén, Joakim, Lund: Studentlitteratur, 2013, , s. 264s. 15-27Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 102.
    Edberg, Anna-Karin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Ehrenberg, AnnaHögskolan Dalarna.Friberg, FebeNorge.Wallin, LarsHögskolan Dalarna.Wijk, HelleGöteborgs universitet.Öhlén, JoakimErsta Sköndal högskola.
    Omvårdnad på avancerad nivå: kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden2013Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna bok och webb är den efterfrågade och fristående fortsättningen på Omvårdnadens grunder. Redan före sin publicering har Omvårdnad på avancerad nivå varit känd för många under det lekfulla arbetsnamnet Omvårdnadens höjder. Innehållet är två sammanflätade delar: en tryckt bokdel och en digital webbdel. Den senare är helt unik i sitt slag. Ett åttiotal forskande och/eller kliniskt verksamma sjuksköterskor har skapat en digital artikelsamling som beskriver tillämpningen av avancerad omvårdnad inom respektive specialistområde. Webbmaterialet innehåller även sammanfattande ljudklipp, frågor samt den tryckta boken i sin helhet så att den kan läsas på exempelvis iPad. Detta är det första bokverket i Sverige som beskriver huvudområdet omvårdnad på avancerad nivå. Utgångspunkten är de sex kärnkompetenser som är gemensamma för alla professioner inom hälso- och sjukvården och som Svensk sjuksköterskeförening rekommenderar bör utgöra en röd tråd med progression genom utbildningarnas nivåer:

    • Personcentrerad vård
    • Samverkan i team
    • Evidensbaserad vård
    • Förbättringskunskap för kvalitetsutveckling
    • Säker vård 
    • Informations- och kommunikationsteknologi

    Tillsammans bildar bok och webb ett gemensamt och mångfaldigt innehåll för specialistsjuksköterskeutbildningarna. Avsikten är att skapa en grund för dessa utbildningar och deras motsvarigheter där omvårdnad på avancerad nivå kan beskrivas och problematiseras. Instruktioner för hur du kommer åt det digitala materialet finns på omslagets insida.

  • 103.
    Edberg, Anna-Karin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Elmståhl, Sölve
    Lunds universitet.
    Varför krävs ett  flervetenskapligt perspektiv på hälsa, vård och omsorg till äldre?2013Inngår i: Ä : en tidning för Riksföreningen sjuksköterskan inom äldrevård : geriatriker, dietister inom geriatrik samt alla professioner runt den äldre patienten, ISSN 2001-1164, nr 1, s. 32-34Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 104.
    Edberg, Anna-Karin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Ericsson, Iréne
    Jönköping University.
    Kognitiv förmåga och svikt2017Inngår i: Omvårdnad & äldre / [ed] Kerstin Blomqvist, Anna-Karin Edberg, Marie Ernsth Bravell, Helle Wijk, Lund: Studentlitteratur, 2017, s. 405-427Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 105.
    Edberg, Anna-Karin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Ericsson, Iréne
    Jönköping University.
    Gunnarsson, Evy
    Stockholms universitet.
    Psykisk ohälsa2017Inngår i: Omvårdnad & äldre / [ed] Kerstin Blomqvist, Anna-Karin Edberg, Marie Ernsth Bravell, Helle Wijk, Lund: Studentlitteratur, 2017, s. 433-455Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 106.
    Edberg, Anna-Karin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Ernsth Bravell, Marie
    Hälsohögskolan Jönköping.
    Kompetensen måste höjas på särskilda boenden för äldre2013Inngår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 110, nr 45, s. 1984-1986Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Personer som bor och vårdas på särskilt boende (säbo) har omfattande omvårdnadsbehov och ofta nedsatt kognitiv funktion, de är ofta multisjuka och har många olika läkemedel samtidigt.

    Om en god vårdkvalitet ska kunna garanteras, måste kompetensen bland vårdpersonalen höjas, framför allt avseende specifik geriatrisk kompetens.

    En betydande andel av de äldre som bor och vårdas på säbo avlider också där, trots att förutsättningarna för att ge en god palliativ vård vid livets slut är begränsade.

  • 107.
    Edberg, Anna-Karin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Landahl, Sten
    Hur du använder läkemedel2009Inngår i: Livslots för seniorer, Stockholm: Hjälpmedelsinstitutet , 2009, 1, s. 65-75Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 108.
    Edberg, Anna-Karin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Lilja Andersson, Petra
    Lund University.
    The shift from a medical to a nursing orientation: a comparison of Swedish nursing students' expectations when entering the nursing degree programme in 2003 and 20132015Inngår i: Nurse Education Today, ISSN 0260-6917, E-ISSN 1532-2793, Vol. 35, nr 9, s. e78-e83Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: The focus of education in nursing has changed over time with a decreased focus on biomedicine and an increased focus on nursing science. It is therefore important to investigate whether these changes are also reflected in the students' conceptions and expectations of the programme over time.

    OBJECTIVES: The aim of the study was to describe and compare two cohorts of students entering the nursing programme with 10year in between (2003 and 2013), regarding their demographic background, reasons for wanting to become a registered nurse, expectations of the programme and perceptions of the nursing profession.

    DESIGN AND SETTING: The study was a descriptive cross-sectional cohort study carried out at a university in southern Sweden.

    PARTICIPANTS: In all, 177 nursing students participated in the study, 89 from the 2003 cohort and 88 from the 2013 cohort.

    METHODS: Data were collected at the start of the programme using a questionnaire consisting of predefined and open-ended questions. The responses were statistically analysed and compared.

    RESULTS: The students' reasons for wanting to become a registered nurse remained stable over the 10-year period. The main reason stated by the students in both cohort was humanitarian, i. e wanting to help others. The students' expectations regarding both the programme and the nursing profession had, however, changed significantly from a biomedical to a nursing orientation in the 10-year perspective.

    CONCLUSIONS: The change in the students' preconceptions of the nursing education towards increasing importance of nursing science indicates the beginning of a paradigm shift.

  • 109.
    Edberg, Anna-Karin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Moyle, Wendy
    Brisbane, Australien.
    Chan, Sally
    Singapore.
    The IPA complete guides to Behavioural and Psychological Symtoms of Dementia, BPSD: Nurses guide2012Bok (Annet vitenskapelig)
  • 110.
    Edberg, Anna-Karin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Törnquist, Agneta
    Stockholms universitet.
    Hasson, Henna
    Karolinska Institutet.
    Sjuksköterskans roll som ledare i kommunal vård och omsorg2014Inngår i: Omvårdnadens grunder: ansvar och utveckling / [ed] Ehrenberg, Anna; Wallin, Lars, Lund: Studentlitteratur AB, 2014, 2, s. 279-294Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 111.
    Edberg, Anna-Karin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Wijk, HelleGöteborgs universitet.
    Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa2014Collection/Antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Omvårdnadens grunder – Hälsa och ohälsa belyser omvårdnadens betydelse ur såväl ett salutogent och förebyggande, som ett behandlande och vårdande perspektiv. I boken har 33 svenska forskare bidragit med beskrivningar av det aktuella kunskapsläget utifrån sin egen, och andras, forskning inom respektive område. Flertalet författare är sjuksköterskor med doktorsexamen.

    Boken består dels av kapitel som fokuserar på hur man kan stärka patientens hälsa och välbefinnande, dels av kapitel som fokuserar på omvårdnad vid olika besvär. De kapitel som fokuserar på hälsa och välbefinnande handlar exempelvis om hur man kan stödja delaktighet och känslan av sammanhang samt vikten av en god miljö för omvårdnadens genomförande. De kapitel som fokuserar på omvårdnad vid olika besvär handlar exempelvis om sjuksköterskans bedömning och åtgärder, både generellt enligt omvårdnadsprocessens olika steg vid akuta situationer, men även vid olika vanligt förekommande symtom och tecken på ohälsa. Varje kapitel inleds med en övergripande beskrivning av området, orsaker till patientens besvär samt patientens upplevelse. Därefter följer en beskrivning av hur sjuksköterskan kan bedöma och hjälpa patienten med fokus på evidensbaserade omvårdnadsåtgärder.

    Omvårdnadens grunder består av totalt tre publikationer utan inbördes ordning: Perspektiv och förhållningssätt, Ansvar och utveckling samt Hälsa och ohälsa. I första hand är böckerna avsedda som kurslitteratur för sjuksköterskestudenter på grundläggande nivå, men även kliniskt verksamma sjuksköterskor och andra yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården har nytta av böckerna. Instruktioner för hur man kommer åt det digitala materialet finns på omslagets insida.

  • 112.
    Edfors, Ellinor
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE.
    Westergren, Albert
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE.
    Lindh, Inga-Britt
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Interkollegialt lärande för handledning och bedömning av examensarbete2013Inngår i: Högskolepedagogisk debatt, ISSN 2000-9216, nr 1, s. 27-37Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I sjuksköterskeutbildningen vid Högskolan Kristianstad har sedan 2008 använts en modell för handledning och examination av examensarbetet med fokus på studenternas lärande. Trots att handledningsmodellen varit i bruk under några år visade genomförda kursutvärderingar att studenter uppfattade att det fanns skilda uppfattningar hos handledare och examinatorer om hur examensarbetet ska genomföras. På grund av detta ansöktes medel från Lärande Resurs Centrum (LRC) och Sektionen för Hälsa och Samhälle för att i kollegiet skapa möjligheter att diskutera vilka pedagogiska möjligheter och svårigheter som finns samt hur likheter och olikheter i syn på kunskap kan främja såväl som hindra studenternas lärandeprocess under examensarbetet. I denna rapport beskrivs projektets upplägg och genomförande samt centrala aspekter från den dialog som fördes i kollegiet under projektets gång.

  • 113.
    Edvardsson, Ewa
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Johansson, Carolin
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Clausson, Eva
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    En skyldighet men inte en självklarhet: barnhälsovårdssjuksköterskanserfarenhet av att överväga anmälan till socialtjänsten vid misstanke om att barn far illa2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kunskapen om att vissa barn far illa finns och Barnhälsovårdssjuksköterskan har en skyldighet att anmäla vid oro eller vetskap om detta. Barn kan fara illa genomföräldrars bristande omsorg, och/eller genom fysiska och psykiska kränkningar. Detta kan ge upphov till livslångt lidande. BHVsjuksköterskans roll är att identifiera och uppmärksammabarn som riskerar att eller far illa, för att dessa barn ska få den hjälp dehar rätt till av socialtjänsten. Syftet med studien var att undersöka BHVsjuksköterskan serfarenhet av att överväga anmälan till socialtjänsten vid misstanke om att barn far illa. Metod: Tio BHVsjuksköterskor intervjuades och kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes för att analysera data. Resultat: Studien resulterade i ett övergripandetema, tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Det övergripande tematblev "En skyldighet men inte en självklarhet", huvudkategorierna är, Perspektiv utifrånyrkesrollen, Perspektiv utifrån personliga erfarenheter och Mötet med barn och föräldrar. Slutsats: Samtliga BHVsjuksköterskor ansåg att det inte alltid var lätt att se vilka barn som for illa. De upplevde det tråkigt och sorgligt att behöva göra en anmälan. De satte alltid barnet främst och menade att det inte kunde bli sämre för barnet om en anmälan gjordes. En återkommande beskrivning hos samtliga BHVsjuksköterskor som medverkade i intervjun var att de fick en känsla av att något inte stämde.

  • 114.
    Ehliasson, Kent
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Ericsson, Ulf
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi och arbetsliv. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Bengtsson Tops, Anita
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Support to individuals with comprehensive disabilities: ideas in the Swedish Disability Act2016Inngår i: Scandinavian Journal of Disability Research, ISSN 1501-7419, E-ISSN 1745-3011, Vol. 18, nr 3, s. 234-244Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to determine and describe the ideas, that is, a mental construction of perceived reality and values, which are expressed in the Swedish Disability Act and its Government Bill. By means of text analysis, four concepts of reality and values have been identified: (1) Citizenship and justice, (2) The collective and integration, (3) The individual and autonomy, and (4) Decentralization and power shifts. The study also shows that social rights and social citizenship have been strengthened via legislation for individuals with comprehensive disabilities. It is also demonstrated that there is considerable room in the legislation for conflicts between the two concepts and values of collective/integration and the individual/autonomy. It can also be observed that there is a considerable risk that citizens are not treated in a similar manner as regards the interpretation and application of the Disability Act, which may lead to lack of legal security.

  • 115.
    Einberg, Eva-Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Clausson, Eva
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Tonårsflickors vardag och hälsa2017Inngår i: Barnsliga sammanhang: forskning om barns och ungdomars hälsa, välbefinnande och delaktighet / [ed] Bo Nilsson & Eva Clausson, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2017, 5, s. 79-90Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Självskattad psykisk ohälsa ökar bland ungdomar och det finns tydliga skillnader mellan flickor och pojkar. Fler flickor rapporterar symtom på ohälsa och dessa skillnader har ökat över tid. Det är fler flickor som rap- porterar att de känner sig stressade och färre flickor uppger att de trivs med livet jämfört med pojkar. Flickor är medvetna om kraven på deras utseende och kravet på att lyckas i livet. De är också medvetna om de könsskillnader som finns både i skolan och media och som påverkar dem. Samhörighet med kamrater och familj är betydelsefullt liksom trygghet i form av tillit till kamrater och att känna sig trygg där de vistas enligt tonårsflickorna själva.

    Detta kapitel kommer att handla om tonårsflickors hälsa och hur tonårs- flickor själva upplever sin vardag, vilket kommer att belysas med resultat från en forskningsstudie, samt diskuteras utifrån ett genusperspektiv och Känsla av sammanhang (KASAM).

  • 116.
    Einberg, Eva-Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Lidell, Evy
    Clausson, Eva
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Awareness of demands and unfairness and the importance of connectedness and security: teenage girls' lived experiences of their everyday lives2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 117.
    Einberg, Eva-Lena
    et al.
    Halmstad University.
    Lidell, Evy
    Halmstad University.
    Clausson, Eva
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Awareness of demands and unfairness and the importance of connectednessand security2015Inngår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 10Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 118.
    Einberg, Eva-Lena
    et al.
    Halmstad University.
    Lidell, Evy
    Halmstad University.
    Clausson, Eva K.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Awareness of demands and unfairness and the importance of connectedness and security: teenage girls’ lived experiences of their everyday lives2015Inngår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 10, artikkel-id 27653Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In recent years, a number of studies have demonstrated that stress and mental health problems have increased among adolescents and especially among girls, although little is still known concerning what girls experience in their everyday lives. The aim of this study was to describe the phenomenon of teenage girls’ everyday lives, as experienced by the girls themselves. A phenomenological approach of reflective lifeworld research was used, and the findings are based on eight qualitative interviews with girls aged 13–16 years. The essence of teenage girls’ everyday lives as experienced by the girls themselves can be described as consciousness regarding demands and unfairness and regarding the importance of connectedness and security. The girls are aware of the demands of appearance and success, and they are conscious of the gender differences in school and in the media that affect them. The girls are also conscious about the meaning of connectedness with friends and family, as well as the importance of the security of their confidence in friends and feeling safe where they stay. If teenage girls feel connected and secure, protective factors in the form of manageability and meaningfulness can act as a counterweight to the demands and unfairness of everyday life. For professionals who work with teenage girls, the results from this study can be important in their work to support these girls.

  • 119.
    Ejlertsson, Lina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap. Lund University.
    Heijbel, Bodil
    Lund University.
    Ejlertsson, Göran
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    Andersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    Recovery, work-life balance and work experiences important to self-rated health: a questionnaire study on salutogenic work factors among Swedish primary health care employees2018Inngår i: Work: A Journal of Prevention, Assessment & Rehabilitation, ISSN 1051-9815, Vol. 59, nr 1, s. 155-163Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: There is a lack of information on positive work factors among health care workers.

    OBJECTIVE: To explore salutogenic work-related factors among primary health care employees.

    METHOD: Questionnaire to all employees (n = 599) from different professions in public and private primary health care centers in one health care district in Sweden. The questionnaire, which had a salutogenic perspective, included information on self-rated health from the previously validated SHIS (Salutogenic Health Indicator Scale), psychosocial work environment and experiences, recovery, leadership, social climate, reflection and work-life balance.

    RESULTS: The response rate was 84%. A multivariable linear regression model, with SHIS as the dependent variable, showed three significant predictors. Recovery had the highest relationship to SHIS (1 = 0.34), followed by experience of work-life balance (1 = 0.25) and work experiences (1 = 0.20). Increased experience of recovery during working hours related to higher self-rated health independent of recovery outside work.

    CONCLUSION: Individual experiences of work, work-life balance and, most importantly, recovery seem to be essential areas for health promotion. Recovery outside the workplace has been studied previously, but since recovery during work was shown to be of great importance in relation to higher self-rated health, more research is needed to explore different recoverystrategies in the workplace.

  • 120.
    Ellertsson, Ann-Sofi
    et al.
    Region Skåne.
    Garmy, Pernilla
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Lund University.
    Clausson, Eva
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Health Among Schoolchildren From the School Nurse’s Perspective2017Inngår i: Journal of School Nursing, ISSN 1059-8405, E-ISSN 1546-8364, Vol. 33, nr 5, s. 337-343Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of the study was to investigate Swedish school nurses’ perceptions of schoolchildren’s health. The study is based on two national surveys in which school nurses responded to questions about schoolchildren’s health in 2015 (n = 181) and 2005 (n = 129). A statistical comparison showed that physical and mental health of schoolchildren in high-risk areas was perceived as worse than that of children in low-risk areas. There were no differences regarding the number of spontaneous visits or consulting reasons related to gender in high- and low-risk areas. A national framework for data collection and reporting of schoolchildren’s health may be important for school nurses to demonstrate the need for increased support in, for example, high-risk areas. By paying attention to factors that can affect schoolchildren’s health, school nurses can also direct health promotion to areas where it is needed. Increased cooperation among school health professionals may also prevent illness and improve health.

  • 121.
    Emsfors, Åsa
    et al.
    Central Hospital Kristianstad.
    Christensson, Lennart
    Jönköping University.
    Elgán, Carina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education.
    Nursing actions that create a sense of good nursing care in patients with wet age-related macular degeneration2017Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 26, nr 17-18, s. 2680-2688Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIMS AND OBJECTIVES: To identify and describe nursing actions performed by nurses that create a sense of good nursing care in patients with wet age-related macular degeneration.

    BACKGROUND: People who suffer from wet age-related macular degeneration risk central vision loss. Treatment with antivascular endothelial growth factor is the only available option at present that preserves vision and no definitive cure currently exists. Patients feel that they are compelled to accept this treatment because they might otherwise become blind.

    DESIGN: An explorative and descriptive design based on the critical incident technique was used.

    METHOD: Interviews with 16 Swedish patients who all had received intravitreal treatment for wet age-related macular degeneration.

    RESULTS: Two main areas of good nursing care were identified: 'Being perceived as an individual' and 'Being empowered'. The first area was divided into two categories: being respectful and being engaged. Being respectful was observed when nurses had a benevolent attitude towards their patients and answered questions kindly and politely. Patients saw themselves as individuals when nurses were available for conversation and focused on them. The second area was divided into two categories: encouraging participation and creating confidence. Encouraging participation refers to when nurses provided information continuously. Nurses instilled confidence and trust in their patients by keeping promises and by being honest.

    CONCLUSIONS: A respectful interaction between patients and caregivers is necessary for patients to obtain beneficial health care.

    RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: Patient interviews revealed important information about nursing actions that created a sense of good nursing care in patients with wet age-related macular degeneration. Nurses acknowledged people as individuals and created trust by building partnerships and sharing decision-making. To address each patient's concerns, nurses need to prioritise each patient's narrative and participation by documenting agreements in their medical record.

  • 122.
    Ericsson, Ulf
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Governance, Regulation, Internationalization and Performance (GRIP). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Avdelningen för arbetsliv.
    Bengtsson-Tops, Anita
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Working with stories: Street-Level bureaucrats and their work with individuals with psychiatric disability exposed to interpersonal violence2017Inngår i: Journal of Social Work in Disability & Rehabilitation, ISSN 1536-710X, E-ISSN 1536-7118, Vol. 16, nr 3-4, s. 325-346Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The focus of our attention is the meeting between street-level bureaucrats and individuals with psychiatric disability exposed to interpersonal violence. Based on eleven interviews, we illustrate how stories are understood, used and made meaningful to the street-level bureaucrat. The contribution of this article is first of all that of being a framework, from a storytelling point of view, for the work and organizational experiences of street-level bureaucrats. Secondly, by paying attention to the story part of these relationships, we can better understand the situation of individuals with psychiatric disability exposed to interpersonal violence given their interaction with different street-level bureaucrats.

  • 123.
    Ericsson, Ulf
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap.
    Ehliasson, Kenth
    Bengtsson Tops, Anita
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Meaning in work and emerging work identities of housing support workers: a quest for a comprehensible plot2016Inngår i: WORK: A Journal of Prevention, Assessment & Rehabilitation, ISSN 1051-9815, Vol. 53, nr 2, s. 367-376Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Work and employees are often marginalized in studies on community-based psychiatric care and support systems. This paper highlights the role of the worker at congregated supported housing for people with severe mental illness (SMI). Housing support workers (HSW) are a fairly new professional role and have developed as a result of major changes in Swedish mental health care and services. The development of new roles is not unproblematic and raises intriguing questions.

    OBJECTIVE: The purpose of this article is to describe housing support workers’ experiences of meaning in their work, and in addition illuminate how the work identity of HSWs can be negotiated and constructed.

    METHODS: Four focus group interviews were conducted with a total of 25 participants. Additionally, three follow up sessions were conducted with the same participants. The material consists of employees from four different sites. The intepretation of the material was inspired by a constructionist approach.

    RESULTS: The analysis generated three themes: to do a good job, everyday needs and the formal role. The work identity for HSWs is complex and not easily interpreted.

    CONCLUSIONS: The experience of an unclear assignment affects the description of what is meaningful and important—the work identity and significant affiliations for HSWs. In the long run, this fragmented world can have negative implications for the HSW.

  • 124.
    Ericsson, Ulf
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi och arbetsliv. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Governance, Regulation, Internationalization and Performance (GRIP).
    Rakar, Fredrik
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi och arbetsliv.
    Med minnen av en framtid - integration och etablering som meningsskapande processer2017Inngår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 23, nr 1, s. 8-24Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Att flytta innebär att lära sig ett nytt socialt sammanhang, men också ett uppbrott från vår livshistoria. Nutid, dåtid och framtid behöver omförhandlas i ett nytt socialt sammanhang för att (åter-)skapa mening och därmed fortsätta intrigen i livsberättelsen. Vi vill undersöka hur integration och etablering kan förstås som en meningsskapande process och vad ett sådant perspektiv innebär för förståelsen för mötet mellan nyanländ och policy. Har vi en etableringsprocess som ger individen verktyg för att skapa minnen av en ny framtid?

  • 125.
    Ericsson, Ulf
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Governance, Regulation, Internationalization and Performance (GRIP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi och arbetsliv. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Rydstedt, Leif W
    Norge.
    Pettersson, Pär
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad.
    Augustinsson, Sören
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi och arbetsliv. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Governance, Regulation, Internationalization and Performance (GRIP).
    Aronsson, Gunnar
    Stockholms universitet.
    Återhämtning bland hockeyspelare i Tre Kronor, nattarbetande bagare och skolledare: om asocialitet, sömnlösa nätter och allvarsam lek - en dygnsberättelse2016Inngår i: Arbetsliv i Omvandling, ISSN 1404-8426, nr 2Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Återhämtning är den process som återställer individens energi och mentala resurser. Vi betraktar här återhämtning som en dynamisk process av ständig reglering och anpassning av aktivitetsnivån till omgivningens krav. Föreliggande studie är ett första steg i ett projekt som har för avsikt att fördjupa kunskapen om denna process. Vårt antagande är att det finns olika strategier, platser, behov, förutsättningar och möjligheter för återhämtning i arbetslivet. Både vad gäller individuella olikheter men även skillnader som kan hänföras till yrkesgrupp. Fokusgrupper genomfördes med tre olika yrkesgrupper: professionella ishockeyspelare, nattarbetande bagare och skolledare (sammanlagt 29 deltagare). Utgångspunkten för fokusgrupperna var en idé om en dygnsberättelse, inom vilken det fanns tre distinktioner, arbete, fritid och sömn. Samtalen i fokusgrupperna utgick från dygnsberättelsen, men kretsade kring arbetets krav, förväntningar på prestation samt behov och förutsättningar för återhämtning. Vad som exemplifierades var olika strategier för att hantera de psykofysiologiska påfrestningar som de olika yrkesgrupperna ställs inför. Berättelserna från fokusgrupperna är mångfacetterade och förmedlar både bilden av olika ”rum”, likt fönster, för återhämtning men även en avsaknad av sådana förutsättningar. En avsaknad som istället leder till ytterligare energiförbrukning. Det centrala problemet för de nattarbetande bagarna var ofta på ett eller annat sätt relaterat till en fysiologisk nedvarvning och framförallt (bristen på) sömnkvalitet. Det var alltså inte minnet av jobbet som klängde sig kvar hos bagarna när de hade kommit hem efter avslutat pass. Kvardröjande mentala representationer av stressorer, en typ av repetitivt ältande, visade sig däremot hos både ishockeyspelarna och skolledarna. För ishockeyspelarna var återhämtning ofta tätt sammankopplat med prestation. Goda prestationer skapade bättre förutsättningar för att inte ta med arbetet hem. Ältandet och svårigheter att släppa arbetet var ofta relaterat till mindre bra prestationer eller direkta misslyckanden.

  • 126. Eriksson, Johanna
    et al.
    Strömblad, Annika
    Andersson, Magdalena
    Beck, Ingela
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Närståendes upplevelser på ett vård- och omsorgsboende: en kvalitativ intervjustudie2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det blir allt fler äldre personer i samhället idag eftersom vi lever längre. Ett större antaläldre personer kan innebära att fler närstående blir involverade i den äldre personenslivssituation och vård. Den personcentrerade omvårdnadsmodellen visar att närståendeär en viktig resurs för den äldre och för den äldres välbefinnande. Idag ska närståendekunna vara ett naturligt inslag i vården av den äldre personen. Sedan år 2009när nya bestämmelsen i Socialtjänstlagen kom, har vården ett ansvar att ge närståendestöd och vägledning. Detta leder till att en dialog mellan vårdpersonal och närståendeär betydande för att främja den äldres hälsa, men också för att främja närståendes delaktighetoch välbefinnande. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelserav att ha en äldre person vid ett vård- och omsorgsboende. Studien har en kvalitativstudiedesign. Tre fokusgruppsintervjuer och två enskilda intervjuer genomfördesmed sammanlagt 26 närstående till en äldre person på ett vård- och omsorgsboende.Intervjuerna analyserades med en konventionell innehållsanalys. Ett gott bemötandeoch en öppen kommunikation med vårdpersonalen gjorde att de närstående kände sigvälkomna och sedda som en viktig del i vården. Närstående upplevde trygghet då desjälva och den äldre personen kände sig hemmastadda på vård- och omsorgsboendet.Slutsats: Personalen har en betydelsefull roll för närståendes välbefinnande och delaktigheti vården på ett vård- och omsorgsboende.

  • 127.
    Ernsth Bravell, Marie
    et al.
    Jönköping University.
    Christiansen, Mats
    Karolinska Institutet.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Edberg, Anna-Karin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Åldrandets olika dimensioner2017Inngår i: Omvårdnad & äldre / [ed] Kerstin Blomqvist, Anna-Karin Edberg, Marie Ernsth Bravell, Helle Wijk, Lund: Studentlitteratur, 2017, s. 107-150Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 128.
    Ernsth Bravell, Marie
    et al.
    Jönköping University.
    Dahlin Ivanoff, Synneve
    Göteborgs universitet.
    Edberg, Anna-Karin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Äldres komplexa vårdbehov2017Inngår i: Omvårdnad & äldre / [ed] Kerstin Blomqvist, Anna-Karin Edberg, Marie Ernsth Bravell, Helle Wijk, Lund: Studentlitteratur, 2017, s. 219-232Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 129.
    Ernsth Bravell, Marie
    et al.
    Jönköping University.
    Edberg, Anna-Karin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Äldres hälsa och välbefinnande2017Inngår i: Omvårdnad & äldre / [ed] Kerstin Blomqvist, Anna-Karin Edberg, Marie Ernsth Bravell, Helle Wijk, Lund: Studentlitteratur, 2017, s. 159-181Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 130.
    Ernsth Bravell, Marie
    et al.
    Jönköping University.
    Edberg, Anna-Karin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Den förändrade kroppen2017Inngår i: Omvårdnad & äldre / [ed] Kerstin Blomqvist, Anna-Karin Edberg, Marie Ernsth Bravell, Helle Wijk, Lund: Studentlitteratur, 2017, s. 203-215Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 131.
    Forsén, Lotta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Janlöv, Ann-Christin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    De äldstas erfarenhet av att leva i närsamhället: en fokusgruppsstudie i Kristianstad kommun2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    En stor och snabb ökning av en äldre befolkning ses i nästan hela världen vilket utmanarsamhällen att anpassa sig och planera i syfte att maximera deras hälsa och funktionsförmåga.Ett åldersvänligt samhälle har stödjande miljöer och kultur av delaktighet med möjlighetatt fullt ut delta i samhället. Syftet med denna studie är att studera upplevelsen avKristianstads kommuns äldre invånare över 75 år ur hälso- och aktivitet perspektiv. Studienanvänder empiriska data som samlats in från två fokusgruppsintervjuer med sammanlagt14 informanter och kvalitativ induktiv innehållsanalys. Seniorerna beskrev oberoendeoch självständighet, samt social delaktighet och känslan av att vara till nytta både för sigsjälv och samhället som helhet som viktiga faktorer i åldrandet och hälsa. Självständigtboende med tillgång till service, samhällsresurser och infrastruktur ger möjlighet att behållaoberoendet. Rikligt med aktiviteter och umgänge samt känslan av trygghet var centralt försocial delaktighet. För att behålla känslan av att vara till nytta och en resurs beskrev informanternavikten av att delta i och påverka sina levnadsvillkor. Sammanfattningsvis ger denväxande äldre befolkningen tydliga signaler om att arbeta för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggandeåtgärder skapar möjlighet till friskt och aktivt åldrande. Analysresultatetska ingå i Kristianstad kommun WHO Age-friendly cities projekt vars syfte är att göra enförvaltningsövergripande plan med fokus på framtiden för ett aktivt och hälsosamt åldrandesamt även med förhoppning om att denna rapport kan bidra till diskussion i kommuner ochlandsting om utmaningar och möjligheter till förbättringar av de äldstas livsvillkor och hälsa.

  • 132.
    Fridh, Marielle
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Joffré, Angelica
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Norén Jonasson, Johanna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Kurator på akuten?: personalens syn på behovet av en kurator på akutmottagningen2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Dagligen sker akuta besök i hälso- och sjukvården där de medicinska behoven vanligen har högst prioritet. Samtidigt inrymmer dessa situationer även praktiska, sociala, emotionella och existentiella aspekter som inte bara rör personen som är akut sjuk utan också deras anhöriga och personalen. Patient och anhöriga kan komma i kläm då det kan saknas tid, resurs och kunskap för att möta deras behov. Även personalen kan hamna i svåra situationer då de måste tackla svåra händelser som inte alltid bearbetas. På vissa akutmottagningar används en kurator som har till uppgift att stödja patienter, anhöriga och personal.

    Syfte: Syftet med den aktuella studien var att undersöka vårdpersonalens syn på behovet av en kurator på en akutmottagning.

    Metod: En intervjustudie genomfördes där datainsamlingen skedde i tre fokusgrupper. Materialet analy- serades med en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Personalen uttryckte att det fanns behov av en kurator inom fyra skilda områden: Som stöd och resurs för anhöriga och patienter i kris; Som stöd och resurs för personalen i anslutning till krävandesituationer; Som ansvarig för debriefing samt Som ansvarig för att utbilda personal i samtalsmetodik ochkrishantering. Vikten av att kuratorn är känd av personalen och känner akutmottagningens verksamhet påtalades genomgående i intervjuerna.

    Diskussion: I verksamheten på en akutmottagning finns behov av att ge stöd inte bara till patienter och anhöriga utan också till personalgruppen som ska tackla svåra och krävande situationer i sitt arbete. Om inte ett sådant stöd finns är risken stor att omvårdnaden blir uppgiftsinriktad istället för omsorgsinriktad och att personalens hälsa i förlängningen påverkar negativt. En kurator med koppling till akutmottagningen skulle kunna fylla en sådan funktion.

  • 133.
    Furenbäck, Ingela
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Improving the quality of care through communication arena2013Inngår i: International Journal of Integrated Care, ISSN 1568-4156, E-ISSN 1568-4156, Vol. 13, nr WCIC Conf SupplArtikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Purpose: Collaboration has become an increasingly more common strategy when developing care sectors while, coincidentally, experience and research show that collaboration development may be problematic in itself. This study aims to achieve better understanding of collaboration processes.

    Method: A local project that aimed at improving the quality of healthcare and social care by developing the co-operation between organizations took place in Sweden, and by using participatory action research, PAR, this process was followed between 2004 and 2008. Material was gathered through participant observation from the perspective of patients, relatives, staff, managers and politicians. A descriptive narrative was compiled and a hermeneutic interpretation was performed.

    Results: Initially, the development of collaboration was impeded due to lack of communication between the participants from various levels within the organizations. With the support of PAR, communication arenas were arranged to handle social interaction as well as different perspectives and conflicts, which led to improved collaboration within the organizations as well as between the care organizations.

    Conclusion: Development of collaboration between organizations reflects how collaboration within one organization works. Collaboration is a social and interpersonal phenomenon, and readily available communication arenas are crucial for its development.

  • 134.
    Furenbäck, Ingela
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Utveckling av samverkan: ett deltagarorienterat aktionsforskningsprojekt inom hälso- och sjukvård2012Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syfte: Det övergripande vetenskapliga syftet med denna avhandling att nå en ökad förståelse om samverkansprocesser.

    Ansats och metoder: Studien har bedrivits genom deltagarorienterad aktionsforskning inom hälso- och sjukvården i Hässleholm. Aktörer på verksamhetsfältet har strävat efter att utveckla samverkan för att tillsammans kunna utveckla närsjukvård. Forskningen har genererat kunskap utifrån lokala omständigheter att tjäna som underlag för beslut om att genomföra praktiska förändringar i verksamheten. En kombination av olika metoder har använts för att generera empiriskt material, där den huvudsakliga metoden har varit deltagande observationer med dialog. Därutöver har intervjuer och granskning av dokument använts samt en forskningscirkel, som är en speciell metod inom deltagarorienterad aktionsforskning. Studien har haft en hermeneutisk ansats och tolkningar har gjorts med stöd av olika teoretiska perspektiv och modeller. Kurt Lewins fältteori har utgjort en övergripande teoretisk ram för studien.

    Resultat: En ökad förståelse om den studerade samverkansprocessen kunde nås genom att beskriva och tolka skeenden som antogs ha påverkat utvecklingen av samverkan. Processen beskrevs både utifrån vertikal och horisontell integrering inom och mellan organisationer. Beskrivningen innefattade komponenter som fanns både inom arbetsprocesser och sociala processer. Den studerade samverkansprocessen delades in i delprocesser där var och en del innehöll en viss typ av aktivitet som genomfördes för att stödja utvecklingen av samverkan. Två olika strategier för utvecklingen av samverkan identifierades och illustrerades genom olika modeller: den linjära hierarkiska modellen respektive den dynamiska modellen. Den sistnämnda utvecklades genom aktionsforskningen.

    Slutsatser:I ett första skede bedrev deltagarna på fältet samverkan med stöd av den linjära hierarkiska modellen. Denna modell utgör ett tankeschema där samverkan utvecklas i en linjär hierarkisk process. Politiker fattar beslut, chefer planerar och professionella genomför aktiviteterna. Modellen utgår ifrån ett konsensusteoretiskt perspektiv där konflikter betraktas som störande element. Det innebar i detta fall att aktörer inom olika domäner och organisationer undvek varandras olika föreställningsvärldar varpå samverkansprocessen stötte  på hinder i utvecklingen. Aktionsforskningen intervenerade i processen genom arrangera kommunikationsarenor med deltagare från olika domäner och organisationer. Samverkan utvecklades på så sätt utifrån den dynamiska modellen. Denna modell innehåller antaganden om att samverkansprocesser är dynamiska och har sin utgångspunkt i ett konfliktteoretiskt perspektiv där konflikter betraktas som naturliga i processen.

  • 135. Fält, Isabel
    et al.
    Jangenmo, Marcus
    Bringsén, Åsa
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    "När jag har haft PULS-pass så spinger jag till klassrummet och känner att jag är jätteglad": En kvalitativ studie om skolbarns beskrivningar av självupplevt välbefinnande och fysisk aktiviitet i skolmiljö2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Hälsoutvecklingen bland skolbarn i Sverige vittnar om att psykosomatiska besvär ökaroch att barnens självskattade hälsa minskar med stigande ålder. Samtidigt minskarockså andelen barn som uppnår tillräckliga nivåer av fysisk aktivitet, medan stillasittandeistället ökar. Interventioner för mer fysisk aktivitet i skolan är ett sätt problematikenskulle kunna bemötas med. Fysisk aktivitet fungerar som en skyddsfaktor motflera livsstilsrelaterade sjukdomar och mer fysisk aktivitet i skolan har bland annatvisats leda till förbättrade kognitiva förmågor och ökat välbefinnande. Syftet med studienvar att undersöka barns beskrivningar av välbefinnande i relation till deltagandei PULS-projektet på Degebergaskolan, en intervention för mer fysisk aktivitet i skolan.Via fokusgruppsintervjuer med elever som deltog i PULS-projektet erhölls studiensempiri, från vilken vidare induktiv kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Resultatenfrån studien påvisade att det viktigaste för erhållandet av subjektivt välbefinnandevar att ha roligt och att känna glädje. Vidare visade resultaten att deltagarna erhöllökat subjektivt välbefinnande från sitt deltagande i PULS-projektet och att utövandetav fysisk aktivitet hade en betydande roll för välbefinnande, både i skolan och påfritiden. Detta är viktiga fynd då hälsointerventioner för mer fysisk aktivitet i skolanmedför möjligheter att motverka den negativa hälsoutveckling som förekommer blandskolbarn i Sverige. Djupare förståelse för hur barn själva definierar välbefinnande ochvilken inverkan interventioner som PULS-projektet har för deras subjektiva välbefinnandebidrar till att det skapas underlag för att också möta barnens självupplevda behovoch därmed utveckla och förbättra utformandet av lika interventioner ytterligare.

  • 136.
    Gardsten, Cecilia
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Linnéuniversitetet.
    Personcentrerad IKT-tjänst för personer med typ 2-diabetes2018Licentiatavhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Background: Diabetes is a chronic disease affecting more and more people and placing increasing demands on health care. The increasing numbers of adults diagnosed with type 2 diabetes are in need of self-management strategies. Learning self-management includes mastering the skills required to complete the complex emotional and physical tasks necessary to manage well-being and to prevent future complications. A technological service developed with the participation of stakeholders may be an alternative way to meet rising needs for self-management. The involvement of various stakeholders enables cooperation, facilitates patient empowerment, and takes into consideration how adults with type 2 diabetes manage their everyday activities.

    Aim: The overall aim of the licentiate thesis is, by participatory research methods identify self-management support of a future ICT service to facilitate adults with type 2-diabetes.

    Methods: Two studies were conducted using participatory design (PD) with qualitative methods. Data were collected among recently diagnosed adults and those with longer experience of type 2 diabetes. The adults were recruited from a primary healthcare centre and from a diabetes hospital clinic in Sweden. Study I identified perceived challenges related to self-management among recently diagnosed adults and those with longer experience of type 2 diabetes by using multistage focus groups. Study II reported needs and wishes for an ICT self-management service to facilitate their everyday life and to deal with type 2 diabetes by using a future workshop.

    Results: Three main challenges were identified; understanding; developing skills and abilities; and mobilizing personal strengths. Both recently diagnosed adults and those with longer experience of diabetes described challenges in understanding the causes of fluctuating blood glucose and in developing and mobilizing skills for choosing healthful food and eating regularly. The recently diagnosed group were more challenged by learning to accept the diagnosis and becoming motivated to change habit while the experienced group were mainly challenged by issues about complications and medications. The adults with type 2 diabetes expressed needs and wishes for an ICT service all fell under the broad category of Acceptance of the diagnosis, with the three suggestions; Trust in partnerships, Communication and Individualized information. Acceptance of the diagnosis was a prerequisite for managing diabetes successfully. Acceptance of the diagnosis also made the participants accept information, learn about their condition, and understand how to personally manage their everyday lives. Trust in partnership with caregivers and Communication facilitated that acceptance and understanding of the disease.

    Main findings: The adults with type 2 diabetes stated different needs for support during different phases of the disease. The expressed needs and wishes for an ICT service all fell under the broad category of Acceptance of the diagnosis, with three other suggestions; Trust in partnerships, Communication, and Individualized information. The participants’ experience of the participatory methodology as a democratic process and their appreciation of mutual learning contributed to these results, which are consistent with the aims of person centred care.

    Conclusions: Adults with diabetes have different needs for support during different phases of the disease. From a person-centred perspective it would be desirable to meet individual needs for self-management on peoples’ own terms through a technological service that could reach and connect to a large number of people. Healthcare practitioners need to address the knowledge needs of patients with type 2 diabetes and support them in developing self-management skills. Consistent with person-centred care, practitioners should also encourage patients’ abilities to mobilize their own personal strengths to maintain self-management.

  • 137.
    Gardsten, Cecilia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Larsson, Å.
    Region Skåne.
    Olsson, G.
    Region Skåne.
    Challenges in daily life with type 2 diabetes2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 138.
    Gardsten, Cecilia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Mörtberg, Christina
    Linneus University.
    Ethical considerations in Participatory Action Research (PAR)2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 139.
    Gardsten, Cecilia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Linnéuniversitetet.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Mörtberg, Christina
    Linnéuniversitetet.
    Personcentrerad IKT-tjänst för personer med typ 2-diabetes2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Diabetestyp 2 är en vanlig kronisk sjukdom med stort fokus på egenvård. Sjukdomen kräver livslång och regelbunden kontakt med hälso- och sjukvården för rådgivning och uppföljning. För att kunna erbjuda en tjänst som svarar upp till behoven vid egenvård behövs insikter om hur personer med typ 2-diabetes uppfattar sin situation. Det finns därför behov av att utveckla hälsovård ur ett användarcentrerat perspektiv. Deltagarbaserad design är en forskningsstrategi som har för avsikt att involvera människor för att ge dem inflytande i designprocessen.

  • 140.
    Gardsten, Cecilia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap. Linnéuniversitetet.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Rask, Mikael
    Linnaeus University.
    Larsson, Åse
    Region Skåne.
    Lindberg, Agneta
    Hässleholm Hospital Organization.
    Olsson, Gith
    Hässleholm Hospital Organization.
    Challenges in everyday life among recently diagnosed and more experienced adults with type 2 diabetes: a multistage focus group study2018Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 27, nr 19-20, s. 3666-3678Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIM AND OBJECTIVES: The aim of this study was to identify perceived challenges related to self-management among recently diagnosed adults and those with longer experience of type 2 diabetes as a foundation for the future development of a person-centred information and communication technology service.

    BACKGROUND: Learning self-management of type 2 diabetes includes mastering the skills required to complete complex emotional and physical tasks. A service developed with the participation of stakeholders may be an alternative way to meet rising needs for self-management.

    DESIGN: Qualitative descriptive design influenced by a participatory approach.

    METHODS: Multistage focus group interviews among one group of recently diagnosed (≤3yrs, n=4) adults and one group with longer experience (≥5yrs, n=7) of type 2 diabetes.

    RESULTS: Challenges in self-management in everyday life with type 2 diabetes were identified: understanding; developing skills and abilities; and mobilizing personal strengths. Both groups described challenges in understanding the causes of fluctuating blood glucose and in, developing and mobilizing skills for choosing healthful food and eating regularly. The recently diagnosed group was more challenged by learning to accept the diagnosis and becoming motivated to change habits while the experienced group was mainly challenged by issues about complications and medications.

    CONCLUSION: Adults with diabetes have different needs for support during different phases of the disease. From a person-centred perspective, it would be desirable to meet individual needs for self-management on peoples' own terms through a technological service that could reach and connect to a large number of people. This article is protected by copyright. All rights reserved.

  • 141.
    Gardsten, Cecilia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Mörtberg, Christina
    Linnéuniversitetet.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Designing an ICT self-management service: suggestions from persons with type 2 diabetes2017Inngår i: Health and Technology, ISSN 2190-7188, E-ISSN 2190-7196, Vol. 7, nr 2-3, s. 197-206Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper reports the wishes and needs of people with type 2 diabetes (T2DM) for a future information and communication technology (ICT) self-management service to help manage their condition and their everyday life. Diabetes is a chronic disease affecting more and more people and placing increasing demands on health care. The self-management of diabetes includes instrumental and, decision-making skills and skills in managing daily activities, which may be supported by an ICT service. In this study we used a participatory design including two sessions of Future Workshop (FW) as part of a larger research project on the self-management of diabetes. Adults with type 2 diabetes participated in two FW sessions in which their expressed wishes and needs for an ICT service all fell under the broad category of Acceptance of the diagnosis, with three other suggestions; Trust in partnerships, Communication, and Individualized information. The participants’ experience of the FW as a democratic process and their appreciation of mutual learning contributed to these results, which are consistent with the aims of person-centred care.

  • 142.
    Garmy, Pernilla
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    School nurses' Experiences in working with students with mental health problems2017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 143.
    Garmy, Pernilla
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO).
    Sömnstörningar hos barn2015Inngår i: Skolhälsan, ISSN 0284-284X, nr 1, s. 28-29Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 144.
    Garmy, Pernilla
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO).
    Utvärdering av DISA2016Inngår i: Skolhälsan, s. 11-12Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 145.
    Garmy, Pernilla
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO).
    Utvärdering av DISA: ett skolbaserat program för att förebygga depressiva symtom hos ungdomar2016Inngår i: Barnbladet, nr 4, s. 32-33Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 146.
    Garmy, Pernilla
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO).
    Andre, Bengt
    Läkemedelsverket.
    Anrsvik Malmberg, Kerstin
    Barn och ungdomspsykiatri Stockholm.
    Gullberg, Ninna
    Läkemedelsverket.
    Hägglöf, Bruno
    Umeå universitet.
    Sömnstörningar hos barn: kunskapsdokument2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Ett möte med experter på barns sömnproblem genomfördes i februari 2014 varvid detta kunskapsdokument togs fram. Kunskapssammanställningen och rekommendationerna har tagits fram gemensamt av experterna och bygger på konsensus bland deltagarna. Läkemedelsverkets ansvar var att facilitera mötet samt att tillsammans med experterna sammanställa kunskapsdokumentet. Som stöd för kunskapsdokumentet finns bakgrundsdokument som respektive författare ansvarar för. I bakgrundsdokumenten finns, förutom detaljerad information om varje ämnesområde, även referenser. Socialstyrelsen medverkade vid expertmötet, liksom i framtagandet av kunskapsdokumentet. Inför mötet har SBU (2013) identifierat kunskapsluckor inom området, vilka publicerats i SBU:s databas över vetenskapliga kunskapsluckor, se www.sbu.se. En vetenskaplig kunskapslucka innebär att systematiska litteraturöversikter saknas eller att de visar på osäker effekt. Man fann att detta gäller "Melatonin till barn som har flera funktionsnedsättningar och sömnproblem", "Melatonin som behandling av sömnproblem hos barn med adhd" och " Melatonin för i övrigt friska barn med sömnproblem". SBU konstaterade tidigare (2010) att "Effekten av alimemazin vid behandling av sömnbesvär" också är envetenskaplig  kunskapslucka.

  • 147.
    Garmy, Pernilla
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II.
    Berg, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Clausson, Eva
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II.
    A qualitative study exploring adolescents’ experiences with a school-based mental health program2015Inngår i: BMC Public Health, ISSN 1471-2458, E-ISSN 1471-2458, Vol. 15, artikkel-id 1074Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Supporting positive mental health development in adolescents is a major public health concern worldwide. Although several school-based programs aimed at preventing depression have been launched, it is crucial to evaluate these programs and to obtain feedback from participating adolescents. This study aimed to explore adolescents’ experiences with a School-based cognitive-behavioral depression prevention program. Methods: Eighty-nine adolescents aged 13–15 years were divided into 12 focus groups. The focus group interviews were analyzed using qualitative content analysis. Results: Three categories and eight subcategories were found to be related to the experience of the school-based program. The first category, intrapersonal strategies, consisted of the subcategories of directed thinking, improved self-confidence, stress management, and positive activities. The second category, interpersonal awareness, consisted of the subcategories of trusting the group and considering others. The third category, structural constraints, consisted of the subcategories of negative framing and emphasis on performance. Conclusions: The school-based mental health program was perceived as beneficial and meaningful on both individual and group levels, but students expressed a desire for a more health-promoting approach.

  • 148.
    Garmy, Pernilla
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Lund University.
    Berg, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Clausson, Eva
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Hagell, Peter
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Jakobsson, Ulf
    Lund University.
    Psychometric analysis of the Salutogenic Health Indicator Scale (SHIS) in adolescents2017Inngår i: Scandinavian Journal of Public Health, ISSN 1403-4948, E-ISSN 1651-1905, Vol. 45, nr 3, s. 253-259Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim: The aim of this study was to test the psychometric properties of the Salutogenic Health Indicator Scale (SHIS) in an adolescent population. Methods: The investigation was performed among Swedish students aged 13–15 years (n = 817; 58% girls). The SHIS was assessed for respondent acceptability, and its psychometric properties were evaluated according to classical test theory (regarding unidimensionality, targeting, reliability, and external construct validity). Results: The adolescents found it easy to complete the questionnaire, which was completed in an average of 4 minutes. Exploratory factor analysis, which is based on polychoric correlations, identified one factor, supporting the instrument’s unidimensionality. Floor/ceiling effects were ⩽ 3.3%. Reliability estimates yielded a Cronbach’s alpha value of 0.93; the test–retest reliability (n = 50; 2-week interval) coefficients were 0.89 for the total SHIS score and 0.52–0.79 for item scores. Spearman correlations with other variables were based on a priori expectations (self-rated general health, 0.595; depressive symptoms, −0.773; anxiety, −0.577; and sleep problems, 0.519). Conclusions: Our observations support both the acceptability and the psychometric properties of the SHIS as a brief, unidimensional assessment tool for salutogenic health in adolescents. Further studies using modern test theory are needed to better understand the measurement properties of the SHIS, including the functioning of its response categories and its comparability between adolescents and adults.

  • 149.
    Garmy, Pernilla
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Lunds universitet.
    Berg, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Clausson, Eva
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Hagell, Peter
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Jakobsson, Ulf
    Lunds universitet.
    Salutogent frågeformulär för ungdomar2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Våra observationer stöder både acceptansen och de psykometriska egenskaperna för SHIS som ett kort, en-dimensionellt frågeformulär för att mäta salutogen hälsa hos ungdomar.

  • 150.
    Garmy, Pernilla
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO).
    Berg, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Clausson, Eva K.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO).
    Att leda ett skolbaserat program för att förebygga depressiva symptom hos ungdomar: DISA-ledares erfarenheter2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
1234567 101 - 150 of 469
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf