hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234567 1 - 50 of 339
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abrahamsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Betydelsen av alkohol och drogsamordnare på Länsstyrelsen i Blekinge län: en utvärdering2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten utgår ifrån länssamordnarens egen beskrivning av funktionen och speglar den sedan i andra intressenters/informanters uppfattningar av hennes funktion. De uppfattar att arbetet som länssamordnare har fungerat mycket bra. Däremot har hon inte lyckats med att bygga upp en länsövergripande struktur för folkhälsoarbetet på beslutsfattande nivå. Något som är nödvändigt för att på lång sikt åstadkomma ett effektivt arbete. Rapporten avslutas med två förslag till framtida organisation av arbetet i länet och hur utvecklingen av policy och handlingsprogram kan gå till.

  • 2.
    Abrahamsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Brobyggare: kulturtolkare mellan invandrare/flyktingar och det svenska samhället: en utvärdering2007Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 3.
    Abrahamsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Augustsson, Janeth
    Jennfors, Lars
    Kristianstads kommun.
    Allaktivitetshuset Näsby: utvärderingsbedömning2006Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 4.
    Abrahamsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Bing, Vibeke
    Löfström, Mikael
    Högskolan Borås.
    Familjecentraler i Västra Götaland: en utvärdering2009Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 5.
    Abrahamsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Karjalainen, Jennie
    Knutsson, Christina
    Humana basala strategier: flyktingkvinnors hälsa och resurser i utvecklingen av närsjukvård2005Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 6.
    Abrahamsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Lindskov, Cecilia
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Berg, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Darin, Marianne
    Jörnrud, Carina
    Lennartsson, Ingela
    Mattson, Stina
    Sigurdsson, Marie
    Särnblad, Pia
    Tillawi, Ulrica
    Familjehuset Näsby: en utvärdering för utveckling2007Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 7.
    Aili, Carola
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS). Högskolan Kristianstad, Plattformen för forskning om verksamhetsförlagd utbildning och professionslärande.
    Villkor för lärararbetets organisering: delrapport 1 : kvalitetsdrivande lärararbete – inledande analys av lärares arbetsuppgiftsfokuserade e-dagböcker2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten visar att de undersökta lärarna uppger att de har många arbetsdagar där de inte alls hinner ägna sig åt arbete som är kvalitetsdrivande för den närliggande undervisningen, trots att de bedömer att det behövs. Lärarna rapporterar 46 % av de undersökta dagarna som dagar då de inte gjort något kvalitetsdrivande arbete. Några få lärare rapporterar att de medvetet försöker samla sådant till några få tillfällen i veckan.

    Rapporten visar att viktigt, ibland helt avgörande arbete, inte endast handlar om pedagogiska överväganden, utan att även arbete som att beställa, plocka fram och hantera olika typer av material kan vara avgörande. Lärare har identifierat kvalitetsdrivande arbete som utöver pedagogiska överväganden, handlar om olika former av administrativt arbete, teknik hantering och elevsocialt arbete. En del av detta är arbete som skolorganisationen relativt enkelt kan bistå lärare med att säkra att de utförs annat är av olika skäl knutet till person och måste utföras av specifik lärare. Studien visar också att viss typ av arbete ibland kan ha direkt betydelse för undervisningen, ibland inte. Det gäller till exempel arbete med individuella utvecklingsplaner, där något precis ska kommuniceras föräldrar och elev och därför viktigt för kommande undervisning. Medan arbete med utvecklingsplaner ibland snarare hindrar det kvalitetsdrivande arbetet för närliggande undervisning, därför att de tar tid och inte har betydelse för den närliggande undervisningen.

  • 8.
    Aili, Carola
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Brante, Göran
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Kvalificerande arbete: lärares vardagliga arbete som bas för lärarprofessionens autonomi2006Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 9.
    Aili, Carola
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS). Högskolan Kristianstad, Plattformen för forskning om verksamhetsförlagd utbildning och professionslärande.
    Nilsson, Lars-Erik
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Plattformen för forskning om verksamhetsförlagd utbildning och professionslärande.
    Kvalitetsutmaningar i högskolans VFU-satsning: programmen i press mellan en byråkratisk och professionell implementeringsstruktur?2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Detta är en rapport från en pågående studie av den verksamhetsförlagda utbildningens organisation och organiseringsprocesser. Det som undersöks är hur Högskolan Kristianstads vision att utbilda Sveriges mest anställningsbara studenter genom Kristianstadmodellen för verksamhetsförlagd utbildning blir till som praktik ute i utbildningsprogrammen.

    Rapporten är i första hand avsedd för det interna kvalitetsarbetet och ska belysa hur den lokala organisationen tar form under det som medarbetare uppfattar som villkor för arbetet samt ge några verktyg för dem som arbetar med VFU till att analysera villkor och möjligheter. Rapporten är skriven utifrån perspektivet ”Strategy as practice” som vi avser skall ligga till grund för fortsatta studier av hur Högskolan Kristianstads strategi för Verksamhetsförlagd Utbildning omsätts. Eftersom denna rapport i första hand är avsedd för det interna arbetet har emellertid detta perspektiv tonats ned.

     

    Studien utgår ifrån frågor om hur medarbetare skapar mening och agerar för att hantera det som de urskiljer som villkor för att införa och bedriva verksamhetsförlagd utbildning och vilken typ av organiseringsprocesser som sätten att uppfatta villkoren leder till. Det är med andra ord aspekter av ett praktiskt strategiarbete som studeras. Vi är särskilt intresserade av i vilken mening VFU-satsningen leder till anpassningsinriktat arbete som byråkratiska implementeringsprocesser kännetecknas av och i vilken mening det leder till utvecklingsinriktat arbete så som professionella implementeringsprocesser kännetecknas av.

  • 10.
    Aili, Carola
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS). Högskolan Kristianstad, Plattformen för forskning om verksamhetsförlagd utbildning och professionslärande.
    Nilsson, Lars-Erik
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Plattformen för forskning om verksamhetsförlagd utbildning och professionslärande.
    Verksamhetsrapport: VFU-forskningen 2012: Plattformen för forskning om verksamhetsförlagd utbildning och professionslärande2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Plattformen är ett led i Högskolan Kristianstads satsning på anställningsbarhet. Detta är en rapport från plattformens fjärde år med en sammanställning av de fyra årens sammanlagda verksamhet i bilagor.

    Plattformen hade i slutet av 2012 19 pågående projekt med 23 deltagare. 14 seminarier har hållits i seminarieserien, som samlar en bred representation från olika programområden och discipliner. I snitt har seminarierna haft 19 deltagare. Plattformen har under 2012 dragit in 3 miljoner i externa medel. Ingen refereegranskad artikel har publicerats under året. Fyra artiklar är emellertid accepterade för publicering under 2013. Vidare har fyra artiklar som inte är refereegranskade publicerats. Härutöver har 23 externa presentationer gjorts genom t.ex. konferensbidrag, bokkapitel, icke refereegranskade artiklar och debattartiklar. Totalt har forskningen kommunicerats 56 gånger under året.

  • 11.
    Andersson, Ann-Christine
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Melander, Katarina
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Kvinnors upplevelse av att leva med diabetes typ 22013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisksjukdom som ökar på grund av förändrade kostvanor och minskad fysisk aktivitet. Det är en sjukdom som ställer stora krav på individen eftersom det är viktigt med välfungerande egenvård för att må bra. Att drabbas av en kronisk sjukdom upplevs oftast negativt samtidigt som det är viktigt att få ett namn på sjukdo- men. Det finns studier som tyder på att kvinnor verkar må psykiskt sämre och har sämre reglerad diabetes än män. För att kunna stödja kvinnorna i egenvården behövs kunskap om hur de upplever det att leva med diabetes. Syfte: Undersöka kvinnors upplevese av att leva med typ 2 diabetes. Metod: Litteraturstudie som bygger på nio kvalitativa artiklar. Resultat: Fyra teman hittades; besvikelse och svek, kluvenhet, skuld och skam samt oro för framtiden. Diskussion: Det är svårt att vara kvinna och leva med diabetes typ 2. Sjukdomen kräver daglig egenvård och kombinerat med andra roller som kvinnan har i sitt dagliga liv kan kraven upplevas som stressande för en del av kvinnorna. Många kvinnor med diabetes typ två upplevde att de var i behov av bättre stöd och information för att kunna leva med sin sjukdom. Slutsats: Vårdpersonal behöver mer utbildning och ha med ett genusperspektiv för att förstå kvinnornas behov. Diabetesutbildningen behöver utveckas till att omfatta hela familjen, men samtidigt måste den vara individanpassad.

  • 12.
    Andersson, Emma
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Levin, Ida
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    "Jag kan inte tänka på något annat": en empirisk studie om rädsla ur ett livsvärldsperspektiv2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:  Vårdpersonal möter i arbetet patienter som upplever rädsla. Inom omvårdnad är förståelse för människors upplevelser och erfarenheter central. Genom att försöka förstå fenomen som påverkar människans livsvärld gynnas relationen mellan vårdtagare och sjuksköterska.

    Syfte: Syftet var att beskriva fenomenet rädsla ur ett livsvärldsperspektiv.

    Metod: Studien baserades på 74 berättelser om rädsla skrivna av sjuksköterskestudenter. Kvalitativ innehållsanalys användes.

    Resultat: Situationer av ovisshet, maktlöshet eller hot utlöste rädsla. Under rädsleupplevelsen gjorde den tysta kroppen sig påmind, kroppen upplevdes okontrollerbar, informanterna blev tillfälligt förvirrade och fick förändrad verklighetsuppfattning. Kamp- och flyktbeteende och upplevelser av att rädslan födde nya känslor beskrevs också. När rädslan släppte tystnade kroppen, situationen upplevdes overklig och ibland genant och händelsen lämnade spår.

    Diskussion: Eftersom människor riktar medvetandet olika är det individuellt vad människor blir rädda för. Rädslan finns i levd kropp och påverkar samt påverkas av levd tid. Att gå till sig själv och förstå sin egen rädsla underlättar för att känna igen och förstå upplevelsen av rädsla hos andra.

    Slutsats: Att förstå och kunna möta rädsla hos andra är centralt i omvårdnad liksom i alla människovårdande yrken. Då upplevelsen av rädsla är central är det viktigt att förhålla sig fördomsfri till vad som utlöser rädsla hos andra människor och undvika att värdera rädslan.

  • 13.
    Andersson, Malin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Tufvesson, Malin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Barnavårdsutredningar i tid eller otid?2013Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 14.
    Andersson, Pia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Johannsen, Annsofi
    Karolinska institutet.
    Tandhygienisters arbete med tobaksavvänjning2010Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Projektets syfte var att kartlägga tandhygienisters utövande av tobaksavvänjning i behandling av patienter som röker och/eller snusar, samt att undersöka deras inställning till tobaksavvänjning i förhållande till olika tillstånd i munhålan. Syftet var också att genom intervjuer beskriva yrkesgruppens uppfattningar om och erfarenheter av arbetet med tobaksavvänjning i patientbehandling. Målet med projektet har varit att implementera kunskaper om tobaksavvänjning i utbildningen till tandhygienist utifrån exempel från tandhygienistens verksamhet.

    Projektet har genomförts vid tandhygienistutbildningarna Högskolan Kristianstad och Karolinska institutet i Stockholm från hösten 2008 till och med 2010. En enkät som innehöll 25 frågor skickades till 400 tandhygienister som slumpmässigt valdes ut från medlemsregistret i Sveriges tandhygienistförening. Enkäten besvarades av 232 tandhygienister (58%). Tolv tandhygienister intervjuades och kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. Dessutom har kursplaner granskats och innehållet av undervisningen om tobak utvärderats vid de båda lärosätena.

    Resultatet av enkäten visade att 45% av tandhygienisterna hade utbildning i tobaksavvänjning. I stort sett samtliga av dem tillfrågade patienter som rökte eller snusade om deras tobaksbruk, de informerade om tobakens skadliga effekter och frågade om motivationen till att sluta använda tobak. Sextiofyra procent av tandhygienisterna uppgav att de arbetade aktivt för att få patienterna att sluta röka eller snusa. Avsaknad av tid, otillräcklig kompetens och erfarenhet uppgavs vara hinder till att bedriva tobaksavvänjning. Skrivna riktlinjer för tobaksavvänjning och utbildning i detta område efterfrågades av 53% respektive 37%. Samtliga tandhygienister tyckte att det var viktigt att bedriva rökavvänjning på patienter som har tandlossning och tandimplantat, 58% uppgav att de utförde rökavvänjning på patienter som har tandlossning och 31% att de utförde det på patienter med tandimplantat.

    Resultatet av intervjuerna visade att tobaksavvänjning kan beskrivas som osynligt i munhälsoarbetet. Det integrerades i andra behandlingsåtgärder, eftersom det saknas debiteringskod i tandvårdens ekonomiska system för åtgärder mot tobaksbruk. Tandhygienisterna frågade sina patienter om deras tobaksbruk vid varje behandlingstillfälle och försökte få dem motiverade till att sluta. Deras förhållningssätt för att få sina patienter att upphöra med att röka eller snusa präglades av en helhetssyn. De hade fokus på etiska aspekter, som patientens självbestämmande och att deras egna handlingar skulle ha ett gott syfte för såväl patienten som för samhället. Flera av dem som intervjuades betonade att de var aktsamma för att inte förstöra sin goda relation till patienten. De tolkade patienterna utifrån hur motiverade de var till att sluta röka eller snusa och utgick från detta i sitt arbete. Kunskap om olika metoder för att få patienter att upphöra med sitt tobaksbruk upplevdes vara betydelsefullt för att bedriva ett bra arbete med tobaksavvänjning.

    Granskning av kursplaner och utvärderingar vid de båda lärosätena visade att utbildningens innehåll om tobaksavvänjning hade brister. Det framkom att det framförallt fanns brister i den praktiska tillämpningen och att denna del behövde få utökat utrymme i utbildningen.

    Projektet har lett till förändringar av tobaksinnehållet i kursplaner vid tandhygienistutbildningarna på respektive lärosätet för att förbättra undervisningen. Projektet har också resulterat i att de studerande kommer att få utbildning som kan erbjuda dem diplomering i tobaksavvänjning enligt standard hos Yrkesföreningar mot tobak. Därigenom stärks de för att i sin framtida yrkesroll kunna arbeta med att avvänja patienter från tobaksbruk. Ett hinder för att tandhygienister ska kunna utföra tobaksavvänjning är debiteringen, eftersom patienter får betala en högre avgift om avvänjningen sker inom tandvården, jämfört med inom hälso- och sjukvården för samma åtgärd. Detta kan innebära att patienter avböjer erbjudande som ges av tandhygienister. Det är därför angeläget att ekonomiska och organisatoriska förutsättningar ges, så att tobaksavvänjning kan bedrivas inom tandvården. Denna arena är betydelsefull för främjande av folkhälsan och åtgärden når en stor grupp människor eftersom en hög andel av befolkningen besöker tandvården regelbundet.

  • 15.
    Andersson, Stefan
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Lokal skolutveckling: ett praktiskt försök med verksamhetsutveckling i en kommuns skolor2003Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 16.
    Andersson, Stefan
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Skolans arbetsorganisation: en framgångsfaktor?2002Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats behandlar skolan utifrån ett arbetsorganisatoriskt perspektiv med fokus på lärande och utveckling. Med utgångspunkt från teoribildning kring ’den lärande organisationen’ och med stöd av empiriskt material från fem skolor i Sölvesborgs kommun diskuteras det organisatoriska lärandets förutsättningar och nytta med inriktning på skolan och dess verksamheter. Det empiriska materialet tyder på att dagens skolorganisation och utbildningstänkande försvårar etablerandet av den lärande organisationen. Bl.a. visar materialet på att lärare inte använder den egna arbetsenhetens (arbetslagets) möjligheter till reflektion och kunskapsutveckling. Lärare arbetar i alltför stor utsträckning isolerade från varandra utan konkret och tydlig handledning från kolleger eller ledning. Den pedagogiska diskussionen inom lärarkollegiet förefaller att i huvudsak handla om utbyte av tips och idéer snarare än om de pedagogiska förutsättningarna, villkoren och möjligheterna. Resultatet tyder även på att det saknas planering och uppföljning av verksamheten och därmed också en möjlighet till diskussion kring verksamhetsmål och -uppfyllelse på såväl kollegial som ledningsnivå.

    Den slutsats som dras är att det krävs konkreta och lokalt förankrade utvecklingsprojekt – byggda på aktionsforskningens idé och form – som ger förutsättningar för den enskilda skolan och dess personal att bryta etablerade tanke- och handlingsmönster och att utveckla det organisatoriska lärandet.

  • 17.
    Andersson, Stefan
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Carlström, Inge
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Verksamhetsutveckling med stöd av IKT: ett kompetens- och skolutvecklingsprojekt på lokal nivå2003Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 18.
    Argento, Daniela
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Di Pietra, Roberto
    Department of Business and Social Studies, University of Siena.
    Exploring the receptivity to accounting regulation change: what information is being disclosed in Italian Management's Reports2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This paper is aimed at investigating how regulatory change affects corporate disclosure. In particular, an analysis of the information disclosed in the Management’s Reports prepared by Italian listed companies is conducted. The Italian context is interesting because the 2007 reform has extended the contents to be included in Management’s Reports. Companies have to disclose information pertaining to risks and uncertainties, performance indicators, environment and personnel. These new requirements do not only lead to an increase of the information to be disclosed, but also to a change in the nature of the information made available. In addition to the more traditional financial information, also social, environmental and strategic information must be provided. The content analysis conducted on the 2008 financial year Management’s Reports prepared by the major Italian listed companies allows for formulating reflections on the receptivity to regulatory change. Research findings suggest that only few companies have been receptive to the reform.

  • 19.
    Aronsson, Britt
    et al.
    Blekinge Institute of Technology.
    Hellmer, Stefan
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Existing legislative support assessments for DHC2011Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    This report is a country by country assessment of the supports and barriers for district heating and the subsequent effects they have on the sector nationally. This is an analysis of information gathered by the national partners of this project from 10 or more experts and combined with the extensive knowledge and experience of the 14 national partners. These reports can be found on the web in Country by Country database and should be consulted when further information on a specific country is desired (ecoheat4.eu/en/Country-by-Country-DB).

  • 20.
    Aspelin, Jonas
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Jederlund, Ulf
    Stockholms universitet.
    Aneer, Lillemor
    Stockholms universitet.
    Lärar-elev-relation och samtal mellan lärare och elever2017Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 21.
    Assarsson, Inger
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Vari ligger särskolans framtid?: lärarinställningar kring särskolans verksamhet2003Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den politiska och ideologiska utvecklingen inom handikappolitiken har medfört krav på deltagande och gemenskap. Inom skolan har detta tagit sig uttryck i uppdrag att skapa en skola, där inga elever utesluts på grund av funktionshinder. ”En skola för alla” har fått ett successivt ökat stöd i ! politiska styrdokument för att slutligen i Lärarutbildningskommitténs betänkanden utmynna i en lärarutbildning där lärare förbereds för att undervisa alla elever.

    Föreliggande undersökning är en kartläggning av verksamheten i en särskola och ett resurscenter i en mindre sydsvensk kommun. Studien kommer att ligga till grund för ett framtida skolutvecklingsprojekt i syfte att öka samverkan och åstadkomma ett närmande mellan elever och personal mellan skolformerna.

    Syftet med rapporten är att dokumentera pedagogers reflektioner kring verksamheten, kring uppdraget samt kring de elever, som får sin utbildning inom särskolans ramar.

    Datainsamlingen genomfördes i form av intervjuer. Resultatet visade på faktorer i förutsättningar, pedagogiska förhållningssätt och i förändringsbenägenhet, som är av betydelse för en ökad samverkan mellan grundsärskola och grundskola. För ökad måluppfyllelse är en vidare utveckling inom dessa områden av vikt.

  • 22.
    Augustinsson, Sören
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi.
    Benchlearning 2012-2013 för rektorer i Finland och Sverige2013Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 23.
    Augustinsson, Sören
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi.
    EFS-projektet BÄST på BUS: slutrapport följeforskning2013Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 24.
    Augustinsson, Sören
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap.
    Kultur på recept: modellens möjligheter - beskrivningar, tolkningar och upplevelser2011Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 25.
    Augustinsson, Sören
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi och arbetsliv. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Governance, Regulation, Internationalization and Performance (GRIP).
    Om teamutredning för bedömning av medicinska förutsättningar för hjälpbehov: förutsättningar, problem, hinder och framtida möjligheter2015Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 26.
    Augustinsson, Sören
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap.
    Prescribed culture: the uncertain and ambiguous meets the clearly defined and completed : summary of resulting research2011Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 27.
    Augustinsson, Sören
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi.
    Re-thinking förändringars vindar och virvlar i komplexa världar: förändringsprocesser för salutogen äldreomsorg i Landskrona2012Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 28.
    Augustinsson, Sören
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Governance, Regulation, Internationalization and Performance (GRIP).
    Samverkan, samarbete och samordning - en omöjlig snårskog eller en strategi för hållbar utveckling: en rapport från komplexa verkligheter och dess konsekvenser2010Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 29.
    Augustinsson, Sören
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap.
    Skolan och arbetslivet: ett öppet system2003Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 30.
    Augustinsson, Sören
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap.
    Tillväxt Trädgård: en utvärdering genom dokumentanalys. SLU-Alnarp2010Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 31.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Bringsén, Åsa
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Skiss Skåne: konstnärer på arbetsplatser: en insats för hälsa, välbefinnande och kreativitet...2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Konst i arbetslivet är en konst i sig. Ungefär så kan rapporten sammanfattas då arbetslivet består av komplexa sammanhang på samma sätt som konst är komplext. Mötet mellan två komplexa världar är svårt, eller t o m omöjligt, att beskriva som ett samband mellan orsak och verkan. Därför har vår forskning haft fokus på både konstnärerna och arbetsplatserna. Konstnärerna har skrivit berättelser och intervjuats och på arbetsplatserna har personal och chefer intervjuats. Detta ger en bild av vad som kan ha hänt i de lokala sammanhang där konst och arbetsliv har mötts genom Skiss-Skåne. Bilden som konstrueras är oskarp, vilket är skäligt när två komplexa världar möts. Skiss-Skånes syfte var att konstnärlig kompetens ska ha effekter på arbetsplatserna och dess arbetsmiljö, främst personalens välbefinnande och hälsa. Även att som konstnärer bidra till nytänkande och utveckling fanns med i syftet. På så sätt har för konstnärerna andra arbetsområden än de mera traditionella tydliggjorts. Konstnärernas möten med arbetsplatserna, där det fungerat bra, kan något förenklat sammanfattas med orden roa och oroa vars innehåll har skapats genom konstnärens kompetens och synsätt. Konstnärens närvaro och relation till personalen har inneburit ett ifrågasättande av deras praktik. Personal har då tvingats till att tolka och försöka förstå vad som har skett i mötet. Arbete består ofta av relativt väl avgränsade uppgifter och mål vilka, enligt organisationsforskningen, har en strävan till att sätta fokus på konstruktioner av rutiner och att upprätthålla det kända och existerande. Genom att genomföra aktiviteter som är utmanande i mötet mellan konstnären och arbetsplatsen kan befintliga rutiner oroas. På så vis kan konstnärernas kommunikation med anställda och chefer främja en förändring av det vardagliga handlandet på en arbetsplats. Ny mening kan ha konstruerats i mötet mellan konstnärer och anställda, i smått och i stort, med andra förtecken än de enbart strikt rationella och instrumentella. I vilken om fattning och exakt när detta har skett är svårt att uttala sig om. Varje relation innehåller samtidigt konkurrens och samarbete. Konkurrens innebär att maktförhållandena tydliggörs och utmanas. I alla relationer finns makt närvarande. Samarbete är förutsättningen för ett samtal. På så sätt, när det är som bäst, innehåller mötet konkurrens i form av makt såväl som samarbete för att etablera ett kreativt innehåll i relationen mellan konstnären och personalen. Mötet innehåller också paradoxer som exempelvis det kända och okända som båda samtidigt finns närvarande. Att roa innebär att locka fram positiva känslor som glädje och skratt. I mötet mellan det kända och okända, roandet och oroandet sätts kreativa processer igång som kan ha lett till att individers välbefinnande har gynnats och nya tankar som utvecklar verksamheten kan ha konstruerats. Genom att agera med utgångspunkt i det för personalen okända som kan gränsa till fiktion och fantasi så kan konstnärerna ha bidragit till förnyelse av personalens vardagliga kommunikation och till att skapa ny mening. Detta skiljer sig från de flesta konsulters infallsvinklar. På så sätt är konstnärernas bidrag ett nytt och hoppingivande inslag i det Skånska arbetslivet. Om ovanstående är den positiva bild av projekten så finns där också problem. Om arbetsplatsen inte ges möjlighet att känna sig inkluderad i ett projekt så är risken stor att det förskjuts eller i bästa fall bara blir en kul grej som stör personalen i deras arbete. Ramar och struktur för varje enskilt projekt är också nödvändigt. Om dessa är för vida finns en risk att kreativiteten och bidraget till välbefinnande uteblir, för konstnär såväl som hos personalen. Det är viktigt att det finns möjligheter för att de tillsammans kan skapa en arena där självorganisering av relationers innehåll tillåts ske. På så sätt utmanas också konstnärens makt utav personalen. Detta sker genom att konkurrens (makt) och samarbete är ständiga processer som finns närvarande i relationen. Behovet av ödmjukhet i det lokala mötet är stort. En sådan ödmjukhet har konstnärerna i hög grad också uppvisat, även i de projekt som inte kan anses fullt ut lyckade. Beroende på lokala specifika förutsättningarna har resultaten inte alltid blivit vad som har förväntats. Genom att i större omfattning beakta det lokala och organisationens specifika förutsättningar så kan effekten i kommande projekt, där möten mellan två komplexa världar sker, ytterligare förbättras.

  • 32.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Bringsén, Åsa
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Skiss Skåne: projekten som ständiga konstruktioner i små världar: en sammanfattning av forskarrapporten "Skiss Skåne – konstnärer på arbetsplatser"2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I projektet Skiss Skåne har konstnärer varit anställda på olika arbetsplatser för att med sin kompetens bidra till minskad sjukfrånvaro och främja hälsa, kreativitet och nytänkande. Samtidigt är målet också att de ska bredda sin arbetsmarknad. Det är ett svårt uppdrag. Så vitt vi vet har ingen presenterat någon slutlig plan för eller lösning av sjukfrånvaroproblematiken och hur kreativitet utvecklas i olika sammanhang. Org-anisationer är komplexa och därmed oförutsägbara, vilket gör att sådana specific-erade planers genomförande inte är realistiska verktyg för att minska sjukfrånvaro och öka välbefinnandet på arbetsplatser. Enligt oss är utsikterna därför små för att kunna ta fram en specificerad plan för t ex hur sjukfrånvaron skall minskas.

    De resultat av Skiss Skåne som kan avläsas är yttringar av vad som konstrueras genom dynamiska och mångfacetterade relationer. I centrum för projektens resultat står en omfattande kommunikation mellan människor och mellan människor och teknologi. På så sätt är resultaten i detalj specifika för varje enskilt projekt. Projektens resultat har ingått i komplexa sammanhang och är därför svåra att mäta. Däremot kan vi med stöd i tidigare forskning påvisa de mönster och principer som ligger bakom de resultat och processer som projekt inom ramen för Skiss Skåne har genererat, för att stödja välbefinnande, hälsa och kreativitet på arbetsplatserna.

    Intervjuer av konstnärer, personal och chefer samt berättelser som konstnärerna har skrivit har syftat till att beskriva och förstå vad som sker i mötet mellan konstnärer och personal samt ge exempel på resultat som uppnåtts. Detta har satts i relation till vår tidigare forskning med dess olika teorier och perspektiv inom främst hälsa, välbefinnande, organisering, lärande och kreativitet.

  • 33.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Carlsson, Peter
    Kartläggning av personalens syn på vilka konsekvenserna blir av en sammanslagning av E och T vid högskolan Kristianstad2004Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 34.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Ericsson, Ulf
    Slutrapport från EU projekt: Tango Verkstad och kunskapsutveckling i små och medelstora verkstadsföretag2004Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 35.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap.
    Richard, Elvi
    Linné university.
    Balansering och brobyggande med svårigheter : en studie av de kliniska lärarnas vardag i vården inom Region Skåne2006Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 36.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi.
    Richard, Elvi
    Linnéuniversitetet.
    Jämställdhet och diskriminering: om strukturer och sociala handlingar2013Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 37.
    Axelsson, Carolina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Ulander, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Westergren, Albert
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Fallriskbedömning med Downton Fallrisk Index: studenter på sjuksköterskeprogrammet använder och utvärderar instrumentet i oktober 20082009Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 38.
    Balan, Andreia
    et al.
    Helsingborgs kommun.
    Jönsson, Anders
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Bedömning för lärande – en vägledning utifrån aktuell forskning2014Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 39.
    Basic, Goran
    et al.
    Lunds universitet.
    Thelander, Joakim
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Åkerström, Malin
    Lunds universitet.
    Vårdkedja för ungdomar eller professionella?: en processutvärdering av projektet ”Motverka våld och gäng”2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Socialdepartementet har SiS under perioden 1 juli 2006 till 31 december 2008 genomfört ett projekt som tog namnet Motverka Våld och Gäng (MVG). I projektet ingick 15 utvalda kommuner, i första hand storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö och deras grannkommuner. I uppdraget ingick att subventionera kommunernas vårdavgifter och att anställa kvalificerade samordnare. Tusentalet ungdomar skrevs in på SiS institutioner från de deltagande kommunerna under projektet som totalt kom att kosta 223 miljoner kronor. Målet med projektet var att de ungdomar som deltog, skulle uppnå positiva och bestående förändringar av sin livssituation, bryta umgänget med kriminella kamrater och förbättra sin skolgång. I uppdraget ingick också att förbättra familjens och nätverkets möjligheter att fungera. Projektet skulle dessutom bidra till att skapa fungerande modeller för samverkan mellan SiS och socialtjänsten. Projektet genomgår två utvärderingar, dels denna processutvärdering, dels en effektutvärdering vars resultat väntas år 2010. Den här redovisade processutvärderingen av MVG-projektet har genomförts av Goran Basic, Joakim Thelander och Malin Åkerström vid Lunds universitet. Materialet består av intervjuer med ungdomar, föräldrar, samordnare, socialtjänstpersonal, institutionspersonal och projektledning. Därutöver har möten observerats och en enkät distribuerats till socialtjänsten.

  • 40.
    Bengtsson-Tops, Anita
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Ehliasson, Kent
    Statens institutionsstyrelse.
    Ericsson, Ulf
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi.
    Det vardagliga livet på LSS-boende för personer med psykisk funktionsnedsättning: ett brukar- och professionsperspektiv2015Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 41.
    Berg, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Rask, Marie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Patienternas syn på individualiserad vård på en ortopedisk klinik2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Samhället ställer ökade krav på uppföljning av hälso- och sjukvårdens kvalitet. Individualiserad vård anges som något av det mest centrala i vården och omvårdnaden av patienten (ICN, 2006) och betonas i olika policy- och kvalitetsdokument både nationellt och internationellt (Nilsson, 2005, OECD, 2004). I närsjukvårdsprofileringen och utvecklingen som redovisats för Nordöstra Skåne betonas att vården skall utgå från patientens behov (Region Skåne, 2003) och innefatta utveckling av nya vård- och behandlingsformer där patienten och närstående står i fokus. Behovet av vård och omvårdnad och dess utförande varierar då en patient blir inlagd på sjukhus och det är viktigt att beakta att patienten och dennes närstående kan känna sig sårbara och utsatta (Hälso- och Sjukvårdsrapporten från 2001). Utvärderingar som belyser ett helhetsperspektiv på vårdtagarna är viktiga och måste innehålla både medicinska- och omvårdnadsdata. I föreliggande rapport är det det omvårdnadsperspektivet som står i centrum.

  • 42.
    Bergström, Ann-Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Äldrevårdsteam enligt "Hässleholmsmodellen"2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Andelen äldre personer ökar i det svenska samhället. Med stigande ålder ökar risken för olika sjukdomar och besvär. För att kunna tillgodose en trygg och god vård till denna patientkategori krävs samordnade och välplanerade insatser. Distriktsnämnden för Nordöstra Skånes sjukvårdsdistrikt har beslutat att äldrevårdsteam ska tillskapas för att kunna erbjuda hembesök till äldre vid akuta/halvakuta sjukvårdsbehov. Syftet med detta arbete var att beskriva processen hur projektet äldrevårdsteam enligt "Hässleholmsmodellen" initierades, planerades och startades upp samt som en del i utvärderingen av projektet undersöka vad olika berörda intressenter ansåg var nyttan med äldrevårdsteam utifrån sitt perspektiv. Metoden som användes var intervjuer med yrkesverksamma och intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. I intervjuerna framkom att äldrevårdsteamet kan vara en resurs och ett stöd vid bedömning samt utgöra en möjlighet för förbättrad samverkan och delaktighet kring patienten. Genomgående bedömde informanterna att det innebär en stor nytta för den äldre personen att kunna få vård i hemmet och slippa åka iväg till sjukhuset eller vårdcentralen. I några intervjuer betonades värdet av att svårt sjuka och döende människor bereds möjlighet att få vara kvar i sitt hem. Det är av största betydelse att utvärdera projekt på olika sätt och en viktig del är att ta reda på vilken nytta äldrevårdsteamet innebär för den enskilde patienten.

  • 43.
    Bergöö, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Skolans läspraktiker: tradition och utveckling2006Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 44.
    Bergöö, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Yrke, ämne, forskning: en lärarutbildning på tre ben2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I Yrke, ämne, forskning – en lärarutbildning på tre ben diskuteras forskningsanknytning och forskarförberedande inslag i utbildningen av förskollärare, fritidspedagoger och lärare för grundskola och gymnasium. Under två år har lärarutbildarna vid högskolan Kristianstad analyserat och diskuterat utbildningsplaner, kursplaner och det konkreta arbetet i olika kurser. Två frågor har stått i fokus: Vad främjar lärarstudenters lärande? Vad behöver lärarutbildare? Studenternas starka engagement i frågor som rör förskola, fritidshem och skola är en viktig kraft i lärarutbildningen. Men studenterna måste också få möta lärare, forskare, mentorer och handledare som kan hjälpa dem att koppla engagementet till verksamheternas innehåll och frågor. Del 1 av rapporten är en genomgång av begrepp och teorier som kan utgöra plattformen för en lärarutbildning där yrke, ämne och forskning är de bärande perspektiven. I del 2 presenteras konkreta förslag till hur utbildningen kan organiseras så att den kvalificerar sig såväl för verksamheten i förskola, fritidshem och skola som för forskning om verksamheten. Utgångspunkten är att lärarutbildningen ska utgöra en inspirerande kultur genomsyrad av ett kritiskt förhållningssätt. I rapporten diskuteras bland annat hur ett kunskapsinnehåll kan väljas och hur läroprocesser kan gestaltas i olika språkliga former – vardagligt, vetenskapligt och estetiskt. Diskussionen gäller också hur dokumentation och analysmetoder kan kvalificeras för en kritisk diskussion av innehållet i förskolans, fritidshemmets och skolans verksamheter och om hur samverkan mellan fältets respektive högskolans lärarutbildare kan utvecklas. I rapporten diskuteras slutligen hur lärarstudenternas skrivande, läsning och samtal kan bidra till att studenterna kommer på djupet i yrkets frågor och samtidigt utvecklar ett akademiskt skrivande.

  • 45.
    Bergöö, Kerstin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Rösler Rosenberg, Ingegärd
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Flickor i tvåsamhet och pojkar i gäng: om kön, socialisation och språk1986Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 46.
    Bing, Vibeke
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Sociala insatser på en familjecentral - en utvärdering2011Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 47.
    Björck, Maria
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Nilsson, Ingela
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Beck, Ingela
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Sjuksköterskans stöd till hemtjänstpersonal i samband med vård i livets slutskede: ur ett sjuksköterskeperspektiv2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Äldre personer i ordinärt boende som befinner sig i livets slut har behov av palliativvård för att ges förutsättningar att leva med värdighet och välbefinnande. Hemtjänstpersonal är undersköterskor och vårdbiträde som till stora delar utförden praktiska omvårdanden vid vård i livets slut till äldre personer i ordinärt boende. Sjuksköterskan är ytterst ansvarig för att den äldre får den vård som behövs och har därmed också ett ansvar att ge personalen det stöd som behövs för god palliativvård. Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vara ett stöd till hemtjänstpersonal i samband med allmän palliativ vård till äldre personer i livets slutskede. Datainsamlingen bestod av 19 individuella intervjuer som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom kategorierna; Indirekt stöd och Direkt stöd. Det indirekta stödet handlade om att vara tillgänglig, att samverka med andra professioner och organisationer samt att kommunicera och bekräfta hemtjänstpersonalen. Det direkta stödet handlade om att vara delaktig i det direkta patientarbetet och att ”ta” svåra samtal med närstående. Det framkom att sjuksköterskan alltid upplever sig tillgänglig via telefon för hemtjänstpersonalen i samband med vård i livets slutskede. Något regelbundet strukturerat direkt eller indirekt stöd verkar inte till att förekomma i någon större utsträckning.

  • 48.
    Blom, Lisbeth
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Jönsson, Anna-Lena
    Centralsjukhuset Kristianstad.
    Westergren, Albert
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Vårdprogram minskar postoperativt illamående: en klinisk naturalistisk interventionsstudie2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Kraven på hälso- och sjukvårdspersonalens kompetens och insatser ökar. De bör ha ett vetenskapligt förhållningssätt och arbeta utifrån evidensbaserad omvårdnad för att ge en god och säker vård. Vårdpersonalen på en kirurgavdelning upplevde att ett stort antal patienter var illamående postoperativt.

    Syftet: var att utvärdera effekterna av införandet av ett vårdprogram för postoperativt illamående för patienter som genomgått planerad operation inom mage/tarm.

    Metod: Studien har haft en kvantitativ, deskriptiv, jämförande pre- och postinterventions design. Metoden som har använts var enkät med strukturerade frågor. Enkäten har använts vid två tillfällen, före (kontrollgrupp) och efter (interventionsgrupp) införandet av vårdprogram för postoperativt illamående.

     

    Resultat: Signifikanta skillnader förelåg så tillsvida att interventionsgruppen hade lägre förekomst av postoperativt illamående, kväljningar och kräkningar postoperativt jämfört med kontrollgruppen.

     

    Slutsats: Vårdprogram för patienter med mag- och/eller tarmoperation är effektivt för att minska postoperativt illamående. Den här använda metodiken för framtagande, implementering och utvärdering av vårdprogram kan med fördel användas för andra vårdområden. Sannolikt kan vårdprogrammet med fördel användas till andra patienter där postoperativt illamående är en riskfaktor.

  • 49.
    Blom, Lisbeth
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Olsson, Ann-Christin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Olsson, Birgitta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Persson, Irene
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Utveckling av ett tregradigt nivåspecifikt bedömningsunderlag i verksamhetsförlagd utbildning, Sjuksköterskeprogrammet, Högskolan Kristianstad2010Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 50.
    Blom, Lisbeth
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE.
    Olsson, Ann-Christin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Olsson, Birgitta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Persson, Irene
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Utveckling av ett tregradigt nivåspecifikt bedömningsunderlag i verksamhetsförlagd utbildning: Sjuksköterskeprogrammet, Högskolan Kristianstad2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Background: Nursing students are, during their work integrated learning (WIL) courses, in a learning situation that needs to be evaluated and graded. How the examination is shaped influence the students planning and carrying out of their studies.

    The aim was to develop and test three-graded, level (year 1, 2 and 3 during education) specific assessment forms with criteria for grading and an adherent manual to be used during nursing students’ WIL courses.

    Methods used were questionnaires for evaluation of the assessment forms for WIL (their meaning and relevance), dialogues, seminars, pedagogical discussions, focus group, and quantitative methodology. The questionnaire for evaluation was answered by supervisors and students. In addition dialogues with teachers in the nursing programme were carried out. The project group also participated in WIL-seminars at Kristianstad University and in pedagogical discussions in a focus group (at LRC, Teachers Resource Centre). In addition, the project group took part of results from regression- and factor-analyses based on the assessment forms.

    Results: Based on the questionnaire answers the assessment forms were revised, resulting in merging of some factors in order to coherent factors and it was secured that the factors were connected to situations in the WIL. The labelling of the WIL-dialogues (between the clinical teacher, the supervisor, and the student) was decided to be: “planning-“, “guiding-“, and “assessment dialogues”, in order to mirror the actual content in the three different dialogues. Something that emerged as important was that teachers gave deepening questions during the dialogues, such as asking students about what, how and why. The results from the regression-, and factor analyses highlighted factors such as independence, carefulness in caring, interpersonal relations, collaboration, and transforming research and laws into practice. These factors could be used as guidance for the assessments and grading of students during their WIL courses.

    Conclusions: The assessment shall be based on the students’ abilities (i.e. not only theoretical knowledge), the context, and different situations during their WIL. The developed assessment forms capture not only the students’ knowledge but also skills, and values.

1234567 1 - 50 of 339
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf