hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 30 of 30
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Ann-Christine
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Melander, Katarina
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Kvinnors upplevelse av att leva med diabetes typ 22013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisksjukdom som ökar på grund av förändrade kostvanor och minskad fysisk aktivitet. Det är en sjukdom som ställer stora krav på individen eftersom det är viktigt med välfungerande egenvård för att må bra. Att drabbas av en kronisk sjukdom upplevs oftast negativt samtidigt som det är viktigt att få ett namn på sjukdo- men. Det finns studier som tyder på att kvinnor verkar må psykiskt sämre och har sämre reglerad diabetes än män. För att kunna stödja kvinnorna i egenvården behövs kunskap om hur de upplever det att leva med diabetes. Syfte: Undersöka kvinnors upplevese av att leva med typ 2 diabetes. Metod: Litteraturstudie som bygger på nio kvalitativa artiklar. Resultat: Fyra teman hittades; besvikelse och svek, kluvenhet, skuld och skam samt oro för framtiden. Diskussion: Det är svårt att vara kvinna och leva med diabetes typ 2. Sjukdomen kräver daglig egenvård och kombinerat med andra roller som kvinnan har i sitt dagliga liv kan kraven upplevas som stressande för en del av kvinnorna. Många kvinnor med diabetes typ två upplevde att de var i behov av bättre stöd och information för att kunna leva med sin sjukdom. Slutsats: Vårdpersonal behöver mer utbildning och ha med ett genusperspektiv för att förstå kvinnornas behov. Diabetesutbildningen behöver utveckas till att omfatta hela familjen, men samtidigt måste den vara individanpassad.

  • 2.
    Andersson, Malin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Tufvesson, Malin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Barnavårdsutredningar i tid eller otid?2013Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 3.
    Bergström, Ann-Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Äldrevårdsteam enligt "Hässleholmsmodellen"2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Andelen äldre personer ökar i det svenska samhället. Med stigande ålder ökar risken för olika sjukdomar och besvär. För att kunna tillgodose en trygg och god vård till denna patientkategori krävs samordnade och välplanerade insatser. Distriktsnämnden för Nordöstra Skånes sjukvårdsdistrikt har beslutat att äldrevårdsteam ska tillskapas för att kunna erbjuda hembesök till äldre vid akuta/halvakuta sjukvårdsbehov. Syftet med detta arbete var att beskriva processen hur projektet äldrevårdsteam enligt "Hässleholmsmodellen" initierades, planerades och startades upp samt som en del i utvärderingen av projektet undersöka vad olika berörda intressenter ansåg var nyttan med äldrevårdsteam utifrån sitt perspektiv. Metoden som användes var intervjuer med yrkesverksamma och intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. I intervjuerna framkom att äldrevårdsteamet kan vara en resurs och ett stöd vid bedömning samt utgöra en möjlighet för förbättrad samverkan och delaktighet kring patienten. Genomgående bedömde informanterna att det innebär en stor nytta för den äldre personen att kunna få vård i hemmet och slippa åka iväg till sjukhuset eller vårdcentralen. I några intervjuer betonades värdet av att svårt sjuka och döende människor bereds möjlighet att få vara kvar i sitt hem. Det är av största betydelse att utvärdera projekt på olika sätt och en viktig del är att ta reda på vilken nytta äldrevårdsteamet innebär för den enskilde patienten.

  • 4.
    Björck, Maria
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Nilsson, Ingela
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Beck, Ingela
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Sjuksköterskans stöd till hemtjänstpersonal i samband med vård i livets slutskede: ur ett sjuksköterskeperspektiv2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Äldre personer i ordinärt boende som befinner sig i livets slut har behov av palliativvård för att ges förutsättningar att leva med värdighet och välbefinnande. Hemtjänstpersonal är undersköterskor och vårdbiträde som till stora delar utförden praktiska omvårdanden vid vård i livets slut till äldre personer i ordinärt boende. Sjuksköterskan är ytterst ansvarig för att den äldre får den vård som behövs och har därmed också ett ansvar att ge personalen det stöd som behövs för god palliativvård. Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vara ett stöd till hemtjänstpersonal i samband med allmän palliativ vård till äldre personer i livets slutskede. Datainsamlingen bestod av 19 individuella intervjuer som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom kategorierna; Indirekt stöd och Direkt stöd. Det indirekta stödet handlade om att vara tillgänglig, att samverka med andra professioner och organisationer samt att kommunicera och bekräfta hemtjänstpersonalen. Det direkta stödet handlade om att vara delaktig i det direkta patientarbetet och att ”ta” svåra samtal med närstående. Det framkom att sjuksköterskan alltid upplever sig tillgänglig via telefon för hemtjänstpersonalen i samband med vård i livets slutskede. Något regelbundet strukturerat direkt eller indirekt stöd verkar inte till att förekomma i någon större utsträckning.

  • 5.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Helhetssyn – att binda samman, avgränsa och leda2010Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 6.
    Brandt, Maria
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Larsson, Anne-Lie
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Beck, Ingela
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Sjuksköterskors upplevelse av vad som främjar ett gott etiskt klimat inom hälso- och sjukvård av äldre2014Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 7.
    Cato Jurlander, Ingegerd
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Edfors, Ellinor
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Edberg, Anna-Karin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Betydelsen av en förändrad utemiljö vid ett särskilt boende för personer med demenssjukdom2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Demens är ett syndrom med kognitiv svikt som leder till svårigheter att klara det dagliga livet, vilket medför att omgivningen och miljön måste vara anpassad efter personens behov. Tidigare forskning har visat att utevistelse i en anpassad trädgård som skapar trygghet, är orienterbar, stimulerar till aktiviteter och gemenskap samt erbjuder avskildhet och skyddar mot intryck som kan skapa oro kan leda till ett ökat välbefinnande för personer med demenssjukdom. Syftet med studien var att beskriva betydelsen av en förändrad utemiljö vid ett särskilt boende för personer med demenssjukdom. Studien har en case study design med mixed metod approach med tyngpunkt på kvalitativansats. Studiens resultat visar att den förändrade utemiljön stödjer de boendes välbefinnande, inbjuder till aktivitet, gemenskap och avskildhet samt väcker minnen.Trädgården väcker förväntningar hos de boende men ställer krav på personalen och användningen styrs av personalens tid och kunskap. En förändrad utemiljö med större möjligheter till en stimulerande utevistelse visar sig skapa ett ökat välbefinnande förboende, närstående och personal

  • 8.
    Duran, Maria
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Välkommen till den Europeiska Unionen: En litteraturstudie om ensamkommande barn i EU2013Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 9.
    Forsén, Lotta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Janlöv, Ann-Christin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    De äldstas erfarenhet av att leva i närsamhället: en fokusgruppsstudie i Kristianstad kommun2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    En stor och snabb ökning av en äldre befolkning ses i nästan hela världen vilket utmanarsamhällen att anpassa sig och planera i syfte att maximera deras hälsa och funktionsförmåga.Ett åldersvänligt samhälle har stödjande miljöer och kultur av delaktighet med möjlighetatt fullt ut delta i samhället. Syftet med denna studie är att studera upplevelsen avKristianstads kommuns äldre invånare över 75 år ur hälso- och aktivitet perspektiv. Studienanvänder empiriska data som samlats in från två fokusgruppsintervjuer med sammanlagt14 informanter och kvalitativ induktiv innehållsanalys. Seniorerna beskrev oberoendeoch självständighet, samt social delaktighet och känslan av att vara till nytta både för sigsjälv och samhället som helhet som viktiga faktorer i åldrandet och hälsa. Självständigtboende med tillgång till service, samhällsresurser och infrastruktur ger möjlighet att behållaoberoendet. Rikligt med aktiviteter och umgänge samt känslan av trygghet var centralt försocial delaktighet. För att behålla känslan av att vara till nytta och en resurs beskrev informanternavikten av att delta i och påverka sina levnadsvillkor. Sammanfattningsvis ger denväxande äldre befolkningen tydliga signaler om att arbeta för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggandeåtgärder skapar möjlighet till friskt och aktivt åldrande. Analysresultatetska ingå i Kristianstad kommun WHO Age-friendly cities projekt vars syfte är att göra enförvaltningsövergripande plan med fokus på framtiden för ett aktivt och hälsosamt åldrandesamt även med förhoppning om att denna rapport kan bidra till diskussion i kommuner ochlandsting om utmaningar och möjligheter till förbättringar av de äldstas livsvillkor och hälsa.

  • 10.
    Fridh, Marielle
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Joffré, Angelica
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Norén Jonasson, Johanna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Kurator på akuten?: personalens syn på behovet av en kurator på akutmottagningen2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Dagligen sker akuta besök i hälso- och sjukvården där de medicinska behoven vanligen har högst prioritet. Samtidigt inrymmer dessa situationer även praktiska, sociala, emotionella och existentiella aspekter som inte bara rör personen som är akut sjuk utan också deras anhöriga och personalen. Patient och anhöriga kan komma i kläm då det kan saknas tid, resurs och kunskap för att möta deras behov. Även personalen kan hamna i svåra situationer då de måste tackla svåra händelser som inte alltid bearbetas. På vissa akutmottagningar används en kurator som har till uppgift att stödja patienter, anhöriga och personal.

    Syfte: Syftet med den aktuella studien var att undersöka vårdpersonalens syn på behovet av en kurator på en akutmottagning.

    Metod: En intervjustudie genomfördes där datainsamlingen skedde i tre fokusgrupper. Materialet analy- serades med en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Personalen uttryckte att det fanns behov av en kurator inom fyra skilda områden: Som stöd och resurs för anhöriga och patienter i kris; Som stöd och resurs för personalen i anslutning till krävandesituationer; Som ansvarig för debriefing samt Som ansvarig för att utbilda personal i samtalsmetodik ochkrishantering. Vikten av att kuratorn är känd av personalen och känner akutmottagningens verksamhet påtalades genomgående i intervjuerna.

    Diskussion: I verksamheten på en akutmottagning finns behov av att ge stöd inte bara till patienter och anhöriga utan också till personalgruppen som ska tackla svåra och krävande situationer i sitt arbete. Om inte ett sådant stöd finns är risken stor att omvårdnaden blir uppgiftsinriktad istället för omsorgsinriktad och att personalens hälsa i förlängningen påverkar negativt. En kurator med koppling till akutmottagningen skulle kunna fylla en sådan funktion.

  • 11.
    Garmy, Pernilla
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO).
    Andre, Bengt
    Läkemedelsverket.
    Anrsvik Malmberg, Kerstin
    Barn och ungdomspsykiatri Stockholm.
    Gullberg, Ninna
    Läkemedelsverket.
    Hägglöf, Bruno
    Umeå universitet.
    Sömnstörningar hos barn: kunskapsdokument2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Ett möte med experter på barns sömnproblem genomfördes i februari 2014 varvid detta kunskapsdokument togs fram. Kunskapssammanställningen och rekommendationerna har tagits fram gemensamt av experterna och bygger på konsensus bland deltagarna. Läkemedelsverkets ansvar var att facilitera mötet samt att tillsammans med experterna sammanställa kunskapsdokumentet. Som stöd för kunskapsdokumentet finns bakgrundsdokument som respektive författare ansvarar för. I bakgrundsdokumenten finns, förutom detaljerad information om varje ämnesområde, även referenser. Socialstyrelsen medverkade vid expertmötet, liksom i framtagandet av kunskapsdokumentet. Inför mötet har SBU (2013) identifierat kunskapsluckor inom området, vilka publicerats i SBU:s databas över vetenskapliga kunskapsluckor, se www.sbu.se. En vetenskaplig kunskapslucka innebär att systematiska litteraturöversikter saknas eller att de visar på osäker effekt. Man fann att detta gäller "Melatonin till barn som har flera funktionsnedsättningar och sömnproblem", "Melatonin som behandling av sömnproblem hos barn med adhd" och " Melatonin för i övrigt friska barn med sömnproblem". SBU konstaterade tidigare (2010) att "Effekten av alimemazin vid behandling av sömnbesvär" också är envetenskaplig  kunskapslucka.

  • 12.
    Garmy, Pernilla
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Jakobsson, Liselotte
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Utvärdering av ett samverkansprojekt mellan Cancerreahbiliteringsmottagningen och Försäkringskassan i Kristianstad2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Cancerrehabilitering ska vara en integrerad del av svensk cancervård och alla patienter med cancer och deras närstående ska få möjlighet till rehabiliteringsinsatser utifrån sina individuella behov. Försäkringskassans uppdrag är att besluta om och betala ut en stor del av de förmåner som ingår i socialförsäkringen. För att förbättra bemötandet av sjukskrivna personer med cancer, utsågs två handläggare på Försäkringskassan att inrikta sig på sjukskrivna personer med cancer. Dessa två handläggare fick extra utbildning i ämnet, och ett samarbete inleddes mellan Försäkringskassan och cancerrehabiliteringsmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad. Det övergripandesyftet med studien var att undersöka patienters och medarbetares erfarenheter och upplevelser av Försäkringskassans och Cancerrehabiliteringsmottagningens insatser. Utvärderingens form har teoretiskt inspirerats av metoder som beskriver vikten av att forskningspersoner görs delaktiga i forskning och utvärdering och därmed bidrar till kunskapsutveckling. Datainsamlingen bestod av enkäter och fokusgruppsintervjuer och både kvantitativa och kvalitativa analyser har använts. Slutsatsen är att patienterna är övervägande nöjda med bemötandet från såväl handläggarna på Försäkringskassan och på Cancerrehabiliteringsmottagningen, men att mer insatser krävs för att nå alla patienter.

  • 13.
    Hagell, Peter
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Smith, Steve
    Storbritannien.
    Westergren, Albert
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I.
    Manual for translation and cultural adaptation of the Minimal Eating Observation and Nutrition Form – Version II (MEONF-II)2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This report describes the procedure for translation and cultural

    adaptation of the Minimal Eating Observation and Nutrition Form –

    Version II (MEONF-II) from Swedish or U.K. English for use in other

    languages and countries, including adaptations from Swedish and

    U.K. English to other Swedish (e.g., Finland) and English speaking

    regions (e.g., United States, Canada, Australia), respectively. The

    prescribed methodology is based on the dual-panel approach for

    patient-reported rating scales, but modified for clinical assessment

    tools used by health care professionals. The approach emphasises the

    importance of achieving conceptual rather than linguistic equivalence,

    as well as ease and immediacy of the translation. The procedure

    comprises three main steps: (1) A panel of 3-7 bilingual health care

    professionals work together to produce a first draft target language

    version; (2) Review the first draft target language version by a second

    panel of 3-7 monolingual nurses and/or final year student nurses

    native in the target language; (3) Clinical field-testing of the new

    target language version by 15-30 hospital ward nurses/final year

    student nurses using the MEONF-II with at least five patients each to

    evaluate its user-friendliness and appropriateness. Following a written

    report including all major discussions and difficulties experienced by

    the panels and during field-testing, there is a need for evidence of the

    equivalence of the translated MEONF-II relative to the original

    version, before it can be recommended for general implementation

    into clinical practice. This final step is not covered in any detail here,

    but only outlined in summary. The procedures described here provide

    an easy to follow step-by-step practically oriented manual to facilitate

    the production of high quality translations and adaptations of the

    MEONF-II into new linguistic and cultural settings. This will ease the

    process for nurses and others who are interested in implementing the

    MEONF-II as a means of improving nutritional care for hospital

    inpatients.

  • 14.
    Johansson, Maria
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Janlöv, Ann-Christin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Maria Skåne Nordost: ett samverkansprojekt med syfte att förebygga missbruk och drogberoende bland ungdomar2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Samverkan mellan socialtjänst och hälso-och sjukvård har betydelse för tidig upptäckt av riskbruk, missbruk och beroende av droger hos ungdomar och unga vuxna. I avsaknad av samverkan för stöd och behandling av denna målgrupp startade de båda huvudmännen en gemensam öppenvårdsmottagning i Nordöstra Skåne. Syfte Syftet var att beskriva erfarenheter av samverkansprojektet Maria Skåne Nordost som vänder sig till ungdomar och unga vuxna med drogrelaterade problem. Metod Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Datainsamlingen genomfördes med tio individuella intervjuer som sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Vid analysen identifierades fyra teman: Förväntningar inom teamet, Svårigheter i samverkan- och samarbetsprocessen, Möjligheter i samverkan- och samarbetsprocessen och Framtida planer för samverkan- och samarbete. Åtta subteman identifierades: att ha förväntningar på varandra i teamet, att ha förväntningar om att göra skillnad, att ha svårigheter med huvudmännens samverkan, att ha svårigheter med samarbetet, att se samarbete och personlig utveckling, att samverkan medförde åtskilliga sökanden till mottagningen, att samverka och samarbeta med andra organisationer, att samarbeta med nätverk med familjen i fokus. Slutsats: Samverkan är svårt när två stora organisationer ska samverka. En gemensam policy hade varit önskvärd för att samverkan mellan organisationerna ska fungera smidigare. Det finns behov av vidare vetenskapliga studier för att utvärdera redan befintliga samverkansprojekt.

  • 15.
    Johansson, Maria
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Martinsson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Larsson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Lära sig leva med demenssjukdom2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Upplevelse av att inte känna sig ensam i situationen och att få dela med sig av sina erfarenheter till andra. Kursen som helhet ökade de närståendes känsla av trygghet och minskade deras upplevelse av stress och oro. Syfte: Syftet var att utvärdera hur närstående uppfattade kursen "Lära sig leva med demenssjukdom". Kursen avsåg att ge stöd i relationen mellan personen med demenssjukdom och den närstående. Metod: Utvärderingen genomfördes som deltagarbaserad aktionsforskning med fokusgruppssamtal. Deltagarna var närstående till personer med demenssjukdom. Resultat: Närstående upplevde en känsla av trygghet genom att få utbildning och information om demenssjukdomen. Att prata med andra i liknande situation och att känna igen sig gav dem en känsla av samhörighet.Diskussion: Upplevelse av att inte känna sig ensam i situationen och att få dela med sig av sina erfarenheter till andra. Kursen som helhet ökade de närståendes känsla av trygghet och minskade deras upplevelse av stress och oro.

  • 16.
    Lamminsaari, Tero
    et al.
    Osby kommun.
    Peterson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Uppsökande verksamhet i Osby kommun: Äldre personers perspektiv2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att beskriva äldres upplevelser och erfarenheter av uppsökandeverksamhet i Osby kommun. Förebyggande hälsoinsatser för äldre bedrivs iSverige med olika benämningar. I Osby kommun bedrivs de med benämning uppsökandeverksamhet. Uppsökande verksamhet med förebyggande insatser och råd kanstärka äldres egenvård och skjuta upp funktionsnedsättning samt förbättra den äldrepersonens välbefinnande och livskvalitet. Ur samhällsekonomiskt perspektiv kan uppsökandeverksamhet också minska kostnader för vård och omsorg på sikt.Metoden är en kvalitativ intervjuundersökning med öppna frågor. Studien genomfördesunder juni- november år 2015 och tio äldre personer intervjuades. Av dessa var detfem kvinnor och fem män. Intervjuerna analyserades enligt Graneheim och Lundmanskvalitativa innehållsanalys.I resultatet framkom två kategorier och sju subkategorier. Essenserna som hittadesfrån intervjuerna var: förväntningar, tillit i mötet, attityder till förändring, information,utförarens kompetens och personlighet, vikten av relation och kreativitet. Resultatetvisar tydligt att äldre upplever arbetet med uppsökande verksamhet värdefullt och villse detta arbete fortsätta.Denna studie ger utan tvekan stöd att utföra uppsökande verksamhet och uppsökandeverksamhet kan ses som en redskap för de äldre att skapa bra förutsättningar att bevarahälsan och ger möjlighet till ett aktivt och självständigt liv.

  • 17.
    Larsson, Jane
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Wernram, Emma
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Andra vägar för att tillgodose barnets behov: en kvalitativ studie om kommuner som använder andra arbetsvertyg eller modeller än BBIC2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    BBIC (Barns Behov I Centrum) är ett arbetsverktyg för utredning, dokumentation och uppföljning inom barnavårdsutredningar. Vi ville göra en studie angående BBIC och när vi fick reda på att endast fem utav Sveriges 290 kommuner inte hade implementerat verktyget ville vi undersöka varför. Vi ville studera orsakerna till varför det inte är implementerat och vad de använder sig av för verktyg istället. Vi genomförde två telefonintervjuer och upptäckte att de flesta av våra intervjupersoner är tveksamma till verktyget och hur man använder det i utredningar. Eftersom tre utav de fem kommunerna ligger i Dalarna valde vi att göra telefonintervjuer, även med de som ligger i Skåne. Vi valde detta eftersom vi ville att informanterna skulle kunna svara på frågorna under samma förutsättningar. I vårt resultat fann vi att bristen på pengar och resurser är en av anledningarna till att kommunerna ännu inte implementerat BBIC.

  • 18.
    Larsson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Har han det bra så har jag det bra: ett aktionsforskningsprojekt där ett närståendestöd planerades i samarbete med närstående till yngre personer med demenssjukdom2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Introduktion och rapportens uppläggning

    Det finns ett fåtal studier som har undersökt situationen för närstående till yngre personer med demenssjukdom. Dessa studier talar för att närstående som lever tillsammans med en person med demenssjukdom kommer att belastas allt tyngre och de kommer att behöva individuellt anpassat stöd för att orka med sin situation eftersom varje närståendevårdares situation är unik (Luscombe, Brodaty & Freeth, 1998, Jubb, Pollard & Chaston, 2003, Armstrong, 2003). Om närstående ska orka leva tillsammans med en partner som är demenssjuk behöver de erbjudas ett stöd som är utformat utifrån deras situation och behov. I Hälso- och sjukvårdprogrammet för Region Skåne betonas vikten av att lyfta fram yngre personer med demenssjukdom och deras närståendes situation ur ett regionperspektiv (Hälso- och sjukvårdsprogram, region Skåne, 2005). En studie där närstående själva får delta i att utforska hur ett närståendestöd bör utformas kan ge värdefull kunskap som kan bilda en bas för regionens planering av olika stödjande insatser. Syftet med denna studie var att i samarbete med närstående till personer vars demenssjukdom debuterat före 65 års ålder planera ett närståendestöd.

    Bakgrund till projektet

    Att få en demenssjukdom och att vara närstående till en person som utvecklar en demenssjukdom är en ny situation för alla inblandade. Vi vet ganska lite om hur närstående till yngre personer med en demenssjukdom upplever sin situation. För att undvika att bördan blir för stor för de närstående behövs olika samhälleliga insatser. För att öka kunskapen kring närståendes situation genomfördes fokusgruppsintervjuer med närstående till yngre personer som drabbats av demenssjukdom.

    Studiens genomförande och etiska överväganden

    Studien pågick mellan januari-april 2008 och genomfördes som ett deltagarbaserat aktionsforskningsprojekt där närstående till yngre personer med demens tillsammans med forskare samtalade om vilka problem närstående har att tackla samt gav förslag på hur ett närståendestöd skulle kunna utformas. Samtliga närstående var maka eller make till en person med demenssjukdom.

    Vad fokusgrupperna kom fram till

    Diskussionerna i fokusgrupperna omfattade tre faser; Tiden före diagnos – när man anar att allt inte står rätt till, Tiden i samband med och efter diagnos – bekräftelse på att det man anat var sant, Den sena fasen – när det blev ohållbart. Dessutom framkom att det fanns behov av en funktion som benämndes Lotsen. Namnet tillkom då fokusgrupperna signalerade ett behov av en lotsfunktion, en person som skulle kunna leda och lotsa närstående i vård- och omsorgsdjungeln.

    Vad hände sedan?

    Studien har lett till att en dagsjukvårdsenhet har startat ett projekt med avsikt att stödja relationen mellan yngre personer med demenssjukdom och deras närstående.

    Utvärderingsplaneringen och utvärderingen har utförts av studenter i sjuksköterskeprogrammet vid högskolan Kristianstad under handledning av forskare vid forskningsplattformen för Närsjukvård.

    Slutord

    Inom professionen tror man att man vet vilket stöd närstående behöver och min bestämda uppfattning var att närstående till yngre personer med demens framförallt behöver emotionellt stöd. Under studiens gång blev det dock tydligt för mig att det är omöjligt att ge stöd till närstående utan att samtidigt ta hänsyn till den sjukes behov och situation. Redan tidigt i sjukdomsförloppet behövs individuellt anpassat stöd som bör förändras i takt med sjukdomens fortskridande. Dessutom behövs en sammanhållande länk som kan lotsa vidare i processen och vara ett stöd både för den sjuke och närstående. Demenssjuksköterskan i kommunens hälso- och sjukvård skulle kunna fungera som den lots som efterfrågas. 

  • 19.
    Lu, Jun
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Zhang, Song
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Chen, Eric
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    E-health web application framework and platform based on the cloud technology2013Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 20.
    Näslund, Andriette
    et al.
    Osby kommun.
    Peterson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Förebyggande hembesök i Osby kommun: åtgärder äldre personer utfört efter hembesöket2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Samhället står inför förändringar som innebär att andelen personer över 65 år har ökatoch över tid även de närmsta åren kommer att öka. För att möta den ökande andelenäldre i samhället behövs förebyggande insatser. Ett sätt att arbeta förebyggande äratt göra hembesök som syftar till att bibehålla självständighet och god hälsa. Osbykommun har sedan 2006 arbetat förebyggande med att besöka 75 åringar i ordinärtboende. För att kunna utvärdera effekten av verksamheten i Osby behövs det kunskapom hur personerna förhåller sig till rekommendationer som ges och vilka åtgärder devidtar. Denna studie syftade till att undersöka vilka åtgärder äldre personer utfört efteratt de fått ett förebyggande hembesök. En kvantitativ ansats valdes för att utförastudien. Enkäter sändes ut till 147 personer som fått förebyggande hembesök under6 månader. Frågorna som ställdes handlade om säkerhet i hemmet, träning och rörelse,mat och måltider samt kontakter angående hälsa. Svarsfrekvens var 83 personervilket motsvarar 56%. Analyser av enkäten gjordes i analysverktyget SPSS utifrånsignifikansprövning enligt McNemar och logistisk regression. Statistik togs fram på hurmånga som utfört åtgärder innan besöket och hur åtgärderna ökade efter rekommendationernasom lämnats under samtalet. Resultatet visade att signifikans uppmättespå flera områden runt säkerhet i hemmet och träning och rörelse. Flera av de som fåttförebyggande hembesök utförde åtgärder efter besöket inom dessa områden. Majoritetenav de äldre rörde på sig aktivt efter besöket och flertalet genomförde åtgärdersom förbättrade säkerheten i hemmet. Ingen signifikans framkom i de logistiska regressionernamellan kön, ålder, ensam/sammanboende eller läge på bostaden och deberoende variablerna, det vill säga insatser gällande säkerhet i hemmet, träning ochrörelse, mat och måltider samt kontakter angående hälsa. Studien har ett litet urvalvilket gör det svårt att dra slutsatser utifrån de framkomna resultaten. På det antalindivider som besvarat enkäten framkom att samtalet hade effekt och att åtgärderutfördes efter de rekommendationer som gavs. Distriktssjuksköterskorna påverkar desom besökts till att bli delaktiga runt förändringar i sin vardag. Vidare behövs fler studierför att resultatet ytterligare ska kunna säkerställas.

  • 21.
    Olsson, Ann-Margreth E.
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi och arbetsliv. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO).
    Olsson, Sven-Erik
    AMOVE AB.
    Finsamprojekt förebyggande arbete: Kartläggning och behovsanalys av förebyggande arbete mot våld i nära relationer i Bromölla, Hässleholm, Kristianstad, Osby och Östra Göinge kommuner samt Region Skåne och Försäkringskassan2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Kommunerna i Skåne Nordost var tidigt ute med planer mot våld 2005. Försäkringskassan har på central nivå starkt profilerat sig som en aktör som skall motverka mäns våld mot kvinnor, men det verkar inte ha fått genomslag, än så länge. 

    Region Skåne har markerat sig i planarbete och utvecklande av metodverktyg, som Genushanden©, men fortfarande är praxis när det gället att Våga Fråga varierande. Samverkan mellan kommuner och Regionen i form av bl. a. Familjehus och föräldrautbildningsprogram, samtal och rådgivning lockar många deltagare. De är exempel på program för normpåverkan som i andra sammanhang visat sig fungera.

    Kommunerna samverkar, men har också gjort olika vägval. Hässleholm har satsat på sammanhållna processer inom kommunen, samverkan mellan tre förvaltningar och ett Familjefridscentrum som utvecklar och koordinerar arbetet mot våld i nära relationer. Övriga kommuner samverkar bland annat när det gäller spetskompetens genom Kriscentrum i Kristianstad. Alla kommuner satsar på förebyggande arbete genom bl.a. föräldrautbildningar. Samverkan med polis förefaller fungera bra när det gäller ungdom, men sämre när det handlar om kvinnor och/eller barn. Det framkom att det saknades stöd riktat till unga vuxna, där också personer som har eller kan vara aktuella för aktivitetsersättning återfinns.  

    Det pågår och planeras fortsatt kompetensutveckling riktad till personal och genom KompetensCentrum. När det gäller Kristianstad kommun handlar det om 550 personer som skall gå utbildning.

    Viktiga områden att fokusera på framöver är:

     - Våga Fråga!, idag är stor variation. Frågeställaren behöver vara trygg i vad som kan göras och erbjudas vid upptäckt av våld eller hot om våld.

    - Mer information, utbildning och dialog inom och mellan verksamheter för att öka kompetens för överlämnande och tilltro till varandra som samverkanspartners.

    - Förebyggande insatser för unga vuxna.

    - Kopplingen arbetsliv – livet i övrigt. Ur arbetsgivarperspektiv går det att göra mycket när det gäller att upptäcka om anställd är utsatt för våld eller hot om våld såväl i arbetet som utanför arbetet.

  • 22.
    Ottosson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Janlöv, Ann-Christin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Vägen till ett aktivt och hälsosamt liv: upplevelser och erfarenheter av vad som ger ett aktivt och hälsosamt åldrande bland personer i gruppen 60-74 år2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den äldre befolkningen ökar i Sverige och i nästan alla delar av världen, därförär det viktigt med kunskap om hur vi kan skapa goda förutsättningar för att bevara hälsanför människor, även i hög ålder. Investeringar i hälsosamt åldrande ökar livskvalitet för denenskilde, skapar ett hållbart samhälle och bidrar till minskade samhällskostnader.Syfte: Syftet var att undersöka upplevelser och erfarenheter av vad som ger ett aktivt ochhälsosamt åldrande för personer i åldrarna 60 -74 år i Kristianstad kommun.Metod: En empirisk intervjustudie med datainsamling i två fokusgrupper, med sammanlagt15 deltagare och kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Genomgående tema i resultatet var tillgänglighet till närsamhället. För bevaradhälsa var självständighet centralt och påverkades av var man bor, tillgänglig service, möjlighetatt ta sig fram samt goda möten med tid för samtal. För ett aktivt liv var känslan avdelaktighet, känna sig behövd och föreningsaktivitet av stor vikt. En trygg ekonomi, åtkomliginformation, mötas av respekt och att våga gå ut var förutsättningar för att vara aktivoch delta i samhället.Slutsats: För att möta den åldrande befolkningens behov behöver samhället arbeta preventivtför att ge seniorer en bra miljö att leva i. Det finns idag mycket forskning om hur viska leva hälsosamt och förebygga sjukdom. Den stora utmaningen är att forma ett samhällesom är hållbart för framtiden, där vi alla kan leva ett långt och hälsosamt liv, ävensom senior.

  • 23.
    Pajalic, Zada
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Utvärdering av den nya servicen matlagning i hemmet2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Den nya matservicen, matlagning i hemmet, är en insats som riktar sig till en heterogen grupp äldre och som involverar ett stort antal personalgrupper. Vård- och omsorgsförvaltningen i Lunds kommun genomförde under år 2012 en förändring när det gäller matservice. Förändringen inriktades på att upphöra med matdistribution den 31 mars 2012 och införa insatsen matlagning i hemmet den 1 april 2012. Matlagning i hemmet definierades som en enklare form av matlagning med beräknad schablontid på ca 30 minuter. Intentionen med att införa matlagning i hemmet var att skapa en fungerande helhetslösning för brukare med stora vård- och omsorgsbehov, att öka valfriheten, öka kvaliteten på äldres måltider och att använda ekonomiska resurser på ett bättre sätt.

    Denna utvärdering är ett sätt att blicka tillbaka och kritiskt granska hur den nya matservicen har fallit ut och mvilka förbättringsmöjligheter som finns, i syfte att erbjuda matservice av hög kvalitet till kommunens invånare.

  • 24.
    Persson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Jakobsson, Liselotte
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Ekman, Ingrid
    Centralsjukhuset Kristianstad.
    Utvärdering av ett förändrat arbetssätt för omhändertagande av personer som upprepade gånger söker vård via akutmottagningen: rapport av en pilotstudie2014Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 25. Rämgård, Margareta
    et al.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Att vårda i blindo: om professioners samverkan inärsjukvården2012Rapport (Fagfellevurdert)
  • 26.
    Song, Qunying
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Xu, Jingjing
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Chen, Eric
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Study and implementation of patient data collection and presentation for an eHealth application2013Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 27.
    Springett, Jane
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Höglund, Birgitta
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Säthersten Haraldsson, Sara
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Abrahamsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Berg, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Dychawy Rosner, Irena
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Hägglöf, Susanna
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Johansson, Yvonne
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Lindell, Lisbeth
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Lindskov, Cecilia
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Nilsson, Marie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Olsson, Ingela
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Olsson, Sven-Erik
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Närsjukvård: bakgrund, erfarenheter och pilotstudie2005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Närsjukvård är ett centralt begrepp i ett förändringsarbete som för genomförs i nordöstra Skåne för att utveckla hälso- och sjukvårdsväsendet. Det ingår därmed som en av de centrala delarna av Region Skånes vision om hälso- och sjukvård: Skånsk livskraft – vård och hälsa. Syftet med denna rapport är att ge en bakgrund till begreppet (Del A) och att presentera en del preliminära rön beträffande hur olika aktörer i nordöstra Skåne uppfattar begreppet (Del B). Del A ger en översikt kring ursprunget till begreppet Närsjukvård inom ramen för de förändringar i hälso- och sjukvården som sker i Sverige i stort. Den beskriver sedan vilka slags förändringar som har planerats på politisk nivå och som nu håller på att genomföras under detta paraplybegrepp, nationellt, regionalt och lokalt. För detta syfte används statliga dokument och publicerade utvärderingsstudier i stor utsträckning som källmaterial. Denna del ska därför inte ses som en heltäckande översikt. Del B inriktas på att belysa hur långt förverkligandet av idén om Närsjukvård har kommit inom regionen. Avsnittet är en kartläggning av olika aktörers förståelse av Närsjukvård i den nordöstra delen av Region Skåne. Forskningsfrågorna inriktades på hur folk pratade om Närsjukvård, det vill säga på hur de förstod och använde begreppet.

  • 28. Strandberg, Sandra
    et al.
    Lindström, Petra Nilsson
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Kulturen fyller mitt liv: en kvalitativ studie om hur kultur kan främja äldres upplevelser av hälsa2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sveriges befolkning blir alltmer äldre och det gör att behovet av en välfungerad hälso och sjukvård blir större. För att vi ska behålla hälsan längre upp i åldrarna behövs åtgärder som är hälsofrämjande, vilket kan vara i form av kulturella aktiviteter. Syftet med studien var att undersöka äldre personers beskrivningar av hur kultur kan främja upplevelse av hälsa. Kvalitativ metod användes i studien med semi-strukturerade intervjuer.Deltagarna valdes ut genom ett strategiskt urval med fokus på givna kriterier, där deltagarna inte skulle ha någon form av demenssjukdom. Kvalitativ innehållsanalys genomfördes för att få fram kategorier med tillhörande subkategorier. Utifrån resultatet har tre kategorier tagits fram som var Ett liv med kultur, Kultur som påverkansfaktor för hälsa och Kulturaktiviteter som hälsoarbete. Det övergripande temat Äldreperspektiv på kultur har två underliggande subteman Äldres individperspektiv och Äldres grupperspektiv. Slutsats:Kulturella aktiviteter ökar välbefinnandet och livskvaliteten för äldre, vilket ingår för upplevelse av hälsan. Kulturella aktiviteter ökar även gemenskapoch tillhörighet. Det har framkommit att hälsoarbete inom kultur är väsentligtur både ett individ- och grupperspektiv för upplevelsen av hälsa för äldre. Resultatet i studien kan bidra med förståelse för hur kultur kan främja äldres upplevelser av hälsa.

  • 29.
    Sundström, Malin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Rämgård, Margareta
    Malmö högskola.
    Varland, Linda
    Inte samma mall för alla: om vård- och omsorgsplanering i samverkan2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    När en person är medicinskt färdigbehandlad på sjukhuset och ska skrivas ut, men i fortsatt behov av vård och omsorg sker en övergripande vårdplanering på sjukhuset för att fördela ansvaret mellan kommun och landsting/region, en så kallad Samordnad vårdplanering (SVPL). Det handlar om att fördela ansvaret både praktiskt och ekonomiskt samt att besluta om vem som ansvarar för uppföljning. När vården och omsorgen ges i det egna hemmet beviljas personen insatser via hemsjukvården och då bör en specifik vårdplan upprättas (Region Skåne, 2005). Dokumentet benämns vård- och omsorgsplan i samverkan (VOPS) eftersom vårdplaneringen skall ske i samverkan mellan kommunens och primärvårdens personal. Denna VOPS skall vara framåtsyftande till sin karaktär och verka för att bevara den enskildes hälsa och välbefinnande i ett längre perspektiv, där också personens egna önskemål tas med i planeringen. En avsikt är också att en VOPS-planering skall följa personen i hela processen, kommunen, primärvården och specialistvården. Genom dokumentationen skall sedan olika vårdgivare kunna skapa sig en uppfattning om personens situation och de olika vårdbehov som finns och kan uppstå för att ge en god vård och omsorg. En annan avsikt är också att förebygga oplanerade sjukhusinläggningar genom att planera åtgärder vid akut insjuknande och försämring. I den här studien har tio VOPS-möten följts upp med individuella intervjuer med den äldre och dennes närstående samt fokusgruppsintervjuer med personalgruppen. Avsikten har varit att fånga olika deltagares erfarenheter av att delta i och genomföra en vård- och omsorgsplanering i samverkan (VOPS).

  • 30. Varland, Linda
    et al.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Vård- och omsorgsplanering i samverkan: Ett närståendeperspektiv2014Rapport (Annet vitenskapelig)
1 - 30 of 30
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf