hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 3 of 3
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Furenbäck, Ingela
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Utveckling av samverkan: ett deltagarorienterat aktionsforskningsprojekt inom hälso- och sjukvård2012Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syfte: Det övergripande vetenskapliga syftet med denna avhandling att nå en ökad förståelse om samverkansprocesser.

    Ansats och metoder: Studien har bedrivits genom deltagarorienterad aktionsforskning inom hälso- och sjukvården i Hässleholm. Aktörer på verksamhetsfältet har strävat efter att utveckla samverkan för att tillsammans kunna utveckla närsjukvård. Forskningen har genererat kunskap utifrån lokala omständigheter att tjäna som underlag för beslut om att genomföra praktiska förändringar i verksamheten. En kombination av olika metoder har använts för att generera empiriskt material, där den huvudsakliga metoden har varit deltagande observationer med dialog. Därutöver har intervjuer och granskning av dokument använts samt en forskningscirkel, som är en speciell metod inom deltagarorienterad aktionsforskning. Studien har haft en hermeneutisk ansats och tolkningar har gjorts med stöd av olika teoretiska perspektiv och modeller. Kurt Lewins fältteori har utgjort en övergripande teoretisk ram för studien.

    Resultat: En ökad förståelse om den studerade samverkansprocessen kunde nås genom att beskriva och tolka skeenden som antogs ha påverkat utvecklingen av samverkan. Processen beskrevs både utifrån vertikal och horisontell integrering inom och mellan organisationer. Beskrivningen innefattade komponenter som fanns både inom arbetsprocesser och sociala processer. Den studerade samverkansprocessen delades in i delprocesser där var och en del innehöll en viss typ av aktivitet som genomfördes för att stödja utvecklingen av samverkan. Två olika strategier för utvecklingen av samverkan identifierades och illustrerades genom olika modeller: den linjära hierarkiska modellen respektive den dynamiska modellen. Den sistnämnda utvecklades genom aktionsforskningen.

    Slutsatser:I ett första skede bedrev deltagarna på fältet samverkan med stöd av den linjära hierarkiska modellen. Denna modell utgör ett tankeschema där samverkan utvecklas i en linjär hierarkisk process. Politiker fattar beslut, chefer planerar och professionella genomför aktiviteterna. Modellen utgår ifrån ett konsensusteoretiskt perspektiv där konflikter betraktas som störande element. Det innebar i detta fall att aktörer inom olika domäner och organisationer undvek varandras olika föreställningsvärldar varpå samverkansprocessen stötte  på hinder i utvecklingen. Aktionsforskningen intervenerade i processen genom arrangera kommunikationsarenor med deltagare från olika domäner och organisationer. Samverkan utvecklades på så sätt utifrån den dynamiska modellen. Denna modell innehåller antaganden om att samverkansprocesser är dynamiska och har sin utgångspunkt i ett konfliktteoretiskt perspektiv där konflikter betraktas som naturliga i processen.

  • 2.
    Johansson, Yvonne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Tensions in the field of health care: knowledge networks and evidence-based practice: an action research approach2011Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Empirically, this thesis has focused on nine research and development (R&D) networks set up to promote a professional approach to care and strengthen the collaboration between health care sectors in a Swedish health care setting. The research project was embedded in an action research approach intended to encourage network development by means of a dialogical process. The specific research question was: What are the actors‟ perceptions of knowledge networks and how might we account for the networks‟ evolution, role and ways of working? Bourdieu‟s concepts reproduction and symbolic violence were used as analytical tools and were chosen as a way of answering and explaining the empirical story line. Data was collected by use of a multi-method approach consisting of 39 interviews, observations, document review and reflexive notes. The intention was to elicit data that supported both network development and the theoretical explanation to come. It appeared that the networks concerned had several advantages, such as being a forum for internal dialogue and exchange of experiences. In addition, two main patterns emerged: Firstly, most of the participants within the networks were advocates of a linear top-down model of implementation of evidence-based knowledge into practice. Secondly, they experienced inertia in the transfer process. From the collaborative process undertaken it emerged that their linear top-down model of knowledge transfer seemed to be firmly rooted. Theoretically, the thesis contributes to an understanding of why the process of knowledge transfer was considered by the participants within the networks to be a sluggish process. The thesis also contributes to an explanation of why they adhered to the macro-discourse of evidence-based medicine at the expense of involving practitioners outside the networks in horizontal patterns of exchange. It is argued that the networks had a symbolic value and were also a product of and reproduced the evidence-based discourse and the prevailing structures within their field. This contrasted with the role of networks as arenas for generation of local knowledge in the network literature. A major challenge facing health care sectors is that of how to support practitioners in the incorporation of new practices resulting in actual changes.

  • 3.
    Lindskov, Cecilia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Family centre practice and modernity: a qualitative study from Sweden2010Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Family centres have become a common institution to promote health and wellbeingamong young children (0-6 years of age) and their parents in Sweden. Thecore of the work is usually based on both maternal and child health care, a preschooland social services, all located under the same roof in the local community.The family centre in this study, known as the "Family House", was the firstof its type to be built in the city of Kristianstad, Sweden.The overall aim of the thesis was to understand family centre practice throughprofessionals' and parents' perceptions of the Family House and its relationship to modernity.The study employed a qualitative design using phenomenography as method tocapture people's perceptions of the practice. The research also drew on the approachof action research, where participants and researchers co-generateknowledge through collaborative communicative processes. Data was generatedfrom semi-structured interviews conducted with nineteen professionals andsixteen individual parents. Dialogue sessions with the professionals of the studyhave been held in order that they and the researcher could enter into a dialoguebased on the findings of the interviews. Data was consequently also generatedfrom these meetings.The way the professionals perceived the practice of the Family House fell intothree categories, namely, as a professional service, the provision of an informalmeeting place for professionals and families with young children or as a broadcommunity-based centre. Parents' perceptions fell into four categories; as aprofessional reception to obtain expert guidance and support, a study circle andliving room to informally share experiences and socialising, and a playgroundfor children where children could interact and learn social skills.One core finding of this thesis is that family centre practice for those involvedcontained a balancing act between simple modern expertise to control the futureand late modern opportunities for self-realisation and reflexivity.Parents and professionals shared the responsibility for children's well-being andthe distinction between private and public was blurred since parents used theHouse as a social arena for developing personal relations. It was also an arenafor integration between Swedes and immigrants based on engagement for bothcultural diversity and similarity.

1 - 3 of 3
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf