hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 4 of 4
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Edberg, Anna-Karin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Moyle, Wendy
    Brisbane, Australien.
    Chan, Sally
    Singapore.
    The IPA complete guides to Behavioural and Psychological Symtoms of Dementia, BPSD: Nurses guide2012Bok (Annet vitenskapelig)
  • 2.
    Hagell, Peter
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Odin, Per
    Department of Neurology, Skåne University Hospital, Lund, Sweden.
    Apomorphine in Parkinson’s disease: 3rd edition2014 (oppl. 3)Bok (Annet vitenskapelig)
  • 3.
    Olsson, Ann-Margreth E.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Barn i Barnahus: en främmande fågel i Socialtjänstens Service- och Familjesystem2017Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Barnahus en främmande fågel från länder med socialt risk- och skyddssystem. I dessa länder, som USA, kan det bli så att när utsatta barns behov upptäcks, behövs ingripande insatser och skydd av barnet. I Sverige används ett service- och familjeinriktat system där inriktningen är  strukturella och allmänna insatser för alla barnfamiljer samt tidiga och förebyggande insatser till barnfamiljer vid behov. Socialtjänstens huvudinriktning är samarbete, erbjudande i insatser och frivilligt förändringsarbete. Både vuxna och barn berättar om Barnahus med fokus på att genomföra förhör med barn. Genom detta blir Barnahus till en parentes som passerar revyn före socialtjänstens egentliga utredning då samarbete med barn och barnets familj intensifieras. Socialsekreterarna ser Barnahus främst som en plats för samråd, samordning och konsultation. Socialsekreterarnas huvudsakliga orientering är att avvärja att Barnahus ska leda till att vidare samarbete med föräldrarna omöjliggörs eller dramatiskt försämras. Omfattningen av polisanmälningar ifrågasätts med hänvisning till att socialtjänsten erbjuder andra alternativa metoder att inleda utredning och stöd. Barnahus ifrågasätts också för den dramatik det kan innebära för barn. Blir det till barnets bästa; hämtning, förhör, lång väntan på att den misstänkte förhörs och ännu längre tills att ärendet går vidare, om det över huvud taget går till åtal? Socialsekreterarna vill helst inte delta vid hämtningar av barn. De ser sin huvuduppgift på Barnahuset i medhörningsrummet, att bedöma barnets omedelbara behov av skydd genom att se och lyssna på barnet i polisförhör. I studien rekommenderas att rutin införs om att barnet också erbjuds eget samtal med sin socialsekreterare. Barnet har rätt att bli involverat i frågor som rör barnet. Här handlar det om att barnet behöver bli konsulterat i bedömningen av barnets behov, informeras om och överenskomma med sin socialsekreterare om fortsättningen; vad händer direkt efter Barnahus-besöket och tills att de träffas igen tillsammans med barnets föräldrar?  För att möjliggöra detta måste också socialtjänsten organisera socialsekreterarnas arbete så att barnets socialsekreterare är med barnet i Barnahus och också fortsättningsvis finns för barnet.

  • 4.
    Olsson, Ann-Margreth E.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Barns berättelser om socialtjänstens utredningar: samtal mellan socialsekreterare och barn2007Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Boken baseras på en delstudie inom projektet Stärkt Skydd för Utsatta barn ingående i den deltagande aktionsforskning som bedrevs inom projektet. Syftet var att stärka barns röst genom att lyfta deras berättelser - hur barnen berättar om sina möten med socialsekreterare och familjehemssekreterare samt vad de berättar om att vara med om utredning – och att lyssna, reflektera över och lära av det barnen har att sägaoch utveckla med hänsyn till barns perspektiv och erfarenheter - hur och vad barn berättar om möten med socialtjänsten, socialsekreterare och familjehemssekreterare, deras berättelser om att vara med om utredning.

    När barn får chansen att berätta om hur det är att möta socialsekreterare, familjehemssekreterare och andra som arbetar inom socialtjänsten, vad berättar barnen då om? Vad har barnen lagt märke till? Finns speciella minnen - händelser som barnen särskilt har fäst sig vid? Vad berättar barnen om de samtal och sammankomster de varit med om? Vem är socialsekreterarna för barnen? Hur har barnen uppfattat detta som talas om som ”utredning”?  Vad berättar barnen om socialtjänsten? Vem har familjehemssekreteraren blivit för barn som bor i familjehem?

     I boken berättar barn om sina erfarenheter av att vara med om sociala utredningar och hur de uppfattat samspelet mellan dem själva och socialsekreterare/familjehemssekreterare. Barnen berättar om vad de gjort tillsammans sina socialsekreterare respektive familjehemssekreterare och om hur det varit. Barnen har många tankar om och synpunkter på (vad de kallar) ”socialen”. I berättandet framstår barnen som självständiga aktörer med egna åsikter och idéer som berättar om vad de anser om och vad som skulle behöva tänkas på när barn och socialsekreterare, familjehemssekreterare och andra inom socialtjänsten möter och samtalar med barn.

    I slutkapitlet ”Samtalen mellan barnen och mig” återfinns ytterligare berättelser från barnen men också författarens berättelser om hur mötena tedde sig ur hennes perspektiv. Dessa bildar lärande exempel, narrativa redogörelser och berättelser om erfarenheter av att pröva, utveckla och använda olika metoder eller tekniker.

1 - 4 of 4
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf