hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 6 of 6
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Blücher, Anna
    et al.
    Linnéuniversitetet.
    Borgenstierna, Catharina
    Camanio Care AB.
    Lindborg, Ann-Louise
    Mälardalens Högskola.
    Lindén, Maria
    Mälardalens Högskola.
    Nyberg, Maria
    Mälardalens Högskola.
    Olsson, Viktoria
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Forskningsmiljön Food and Meals in Everyday Life (MEAL).
    Wendin, Karin
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Forskningsmiljön Food and Meals in Everyday Life (MEAL). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Avdelningen för mat- och måltidsvetenskap.
    Westergren, Albert
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Mat och måltidsteknik för ett hälsosamt och oberoende åldrande2018Bok (Annet vitenskapelig)
  • 2.
    Edberg, Anna-Karin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Moyle, Wendy
    Brisbane, Australien.
    Chan, Sally
    Singapore.
    The IPA complete guides to Behavioural and Psychological Symtoms of Dementia, BPSD: Nurses guide2012Bok (Annet vitenskapelig)
  • 3.
    Hagell, Peter
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Odin, Per
    Department of Neurology, Skåne University Hospital, Lund, Sweden.
    Apomorphine in Parkinson’s disease: 3rd edition2014 (oppl. 3)Bok (Annet vitenskapelig)
  • 4.
    Olsson, Ann-Margreth E.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Anhörig och Soldat: Soldatens motiv och anhörigas respons på beslut om internationell militär insats. Oro, saknad och längtan2018Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Dialogisk deltagande aktionsforskning har i perioden 2012–2017 bedrivits om svenska soldater, utlandsveteraner och deras familjer. Fokus har varit relationella aspekter, hur det blir för dem som anhöriga, vilket stöd de behöver, liksom vilken kapacitet de utvecklar, när en familjemedlem åker iväg på internationell militär insats i områden med krig och terror. I studien har 110 vuxna varav 42 soldater/utlandsveteraner, 42 partners, 21 föräldrar till soldat, 10 syskon. Några deltagare har dubbel koppling, är exempelvis både veteran och partner. Dessutom har 37 barn till soldat/utlandsveteran deltagit och desto fler berättats om.

    Soldatens motivation konstrueras av soldaten i relation till och i interaktion med viktiga personer i soldatens familj, arbete och nätverk. Motivationen samskapas i något som kan ses som ett sammanflätat nätverk av önskningar och förhoppningar, förväntningar och krav som kommuniceras i interaktionen mellan personer i soldatens nätverk och flera olika kontexter som omger soldaten. Obalans i samspelet kan leda till att soldaten upplever längtan tillbaka till missionstillvarons sammanhang med förutsägbarhet i vad som förväntas av deltagarna, med arbetsuppgifter som känns meningsfulla. Utan denna värker ”missionsgiftet” och ”missionstarmen” suger hos utlandsveteranen till att delta i fler missioner.

    Familjemedlemmarna berättar om hur interaktionen inom familjen påverkats på gott och ont. Resultaten tyder på att ju mer soldaten förmår att involvera och förklara för sina anhöriga om vad som är på gång samt motivera sig själv och sina anhöriga att lyssna på och beakta varandras perspektiv, desto bättre förutsättningar för lyckad insats för såväl soldaten som de hemmavarande anhöriga. Här belyses även de känslor av saknad som de anhöriga berättar om som blir svåra att bära eftersom saknaden kombineras med oro för soldatens säkerhet och hur den egna förmågan hemmavid ska räcka till om något oönskat skulle hända. Avgörande I alla skeden och faser vid anhörigs deltagande i internationell militär insats, är att de anhöriga har goda förutsättningar och kommunikationsmedel för att kunna kommunicera som familj i relation till varandra. De känslor av saknad som de anhöriga berättar om, blir svåra att bära eftersom saknaden kombineras med oro för soldatens säkerhet och hur den egna förmågan hemmavid ska räcka till om något oönskat skulle hända. Tillsammans med familjerna behöver det militära systemet göra anpassningar och utveckla lösningar som gör att kombinationen arbete – familj underlättas för de försvarsanställda då de förväntas kunna utöva föräldraskap och anhörigskap på distans. Par och familjer kan komma att ha svårt att hålla isär vad som handlar om de yttre förhållandena och vad som handlar om deras inre processer och relationer. Detta kan förebyggas genom:

    1)     Att det militära systemet underlättar för soldaterna att upprätthålla relationell kontakt med sina anhöriga inklusive att underlätta att det kan ske på ett integritetsäkert sätt såväl under förberedelsetiden som under insatstiden.

    2)     att anhöriga tidigt informeras och erbjuds att bli insatta i vad den militära insatsen innebär och varför den görs; i vilka insatsförhållandena, inklusive arbets- och levnadsvillkor som väntar soldaten; vad som kan utvecklas under insatsen inklusive egna responser och de som kommer från andra i omgivningen. Tips kan ges om hur dessa kan förebyggas eller mötas.

    3)     att soldaten uppmuntras och erbjuds stöd i att förbereda och samtala med sina anhöriga i god tid före insats samt fortsättningsvis vid behov under och efter insats. Detta kan ske genom att närmaste befäl håller sig underrättad om utvecklingen därhemma för varje enskild underställd soldat i samband med internationell militär insats.

     

  • 5.
    Olsson, Ann-Margreth E.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Barn i Barnahus: en främmande fågel i Socialtjänstens Service- och Familjesystem2017Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Barnahus en främmande fågel från länder med socialt risk- och skyddssystem. I dessa länder, som USA, kan det bli så att när utsatta barns behov upptäcks, behövs ingripande insatser och skydd av barnet. I Sverige används ett service- och familjeinriktat system där inriktningen är  strukturella och allmänna insatser för alla barnfamiljer samt tidiga och förebyggande insatser till barnfamiljer vid behov. Socialtjänstens huvudinriktning är samarbete, erbjudande i insatser och frivilligt förändringsarbete. Både vuxna och barn berättar om Barnahus med fokus på att genomföra förhör med barn. Genom detta blir Barnahus till en parentes som passerar revyn före socialtjänstens egentliga utredning då samarbete med barn och barnets familj intensifieras. Socialsekreterarna ser Barnahus främst som en plats för samråd, samordning och konsultation. Socialsekreterarnas huvudsakliga orientering är att avvärja att Barnahus ska leda till att vidare samarbete med föräldrarna omöjliggörs eller dramatiskt försämras. Omfattningen av polisanmälningar ifrågasätts med hänvisning till att socialtjänsten erbjuder andra alternativa metoder att inleda utredning och stöd. Barnahus ifrågasätts också för den dramatik det kan innebära för barn. Blir det till barnets bästa; hämtning, förhör, lång väntan på att den misstänkte förhörs och ännu längre tills att ärendet går vidare, om det över huvud taget går till åtal? Socialsekreterarna vill helst inte delta vid hämtningar av barn. De ser sin huvuduppgift på Barnahuset i medhörningsrummet, att bedöma barnets omedelbara behov av skydd genom att se och lyssna på barnet i polisförhör. I studien rekommenderas att rutin införs om att barnet också erbjuds eget samtal med sin socialsekreterare. Barnet har rätt att bli involverat i frågor som rör barnet. Här handlar det om att barnet behöver bli konsulterat i bedömningen av barnets behov, informeras om och överenskomma med sin socialsekreterare om fortsättningen; vad händer direkt efter Barnahus-besöket och tills att de träffas igen tillsammans med barnets föräldrar?  För att möjliggöra detta måste också socialtjänsten organisera socialsekreterarnas arbete så att barnets socialsekreterare är med barnet i Barnahus och också fortsättningsvis finns för barnet.

  • 6.
    Olsson, Ann-Margreth E.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Barns berättelser om socialtjänstens utredningar: samtal mellan socialsekreterare och barn2007Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Boken baseras på en delstudie inom projektet Stärkt Skydd för Utsatta barn ingående i den deltagande aktionsforskning som bedrevs inom projektet. Syftet var att stärka barns röst genom att lyfta deras berättelser - hur barnen berättar om sina möten med socialsekreterare och familjehemssekreterare samt vad de berättar om att vara med om utredning – och att lyssna, reflektera över och lära av det barnen har att sägaoch utveckla med hänsyn till barns perspektiv och erfarenheter - hur och vad barn berättar om möten med socialtjänsten, socialsekreterare och familjehemssekreterare, deras berättelser om att vara med om utredning.

    När barn får chansen att berätta om hur det är att möta socialsekreterare, familjehemssekreterare och andra som arbetar inom socialtjänsten, vad berättar barnen då om? Vad har barnen lagt märke till? Finns speciella minnen - händelser som barnen särskilt har fäst sig vid? Vad berättar barnen om de samtal och sammankomster de varit med om? Vem är socialsekreterarna för barnen? Hur har barnen uppfattat detta som talas om som ”utredning”?  Vad berättar barnen om socialtjänsten? Vem har familjehemssekreteraren blivit för barn som bor i familjehem?

     I boken berättar barn om sina erfarenheter av att vara med om sociala utredningar och hur de uppfattat samspelet mellan dem själva och socialsekreterare/familjehemssekreterare. Barnen berättar om vad de gjort tillsammans sina socialsekreterare respektive familjehemssekreterare och om hur det varit. Barnen har många tankar om och synpunkter på (vad de kallar) ”socialen”. I berättandet framstår barnen som självständiga aktörer med egna åsikter och idéer som berättar om vad de anser om och vad som skulle behöva tänkas på när barn och socialsekreterare, familjehemssekreterare och andra inom socialtjänsten möter och samtalar med barn.

    I slutkapitlet ”Samtalen mellan barnen och mig” återfinns ytterligare berättelser från barnen men också författarens berättelser om hur mötena tedde sig ur hennes perspektiv. Dessa bildar lärande exempel, narrativa redogörelser och berättelser om erfarenheter av att pröva, utveckla och använda olika metoder eller tekniker.

1 - 6 of 6
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf