hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234 1 - 50 of 197
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ahlquist, Sharon
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Humanvetenskap.
    The Storyline approach: promoting learning through cooperation in the second language classroom2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In the Storyline approach a fictive world is created in the classroom. Learners create and take on the role of characters in a story (lasting typically for four to six weeks), which develops as they work in small groups on practical and theoretical tasks linked to the curriculum. The approach offers conditions considered to promote second language development in young learners, namely an engaging, meaningful and motivational context in which communicative language skills are practised holistically. The word learners most commonly use to describe learning English through Storyline is `fun´; one aspect of the work which rates particularly highly is group collaboration. This presentation is based on a research study, Storyline, Our Sustainable Street, in which a class of Swedish 11-13 year olds created families who moved into a new street in a fictive English town. During the course of the Storyline the families took part in a project to live in a more sustainable way, and also had to deal with the problems of illegal rubbish dumping and anti-social neighbours. I will demonstrate how cooperative principles are integral to group tasks in Storyline and how, through cooperation, communicative language skills are developed.

  • 2.
    Aili, Carola
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Plattformen för forskning om verksamhetsförlagd utbildning och professionslärande.
    Österlind, Marie-Louise
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Kvalitetsdrivande lärararbete - ett varannandagsuppdrag? Power  point-presentation presented at Dialogkonferens - Pedagogisk forskning i Skåne2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 3.
    Airey, John
    et al.
    Uppsala Universitet.
    Eriksson, Urban
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    A semiotic analysis of the disciplinary affordances of the Hertzsprung-Russell diagram in astronomy2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    One of the central characteristics of disciplines is that they create their own particular ways of knowing the world. This process is facilitated by the specialization and refinement of disciplinary-specific semiotic resources over time. Nowhere is this truer than in the sciences, where it is the norm that disciplinary-specific representations have been introduced and then refined by a number of different actors. As a consequence, many of the semiotic resources used in the sciences today still retain some traces of their historical roots.

    In this paper we analyse one such disciplinary-specific semiotic resource from the field of Astronomy—the Hertzsprung-Russell diagram. We audit the potential of this semiotic resource to provide access to disciplinary knowledge—what Fredlund et al (2012) have termed its disciplinary affordances. Our analysis includes consideration of the use of scales, labels, symbols, sizes and colour. We show how, for historical reasons, the use of these aspects in the resource may differ from what might be expected by a newcomer to the discipline.

    We suggest that some of the issues we highlight in our analysis may, in fact, be contributors to alternative conceptions and therefore propose that lecturers pay particular attention to the disambiguation of these features for their students.

  • 4.
    Airey, John
    et al.
    Uppsala Universitet.
    Eriksson, Urban
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Fredlund, Tobias
    Uppsala universitet.
    Linder, Cedric
    Uppsala universitet.
    The concept of disciplinary affordance2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Since its introduction by Gibson (1979) the concept of affordance has been discussed at length by a number of researchers. Most famous, perhaps is the disagreement between Gibson and Norman (1988) about whether affordances are inherent properties of objects or are only present when perceived by an organism. More recently, affordance has been drawn on in the educational arena, particularly with respect to multimodality (see Linder (2013) for a recent example). Here, Kress et al (2001) claim that different modes have different specialized affordances.

     

    In this theoretical paper the concept of disciplinary affordance (Fredlund et al., 2012) is suggested as a useful analytical educational tool. The concept makes a radical break with the views of both Gibson and Norman in that rather than focusing on the perception of an individual, it refers to the disciplinary community as a whole. Put simply, the disciplinary affordances of a given semiotic resource are determined by the functions that it is expected to fulfil for the discipline. As such, the question of whether these affordances are inherent or perceived becomes moot. Rather, the issue is whether what a semiotic resource affords to an individual matches the disciplinary affordance. The power of the term is that learning can now be framed as coming to perceive the disciplinary affordances of semiotic resources.

     

    In this paper we will briefly discuss the history of the term affordance, define the term disciplinary affordance and illustrate its usefulness in a number of educational settings

  • 5.
    Andrée, Maria
    et al.
    Stockholm University.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Ideland, Malin
    Malmö University.
    Political rationalities in science teaching materials provided by external actors2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 6.
    Areljung, Sofie
    et al.
    Umeå University.
    Leden, Lotta
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Wiblom, Jonna
    Stockholm University.
    Troubling ownership in teacher-researcher collaborations2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Teacher-researcher collaborations inevitably dissolve the border between who is teaching and who is researching, which in turn pushes discussions on research ethics as well as how to define, measure and ensure research validity. In an attempt to deepen the discussion on validity and ethical issues in teacher-research collaboration in science education research, this proposal seeks to disentangle how the notion of ‘ownership’ is transformed in various forms of teacher-researcher collaborations. The paper builds on data from three recent research projects in science education, representing different forms of teacher-researcher collaborations. The analysis focuses how the teachers’ and researchers’ ownership is played out in four stages of the research process; problem stating, design and implementation, analysis, and dissemination. The results indicate that ownership becomes actualised and altered in different ways, and at different stages, depending on the form of collaboration. A conclusion is that ownership needs to be accounted for in in all stages in the research process in order for science education research to accomplish deep relevance and justified implications. Since the question of ownership appears to be particularly troublesome in the last stages of the research process, a suggestion for future teacher-researcher collaboration is to plan for the project’s end, for example in terms of the participants’ anonymity and time to take part in analysis and dissemination of the results, already at the beginning.

  • 7.
    Argento, Daniela
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi och arbetsliv. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Governance, Regulation, Internationalization and Performance (GRIP).
    Because change happens!: analyzing the change agent at work in legitimizing integrated reporting2016Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 8.
    Aspelin, Jonas
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Relational pedagogy and teachers´relational competence2016Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 9.
    Aspelin, Jonas
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Vad är relationell pedagogik?2016Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 10.
    Augustinsson, Sören
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap.
    Att förstå uthålliga arbetsystem: en ingång från alienationsbegreppet2008Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 11.
    Balachandran, Chanchal
    et al.
    Linköping University.
    Umans, Timurs
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Auditing, Organisation and Society (AOS).
    Wennberg, Karl
    Linköping University.
    Diversity in New Venture Boards2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 12.
    Beck, Ingela
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    An intervention applying a palliative care approach in residential care: influences on nurse assistants' work situation2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Introduction

    Palliative care is an approach characterized by a holistic view of the person, which supports the individual for living with dignity and with the best possible level of wellbeing until the end of life. Those who, in practice, provide care in Swedish residential care facilities for older people (RCFs) are nurse assistants (NAs), a work group with limited education. They also often stand alone with difficult decisions with regards to the care provision, as the registered nurse has the role of consultant rather than leader. In an explorative qualitative study we found that NAs experienced that it was difficult to focus on relationship aspects in their work, as the main discourse in the residential care focused on tasks. Palliative care was described as something that was applied only during a short define phase i.e. last days of the residents’ life. These results were used as a basis for development of an intervention focus on a palliative care approach in RCFs. The intervention consisted of study circles with NAs, and workshops together with their leaders, focusing on improvement work.

    Aim

    To investigate how an intervention focusing on a palliative care approach in RCFs influenced the NAs and their work.

    Method

    Two quantitative studies, based on a questionnaire, including several measurements, that was answered pre-, and post- intervention and one qualitative study based on individual interviews after the intervention. A total of 75 nurse assistants participated in the intervention and answered the questionnaire at baseline and at two follow-ups, in comparison with 110 nurse assistants who served as controls. 

    Results

    The evaluation of the intervention showed that the NAs, after the intervention, had increased their focus on the residents’ situation and to a greater extent stated that they focused on the residents’ life stories and on aspects that brought meaning to their lives. The NAs also stated that they experienced less criticism from their superiors as well as from the residents after the intervention. However, the evaluation also showed that the NAs had a more negative view of the leadership, were more critical to the medical and the nursing care, and that their job satisfaction had decreased after the intervention. Interviews after the intervention showed that they, as a result of the intervention, had not only gained increased insight into their own significance in their encounter with residents and their relatives, but also an increased awareness of the needs of the residents and their relatives. The intervention also contributed to an increased openness in the workgroup. However, the nurse assistants also expressed frustration over barriers, primarily in the form of a lack of resources and limited leadership, standing in the way of the implementation of changes.

    Conclusion

    The results indicate that the NAs, through discussions and reflections over praxis in their ordinary work group, developed an increased awareness about, and focus on relationship aspects. However, in spite of the leaders’ involvement, the intervention was not sufficient for changing the organizational prerequisites for working in line with the palliative care approach. When implementing a palliative care approach in RCFs, more focus on support to the leaders in needed in order to maintain sustainable changes.

  • 13.
    Beck, Ingela
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    IPOS - meningsfull skattning av palliativa vårdbehov2016Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 14.
    Beck, Ingela
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Lunds universitet & Vårdalinstitutet .
    Törnquist, A
    Edberg, Anna-Karin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Nurses’ experience of palliative care in nursing homes2010Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 15.
    Blomqvist, Kerstin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Using hermeneutic phenomenology as a framework for understanding human experience in Participatory Action Research.2007Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 16.
    Bringsén, Åsa
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för samhällsvetenskap och integrerad hälsovetenskap.
    Hälsofrämjande föreningsidrott för högstadieflickor – vad är det?2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Det finns flera positiva samband mellan idrott, fysisk aktivitet, hälsa och välbefinnande men få svenska ungdomar når upp till den rekommenderade dagliga fysiska aktivitetsnivån. Initiativ behövs därför för att öka den fysiska aktivitetsnivån bland ungdomar på fritiden. De flesta barn och ungdomar är aktiva i idrottsföreningar någon gång under sin uppväxt men tonårspojkar är generellt sett mer idrottsligt aktiva än jämnåriga flickor. Det behövs därför mer kunskap om högstadieflickors erfarenhet av och syn på idrott för att idrottsaktiviteter ska kunna organiseras så att fler högstadieflickor kan och vill hålla på med idrott. Därför genomfördes 34 fokusgruppsintervjuer med 244 högstadieflickor i Skåne nordost 2011-2012. Resultatet analyserades med fokus på att identifiera salutogena faktorer relaterat till högstadieflickor och idrottslig aktivitet.

    Resultatet visade att högstadieflickorna i regionen är en heterogen grupp som vill olika saker med sin fritid generellt och med idrott specifikt. På ett övergripande plan framkom det dock att föreningsidrotten var en potentiell hälsofrämjande socialisationsmiljö för högstadieflickors i Skåne nordost. Det dominerande resultatfokuserade tävlingsverksamheterna behöver dock kompletteras med andra typer av idrottsmiljöer. Fler idrottsmiljöer karaktäriserade av aktivitetsglädje, sociala infallsvinklar, ett barnrättsligt perspektiv och jämlikhet kan sannolikt bidra till att idrottsrörelsen i större omfattning positivt bidrar till hälsa bland högstadieflickor i regionen. Den praktiska verksamheten i idrottsföreningarna behöver med andra ord organiseras utifrån och följa innehållet i idrottsrörelsens styrdokument, samtidigt som den anpassas efter olika målgruppers specifika behov utifrån den livssituation de befinner sig i för tillfället. Det finns ett behov av dialog och samarbete på olika nivåer inom idrottsrörelsen generellt men även kommunerna har här en viktig funktion att fylla.

  • 17.
    Bringsén, Åsa
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för samhällsvetenskap och integrerad hälsovetenskap.
    När utseendet kommer i vägen: optimering av behandlingsresultat genom internationell samverkan med fokus på kompetensutveckling2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    En så kallad utseendekultur dominerar i de flesta postindustriella samhällen, där bland annat media ständigt levererar genus specifika stereotyper för hur vi ska se ut och vad vi bör göra för att uppnå ”det perfekta utseendet”. Det sociala trycket att leva upp till ett snävt och i många fall orealistiskt utseendesideal är stort och bidrar till att missnöje med eget utseende och negativ kroppsuppfattning ökar i snabb takt. Studier har visat att missnöje med eget utseende bland annat leder till bantning och användning av anabola steroider, ätstörningar och muskel dysmorfi, försämrad social funktion samt låg självkänsla, försämrat välbefinnande och psykisk ohälsa. En speciellt utsatt grupp är människor med utseenderelaterad synlig avvikelse, som t.ex. olika former av missbildningar. Deras upplevelser av social diskriminering påverkar personliga ambitioner, utbildning och arbetsmöjligheter negativt.

     

    Parallellt med att problemet med negativ kroppsuppfattning och missnöje med eget utseende ökar, så ökar också efterfrågan på kosmetiska ingrepp och psykologiskt stöd i t ex hälso-och sjukvården. Hälso- och sjukvårdspersonal ställs inför utmaningar relaterade till komplexa psykosociala sammanhang, som de genom forskning har gett uttryck för att de saknar kompetens att hantera. Patienternas till gång till stöd är därför otillräckligt.

     

    Ett EU-finansierat samverkansprojekt arbetar därför med att ta fram ett kursmaterial som är användbart för olika etablerade hälsoutbildningar på högskole- och universitetsnivå i Europa, men även för kompetensutveckling av yrkesverksamma inom hälsoområdet. I projektet ingår lärosäten från Storbritannien, Italien, Turkiet, Litauen och Sverige men även Europeiska föreningen för gom- och läppspalt. Det tvååriga projektet startade den 1/9 2014, är ett resultat av ett annat EU finansierat nätverksprojekt och har resulterat i beviljade anslag för ytterligare ett EU finansierat samverkansprojekt med utbildningsfokus.

  • 18.
    Bringsén, Åsa
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Andersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Ejlertsson, Göran
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Workplace health promotion programs can change employees’ health for the worse?2007Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Research has shown that health in working populations are related to the individual, the workplace and the social context outside work. Together with current pressure on employers to help the employees practice healthy behavior, employers might be influenced to invest in workplace health promotion (WHP) programs outside traditional working hours.

     Aim

    The aim was to explore opinions about WHP programs outside traditional working hours among health care staff working in two hospital wards in the south of Sweden.

     Method

    A focus group study with 77 nurses and assistant nurses participating in 18 focus groups, was conducted during 2002 - 2003. A PhD student (ÅB) was present to facilitate the process. The interviews were tape recorded and sections where the participants expressed their opinions about WHP programs were transcribed and analyzed using axial coding.

     Results

    Two patterns of employees’ opinions have been revealed. Some of the respondents were positive and considered WHP programs after traditional working hours being an indication of employers’ thoughtfulness. These respondents considered WHP being a natural and obvious part of a health promoting workplace. The other pattern was instead characterized by a more negative description. This category was represented by participants’ feelings of autonomy intrusion in relation to WHP outside traditional working hours. These employees referred to a health promoting workplace with a distinct boundary between work and leisure in general.

     Conclusion

    WHP programs outside traditional working hours can be related to both positive and negative feelings among participating health care staff. Negative feelings form the base for psychological and biological processes that might have a negative impact on health. It is therefore important to reflect on how we pursue WHP, for participants to have positive experiences with opportunities for sustained or improved health.

  • 19.
    Bringsén, Åsa
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap.
    Andersson, Petra
    Kjell Arthursson, Frida
    Ejlertsson, Lina
    A health promoting leisure time for young teenage girls: results from a focusgroup study in Sweden2011Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Background

    An action research project was initiated in order to explore young teenage girls’ opinions of leisure time and activities and initiate health promoting activity groups for girls age 13-16 in two municipalities in the south of Swed

    Study design

    The project started with a focus group study that explored girls’ opinions about leisure time and activities.

    Sample size and composition

    A total of fifteen semi structured focusgroup interviews were conducted in February-April 2011. A total of 110 girls, age 13-16, were participating in the study. A combination of a purpose fold selection strategy and randomisation was used for facilitating transferability of the results.

    Analysis

    The results were analysed through a tape based qualitative content analysis that focused on the manifest content of the interviews.

    Results

    The findings showed that the girls wanted their leisure time to be characterised by a variety of different activities. Activities were often related to a combination of the social, physical and psychological dimension of health. The psychological dimension was associated with activity related positive experiences and emotions.Conclusions

    Health promoting activity groups needs to be implemented with support from all the three dimensions of health and characterised by a variety of different activities.

  • 20.
    Broberg, Pernilla
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Auditing, Organisation and Society (AOS). Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi och arbetsliv.
    Umans, Timurs
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Auditing, Organisation and Society (AOS). Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi och arbetsliv.
    Agevall, Lena
    Linnaeus University.
    Work integrated learning in business education: Kristianstad model2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 21.
    Brunosson, Albina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Praktisk-estetiska ämnen.
    Att lära sig laga mat – en del av hem- och konsumentkunskapens didaktik2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Det obligatoriska ämnet hem- och konsumentkunskap (hkk) syftar till att elever ska utveckla kunskaper och intresse för hushållets verksamheter. På grundsärskolan i Sverige har elever med lindrig utvecklingsstörning tre gånger så mycket hkk som elever i grundskolan. Den här studien fokuserar på ämnesdidaktik i hkk på grundsärskolan. Mat, måltider och hälsa är ett centralt innehåll i hkk och innefattar hur man lagar mat genom val av matlagningsmetoder, recept, ingredienser och redskap. Att lära sig laga mat har historiskt sett skett genom att man har varit tillsammans med de som behärskar kunskapen och sedan tagit efter. Att kunna laga mat kan ses som kunskaper för livet och kan bidra till mer hälsosamma matvanor. Att förstå hur elever lär sig matlagning är därför något centralt för att utveckla en ämnesdidaktik inom hkk. Syftet med studien är att undersöka och diskutera vilka artefakter som elever möter och använder sig av när de lär sig matlagning i hkk-undervisning. Teoretisk utgångspunkt är sociokulturell teori med särskilt fokus på elevers användning av artefakter. Metoden är deltagande observation. Resultatet visar att elever i de undersökta grupperna har stora svårigheter att använda recept för att lära sig laga mat, ändå är recept något som lärare måste förhålla sig till enligt kursplanen. Hur kan praktiskt kunnande likt matlagning läras ut? Är receptet som instruktion en didaktisk omöjlighet? De spörsmål som studien ger upphov till rör inte enkom elever med särskilda behov, utan förmodligen många andra som behöver lära sig matlagning. Vad kan vara problemet med att göra deltagande observationer i en studie som denna? Vilka likheter och skillnader kan man tala om när det gäller ämnesdidaktik i teoretiska respektive praktiska ämnen?

  • 22.
    Brunosson, Albina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Praktisk-estetiska ämnen. I.
    What is cooking in Home and Consumer Studies?: Home and Consumer Studies and the Swedish school for pupils with mild intellectuall disabilities2012Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 23.
    Cederin, Klas
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för teknik.
    Carlson, Mats
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för teknik.
    Digital historical maps in physical planning2001Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 24.
    Clausson, Eva K.
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Berg, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    School nurses – facilitating and constraining beliefs in documenting schoolchildren’s mental health. Oral presentation at Tredje nordiska konferensen i familjefokuserad omvårdnad, 2010, Kalmar2010Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 25.
    Clausson, Eva K.
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Köhler, L.
    Berg, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Documenting schoolchildren’s mental and social health: a challenging issue for school nurses. Oral presentation at The Universality of School Nursing: The Privilege of Caring for the World’s Children”, 2009, Monmouth University, West Long Branch, New Jersey, USA2009Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 26.
    Czernekova, Michaela
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Jönsson, K. Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Mitosis in storage cells of the eutardigrade Richtersius coronifer2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Tardigrades are often reported as eutelic animals, characterized by a constant cell number after maturity and growing by cell enlargement rather than by increased cell number. However, mitosis has been reported in some of the somatic tissues of adult eutardigrades, including the storage cells, and are therefore not strictly eutelic. Very few studies have investigated the presence of mitosis in tardigrades, and the occurrence of cell division in storage cells is particularly interesting in light of the important role that these cells may play in the physiology and immunology of tardigrades. We present data on the occurrence of mitosis in storage cells of the eutardigrade Richtersius coronifer and provide an analysis of storage cell mitosis in relation to different body characteristics. Specimens were examined for mitotic cells using in toto staining with aceto-lactic orcein, and the same animals were characterized with respect to egg development stage, number of oocytes, gut content, body size, and shape and size of the storage cells. Mitosis was present in ca. 30% of the animals. A large majority (3/4) of the animals with mitotic cells were found in specimens at moulting or directly after egg laying. Amount of gut content was associated with mitosis, with highest mitosis frequency (ca. 50%) in animals with an empty gut. These results for egg developmental stage (incl. moulting) and gut content are however not independent, since gut content generally decrease towards the end of the reproductive cycle. Other measured body characteristics did not influence the frequency of mitosis. In juveniles, mitotic cells were found in about half of the examined specimens. Our results suggest that proliferation of storage cells in R. coronifer is connected to the general life cycle dynamics, and provide a basis for more in depth analyses of the functional role and dynamics of storage cells in tardigrades.

  • 27.
    Dahlqvist, Claes
    et al.
    Högskolan Kristianstad, LärandeResursCentrum.
    Andersson, Helena
    Högskolan Kristianstad, LärandeResursCentrum.
    Tejera, Pernilla
    Högskolan Kristianstad, LärandeResursCentrum.
    MIK på Grundlärarprogrammet: Skol- och högskolebibliotekarier i samverkan2017Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 28.
    Edberg, Anna-Karin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II.
    Care for the caregivers2012Inngår i: Bridging the gap: god demensomsorg – et spørsmål om ledelse, 2012Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 29.
    Edberg, Anna-Karin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II.
    Palliativ vård ur ett kommunalt perspektiv2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 30.
    Edfors, Ellinor
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II.
    Freij, Maria
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Ljung-Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Umans, Timurs
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi. Högskolan Kristianstad, Plattformen för forskning om verksamhetsförlagd utbildning och professionslärande.
    Rehnstam-Holm, Ann-Sofi
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Pedagogisk karriärstege vid Högskolan Kristianstad – några reflektioner från beredningsgruppens arbete2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 31.
    Einarson, Daniel
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Design och datavetenskap.
    Internet of Things in education2010Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 32.
    Ekstrand, Britten
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Prerequisites for persistence in distance education2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 33.
    Eriksson, Urban
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Nationellt resurscentrum för fysik, Lunds universitet.
    Från Stjärnfläckar till Stjärnobservationer: bland galaxer, stjärnor, planeter och tankar kring dessa2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Att lära sig astronomi, eller naturvetenskap över lag, involverar så mycket och kan liknas vid att lära sig ett nytt språk. Eleven måste lära sig detta språk och det innefattar, förutom skrivet och talat fackspråk, en mängd mer eller mindre begripliga sk representationerna, aktiviteter och verktyg. Det är därför en grannlaga uppgift att lära sig naturvetenskap och eleverna behöver hjälp med att lära sig naturvetenskapens språk. Det sker i allmänhet samtidigt som de lär sig ämnet, men jag kommer att prata om att det krävs träning av vissa speciella färdigheter för att underlätta denna process. Detta involverar disciplinärt urskiljande samt multidimensionellt tänkande. Jag kommer att beskriva ett teoretiskt ramverk, med praktiska exempel från astronomins värld, på hur detta kan ske.

  • 34.
    Eriksson, Urban
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Nationellt resurscentrum för fysik, Lunds universitet.
    “Reading” representations: what does this have to do with teaching and learning physics?2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Learning physics can be compared to learning a new language in several respects. This includes learning to “read and write” the representations that carry the meaning of the language. In the case of physics these representations include text, gestures, mathematics, graphs, images, simulations and animations. For those who are fluent in the language, these representations are full of meaning but for the novice learning to discern the relevant disciplinary aspects of these representations (disciplinary discernment) can be a struggle. Research has shown that often teachers assume that students “see” the same things in a representation that they do. However, this is usually not true. Learning to discern disciplinary aspects of representations is something that students need help with (scaffolding). One important aspect of learning representational fluency in physics is that of spatial thinking, in particular learning to extrapolate three-dimensionality from one- and two-dimensional representations.

    In this talk I will present a theoretical framework describing the process of teaching and learning representational disciplinary fluency. I will also provide some examples to illustrate the framework, from the perspectives of the instructor and the student.

  • 35.
    Eriksson, Urban
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Nationellt resurscentrum för fysik, Lunds universitet.
    Reading the Sky and The Spiral of Teaching and Learning in Astronomy2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Teaching and learning astronomy is known to be both exciting and challenging. To learn astronomy demands not only disciplinary knowledge, but also the ability to discern meaning from disciplinary specific representations (disciplinary discernment). This includes the ability to think spatially, in particular, extrapolating three-dimensionality from a one- or two-dimensional input i.e. to be able to visualize in one’s mind how a three-dimensional astronomical object may look from a one- or two-dimensional input such as from a visual image or a mathematical representation. In this talk I demonstrate that these abilities are deeply intertwined, and that to learn astronomy at any level demands becoming fluent in all three aspects (disciplinary knowledge, disciplinary discernment and spatial thinking). A framework is presented for how these competencies can be described, and combined, as a new and innovative way to frame teaching and learning in astronomy. It is argued that using this framework “Reading the Sky” optimizes the learning outcomes for students. The talk also suggests strategies for how to implement this approach for improving astronomy teaching and learning overall.

  • 36.
    Eriksson, Urban
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Nationellt resurscentrum för fysik, Lunds universitet.
    The outer universe and the inner: what is the connection?2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This talk concerns astronomy eduction resercher and focus on what visualizations offer for learning astronomy at all levels. I will be presenting reserach results concerning disciplinary discernment and spatial thinking in relation to experiences offered by planetarium presentations.

  • 37.
    Eriksson, Urban
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Linder, Cedric
    Uppsala University.
    Airey, John
    Uppsala University & Linnéuniversitetet.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Tell me what you see: differences in what is discerned when professors and students view the same disciplinary semiotic resource2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Traditionally, astronomy and physics have been viewed as difficult subjects to master. The movement from everyday conceptions of the world around us to a disciplinary interpretation is fraught with pitfalls and problems. What characterises a disciplinary insider’s discernment of phenomena in astronomy and how does it compare to the views of newcomers to the field? In this paper we report on a study into what students and professors discern (cf. Eriksson et al, in press) from the same disciplinary semiotic resource and use this to propose an Anatomy of Disciplinary Discernment (ADD) as an overarching characterization of disciplinary learning.

    Students and professors in astronomy and physics were asked to describe what they could discern from a simulation video of travel through our Galaxy and beyond (Tully, 2012). In all, 137 people from nine countries participated. The descriptions were analysed using a hermeneutic, constant comparison approach (Seebohm, 2004; Strauss, 1987). Analysis culminated in the formulation of five hierarchically arranged, qualitatively different categories of discernment. This ADD modelling of the data consists of one non-disciplinary category and four levels of disciplinary discernment: Identification, Explanation, Appreciation, and Evaluation. Our analysis demonstrates a clear relationship between educational level and the level of disciplinary discernment.

     

    The analytic outcomes of the study suggest that teachers may create more effective learning environments by explicitly crafting their teaching to support the discernment of various aspects of disciplinary semiotic resources in order to facilitate the crossing of boundaries in the ADD model.

  • 38.
    Eriksson, Urban
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Lunds universitet.
    Rosberg, Maria
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Disciplinary discernment from Hertzsprung-Russell-diagrams2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This paper aim at investigating what astronomy students and experts discern from the multitude of different disciplinary affordances available in Hertzsprung-Russell (HR) diagrams. HR-diagrams are central to all of astronomy and astrophysics and used extensively in teaching. However, knowledge about what students and experts discern from these disciplinary representations are not well known at present. HR-diagrams include many disciplinary affordances that may be hidden to the novice student, hence we aim at investigating and describing what astronomy students at different university levels (introductory, undergraduate, graduate), and astronomy educators/professors, discern from such representation – referred to as disciplinary discernment (Eriksson, Linder, Airey, & Redfors, 2014). Data from a web based questionnaire were analysed using the Anatomy of Disciplinary Discernment (ADD) framework by Eriksson et al. (2014). Preliminary results show (1) the developmental nature of disciplinary discernment from the HR-diagram by the participants and (2) the large discrepancy between disciplinary discernment by the astronomy educators and their students. We describe and discuss the qualitative nature of these differences and how this can have implications for teaching and learning astronomy.

  • 39.
    Ewald, Annette
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Läskompetenser i en ny tid2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Traditionellt har den litteraturdidaktiska forskningen och debatten utgått från grundantagandet att läsning av fiktiva texter är något annat än läsning av sakprosa. Skiljelinjer har tidvis funnits mellan en mer kompetensteoretiskt inriktad litteraturdidaktisk forskning med huvudsakligen litteraturvetenskapliga teorigrunder och med fokus på ett text- och responsestetiskt orienterat intresse för det litterära läsandets egenart och sökandet efter en specifik litterär kompetens och hur en sådan utvecklas i en pedagogisk kontext (t.ex. Svensson, 1989; Torell, red. 2002) och en mer erfarenhetspedagogiskt och socialisationsteoretiskt grundad litteraturdidaktisk forskning med utbildningssociologiska, institutionskritiska, kulturanalytiska, ämneshistoriska och uttalat klassrumsorienterade utgångspunkter (t.ex. Malmgren, 1986 och 1997). I den litteraturdidaktiska diskussionen – och i klassrum – har "kompetenspedagogik" stått mot "erfarenhetspedagogik". Relativt stor consensus har dock rått om skönlitteraturens samhälleliga, kulturella och existentiella värden och inom utbildningssystemet har (den tryckta) skönlitteraturen genomgående haft en sällan ifrågasatt central roll.

    Idag upplöses skiljelinjerna mellan olika texttyper och tidigare gränsdragningar mellan olika medieformer blir otydligare. Vi lever i det som med en nött metafor brukar beskrivas som "ett nytt medielandskap" som bland annat innebär att fiktionen migrerar till – eller "konvergerar" med– nätet (Rustad, 2010; Lundström & Olin-Scheller, 2010), att människors sätt att skapa mening och innebörd i möte med texter förändras (Kress, 2003; Elmfeldt & Erixon, 2007; Holsanova, 2010), att litteraturens värden problematiseras (Persson 2007 och 2012; Skaftun 2009) och att lärare – och vetenskapssamhället – möter förändrade läskompetensbehov och nya litteraturdidaktiska utmaningar.

    Det övergripande syftet med presentationen är att initiera en fördjupad diskussion om de didaktiska dilemman lärare ställs inför med de (diffusa) text- och läskompetensbegrepp som framtonar i grundskolans styrdokument och förväntas utgöra en utgångspunkt och riktlinje för undervisningen. Mot en analys av den omformulerade ämneskursplanen i svenska (Skolverket, 2011a och 2011b) ställs frågan vilka dilemman den alltmer uttalat krav- och kompetensinriktade skolan ställer lärare inför. Vilka blir litteraturens värden och vilka litteraturdidaktiska strategier väljer erfarenhetspedagogiskt sinnade lärare och vilka didaktiska val gör mer kompetensdidaktiskt orienterade pedagoger i en skola där mätbara kunskaper och förmågor kommer alltmer i fokus (Lundström, Manderstedt & Palo, 2011). Vilka vägar tar den litteraturdidaktiska forskningen?

    Presentationen utgår från några av resultaten från en kvalitativ intervjuundersökning med ett urval "expertlärare" i grundskolans årskurs 3-6. Undersökningen ingår i en planerad explorativ studie där lärares litteraturdidaktiska strategier studeras mot bakgrund av den pågående statliga och kommunala implementeringen av en ny läroplan.

    Svensson, Cai (1989). Barns och ungdomars läsning: problemöversikt och förslag till forskning. Linköping: Linköpings universitet.

    Torell, Örjan (red.) (2002). Hur gör man en litteraturläsare? Om skolans litteraturundervisning i Sverige, Ryssland och Finland. Institutionen för humaniora vid Mitthögskolan i Härnösand.

    Malmgren, Lars-Göran (1986). Den konstiga konsten. Om litteraturläsning och litteraturpedagogik. Lund: Studentlitteratur.

    Malmgren, Lars-Göran (1997). Åtta läsare på mellanstadiet. Litteraturläsning i ett utvecklingsperspektiv. Lund: Studentlitteratur.

    Rustad (2010). "Når litteratur går fra papir til skjerm". I: Engebrektsen, Martin (red.) Skrift/bilde/lyd. Analyse av sammansatte tekster. Kristiansand: Højskoleforlaget.

    Lundström, Stefan & Olin-Scheller, Christina (2010). "Narrativ kompetens. En förutsättning i multimodala textuniversum?". I: Tidskrift för litteraturvetenskap. Vol 40, Nr 3-4, s. 107-117.

    Kress, Gunther (2003). Literacy in the New Media Age. London: Routledge.

    Elmfeldt & Erixon (2007). Skrift i rörelse. Om genrer och kommunikativ förmåga i skola och medielandskap. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion.

    Holsanova (2010). Myter och sanningar om läsning. Om samspelet mellan språk och bild i olika medier. Stockholm: Språkrådet och Norstedts.

    Persson, Magnus (2007). Varför läsa litteratur? Om litteraturläsning efter den kulturella vändningen. Lund: Studentlitteratur.

    Persson (2012). Den goda boken? Samtida föreställningar om litteratur och läsning. Lund: Studentlitteratur.

    Skaftun, Atle (2009). Litteraturens nytteverdi. Bergen: Fagbokforlaget.

    Skolverket (2011a). Lgr11. http://www.skolverket, hämtad 2012-05-15.

    Skolverket (2011b). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska. http://www.skolverket.se, hämtad 2012-05-15.

    Lundström, Stefan, Manderstedt, Lena & Palo, Annbritt (2011). "Den mätbara litteraturläsaren. En tendens i Lgr 11 och en konsekvens för svensklärarutbildningen. I: Utbildning & Demokrati, vol 209:2, s. 7-26.

  • 40.
    Freiburghaus, Åse
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    A learning study on health. Symposium organiserat vid World association of lesson and learning studies (WALS), september 2013, Göteborg2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 41.
    Freij, Maria
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Humanvetenskap.
    The crackling on the line: sound and silence in Lars Gustafsson’s poetry2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 42.
    Fridberg, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Preschool children’s collaborative science learning scaffolded by tablets: a teachers view2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 43.
    Giacalone, Davide
    et al.
    University of Copenhagen.
    Wendin, Karin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Mat- och måltidsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Food and Meals in Everyday Life (MEAL).
    Bom Fröst, Michael
    University of Copenhagen.
    Bredie, Wender
    University of Copenhagen.
    Kremer, Stephanie
    WUR.
    Rothenberg, Elisabet
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Food and Meals in Everyday Life (MEAL). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Mat- och måltidsvetenskap.
    Otto, Marie
    University of Copenhagen.
    Skjoldborg, Signe
    University of Copenhagen.
    Lindberg, Ulla
    SP.
    Risvik, Einar
    Nofima.
    Health and quality of life in an aging population: food and beyond2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In Europe, as in much of the Western world, the number of citizens aged 65 and over has grown at an unprecedented rate and is expected to account for over 30% of the total population by 2060. Coupled with a steady increase in life expectancy, this massive demographic change calls for a major effort to ensure quality of life in our older population. A thorough understanding of the elderly as food consumers, their nutritional needs, and their food perception and preferences is increasingly recognized as key areas for future research.

    Food perception change at a later age as a result of the psychophysiological changes that occur with aging, such as decreased appetite and chemosensory acuity. The latter generally decrease food intake and the pleasure that the elderly derive from their meals, making the identification of possible compensation strategies (e.g., flavor enhancement, textural changes, etc.) essential to food producers interested in developing products for this increasingly important segment. Promoting food satisfaction among the elderly is also paramount to ensuring adequate nutritional intake. This aspect has major public health implications, such as preventing malnutrition and sarcopenia, which are leading causes of decreased independence and lower quality of life. Additionally, the importance of social and psychological factors is increasingly recognized. Many conditions related to aging (e.g., tiredness, loneliness) may prevent elderly people from preparing and enjoying meals, calling for alternative vehicles – such as tailor-made distribution channels, social food preparation and eating situations – for promoting healthy eating.

    In this workshop, a range of international speakers with relevant professional experience will present their latest work. More generally, it is our intention with this workshop to raise awareness of how sensory and consumer research can contribute to promote well-being among the elderly, and ultimately to expand the number of healthy life years as we age.

     

  • 44.
    Gunnarsson, Gunnar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Man and Biosphere Health (MABH).
    Vem äter vad på Håslövs ängar?: mätningar av betestryck med kopplingar till det ekologiska samhället2013Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 45.
    Gunnarsson, Gunnar
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Man and Biosphere Health (MABH).
    Latorre-Margalef, Neus
    Hobson, Keith A
    Van Wilgenburg, Steven L
    Elmberg, Johan
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Man and Biosphere Health (MABH).
    Olsen, Björn
    Fouchier, R A M
    Waldenström, Jonas
    Within-season trends in natal origin, body size, and influenza A virus subtypes in migrating Mallards2012Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 46.
    Gunnarsson, Gunnar
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Latorre-Margalef, Neus
    Hobson, Keith H
    Van Wilgenburg, Steven L
    Elmberg, Johan
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Olsen, Björn
    Fouchier, R A M
    Waldenström, Jonas
    Within-season trends in natal origin, body size, and influenza A virus subtypes in migrating Mallards2012Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 47.
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Different ways of handling learning objects in science when pre-school children and their teachers are visiting nature2012Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to contribute to knowledge about pre-school teachers´ qualitative different ways of handling a learning object in science when children 4-5 years old are visiting nature. Learning is here seen as a change in the learners’ possibility to experience the world in a certain way and it takes place everywhere. It can be both planned and unplanned.The framework used, variation theory, states for learning to occur, critical aspects of the learning object have to be simultaneously discerned and focused on. The learning object is seen as a capability and it can be defined by its critical features. When playing and interacting with others, a space of variation is constituted that decides what is possible to learn concerning a delimited learning object. When teachers make differences in the children’s´ earlier experiences visible it may contribute to, critical aspects that the learner has not been previously able to discern becomes visible. The data is collected by video observations (20 hours). A group of children and their teachers were videotaped during their stay in nature (a total of 9 days). The research builds on ordinary preschool activities and is not an experiment designed by the researcher. A qualitative analysis seeks to discern how teachers can maintain children’s interest of the phenomena and contribute to develop the children´s knowledge. All parents were informed and had to give their written permission for the children to take part in the research. Every time when starting the video recording the children were asked if it was OK to observe them and they were informed it was freely for them to stop the recording whenever they wanted. The teachers were informed they also had permission to stop the observation whenever they wanted. All participants were guaranteed preservation of anonymity. Three qualitatively different ways of dealing with a learning object is found. In the presentation possible reasons for the teachers´ different ways of handling the learning object will be discussed. Implication for practice is to show the teacher´s role in children’s learning of science. The curriculum points out science learning as an important question for pre-school teacher to handle, but teachers often lack a strategy for this mission.

     

  • 48.
    Gustavsson, Laila
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Ljung-Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Ways of dealing with children's questions about nature: a study based on Swedish preschool practice2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 49.
    Hagell, Peter
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Broman, Jan-Erik
    Uppsala University.
    Hellström, Amanda
    Blekinge Institute of Technology.
    Fagerström, Cecilia
    Blekinge Institute of Technology.
    Willman, Ania
    Malmö University.
    Westergren, Albert
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I.
    Measurement properties of the Minimal Insomnia Symptom Scale (MISS) as an insomnia screening tool among adults and the elderly2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: The Minimal Insomnia Symptom Scale (MISS) has been suggested as a brief 3-item screening tool for detecting insomnia. Each item has an ordered 5-category (0-4) response scale and the instrument yields a total score between 0-12 (higher scores = more insomnia). Available MISS evaluations have been based on classical test theory (CTT) approaches. Different cut-offs for identifying insomnia have been suggested for adults (aged 20-64) and elderly (aged 65+). For adults, a cut-off of ≥6 has been suggested, while a cut-off of ≥7 has been suggested for the elderly, as determined from applications of the Youden index.

    Aim: To test the measurement properties of the MISS using the Rasch measurement model, with special emphasis on Differential Item Functioning (DIF) by age, and to explore implications for the two suggested cut-off scores.

    Design: Cross-sectional MISS data from adult (n=1075) and elderly (n=548) populations were analysed by the unrestricted polytomous Rasch measurement model using the RUMM2030 software program. To avoid an inflated type I error rate, sample size was algebraically adjusted to 500 in the calculation of P-values while leaving all other aspects of data (e.g., locations, fit residuals) unaltered.

    Results: Mean person location was -1.095 (SD, 1.28), i.e. items tend to represent more severe levels of insomnia than that experienced by the sample. However, for the purpose of screening this may be considered acceptable. There were no statistically significant deviations from model expectations, with a non-significant overall item-trait interaction (χ2 = 26.94, P=0.173). Reliability (PSI) was 0.59 suggesting that the MISS can separate approximately two statistically distinct groups of people (1.92 strata). The highest Information Function (IF) was found at -0.2 logits. There were no disordered response category thresholds. There was uniform DIF by age for all three items, which disappeared following adjustment (split by age group) for the most pronounced DIF, suggesting that DIF was artificial for two items. Examination of raw scores-to-location estimates between the two age groups revealed differences at the lower and higher ends of the scale. The raw score cut-off of ≥6 was associated with a smaller logit difference between age groups than the ≥7 cut-off (0.09 vs. 0.23). That is, at a raw score of 6 the two age groups were comparable regarding their logit location estimates. This raw score (representing a logit value of -0.03 for the pooled sample) was also the one closest to the location of the highest IF (i.e., -0.2 logits).

    Summary and implications: This study provides general support for the measurement properties of the MISS. However, caution should be exercised in comparing MISS scores between age groups, but applying a ≥6 raw score cut-off appears to allow for valid comparisons between adults and elderly regarding the presence of insomnia. Nevertheless, additional studies are needed to determine the clinically optimal cut-score for identification of insomnia. 

  • 50.
    Hagell, Peter
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Westergren, Albert
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I.
    Sample size and statistical conclusions from tests of fit to the Rasch measurement model according to the RUMM2030 program2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Sample size is a major contributor to statistical null hypothesis testing, which is the basis for many approaches to testing Rasch model fit. To allow for taking this into account, the RUMM2030 Rasch analysis software has the ability to adjust n in the calculation of its chi-2 based fit statistics. This paper examines the effects of such post-hoc adjustments on the statistical conclusions, and explores the occurrence of type I errors with Rasch model fit statistics implemented in RUMM2030. Data simulations of Rasch model fitting 25-item dichotomous scales with sample sizes ranging from n=50-2500 were generated an analysed regarding fit with and without adjusted sample sizes corresponding to the same n values as those simulated. Results suggest that post-hoc downward sample size adjustment is a useful procedure to avoid type I errors when working with relatively large data sets (n≥500). The value of upward adjustment with small data sets is less clear, particularly regarding the total item-trait chi-2 test, which tends to falsely signal misfit. Under the assumption of Rasch model fit, our observations suggest that a sample size around 250 (up to about 500) provides a good balance for the statistical interpretation of RUMM2030 fit statistics.

1234 1 - 50 of 197
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf