hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 23 of 23
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Bringsén, Åsa
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap.
    Delprojekt – sammanfattandebeskrivning av FMI projekten2016Inngår i: Framtidens motionsidrott: möjligheter och utmaningar / [ed] Åsa Bringsén, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2016, 9-12 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 2.
    Bringsén, Åsa
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap.
    Deltagande föreningar, ledarnivå – beskrivning av verksamhet och uppfattning om motionsidrott2016Inngår i: Framtidens motionsidrott: möjligheter och utmaningar / [ed] Åsa Bringsén, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2016, 27-43 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 3.
    Bringsén, Åsa
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap.
    Deltagande föreningar, styrelsenivå – beskrivning av verksamhet och uppfattning om motionsidrott2016Inngår i: Framtidens motionsidrott: möjligheter och utmaningar / [ed] Åsa Bringsén, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2016, 13-26 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 4.
    Bringsén, Åsa
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap.
    Idrottskonsulenter diskuterar följeforskningens resultat2016Inngår i: Framtidens motionsidrott: möjligheter och utmaningar / [ed] Åsa Bringsén, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2016, 57-62 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 5.
    Bringsén, Åsa
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Staff development talks from a wellbeing perspective2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Background

    Wellbeing at work is a complex phenomenon and there are thus also many different strategies that can be used for the enhancement of co-workers wellbeing and individual development. On a yearly basis most organizations have manager/employee dialogues, so called performance appraisal interviews or staff development talks (SDT), which sometimes includes a focus on workers wellbeing. Little is however known about managers’ views and carrying through of SDT:s in relation to a wellbeing perspective.

    Aim

    The aim was to explore managers’ description of SDT implementation from a wellbeing perspective.  

    Method

    Fifteen managers (3 women and 12 men with varying age) at different levels of an inter municipal corporation company participated in three focus group interviews. The participants shared their thoughts about SDT:s in general and described their implementation of SDT:s in particular. The results from the interviews were transcribed and analyzed through conventional qualitative content analysis.

    Results

    All the participants found the SDT:s useful for them in their role as managers of different units of the company. Clarity and concretization were considered important but more or less challenging for them depending on the work at the unit. The results showed that the managers had different approaches characterizing the planning and implementation of SDT:s, which resulted in the wellbeing perspective being more or less in focus during the SDT:s. The identified approaches were named operational and interpersonal.

    Conclusion

    Managers different SDT approaches means that the wellbeing perspective is more or less in focus in relation to SDT:s, despite the managers being located in the same company and having the same information as well as dialogue tools. Communication, reflection and senesemaking among managers is thus needed for strengthening the wellbeing perspective in general, with adherent relation to employees having equal opportunities for SDT:s characterized by a wellbeing perspective in particular.

  • 6.
    Bringsén, Åsa
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för samhällsvetenskap och integrerad hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Andersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Ejlertsson, Göran
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Research as a resource in a local Workplace Health Promotion project2008Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 7.
    Bringsén, Åsa
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap.
    Andersson, Petra
    Kjell Arthursson, Frida
    Ejlertsson, Lina
    A health promoting leisure time for young teenage girls: results from a focusgroup study in Sweden2011Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Background

    An action research project was initiated in order to explore young teenage girls’ opinions of leisure time and activities and initiate health promoting activity groups for girls age 13-16 in two municipalities in the south of Swed

    Study design

    The project started with a focus group study that explored girls’ opinions about leisure time and activities.

    Sample size and composition

    A total of fifteen semi structured focusgroup interviews were conducted in February-April 2011. A total of 110 girls, age 13-16, were participating in the study. A combination of a purpose fold selection strategy and randomisation was used for facilitating transferability of the results.

    Analysis

    The results were analysed through a tape based qualitative content analysis that focused on the manifest content of the interviews.

    Results

    The findings showed that the girls wanted their leisure time to be characterised by a variety of different activities. Activities were often related to a combination of the social, physical and psychological dimension of health. The psychological dimension was associated with activity related positive experiences and emotions.Conclusions

    Health promoting activity groups needs to be implemented with support from all the three dimensions of health and characterised by a variety of different activities.

  • 8.
    Ehliasson, Kent
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Ericsson, Ulf
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi och arbetsliv. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Bengtsson Tops, Anita
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Support to individuals with comprehensive disabilities: ideas in the Swedish Disability Act2016Inngår i: Scandinavian Journal of Disability Research, ISSN 1501-7419, E-ISSN 1745-3011, Vol. 18, nr 3, 234-244 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to determine and describe the ideas, that is, a mental construction of perceived reality and values, which are expressed in the Swedish Disability Act and its Government Bill. By means of text analysis, four concepts of reality and values have been identified: (1) Citizenship and justice, (2) The collective and integration, (3) The individual and autonomy, and (4) Decentralization and power shifts. The study also shows that social rights and social citizenship have been strengthened via legislation for individuals with comprehensive disabilities. It is also demonstrated that there is considerable room in the legislation for conflicts between the two concepts and values of collective/integration and the individual/autonomy. It can also be observed that there is a considerable risk that citizens are not treated in a similar manner as regards the interpretation and application of the Disability Act, which may lead to lack of legal security.

  • 9.
    Ericsson, Ulf
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi och arbetsliv. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Governance, Regulation, Internationalization and Performance (GRIP).
    Rakar, Fredrik
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi och arbetsliv.
    Med minnen av en framtid - integration och etablering som meningsskapande processer2017Inngår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 23, nr 1, 8-24 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Att flytta innebär att lära sig ett nytt socialt sammanhang, men också ett uppbrott från vår livshistoria. Nutid, dåtid och framtid behöver omförhandlas i ett nytt socialt sammanhang för att (åter-)skapa mening och därmed fortsätta intrigen i livsberättelsen. Vi vill undersöka hur integration och etablering kan förstås som en meningsskapande process och vad ett sådant perspektiv innebär för förståelsen för mötet mellan nyanländ och policy. Har vi en etableringsprocess som ger individen verktyg för att skapa minnen av en ny framtid?

  • 10.
    Ericsson, Ulf
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Governance, Regulation, Internationalization and Performance (GRIP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi och arbetsliv. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Rydstedt, Leif W
    Norge.
    Pettersson, Pär
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad.
    Augustinsson, Sören
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi och arbetsliv. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Governance, Regulation, Internationalization and Performance (GRIP).
    Aronsson, Gunnar
    Stockholms universitet.
    Återhämtning bland hockeyspelare i Tre Kronor, nattarbetande bagare och skolledare: om asocialitet, sömnlösa nätter och allvarsam lek - en dygnsberättelse2016Inngår i: Arbetsliv i Omvandling, ISSN 1404-8426, nr 2Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Återhämtning är den process som återställer individens energi och mentala resurser. Vi betraktar här återhämtning som en dynamisk process av ständig reglering och anpassning av aktivitetsnivån till omgivningens krav. Föreliggande studie är ett första steg i ett projekt som har för avsikt att fördjupa kunskapen om denna process. Vårt antagande är att det finns olika strategier, platser, behov, förutsättningar och möjligheter för återhämtning i arbetslivet. Både vad gäller individuella olikheter men även skillnader som kan hänföras till yrkesgrupp. Fokusgrupper genomfördes med tre olika yrkesgrupper: professionella ishockeyspelare, nattarbetande bagare och skolledare (sammanlagt 29 deltagare). Utgångspunkten för fokusgrupperna var en idé om en dygnsberättelse, inom vilken det fanns tre distinktioner, arbete, fritid och sömn. Samtalen i fokusgrupperna utgick från dygnsberättelsen, men kretsade kring arbetets krav, förväntningar på prestation samt behov och förutsättningar för återhämtning. Vad som exemplifierades var olika strategier för att hantera de psykofysiologiska påfrestningar som de olika yrkesgrupperna ställs inför. Berättelserna från fokusgrupperna är mångfacetterade och förmedlar både bilden av olika ”rum”, likt fönster, för återhämtning men även en avsaknad av sådana förutsättningar. En avsaknad som istället leder till ytterligare energiförbrukning. Det centrala problemet för de nattarbetande bagarna var ofta på ett eller annat sätt relaterat till en fysiologisk nedvarvning och framförallt (bristen på) sömnkvalitet. Det var alltså inte minnet av jobbet som klängde sig kvar hos bagarna när de hade kommit hem efter avslutat pass. Kvardröjande mentala representationer av stressorer, en typ av repetitivt ältande, visade sig däremot hos både ishockeyspelarna och skolledarna. För ishockeyspelarna var återhämtning ofta tätt sammankopplat med prestation. Goda prestationer skapade bättre förutsättningar för att inte ta med arbetet hem. Ältandet och svårigheter att släppa arbetet var ofta relaterat till mindre bra prestationer eller direkta misslyckanden.

  • 11.
    Jakobsson, Liselotte
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Nilsson, Petra
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap.
    Fransson, Per
    Umeå University.
    The influence from sense of coherence on perceived health after prostatectomy: a 5 year follow up2017Inngår i: Medical and Clinical Research, ISSN 0976-5530, Vol. 2, nr 2Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The purpose of the study was to to describe which factors of health related quality of life were associated with a high sense of coherence in a 5 year perspective. The sense of coherence, SOC-scale, EORTC QLQ C-30 and PR 25 questionnaires were applied to a sample of 222 men at baseline and over 5 years following radical prostatectomy. Result showed significant association to SOC in psychological aspects (emotional and cognitive functioning, p=<0.00-0.04 respectively 0.04) and for hormone treatment related symptoms (i.e. manhood p=<0.05). High SOC was associated with quality of life (index) in the early post treatment period and to aspects of general functioning (role-, emotional- respectively cognitive) in year 3 and 5. High sense of coherence was interpreted to be a health resource for experiencing life quality connected to different aspects at different time points of the data collection. The result showed stability in SOC and QoL scoring over 5 years.

  • 12.
    Nilsson, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Andersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Coexisting needs: paradoxes in collegial reflection—the development of a pragmatic method for reflection2017Inngår i: Education Research International, ISSN 2090-4002, E-ISSN 2090-4010, Vol. 2017, 4851067Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper addresses a feasibility study of a method for recurrent collegial reflection. A qualitative approach, using a participatory research design, was adopted. The collegial reflection was implemented in a school, in a middle-sized municipality in southern Sweden, with 21 teachers participating in the intervention. Data collection included digital recordings of collegial reflection, open questions by mail, and individual interviews. Findings indicated one major theme, paradoxes in the design of the collegial reflection, and three categories: wanting to decide and wanting to be guided; meeting each other as teachers and/or as persons; and looking for the safe and/or looking for the new. Before implementing the method in another context, management needs to appreciate these contradictory experiences, allow for voluntary participation, address participants’ expectations, and allocate time and tasks. This study implicates that collegial reflection may contribute to teachers’ professional development, and it is thereby relevant to teachers’ classroom practice and pupils’ learning. We conclude that, by creating a structure which supports teachers’ collegial reflection, the school may function as a supportive environment, which may contribute to teacher retention.

  • 13.
    Nilsson, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Andersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Salutogenic resources in relation to teachers' work-life balance2017Inngår i: Work: A journal of Prevention, Assesment and rehabilitation, ISSN 1051-9815, E-ISSN 1875-9270, Vol. 54, nr 4, 591-602 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Experiencing work-life balance is considered a health promoting resource. To counter-balance the negative development of teachers' work situation, salutogenic resources need to be examined among teachers.

    OBJECTIVE: To examine resources related to teachers' experience of their work-life balance.

    METHODS: Using a cross-sectional design, a questionnaire was distributed to 455 teachers in compulsory schools in a Swedish community. A total of 338 teachers participated (74%). A multiple linear regression method was used for the analysis.

    RESULTS: Four variables in the regression model significantly explained work-life balance and were thereby possible resources: time experience at work; satisfaction with everyday life; self-rated health; and recovery. The strongest association with work-life balance was time experience at work. Except time experience at work, all were individual-related.

    CONCLUSIONS: This study highlights the importance of school management's support in reducing teachers' time pressure. It also emphasizes the need to address teachers' individual resources in relation to work-life balance. In order to support teachers' work-life balance, promote their well-being, and preventing teachers' attrition, we suggest that the school management would benefit from creating a work environment with strengthened resources.

  • 14.
    Nilsson, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Ejlertsson, Göran
    Andersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Caring as a salutogenic aspect in teachers' lives2015Inngår i: Teaching and Teacher Education: An International Journal of Research and Studies, ISSN 0742-051X, E-ISSN 1879-2480, Vol. 46, 51-61 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This inquiry explored how a group of teachers experienced resources for their well-being, both at work and in their private lives. The findings indicate that caring, for others and for oneself, is central for teachers' well-being. Caring is manifested in being present in the moment, and in actions which promote the well-being of oneself and others. Implications from the findings suggest that both school administration and teacher education should pay special attention to the caring aspects of teaching, as they influence teachers' well-being and retention, as well as the pupils' learning. Health promotion interventions could benefit from these findings.

  • 15.
    Nilsson, Petra
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Andersson, H. Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Ejlertsson, Göran
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    How to make a workplace health promotion questionnaire process applicable, meaningful, and sustainable2011Inngår i: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834, Vol. 19, nr 7, 906-914 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background  In workplace health promotion, a questionnaire could be of great use. Unfortunately, fatigue regarding answering questionnaires has recently become greater than before. An action research approach could be a possible way of increasing employee participation.

    Aim  This study reports an attempt to explore key aspects for participation in, and commitment to, a workplace health promotion questionnaire process.

    Method  The study was conducted at two wards in a Swedish hospital. Data was collected during an action research process. Data were analysed with regard to a framework of questions.

    Findings  The three key aspects for participation in, and commitment to, a workplace health promotion questionnaire process were: an applicable questionnaire, a meaningful questionnaire process and a continuous and sustainable questionnaire process. A structure is presented as practical advice to managers, describing how such a process could be established to be applicable, meaningful and sustainable.

    Conclusion  This study has identified key aspects and prerequisites for questionnaire processes. The prerequisites – share decision-making, involve a core group and follow a structure – are discussed and proposed for managers and workgroups to consider in further workplace health promotion questionnaire processes.

    Implications for nursing management  The key aspects and prerequisites presented could provide a stimulating standpoint or advice, useful for planning and accomplishing workplace questionnaire processes.

  • 16.
    Nilsson, Petra
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    A key to success in workplace survey processes2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 17.
    Nilsson, Petra
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Survey process quality: a question of healthcare manager approach2017Inngår i: International Journal of Health Care Quality Assurance, ISSN 0952-6862, E-ISSN 1758-6542, Vol. 30, nr 7, 591-602 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose

    The purpose of this paper is to explore how healthcare first-line managers think about and act regarding workplace survey processes.

    Design/methodology/approach

    This interview study was performed at a hospital in south Sweden. First-line healthcare managers ( n=24) volunteered. The analysis was inspired by phenomenography, which aims to describe the ways in which different people experience a phenomenon. The phenomenon was a workplace health promotion (WHP) survey processes.

    Findings

    Four main WHP survey process approaches were identified among the managers: as a possibility, as a competition, as a work task among others and as an imposition. For each, three common subcategories emerged; how managers: stated challenges and support from hospital management; described their own work group and collaboration with other managers; and expressed themselves and their situation in their roles as first-line managers.

    Practical implications

    Insights into how hospital management can understand their first-line managers' motivation for survey processes and practical suggestions and how managers can work proactively at organizational, group and individual level are presented. Originality/value Usually these studies focus on those who should respond to a survey; not those who should run the survey process. Focusing on managers and not co-workers can lead to more committed and empowered managers and thereby success in survey processes.

  • 18.
    Schön Persson, Sophie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap.
    Andersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Nilsson, Petra
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    How can workplace relationships improve health and create sustainable workplaces?2016Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 19.
    Schön Persson, Sophie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I.
    Nilsson Lindström, Petra
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II.
    The importance of responsibility in workplace health promotion2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 20.
    Springett, Jane
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Höglund, Birgitta
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Säthersten Haraldsson, Sara
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Abrahamsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Berg, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Dychawy Rosner, Irena
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Hägglöf, Susanna
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Johansson, Yvonne
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Lindell, Lisbeth
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Lindskov, Cecilia
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Nilsson, Marie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Olsson, Ingela
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Olsson, Sven-Erik
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Närsjukvård: bakgrund, erfarenheter och pilotstudie2005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Närsjukvård är ett centralt begrepp i ett förändringsarbete som för genomförs i nordöstra Skåne för att utveckla hälso- och sjukvårdsväsendet. Det ingår därmed som en av de centrala delarna av Region Skånes vision om hälso- och sjukvård: Skånsk livskraft – vård och hälsa. Syftet med denna rapport är att ge en bakgrund till begreppet (Del A) och att presentera en del preliminära rön beträffande hur olika aktörer i nordöstra Skåne uppfattar begreppet (Del B). Del A ger en översikt kring ursprunget till begreppet Närsjukvård inom ramen för de förändringar i hälso- och sjukvården som sker i Sverige i stort. Den beskriver sedan vilka slags förändringar som har planerats på politisk nivå och som nu håller på att genomföras under detta paraplybegrepp, nationellt, regionalt och lokalt. För detta syfte används statliga dokument och publicerade utvärderingsstudier i stor utsträckning som källmaterial. Denna del ska därför inte ses som en heltäckande översikt. Del B inriktas på att belysa hur långt förverkligandet av idén om Närsjukvård har kommit inom regionen. Avsnittet är en kartläggning av olika aktörers förståelse av Närsjukvård i den nordöstra delen av Region Skåne. Forskningsfrågorna inriktades på hur folk pratade om Närsjukvård, det vill säga på hur de förstod och använde begreppet.

  • 21. Strandberg, Sandra
    et al.
    Lindström, Petra Nilsson
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Kulturen fyller mitt liv: en kvalitativ studie om hur kultur kan främja äldres upplevelser av hälsa2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sveriges befolkning blir alltmer äldre och det gör att behovet av en välfungerad hälso och sjukvård blir större. För att vi ska behålla hälsan längre upp i åldrarna behövs åtgärder som är hälsofrämjande, vilket kan vara i form av kulturella aktiviteter. Syftet med studien var att undersöka äldre personers beskrivningar av hur kultur kan främja upplevelse av hälsa. Kvalitativ metod användes i studien med semi-strukturerade intervjuer.Deltagarna valdes ut genom ett strategiskt urval med fokus på givna kriterier, där deltagarna inte skulle ha någon form av demenssjukdom. Kvalitativ innehållsanalys genomfördes för att få fram kategorier med tillhörande subkategorier. Utifrån resultatet har tre kategorier tagits fram som var Ett liv med kultur, Kultur som påverkansfaktor för hälsa och Kulturaktiviteter som hälsoarbete. Det övergripande temat Äldreperspektiv på kultur har två underliggande subteman Äldres individperspektiv och Äldres grupperspektiv. Slutsats:Kulturella aktiviteter ökar välbefinnandet och livskvaliteten för äldre, vilket ingår för upplevelse av hälsan. Kulturella aktiviteter ökar även gemenskapoch tillhörighet. Det har framkommit att hälsoarbete inom kultur är väsentligtur både ett individ- och grupperspektiv för upplevelsen av hälsa för äldre. Resultatet i studien kan bidra med förståelse för hur kultur kan främja äldres upplevelser av hälsa.

  • 22.
    Törnquist Agosti, Madelaine
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Andersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Ejlertsson, Göran
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Janlöv, Ann-Christin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Shift work to balance everyday life: a salutogenic nursing perspective in home help service in Sweden2015Inngår i: BMC Nursing, ISSN 1472-6955, E-ISSN 1472-6955, Vol. 14, nr 1, 2- s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Nurses in Sweden have a high absence due to illness and many retire before the age of sixty. Factors at work as well as in private life may contribute to health problems. To maintain a healthy work–force there is a need for actions on work-life balance in a salutogenic perspective. The aim of this study was to explore perceptions of resources in everyday life to balance work and private life among nurses in home help service.

    Methods: Thirteen semi-structured individual interviews and two focus group interviews were conducted with home help service nurses in Sweden. A qualitative content analysis was used for the analyses.

    Result: In the analyses, six themes of perceptions of recourses in everyday life emerged; (i) Reflecting on life. (ii) Being healthy and taking care of yourself. (iii) Having a meaningful job and a supportive work climate. (iv) Working shifts and part time. (v) Having a family and a supporting network. (vi) Making your home your castle.

    Conclusions: The result points out the complexity of work-life balance and support that the need for nurses to balance everyday life differs during different phases and transitions in life. In this salutogenic study, the result differs from studies with a pathogenic approach. Shift work and part time work were seen as two resources that contributed to flexibility and a prerequisite to work-life balance. To have time and energy for both private life and work was seen as essential. To reflect on and discuss life gave inner strength to set boundaries and to prioritize both in private life and in work life. Managers in nursing contexts have a great challenge to maintain and strengthen resources which enhance the work-life balance and health of nurses. Salutogenic research is needed to gain an understanding of resources that enhance work-life balance and health in nursing contexts.

  • 23.
    Törnquist Agosti, Madelaine
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Bringsén, Åsa
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Andersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    The complexity of resources related to work-life balance and well-being: a survey among municipality employees in Sweden2017Inngår i: International Journal of Human Resource Management, ISSN 0958-5192, E-ISSN 1466-4399, Vol. 28, nr 16, 2351-2374 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Increasing sickness absence rates among care and service employees in Sweden motivate health-promoting activities. It is crucial to employers and key stakeholders, like HRM departments, to have knowledge of resources related to employees' work life balance (WLB) to increase well-being at work. The aim of the study was to explore resources associated with WLB, with focus on work and private lives among care and service employees. A questionnaire survey to a total population of two municipality departments (n = 631, response rate 76%) was conducted. A linear regression model showed five significant main resources related to WLB: a positive life situation, recovery, a positive time experience at work, a positive time experience in private life and wellbeing. Logistics regression models further exploring the main resources showed essential sub-resources such as health-promoting leadership, supportive home environment and reflection on everyday life. This two-step analysis with a salutogenic perspective points out a holistic and complex picture of possibilities to promote employees' WLB and wellbeing. These findings can be used as a supportive framework for HR departments in charge of competence development for managers. Moreover, the results are important in both policy-making and as a foundation for workplace health promotion (WHP) interventions.

1 - 23 of 23
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf