hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 19 of 19
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Areskoug, Mats
    et al.
    Malmö Högskola.
    Ekborg, Margareta
    Malmö Högskola.
    Rosberg, Maria
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Naturvetenskapens bärande idéer för förskollärare2016 (oppl. 1)Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Att arbeta med naturvetenskap i förskolan är ett utmanande, spännande och roligt uppdrag. Alla har vi väl förundrats över barns nyfikenhet och goda observationsförmåga när de möter naturvetenskapliga fenomen. Många förskollärare berättar också att det är tacksamt att arbeta med naturvetenskap.

    Ämnesområdet är stort och det kan vara svårt att som förskollärare få en överblick och veta vad man ska läsa in sig på för att få idéer till relevanta uppgifter att göra tillsammans med barnen.

    Den här boken handlar om de bärande idéerna i naturvetenskap och är tänkt att stödja förskolläraren i strävan att få grepp om det viktigaste innehållet. Ambitionen är att dra upp de stora linjerna snarare än att ge en heltäckande beskrivning. Exempel från vardagliga sammanhang används för att visa på bärkraften i dessa idéer.

    Boken är tänkt som kurslitteratur för blivande förskollärare och ämnesfördjupning för verksamma lärare i förskolan. Innehållet diskuteras i förhållande till förskolans läroplan.

  • 2.
    Fridberg, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Preschool children's collaborative science learning scaffolded by tablets2017Inngår i: Research in science education, ISSN 0157-244X, E-ISSN 1573-1898Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper reports on a project aiming to extend the current understanding of how emerging technologies, i.e. tablets, can be used in preschools to support collaborative learning of real-life science phenomena. The potential of tablets to support collaborative inquiry-based science learning and reflective thinking in preschool is investigated through the analysis of teacher-led activities on science, including children making timelapse photography and Slowmation movies. A qualitative analysis of verbal communication during different learning contexts gives rise to a number of categories that distinguish and identify different themes of the discussion. In this study, groups of children work with phase changes of water. We report enhanced and focused reasoning about this science phenomenon in situations where timelapse movies are used to stimulate recall. Furthermore, we show that children communicate in a more advanced manner about the phenomenon, and they focus more readily on problem solving when active in experimentation or Slowmation producing contexts.

  • 3.
    Fridberg, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Preschool children’s collaborative science learning scaffolded by tablets: a teachers view2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 4.
    Gustavsson, Laila
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Ljung-Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Ways of dealing with children's questions about nature: a study based on Swedish preschool practice2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 5.
    Gustavsson, Laila
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Lärares uppfattningar av undervisning och naturvetenskap som innehåll i förskolans verksamhet2017Inngår i: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 13, nr 1, 81-96 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of the research project is to analyze and describe how pre-school teachers during an in-service training period develop theoretical knowledge about focusing the content when planning for teaching science in pre-school. The variation theory is used for analysis as well as for the planning for teaching in pre-school. The theory can be described in terms of learning object, critical aspects, discernment, simultaneity and differences. 30 pre-school teachers from nine different municipalities participated in the project. The empirical material consists of a questionnaire as the preschool teachers answered in the beginning and in the end of the training period and of group reports. The results can be discussed as a number of critical aspects in relation to teachers'learning as: ways of understand the concept of variation, to discern the object of learning and to discern o shared space of learning.

  • 6.
    Gustavsson, Laila
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Naturvetenskap i en flerspråkig miljö2017Inngår i: Undervisning i flerspråkig förskola / [ed] Heidi Harju-Luukkainen & Anne Kultti, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2017, 1, 125-146 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Förskolan i Norden har på relativt kort tid förändrats från en enspråkig till en flerspråkig miljö. Utmaningen ligger i att göra flera språk till en tillgång i verksamheten och till redskap för alla barns lärande.

    I boken Undervisning i flerspråkig förskola diskuteras hur förskolan, och därmed samhället i stort, kan skapa likvärdiga utvecklingsmöjligheter för alla barn, oavsett språkliga erfarenheter. Bokens kapitel berör samtal mellan förskollärare och barn i gemensamma aktiviteter men också flerspråkiga elevers skolprestation efter avslutad grundskoleutbildning. I boken redovisas flera studier från Sverige, Finland och Norge. Tematiken i denna bok begränsas därmed inte heller till att endast relatera till att lära sig majoritetsspråket. Det är hög tid att lämna enspråkighetsdiskursen med fokus på individers kunskaper i ett språk och gå vidare till en mer informerad och relevant förståelse av språk, undervisning och lärande som integrerade företeelser.

    Den här boken ger redskap för att förstå och utveckla undervisningen i en flerspråkig förskolemiljö. Boken vänder sig främst till studenter på högskolenivå inom förskolans område, men den passar även för fortbildning av förskollärare.

  • 7.
    Gustavsson, Laila
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    The role of science in Swedish pre-schools: how in-service preschool teachers´ change the way they speak about teaching during a science project in pre-school2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 8.
    Jonsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Ljung Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Ways of dealing with science learning: a study based on Swedish early childhood education practice2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The Swedish school system offers curriculum-based early childhood education (ECE) organised as preschool (for 0–5-year-olds) and preschool class (for 6-year-olds).The intention to create a playful and educational environment based on children ’s perspectives, interests, and questions is strongly based on historical and cultural traditions. This article develops knowledge of ECE teachers ’approaches to science-learning situations. The study applies a phenomenographic approach.The analysis is based on approximately 9.5 hours of video documentation of teacher-led and child-initiated Swedish ECE science activities. We identified two descriptive categories and four subcategories dealing with science-learning situations: (A) making anything visible, containing the three subcategories (Aa) addressing everyone, (Ab) addressing everything, and (Ac) addressing play and fantasy; and (B) creating a shared space for learning (Ba) addressing common content. These categories are related to how efforts to take advantage of children ’s perspectives are interpreted and addressed in educational practice. The article discusses and exemplifies the use of various categories and their potential implications for ECE learning practice.

  • 9.
    Ljung-Djärf, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Mårdsjö Olsson, Ann-Charlotte
    Göteborgs universitet.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Förskolans uppdrag2013Inngår i: Learning study i förskolan / [ed] Mona Holmqvist Olander, Lund: Studentlitteratur, 2013, 1, 37-48 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 10.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Förskolan och naturvetenskapen2016Inngår i: Naturvetenskap i ett förskoleperspektiv: kreativa lärandeprocesser / [ed] Susanne Thulin, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2016, 15-29 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 11.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Naturvetenskap i ett förskoleperspektiv: kreativa lärandeprocesser2016Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I förskolans läroplan har ämnet naturvetenskap fått en framträdande plats. Men när förskolans lärare tillsammans med barnen ska göra naturvetenskap till praktik uppstår många frågor. Vad kan naturvetenskap förstås som? Hur kan uppdraget om naturvetenskap i förskolan realiseras? Hur kan barns erfarenheter och föreställningar mötas och tas tillvara och samtidigt utmanas till fördjupat lärande? Det finns inte ett sätt att göra detta, utan flera.

    Den här boken erbjuder en mängd didaktiska perspektiv som berör såväl valet av innehåll som förhållningssätt och metoder grundade i beprövad erfarenhet och vetenskap.

    Bokens syfte är att synliggöra, diskutera och utveckla kunskap om hur naturvetenskap som kunskapsområde i förskolan kan förstås och få sin praktiska utövning. I bokens olika kapitel ges både teoretiska och praktiska redskap som är användbara vid planering, genomförande, utvärdering och utveckling av innehållsområdet.

  • 12.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Samlingsrapport: för forskningscirkel med Naturvetenskaplig inriktning genomförd på Högskolan Kristianstad HT 15-VT 162016Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 13.
    Thulin, Susanne
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Att beskriva och analysera kvalitativa förändringar i pedagogers sätt att tala om undervisning och naturvetenskap som innehåll i förskolans verksamhet2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Att beskriva och analysera kvalitativa förändringar i pedagogers sätt att tala om undervisning och naturvetenskap som innehåll i förskolans verksamhet

    Qualitative changes in teachers’ ways of talking about teaching and science as content in preschool practice

    Laila Gustavsson och Susanne Thulin, Kristianstad University

    The aim of the research project presented here is to analyze and describe how pre-school teachers during an in-service training period develop theoretical knowledge about focusing the content when planning for teaching science in pre-school. This particular training period can be seen as needed due to a new school 16

     

    law and a revised curriculum for Swedish pre-schools in 2011, where the concept teaching in pre-school is used for the first time and different content areas as mathematics and science is highlighted. The variation theory is here used as a framework for analysis as well as for the pre-school teachers planning for teaching in pre-school (Marton & Booth, 1997). The theory is developed from the phenomenographic approach and can be described in terms of learning object, critical aspects, discernment, simultaneity, variation and a shared space of learning (Marton, 2014). The results in a phenomenographic study is an outcome space of categories describing qualitatively different ways of experiencing the same phenomenon. 30 pre-school teachers from 10 different pre-schools in nine different municipalities participated in the project. The empirical material consist of a questionnaire with open ended questions as the preschool teachers answered in the beginning and in the end of the training period, and of group reports as were written from scientific projects. The study has followed the ethical guidelines of the Swedish Research Council (2002). The results can be discussed as a number of critical aspects in relation to teachers' learning as: ways of understand the concept of variation, to discern the object of learning and a shared space of learning. One important factor to point out concerning the design of in-service training is the importance of keeping together theories of children’s learning and the learning object (science).

    References

    Marton, F. (2014). Necessary Conditions of Learning. New York: Routledge.

    Marton, F., & Booth, S. (1997). Learning and awarness. Mahwah, NJ: Erlbaum Associates.

    Swedish Research Council. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning [Ethical Guidelines for Humanities and Social Science. Stockholm: Vetenskapsrådet.

     

  • 14.
    Thulin, Susanne
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Qualitative changes in teachers’ ways of talking about teaching and science as content in preschool practice2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Qualitative changes in teachers’ ways of talking about teaching and science as content in preschool practicepresentationsformat: Muntlig presentationabstract: The aim of the research project presented here is to analyze and describe how pre-school teachers during an in-service training period develop theoretical knowledge about focusing the content when planning for teaching science in pre-school. This particular training period can be seen as needed due to a new school law and a revised curriculum for Swedish pre-schools in 2011, where the concept teaching in pre-school is used for the first time and different content areas as mathematics and science is highlighted. The variation theory is here used as a framework for analysis as well as for the pre-school teachers planning for teaching in pre-school (Marton & Booth, 1997). The theory is developed from the phenomenographic approach and can be described in terms of learning object, critical aspects, discernment, simultaneity, variation and a shared space of learning (Marton, 2014). The results in a phenomenographic study is an outcome space of categories describing qualitatively different ways of experiencing the same phenomenon. 30 pre-school teachers from 10 different pre-schools in nine different municipalities participated in the project. The empirical material consist of a questionnaire with open ended questions as the preschool teachers answered in the beginning and in the end of the training period, and of group reports as were written from scientific projects. The study has followed the ethical guidelines of the Swedish Research Council (2002). The results can be discussed as a number of critical aspects in relation to teachers' learning as: ways of understand the concept of variation, to discern the object of learning and a shared space of learning. One important factor to point out concerning the design of in-service training is the importance of keeping together theories of children’s learning and the learning object (science).Key-word: Preschool teacher, In-service training, Teaching, Science, Variation theory, Phenomenography

  • 15.
    Thulin, Susanne
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Hellberg, Lina
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Backman, Anna
    Gothenburg University.
    Science communication in Early Childhood Education: examples from Swedish preschools2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Preschool in Sweden is a voluntary school form entailing education and play. A national curriculum with learning goals regulates educational activities, and prescribes covering science. This mission affects practices, teachers' knowledge, and competences. Didactical approaches, in relation to children's learning are on the agenda. We will discuss and problematize teaching of science based on three research reports. The research adheres to the ethical guidelines of the Swedish Research Council.

    (1) Science communication – children and teachers

    Firstly we report from a design-based research project where viable science practices were developed and implemented with a focus on communication. Collected video data was analysed based on phenomenography and developmental pedagogy. Analysis of teachers’ planning of consecutive activities with children focusing the intended object of learning (forces and motion) is presented. The importance of content,  educational knowledge, and teachers' experiences of their mission is discussed.

    (2) Science communication – children and tablets

    Secondly we report on a study of the potential of tablets as scaffolds in collaborative inquiry-based science learning in preschools. Specifically, we have investigated the role of Time-lapse photography and Slowmation production in scaffolding communication and learning. The theoretical framework is phenomenography  and developmental pedagogy. Video and qualitative data measures were collected. The potential of teachers, children and researchers jointly developing, enacting and evaluating learning processes supported by tablets in preschool is discussed.

    (3) Science communication – booktalks about shadows

    Thirdly we report on a study about opportunities for children in preschool to discern the physical phenomenon ‘shadow’ in conversations from various children's books. The theoretical framework is variation theory with phenomenography as an analysing method. Research results based on children´s perspective will be discussed in order to show how children perceived shadow, when talking about literature that contains fiction, visual art as well as scientific illustrations. 

  • 16.
    Thulin, Susanne
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Helldén, Gustav
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Teachers and children communicate about ecological phenomena in a Swedish prescool2010Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    On the basis of an increasing awareness about the importance of ecological questions and the need for a sustainable development, it has been argued that Swedish preschool children shall develop knowledge also about natural science. One important aspect of this is to make ecological phenomena visible in children’s every day life. The aim of the present paper is to report on a study of verbal communication between teachers and children in preschool about ecological phenomena. Children are here seen as active in their own learning and that develops on the basis of their own experiences in communication with the surrounding world. 21 children (3-6 years) and three teachers participate in the study. Six of the 21 children do not have Swedish as their first language.  A preschool unit was followed by video observation during two months when working on themes about life in a tree stump and decomposition of leaves. Focusing the verbal communication the data observations have been transcribed. Then the transcriptions were analysed from the know-what and the know-how aspect of learning. The result is presented on the basis of the communication of the what-perspective and is discussed in terms of what is noticed and how the children’s understandings are communicated.  Finally we discuss the connections between children’s ability to understand and communicate their observations, as well as the role of the preschool teacher and education for a sustainable development.

  • 17.
    Thulin, Susanne
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    An aesthetic dimension of children’s experienced world?2010Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this presentation we want to elucidate children’s own experiences and the other is an aesthetic dimension of learning. In modern education children’s experiences are considered to be a starting point for their learning and development. To take advantage of and make use of each child’s knowledge seems to be a pedagogical consequence in the learning processes. The concept of aesthetics has often got a one-sided interpretation as a methodical support for learning and development. The tendency is to view aesthetic expressions as a method related to children’s development and acquisition of knowledge. The purpose of this study is to find out how aesthetics can be seen as one dimension of children’s experienced world. The study took place in a pre-school setting with children 3-5 year of age. The data consist of video observations in situations where teachers and children work with science content or more specifically they investigated; “What is soil?” The data are analyzed qualitatively. Three categories of children’s experienced world can be discerned and seen as related to three different ways of acting. On a general level one conclusion is, that aesthetics is a natural part of children’s experienced world and that it is of importance for children equal right in their meaning making. Strong or weak aesthetics in a learning situation will be further discussed and problemized.

  • 18.
    Thulin, Susanne
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Child perspectives and children's perspectives: a concern for teachers in preschool2014Inngår i: Educare 2014:2: Childhood, Learning and Didactics / [ed] Lotta Bergman (huvudredaktör), Ingegerd Ericsson, Nanny Hartsmar, Lena Lang, Caroline Ljungberg, Thomas Småberg och Johan Söderman, Malmö: Malmö högskola , 2014, nr 2, 13-37 s.Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to study and problematize the importance of the communicative approach of teachers related to child perspectives and children’s perspectives as well as the meaning for children's learning. The article is based on empirical material from two observational studies of preschool teachers at two Swedish preschools, children aged between 1 and 6. One theoretical basis of this article is that teachers not only ought to observe the understanding children are carriers of. Teachers also have to make use of the understanding in the continuing learning process to be able to support children's learning. Children need to be given the opportunity to be aware of and experience how their own understanding can be linked to new experiences. The results reveal qualitatively distinct communicative approaches with regard to how teachers verbally engage in and make use of what children are occupied with. The discussion relates this to child perspectives combined with children’s perspectives as a didactic basis.

  • 19.
    Økland Sortland, Merete
    et al.
    Norge.
    Tikkanen, Tarja
    Norge.
    Presthus Heggen, Marianne
    Norge.
    Holter, Kari
    Norge.
    Langholm, Guri
    Norge.
    Broström, Stig
    Danmark.
    Bollingberg, Karen
    Danmark.
    Damgaard, Birgitte
    Danmark.
    Frøkjær, Thorleif
    Danmark.
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Ladstein, Sigve
    Norge.
    Grutle Nappen, Kari
    Norge.
    Norddahl, Kristin
    Island.
    Harju-Luukkainen, Heidi
    Finland.
    Staffans, Eva
    Finland.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Kvalitet i barnehagelærerutdanning i naturvitenskap: en fellesnordisk studiemodul2017Inngår i: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 13, nr 1, 97-111 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article presents a new joint Nordic study module consisting of a theoretical framework, the kindergarten teacher students’ case study and a reflection talk, in natural science for the kinder-garten teacher education. The module is developed through an interdisciplinary collaboration in the Nordplus network: Learning of science concepts by kindergarten children: Nordic study module for the kindergarten teacher education (NATGREP), with science and quality in the kindergarten teacher education in focus. The introduction describes the Nordic kindergartens shortly, and concepts as quality and competence are shortly discussed. It is followed by the module’s theoretical framework. Then the study module’s development process is described accompanied by reflections of the student’s case studies in relation to the theoretical framework. At the end, the work with the study module is summarised, and the main conclusion is that the study module contributes positively to the students’ skills development, both in science and quality.

1 - 19 of 19
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf