hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
12 1 - 50 of 81
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Areskoug, Mats
    et al.
    Malmö Högskola.
    Ekborg, Margareta
    Malmö Högskola.
    Rosberg, Maria
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Naturvetenskapens bärande idéer för förskollärare2016 (oppl. 1)Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Att arbeta med naturvetenskap i förskolan är ett utmanande, spännande och roligt uppdrag. Alla har vi väl förundrats över barns nyfikenhet och goda observationsförmåga när de möter naturvetenskapliga fenomen. Många förskollärare berättar också att det är tacksamt att arbeta med naturvetenskap.

    Ämnesområdet är stort och det kan vara svårt att som förskollärare få en överblick och veta vad man ska läsa in sig på för att få idéer till relevanta uppgifter att göra tillsammans med barnen.

    Den här boken handlar om de bärande idéerna i naturvetenskap och är tänkt att stödja förskolläraren i strävan att få grepp om det viktigaste innehållet. Ambitionen är att dra upp de stora linjerna snarare än att ge en heltäckande beskrivning. Exempel från vardagliga sammanhang används för att visa på bärkraften i dessa idéer.

    Boken är tänkt som kurslitteratur för blivande förskollärare och ämnesfördjupning för verksamma lärare i förskolan. Innehållet diskuteras i förhållande till förskolans läroplan.

  • 2.
    Ekstrand, Britten
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Malmström, Elisabet
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Nadarevic, Sanela
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Nordin, Andreas
    Linnéuniversitetet, Växjö.
    International research articles as used and misused quality indicators in higher education2009Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 3.
    Fridberg, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Preschool children's collaborative science learning scaffolded by tablets2017Inngår i: Research in science education, ISSN 0157-244X, E-ISSN 1573-1898Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper reports on a project aiming to extend the current understanding of how emerging technologies, i.e. tablets, can be used in preschools to support collaborative learning of real-life science phenomena. The potential of tablets to support collaborative inquiry-based science learning and reflective thinking in preschool is investigated through the analysis of teacher-led activities on science, including children making timelapse photography and Slowmation movies. A qualitative analysis of verbal communication during different learning contexts gives rise to a number of categories that distinguish and identify different themes of the discussion. In this study, groups of children work with phase changes of water. We report enhanced and focused reasoning about this science phenomenon in situations where timelapse movies are used to stimulate recall. Furthermore, we show that children communicate in a more advanced manner about the phenomenon, and they focus more readily on problem solving when active in experimentation or Slowmation producing contexts.

  • 4.
    Fridberg, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Preschool children’s collaborative science learning scaffolded by tablets: a teachers view2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 5.
    Garkusha, Natalya S.
    et al.
    Belgorod Institute of Education Development, Belgorod, Russia.
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    ПРИРОДА КАК РЕСУРС ОБРАЗОВАНИЯ СОВРЕМЕННЫХ ШКОЛЬНИКОВ: ШВЕДСКИЙ ОПЫТ2013Inngår i: Fundamental Research, ISSN 1812-7339, nr 10, 2954-2958 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The present article gives an analysis of researches of scientists from different countries over schoolchildrens education arrangement in nature environment. Outdoor education is considered as an educational process and technique that includes ecological education, carrying out open air events, personal and social development, human’s health care, developing sustainable environment. It was revealed that outdoor education promotes good progress in studies; social, emotional and personal development; young generation’s health preservation and improvement. The outdoor education is of particular interest from the viewpoint of possibility of its organisation in Russian schools with the purpose of activation of learning and cognitive activity, developing self-sufficiency in studies, promoting successful socialization and schoolchildren’s value attitude education to the health and environment.

  • 6.
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Different ways of handling learning objects in science when pre-school children and their teachers are visiting nature2012Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to contribute to knowledge about pre-school teachers´ qualitative different ways of handling a learning object in science when children 4-5 years old are visiting nature. Learning is here seen as a change in the learners’ possibility to experience the world in a certain way and it takes place everywhere. It can be both planned and unplanned.The framework used, variation theory, states for learning to occur, critical aspects of the learning object have to be simultaneously discerned and focused on. The learning object is seen as a capability and it can be defined by its critical features. When playing and interacting with others, a space of variation is constituted that decides what is possible to learn concerning a delimited learning object. When teachers make differences in the children’s´ earlier experiences visible it may contribute to, critical aspects that the learner has not been previously able to discern becomes visible. The data is collected by video observations (20 hours). A group of children and their teachers were videotaped during their stay in nature (a total of 9 days). The research builds on ordinary preschool activities and is not an experiment designed by the researcher. A qualitative analysis seeks to discern how teachers can maintain children’s interest of the phenomena and contribute to develop the children´s knowledge. All parents were informed and had to give their written permission for the children to take part in the research. Every time when starting the video recording the children were asked if it was OK to observe them and they were informed it was freely for them to stop the recording whenever they wanted. The teachers were informed they also had permission to stop the observation whenever they wanted. All participants were guaranteed preservation of anonymity. Three qualitatively different ways of dealing with a learning object is found. In the presentation possible reasons for the teachers´ different ways of handling the learning object will be discussed. Implication for practice is to show the teacher´s role in children’s learning of science. The curriculum points out science learning as an important question for pre-school teacher to handle, but teachers often lack a strategy for this mission.

     

  • 7.
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Dilemman i praxisnära forskning2006Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 8.
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Learning in pre-school – building on variation2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to describe qualitatively different ways in which teachers offer children (aged 4-5) to learn about phenomena in nature when visiting nature. The empirical data consist of video observations of children and teachers communicating with one another. 

    Variation theory is presented as a framework for analysing the data. The theory assumes that variation is needed to support learning. However, the variation is not in methods but in variation of critical aspects needed to understand the object of learning. This means that how the specific content of learning is dealt with has effect on student learning. The object of learning can be differentiated in three types, the intended object of learning, the enacted object of learning and the lived object of learning. In this study the interest is about the enacted object of learning, i.e. what it was possible for the students to learn.

    The study identifies two qualitatively different ways to present the object of learning to the students. One way is based on the principle of opening up dimensions of variation and the second way is built on presumed shared previous experience as a resource for making sense of a novel observation.

    The implication of the different approaches for children´s learning is discussed.

                                                                                                                                   

  • 9.
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    The important differences between what and how-aspects in a learning situation2004Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 10.
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Vad hände?: Yngre barns försök att förstå sin omvärld utifrån ett naturvetenskapligt innehåll2016Inngår i: Naturvetenskap i ett förskoleperspektiv: kreativa lärandeprocesser / [ed] Susanne Thulin, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2016, 83-91 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 11.
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Variation theory - Possibilities in early childhood education2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 12.
    Gustavsson, Laila
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Holmqvist, Mona
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    What is the difference between a lesson study and a learning study?: empirical findings from an intended learning study that turned into a lesson study2004Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 13.
    Gustavsson, Laila
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Ljung-Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Ways of dealing with children's questions about nature: a study based on Swedish preschool practice2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 14.
    Gustavsson, Laila
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Pramling, Niklas
    Department of Education, Communication and Learning , University of Gothenburg .
    The educational nature of different ways teachers communicate with children about natural phenomena2014Inngår i: International Journal of Early Years Education, ISSN 0966-9760, E-ISSN 1469-8463, Vol. 22, nr 1, 59-72 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This empirical study analyses the qualitatively different ways in which teachers approach children’s learning in and about nature. The empirical data consists of video observations of children and teachers communicating with one another around natural phenomena found during excursions into a forest. Variation theory is presented as a framework for analysing the opportunities teachers provide for children’s learning. The study identifies three qualitatively different ways in which teachers communicate with children: one based on the principle of opening up dimensions of variation, the second building on presumed shared previous experience as a resource for making sense of a novel observation and the third involving children through using a make-believe playful approach. The implications of these three different approaches for children’s learning are discussed.

  • 15.
    Gustavsson, Laila
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Lärares uppfattningar av undervisning och naturvetenskap som innehåll i förskolans verksamhet2017Inngår i: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 13, nr 1, 81-96 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of the research project is to analyze and describe how pre-school teachers during an in-service training period develop theoretical knowledge about focusing the content when planning for teaching science in pre-school. The variation theory is used for analysis as well as for the planning for teaching in pre-school. The theory can be described in terms of learning object, critical aspects, discernment, simultaneity and differences. 30 pre-school teachers from nine different municipalities participated in the project. The empirical material consists of a questionnaire as the preschool teachers answered in the beginning and in the end of the training period and of group reports. The results can be discussed as a number of critical aspects in relation to teachers'learning as: ways of understand the concept of variation, to discern the object of learning and to discern o shared space of learning.

  • 16.
    Gustavsson, Laila
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Naturvetenskap i en flerspråkig miljö2017Inngår i: Undervisning i flerspråkig förskola / [ed] Heidi Harju-Luukkainen & Anne Kultti, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2017, 1, 125-146 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Förskolan i Norden har på relativt kort tid förändrats från en enspråkig till en flerspråkig miljö. Utmaningen ligger i att göra flera språk till en tillgång i verksamheten och till redskap för alla barns lärande.

    I boken Undervisning i flerspråkig förskola diskuteras hur förskolan, och därmed samhället i stort, kan skapa likvärdiga utvecklingsmöjligheter för alla barn, oavsett språkliga erfarenheter. Bokens kapitel berör samtal mellan förskollärare och barn i gemensamma aktiviteter men också flerspråkiga elevers skolprestation efter avslutad grundskoleutbildning. I boken redovisas flera studier från Sverige, Finland och Norge. Tematiken i denna bok begränsas därmed inte heller till att endast relatera till att lära sig majoritetsspråket. Det är hög tid att lämna enspråkighetsdiskursen med fokus på individers kunskaper i ett språk och gå vidare till en mer informerad och relevant förståelse av språk, undervisning och lärande som integrerade företeelser.

    Den här boken ger redskap för att förstå och utveckla undervisningen i en flerspråkig förskolemiljö. Boken vänder sig främst till studenter på högskolenivå inom förskolans område, men den passar även för fortbildning av förskollärare.

  • 17.
    Gustavsson, Laila
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    The role of science in Swedish pre-schools: how in-service preschool teachers´ change the way they speak about teaching during a science project in pre-school2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 18.
    Hermansson, Carina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Regeringen sviker förskolan2011Inngår i: Kristianstadsbladet, ISSN 1103-9523, nr 26/11, A49- s.Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 19.
    Hjort, Marie-Louise
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Kvalificerade samtal mellan handledare i ett VFU-projekt. Presentation på Nätverket ”Specialpedagogik och kvalificeradesamtal” Mälardalens högskola2010Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 20.
    Hjort, Marie-Louise
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Practitioners' voices regarding pre-school and professional dialogues with student teachers. Paper presented at the EECERA (European Early Childhood Educational Association) Conference, Birmingham 6 - 8 September, 20102010Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 21.
    Hjort, Marie-Louise
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Pramling, Niklas
    Göteborgs universitet.
    Den blivande förskollärarens formering: en studie av verksamhetförlagda handledningssamtal, argumentationstraditioner och metaforik2014Inngår i: Nordisk Barnehageforskning, ISSN 1890-9167, E-ISSN 1890-9167, Vol. 7, nr 10, 1-18 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    I denna studie analyserar vi hur erfarna förskollärare i rollen som handledare introducerar förskollärarstudenter i professionen. Studien genomförs mot bakgrund av ett delvis nytt uppdrag som förskolan fått under senare år, som bland annat yttrar sig i att förskolan nu är en del av utbildningssystemet. Med utgångspunkt i det teoretiska begreppet argumentationstraditioner och genom att analysera metaforiken i deltagarnas resonerande, studeras hur erfarna och blivande förskollärare navigerar spänningar centrala för professionen. Deltagarnas betoning av vissa argumentationstraditioner och användningen av viss metaforik diskuteras i termer av vad de implicerar för utvecklingen av de barn som deltar i en förskoleverksamhet som formas av dessa.

  • 22.
    Hjort, Marie-Louise
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Sjöberg Larsson, Carita
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Steen, Ann
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    VFU-projekt: samtalsguide: vägledning för handledningssamtal i den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen2012Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 23.
    Hjort, Marie-Louise
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Steen, Ann
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Samtal i mötet mellan teori och praktik: en väg att synliggöra den verksamhetsförlagda utbildningen mot förskola och förskoleklass2009Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 24.
    Hjorth, Marie-Louise
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Barns tankar om lek2003Inngår i: Barnens lek / [ed] Folke-Fichtelius, Maria, Jancke, Harriet, Wiklund Dahl, Eva, Solna: Fortbildningsförl. , 2003, 26-30 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 25.
    Hjorth, Marie-Louise
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Children's thoughts about play: a study of how children conceptualize play in preschool1998Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 26.
    Hjorth, Marie-Louise
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Handledares röster om förskolans verksamhet i relation till handledning av lärarstudenter2010Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 27.
    Hjorth, Marie-Louise
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    de Jong, M.
    Gender differenses with regard to choice of play space in a Swedish day care center. Paper presented at the international conference “Building identies. Gender perspectives on children and urban space” 11-13 April 1995 in Amsterdam, The Netherlands1995Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 28.
    Holmqvist, Mona
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD).
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Wernberg, Anna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Generative learning: learning beyond the learning situation2007Inngår i: Educational action research, ISSN 0965-0792, E-ISSN 1747-5074, Vol. 15, nr 2, 181-208 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this article an educational action research study, based on a phenomenographic approach, is reported in which unexpected results have been possible to gather thanks to the inductive design of the study. The aim is to describe the ways in which contrasts of critical aspects of a learning object affect the students' generative learning found by analysing three learning studies based on the theory of variation. Variation is in this article defined as the varied ways a phenomenon can be discerned. By contrasting critical aspects (i.e. main features needed to understand a phenomenon) in a dimension of variation, the learning object (i.e. the targeted ability or knowledge taught) can change form and be experienced in different ways that influence the students' ability to learn. To investigate in which ways the contrasts affect the students' learning outcome was the primary focus of the study, but the results also show an interesting pattern of how students' learning outcomes in the short-term and long-term perspective are affected. In this study we have worked with learning study as a method, and the results are based on analyses of three learning studies made up of three lessons each. The results show how one pattern of contrasts allows the students to look critically upon their previous knowledge and make them find new ways of seeing the object of learning. This pattern has also been found to be more powerful in preparing students for future learning, since it seems to generate new learning (generative learning) after the learning situation itself. 

  • 29.
    Holmqvist, Mona
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD).
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Wernberg, Anna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Variation theory: an organizing principle to guide design research in education2008Inngår i: Handbook of design research methods in education: innovations in science, technology, engineering, and mathematics learning and teaching / [ed] Kelly, A.E., Lesh, R.A., Baeck, J.Y., New York: Routledge , 2008, 111-130 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 30.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Ad hoc i lärarvardagen med IKT som intention och realitet2006Inngår i: Education widens democracy: Nordisk Förening för Pedagogisk Forskning (NFPF) 34:e kongress, Örebro, Sverige, 9-11 mars 2006, 2006Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 31.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Att skapa läroplan för de yngsta barnen i förskolan: barns perspektiv och nuets didaktik2013Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This thesis takes as one point of departure the concept of the expanded curriculum where curricula encompass both the formal steering documents, as well as that which goes on within the framework of preschool education and through the actors in preschools. The overarching purpose is therefore to generate knowledge about what conditions for learning the work of teachers make possible when curricula are created in preschool settings for children aged between 1 and 3. The purpose is also to contribute with knowledge about what these created curricula would mean for children’s agency, and the importance they can have for children’s opportunities for learning and development. The three empirical studies consist of digitally recorded interviews with teachers and video observations with a focus on teachers’ communication with children in preschool. The discussion in the overarching text is constructed around three aspects that emerge in the overall results of the studies. First, the studies reveal how teachers’ work can be likened to a limiting curriculum which, on the one hand, is entirely child-centered, with the children as seen actors, but, on the other, can be interpreted as entirely teacher-centered. Secondly, there is the discussion about the affirmative curriculum, where children are presented as affirmed actors. In other words, content becomes those things that children are interested in, and their modes of expression are seen, affirmed and often repeated. Finally there is the discussion about the possibilities and dilemmas related to an expanding curriculum where children are regarded and treated as real actors in the sense that their intentions and expressions are taken seriously as relevant challenges. The current curriculum text for Swedish preschool can, in this sense, be seen as an obstacle in that its formulations are extremely broad-based, as discussed related to the results of this thesis.

  • 32.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Barn och läroplan möts i undervisning: exemplet snö2016Inngår i: Naturvetenskap i ett förskoleperspektiv: kreativa lärandeprocesser / [ed] Susanne Thulin, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2016, 125-135 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 33.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Communication with young children in preschool: the complex matter dealing with child perspectives and curriculum2012Inngår i: 22nd EECERA conference: pre-birth to three: identities, learning, diversities, 2012, 218- s.Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This presentation aims to share results from a study concerning the preschool teacher as a curriculum-maker to preschool. The research question addressed is “what is characteristic for the curriculum offered, as it appears in one teacher’s verbal communication with 1-3 year old children?”. The study is carried out in Sweden and the research area is motivated by the need for knowledge about the implications that a goal-oriented preschool curriculum and broad discretion for teachers might imply for activities in preschool. A qualitative case study with a narrative approach has been adopted and follows the Swedish research council guidelines and ethical rules in social science research. Empirical data consists of videotaped observations of communication between a single teacher and a number of children aged between 1 and 3 during one morning in preschool. The results show that the teacher has an idea of bringing up and to conceptualize children’s near surroundings. Further on there is an idea of inclusion and to teach children different abilities. They also show that the teacher frequently uses questions as a means of communication, where a large number of shifts between different children and different issues are particularly characteristic. Although this contributes to a child perspective, it also implies a teacher-centred position and a fragmented way of exercising the discretion vis-à-vis the curriculum. The findings are discussed and related to curriculum theory and to early childhood perspectives. This research is expected to have impact on understandings of how preschool teachers deal with their teaching assignment for the youngest children in preschool.

  • 34.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Creating curriculum in preschool context: focus on qualitative differences in teachers' communication with the youngest children2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The purpose of this article is to describe and analyze how teachers ways to communicate with children in preschool contribute to conditions for children's learning and development, and thereby to how curriculum is created. The curriculum as concept (Gundem, 1997; Vallberg Roth, 2001) is used both for the policy documents concerning preschool and for what is actually said and done in pedagogical contexts. Central to the preschool educational work is the communication that takes place between teachers and children. Hundeide (2002) describes communication as a dialogic interaction with verbal, non-verbal and physical interaction between adults and children. This means that adults’, in this case teachers, speech and actions are considered dependent on what children express and a sense of caring is created between people who interact (ibid.). Communication can in turn be said to contribute to the shaping of a social structure which, according to Giddens (1984) takes place at different levels of consciousness and whose duration varies. With that as a starting point communication between children and teachers in preschool can be studied as a contribution to the preschool curriculum is created, maintained and changed over time, but also as a contribution to how children's learning conditions here and now can be understood. The underlying data is from an observational study conducted in Swedish preschool where teachers communicate with 1-3 year old children. 4 teachers were shadowed (Czarniawska, 2007) and filmed during their everyday work in preschool. Ethical issues in research in all events are crucial (Research Council, 2002) and especially when it involves people who, like the youngest children, can not make their case or assess potential research impact (Heikkilä & Sahlström, 2003). This has been the subject of specific ethical considerations in this study. Shiers model (2001) for children's participation has in a qualitative analysis inspired the construction and use of analytical concepts. The study's results show qualitative differences in teachers' communication of content and in how they listen into and make use of children's own expressions. Overall, it contributes to a curriculum in which teachers' awareness of and challenge of children's perspectives and opportunities in conjunction with the formulated intentions of the curriculum seems both limiting and expanding. The discussion highlights the findings related to curriculum theory (Evans, 1975, 1982), social theory (Giddens, 1984), and childhood perspectives (Halldén, 2003; Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2003).

  • 35.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Förskollärares handlingsutrymme och barns perspektiv i förskola för de yngsta barnen2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 36.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Förskollärares kommunikation med de yngsta barnen i förskolan: med fokus på kvalitativa skillnader i hur ett innehåll kommuniceras2016Inngår i: Nordisk Barnehageforskning, ISSN 1890-9167, E-ISSN 1890-9167, Vol. 12, nr 1, 1-16 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to describe and analyze how preschool teacher’s ways to communicate with the youngest children in preschool contributes to conditions for children's learning. Data has been gathered from four Swedish preschools where observations were conducted to study teachers' communication with 1-3 year old children. The results of the study showed qualitative differences in teachers’ communication about a content. One conclusion is that a broad repertoire of ways to communicate seems to favor conditions for children as actors to jointly expand the content in focus. Another conclusion is that the repertoire of children's actions and expressions made possible appears to be related to qualitative differences in teachers’ communication.

  • 37.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Kvalitativa skillnader i lärares kommunikation med de yngsta barnen i förskolanManuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
  • 38.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Nuets didaktik: förskolans lärare talar om läroplan för de yngsta2011Licentiatavhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Studien som ligger till grund för detta licentiatarbete syftar till att utveckla kunskap om hur den läroplan för de yngsta ser ut så som den beskrivs av förskolans lärare. Fokus läggs på den beskrivna läroplanens innehåll och arbetsformer och på vad som karakteriserar verksamheten för de yngsta barnen i förskolan. De teoretiska utgångspunkter som används är läroplansteori för yngre barn samt i viss mån även barndomsperspektiv med koppling till barndomspsykologi, barndomssociologi och barndomspedagogik. Det är en kvalitativ studie vars empiri består av data från 15 transkriberade och analyserade samtalsintervjuer med lärare som arbetar med förskolans yngsta barn i åldrarna 1-3 år. Metodansatsen är fenomenografisk vilket i analysen gett verktyg att urskilja kvalitativt skilda beskrivningskategorier av innehåll, arbetsformer och karakteristiska drag för förskolans verksamhet. Resultaten visar att läraruppdraget framstår som unikt på det sättet att arbetet med barns lärande och utveckling huvudsakligen tycks ske här och nu och i mindre utsträckning utifrån en planerad verksamhet. Det har resulterat i begreppet nuets didaktik. Begreppet grundar sig i lärares beskrivningar av innehåll och arbetsformer i vilka gemensamma drag är konkretion, tidsaspekten samt ett tydligt barnperspektiv kopplat till didaktikens utgångspunkter vad, hur, varför, vem, var och när. Vidare visar resultaten att för dessa lärare är personlighetsutveckling och social anpassning det ojämförbart väsentligaste syftet med de yngsta barnens lärande och utveckling samt att lek har samma dignitet som specifika innehåll så som naturvetenskap och matematik. Ett starkt barnperspektiv reser frågor kring barns och lärares ansvar i lärandeprocessen såväl som utveckling respektive bevarande av förskolans verksamhet. I studien diskuteras även det karakteristiska i verksamheten för de yngsta relaterat till kontinuitet i utbildningssystemet.

  • 39.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Nuets didaktik i undervisning med förskolans yngsta barn2017Inngår i: Förskolans yngsta barn: perspektiv på omsorg, lärande och lek / [ed] Pramling Samuelsson, Ingrid & Jonsson, Agneta, Stockholm: Liber, 2017, 211-222 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 40.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Preschool teachers talk about curriculum for the youngest children: What happened to aesthetics in preschool?2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The intention of this presentation is to discuss the role of education in preschool for children 1-3 years of age. It´s one angle of a study made in some Swedish preschools in 2009. The main study aims to develop knowledge concerning what the curriculum looks like that is described by teachers working with the youngest children in early childhood education. Focus is on descriptions of the what and the how in the curriculum, eg. what children should learn and how they can learn and also what is characteristic for early childhood education concerning the youngest children. A theoretical mapping of Scandinavian preschool research shows that only a few of the studies concern the youngest children, which contributes to the direction of this study’s interest. An interviewstudy with semistructured questions was carried out with 15 teachers who are working with children 1-3 years old in five different preschools. In this presentation I discuss and analyze some of the findings from the main study related to curriculumtheory and to different paradigms holding childhood perspectives. Childhood sociology, childhood psychology and childhood pedagogy constitutes a background to questions concerning child perspectives and the children and teachers as actors doing preschool. The results show that teaching assignment seem to be unique while the responsibility is to deal with and manage a large amount of care, education and learning on the spot. One concept evolved from the study is “a didactic in terms of the present moment”. It’s closely connected to the didactic questions what, how, why, who, where and when and important aspects are time, concreteness and a child perspective. In these teacher’s descriptions, children’s interests and needs seem to be more strong guidelines than intentions of the curriculum. Corresponding to childhood perspectives (Sommer, Pramling Samuelsson & Hundeide, 2010; Corsaro, 2005), this indicates a view of the child as competent and having the equal rights as adults. Another result is teacher’s sayings that self-esteem and self-confidence are prime abilities for children to achieve before they can learn anything else. This at the same time indicates an opposing view of the child as incompetent to learn until they reach certain amounts of these abilities. Further in these teachers’s outspoken curriculum the role of play is described as essential in preschool as science and mathematics while aestethics is hardly mentioned. I argue that this is can be seen as a sign of an approach to more school-like activities. This is in contrast to  other research where preschool teachers position themselves as being against “schoolifying” in preschool (Enö, 2005). Related to curriculumtheory (Evans, 1982) for the youngest the results show a childcentered position and a broad interpretation of what are characteristic grounds for preschool activities. Teachers in preschool have an important work in order to achieve quality in children’s learning and development (Sheridan, 2001). Therefore it’s essential to discuss what could be the consequences if children never choose or are interested in some pedagogical content as aestethics and if teachers follow children’s intentions more than the curriculum.

  • 41.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Preschool teachers talk about curriculum for the youngest children. What is essential to learn in preschool?2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The intention of this presentation is to discuss the role of education in preschool for children 1-3 years of age. It´s one angle of a study made in some Swedish preschools in 2009. The main study aims to develop knowledge concerning what the curriculum looks like that is described by teachers working with the youngest children in early childhood education. Focus is on descriptions of the what and the how in the curriculum, eg. what children should learn and how they can learn and also what is characteristic for early childhood education concerning the youngest children. A theoretical mapping of Scandinavian preschool research shows that only a few of the studies concern the youngest children, which contributes to the direction of this study’s interest. An interviewstudy with semistructured questions was carried out with 15 teachers who are working with children 1-3 years old in five different preschools. In this presentation I discuss and analyze some of the findings from the main study related to curriculumtheory and to different paradigms holding childhood perspectives. Childhood sociology, childhood psychology and childhood pedagogy constitutes a background to questions concerning child perspectives and the children and teachers as actors doing preschool. The results show that teaching assignment seem to be unique while the responsibility is to deal with and manage a large amount of care, education and learning on the spot. One concept evolved from the study is “a didactic in terms of the present moment”. It’s closely connected to the didactic questions what, how, why, who, where and when and important aspects are time, concreteness and a child perspective. In these teacher’s descriptions, children’s interests and needs seem to be more strong guidelines than intentions of the curriculum. Corresponding to childhood perspectives (Sommer, Pramling Samuelsson & Hundeide, 2010; Corsaro, 2005), this indicates a view of the child as competent and having the equal rights as adults. Another result is teacher’s sayings that self-esteem and self-confidence are prime abilities for children to achieve before they can learn anything else. This at the same time indicates an opposing view of the child as incompetent to learn until they reach certain amounts of these abilities. Further in these teachers’s outspoken curriculum the role of play is described as essential in preschool as science and mathematics. I argue that this is can be seen as a sign of an approach to more school-like activities. This is in contrast to  other research where preschool teachers position themselves as being against “schoolifying” in preschool (Enö, 2005). Related to curriculumtheory (Evans, 1982) for the youngest the results show a childcentered position and a broad interpretation of what are characteristic grounds for preschool activities. Teachers in preschool have an important work in order to achieve quality in children’s learning and development (Sheridan, 2001). Therefore it’s essential to discuss what could be the consequences if children never choose or are interested in some pedagogical content and if teachers follow children’s intentions more than the curriculum.

  • 42.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    På stående fot2012Inngår i: Förskoletidningen, ISSN 1402-7135, Vol. 37, nr 2, 6-11 s.Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 43.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Samlingsrapport för forskningscirkel med inriktning Förskola för de yngsta barnen Högskolan Kristianstad HT 15-VT 162016Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 44.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Samlingsrapport för forskningscirkel med inriktning Förskola för de yngsta barnen-språk och kommunikation Högskolan Kristianstad HT 15-VT 162016Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 45.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    What is special for preschool education?2010Inngår i: Active citizenship: abstracts, Malmö: Nordic Educational Research Association (NERA) , 2010, 41- s.Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 46.
    Jonsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Pramling Samuelsson, Ingrid
    Göteborgs universitet.
    Lek och undervisning hand i hand för de yngsta barnen i förskolan?2017Inngår i: Förskolans yngsta barn: perspektiv på omsorg, lärande och lek / [ed] Pramling Samuelsson, Ingrid & Jonsson, Agneta, Stockholm: Liber, 2017, 91-100 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 47.
    Jonsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Att göra bruk av barns perspektiv2013Inngår i: Barndom, lärande och ämnesdidaktik / [ed] Ingrid Pramling Samuelsson, Ingegerd Tallberg Broman, Lund: Studentlitteratur, 2013, 43-58 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 48.
    Jonsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Ljung Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Ways of dealing with science learning: a study based on Swedish early childhood education practice2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The Swedish school system offers curriculum-based early childhood education (ECE) organised as preschool (for 0–5-year-olds) and preschool class (for 6-year-olds).The intention to create a playful and educational environment based on children ’s perspectives, interests, and questions is strongly based on historical and cultural traditions. This article develops knowledge of ECE teachers ’approaches to science-learning situations. The study applies a phenomenographic approach.The analysis is based on approximately 9.5 hours of video documentation of teacher-led and child-initiated Swedish ECE science activities. We identified two descriptive categories and four subcategories dealing with science-learning situations: (A) making anything visible, containing the three subcategories (Aa) addressing everyone, (Ab) addressing everything, and (Ac) addressing play and fantasy; and (B) creating a shared space for learning (Ba) addressing common content. These categories are related to how efforts to take advantage of children ’s perspectives are interpreted and addressed in educational practice. The article discusses and exemplifies the use of various categories and their potential implications for ECE learning practice.

  • 49.
    Jonsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Williams, Pia
    Department of Education, Communication and Learning, University of Gothenburg.
    Communication with young children in preschool: the complex matter of a child perspective2013Inngår i: Early Child Development and Care, ISSN 0300-4430, E-ISSN 1476-8275, Vol. 183, nr 5, 589-604 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article discusses results obtained from a study on the contribution of the preschool teacher as a curriculum-maker in preschool. The research question addressed is ‘what is the characteristic for the curriculum offered, as it appears in one teacher's verbal communication with 1–3-year-old children?’ The research area is motivated by the need for knowledge about the implications that a goal-oriented preschool curriculum and broad discretion for teachers might imply for activities in preschool. This study was carried out in Sweden, and the empirical data consist of videotaped observations of communication between a single teacher and a number of children aged between one and three during one morning in preschool. The results show that the teacher frequently uses questions as a means of communication, where a large number of shifts between different children and different issues are particularly characteristic. Although this contributes to a child perspective, it also implies a teacher-centred position and a fragmented way of exercising the discretion vis-à-vis the curriculum. The findings are discussed and related to curriculum theory and to early childhood perspectives.

  • 50.
    Jonsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Williams, Pia
    Göteborgs universitet.
    Pramling Samuelsson, Ingrid
    Göteborgs universitet.
    Teaching toddlers in preschool2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
12 1 - 50 of 81
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf