hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 21 of 21
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abrahamsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    "Det var inte så lätt som vi trodde": tvärsektoriell samverkan på en familjecentral2007Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 84, nr 6, 529-540 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Samarbete och samverkan tas ofta för givet som något gott. Men trots höga förväntningar på positiva effekter är det svårare än vad många förväntar sig. Familjecentralen som den här artikeln handlar om är ett exempel på hur tvärsektoriell samverkan kan se ut i praktiken. Personalen har tillsammans med en forskare studerat samarbetets grundvalar och i artikeln diskuteras det spänningsfält som personalen på grund av samlokalisering befinner sig i och som innebär såväl hinder som möjligheter för samarbete. För att skapa gynnsamma förutsättningar för tvärsektoriellt samarbete i en samlokaliserad verksamhet behöver följande aspekter diskuteras och övervägas. - Moderorganisationernas ledning behöver se över ekonomiska och administrativa rutiner för familjecentralen och skapa yttre förutsättningar i form av handledning och tid för lärande och utveckling inom gruppen. - Personalen behöver tänka över betydelsen av sin egen och professionens utveckling samt aspekter av den organisationskultur som de representerar och bär upp. Olikheter kan bli bränsle för lärande och utveckling i gruppen, som i sin tur kan leda till en utveckling och nytänkande i verksamheten och man kan undvika att olikheter blir grogrund för samarbetsproblem.

  • 2.
    Abrahamsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Agevall, Lena
    Linnéuniverstitet.
    Immigrants caught in the crossfire of the projectification of the welfare sector: short time solutions of long term problems2010Inngår i: Diversity in Health and Care, ISSN 1759-1422, E-ISSN 1743-4904, Vol. 7, nr 3, 201-209 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this article we use two immigrant projects, operating in a Swedish context, as a basis for discussing and analysing the potential of joint projects as a tool for change in human welfare service organisations that target the general public. The extensive use of projects in the development of a slimmed-down public sector can be seen as originating from the contradictory promises of projects regarding flexibility and rationality in the new public management context. Projects are also used as a way to obtain more resources for specific long-term needs, but they are seldom implemented as intended in the regular 'mainstream' organisation. Therefore the long-term development of social services and healthcare for immigrants remains inadequate. It appears that politicians, managers and civil servants prefer to focus on the positive aspect of projects to legitimate the organisations and to bring about change by targeting and steering activities. However, they tend to overlook the negative consequences of using projects, and there is a risk that a backlash will undermine the legitimacy of organisations. Citizens and participants in general, and immigrants in particular, experience frustration and distrust as a result of the short-term nature of project-based action. The problems that the projects were expected to address may remain, or even increase.

  • 3.
    Abrahamsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Agevall, Lena
    Växjö universitet.
    Välfärdssektorns projektifiering: kortsiktiga lösning av långsiktiga problem2009Inngår i: Kommunal ekonomi och politik, ISSN 1402-8700, Vol. 13, nr 4, 35-60 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this article we use two immigrant projects to identify similarities and consequences in order to discuss and analyse outwarding collaborative projects in human service organizations as a tool for change. The heavy use of projects in a slimmed public sector originates from projects’ contradictory promises of flexibility and effectiveness in the New Public Management context. Usually projects are used as a way to get more resources to long-term needs but are seldom implemented as planned in the regular organisation. Seemingly politicians, management and civil servants preferred are focusing on the positive side of projects as means to legitimate the organizations and to bring change by targeting and steering activities. However, they tend to overlook the negative consequences from projects. Citizens and participants experience frustration and distrust. The long-term development in organizations is scarce. Projects are seldom implemented meanwhile as the problems the projects were expected to target still are remaining or even are increasing.

  • 4.
    Abrahamsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Andersson, Joyce
    Springett, Jane
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Building bridges or negotiating tensions?: experiences from a project aimed at enabling migrant access to health and social care in Sweden2009Inngår i: Diversity in Health and Care, ISSN 1759-1422, E-ISSN 1743-4904, Vol. 6, nr 2, 85-95 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A current challenge for many European countries is to enable forced migrants to access health and social care that meets their needs. One solution is to use paraprofessionals - that is, trained individuals who are not professionals - to act as bridge-builders between minority communities and the health and social care sectors. This paper explores the development of a quality improvement project in Sweden. The project aimed to recruit and train forced migrants who had lived in Sweden for more than five years to act as bridge-builders. The aim was to use their unique experiences and knowledge in two ways - to work with service staff in developing new ways of working, and to become culturally competent paraprofessionals working with their own communities. This paper focuses on how an understanding of the role evolved as the participants reflected on their experiences and undertook an inquiry process culminating in the development of three possible models of what the task of a bridge-builder should be in developing culturally appropriate health and social services that are responsive to the needs of forced migrants. The conclusion reflects on what was learned and how the experiences from this project may be useful for others who are struggling with the same kind of problem in Sweden and in other countries.

  • 5.
    Abrahamsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Bing, Vibeke
    Backa Läkarhusgruppen Göteborg.
    Familjecentralen: mervärde för alla föräldrar genom samlokalisering?2011Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 88, nr 2, 100-109 s.Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Barnens hälsa påverkas redan tidigt i livet av föräldrarnas livsvillkor. Låg social status, brist på vänner och stress tidigt i livet leder till hälsoskillnader. Familjecentraler med en öppen förskola och förebyggande socialt arbete är en tidig insats och en lågriskstrategi som riktar sig till alla. Den har goda förutsättningar för att stärka föräldrarnas tillit och gemenskap med andra och kan bidra till att minska hälsoskillnader genom att främja barnens hälsoutveckling. Syftena med utvärderingen av de 16 familjecentralerna var att undersöka i vilken mån besökarna är representativa för befolkningen i upptagningsområdet och av vilka anledningar föräldrarna besöker öppna förskolan på familjecentralen. Jämförelse mellan befintlig befolkningsdata i upptagningsområdena och föräldrabesökares bakgrundsdata visar att familjecentralen i huvudsak når en representativ del av befolkningen. Föräldrar använder sig av familjecentralen för att få råd, utbyte av erfarenheter, barnens skull och att umgås med andra. I synnerhet för invandrare har familjecentralen stor betydelse för att komma in i det svenska samhället.

  • 6.
    Abrahamsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Bing, Vibeke
    Backa Läkarhusgruppen Göteborg.
    Föräldraskapande och professionell följsamhet på familjecentralers öppna förskolor: en programteori2011Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 88, nr 2, 122-132 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Familjecentralens verksamhetsidé för öppna förskolan på familjecentraler – formulerat som en hypotes - har utvärderats steg för steg genom samla in data på sammanlagd sex familjecentraler för att pröva hållbarheten i hypotesen. Utvärderingen visar på ett föräldraskapande bland småbarnsföräldrar genom att de lär sig om barn och föräldraskap, får möjlighet att utöka sitt sociala kontaktnät och att bara vara i en trygg omgivning där socialt stöd finns till hands. De får tillsammans med andra känna sig ’good enough’ som en vanlig förälder med ett normalt barn. Professionell följsamhet utmärker personalens arbetssätt. De bedömer den ”mognadsgrad” som föräldern befinner sig i för att söka stöd och anpassar sitt förhållningssätt till föräldern genom fysiskt avstånd och djup i samtalet. På så vis kan pedagogiska, sociala och psykologiska mekanismer triggas igång och förklara de resultat som föräldrar upplever för dem själva och deras barn. Artikeln avslutas med en omformulerad hypotes om öppna förskolors verksamhet på familjecentraler.

  • 7.
    Abrahamsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Bing, Vibeke
    Tema: Familjecentraler: vad är en familjecentral?2011Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 88, nr 2, 98-99 s.Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 8.
    Abrahamsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Bing, Vibeke
    Löfström, Mikael
    Högskolan Borås.
    Familjecentraler i Västra Götaland: en utvärdering2009Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 9.
    Abrahamsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Samarasinghe, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Open pre-schools at integrated health services: a program theory2013Inngår i: International Journal for Integrated Care, ISSN 1568-4156, Vol. 13, e014- s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Introduction: Family centres in Sweden are integrated services that reach all prospective parents and parents with children up to their sixth year, because of the co-location of the health service with the social service and the open pre-school. The personnel on the multi-professional site work together to meet the needs of the target group. The article explores a program theory focused on the open pre-schools at family centres.

    Method: A multi-case design is used and the sample consists of open pre-schools at six family centres. The hypothesis is based on previous research and evaluation data. It guides the data collection which is collected and analysed stepwise. Both parents and personnel are interviewed individually and in groups at each centre.

    Findings: The hypothesis was expanded to a program theory. The compliance of the professionals was the most significant element that explained why the open access service facilitated positive parenting. The professionals act in a compliant manner to meet the needs of the children and parents as well as in creating good conditions for social networking and learning amongst the parents.

    Conclusion: The compliance of the professionals in this program theory of open pre-schools at family centres can be a standard in integrated and open access services, whereas the organisation form can vary. The best way of increasing the number of integrative services is to support and encourage professionals that prefer to work in a compliant manner.

  • 10.
    Abrahamsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Springett, Jane
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Karlsson, Leif
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Håkansson, Anders
    Department of Community Medicine, Lund University.
    Ottosson, Torgny
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Some lessons from Swedish midwives' experiences of approaching women smokers in antenatal care2005Inngår i: Midwifery, ISSN 0266-6138, E-ISSN 1532-3099, Vol. 21, nr 4, 335-345 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: to describe the qualitatively different ways in which midwives make sense of how to approach women smokers. DESIGN, SETTING AND PARTICIPANTS: a more person-centred national project 'Smoke-free pregnancy' has been in progress in Sweden since 1992. Using a phenomenographic approach, 24 midwives who have been regularly working in antenatal care were interviewed about addressing smoking during pregnancy. FINDINGS: four different story types of how the midwives made sense of their experiences in addressing smoking in pregnancy were identified: 'avoiding', 'informing', 'friend-making', 'co-operating'. KEY CONCLUSION: the midwives' story types about how they approached women who smoke illustrated the difficulties of changing from being an expert who gives information and advice to being an expert on how to enable a woman in finding out why she smoked and how to stop smoking. IMPLICATIONS FOR PRACTICE: health education about smoking that is built on co-operation and dialogue was seen by the midwives as a productive way of working. The starting point should be the lay perspective of a woman, which means that her thoughts about smoking cessation are given the space to grow while she talks.

  • 11.
    Abrahamsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Springett, Jane
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Karlsson, Leif
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Ottosson, Torgny
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Making sense of the challenge of smoking cessation during pregnancy: a phenomenographic approach.2005Inngår i: Health Education Research, ISSN 0268-1153, E-ISSN 1465-3648, Vol. 20, nr 3, 367-378 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In general, most women are familiar with the need to stop smoking when they are pregnant. In spite of this, many women find it difficult to stop. Using a phenomenographic approach, this study explored Swedish pregnant and post-pregnant women's ways of making sense of smoking during pregnancy. A total of 17 women who either smoked throughout pregnancy or stopped smoking during pregnancy were interviewed. Five different story types of how they are making sense of smoking during pregnancy were identified: smoking can be justified; will stop later; my smoking might hurt the baby; smoking is just given up; smoking must be taken charge of. Based on the study it is argued that the approach used in health education in relation to smoking cessation in antenatal care needs to move from information transfer and advice-giving to the creation of a dialogue. The starting point should be the woman's knowledge, concerns, rationalizations and prejudices. A model is suggested in which a woman may move in a space on three axes depending on life encounters, dialogue and reflections on meaning. The goal in health education would be to encourage movement along three axes: 'increase of self-efficacy towards control', 'increase awareness by reflection on meaning of the smoking issue' and 'avoidance of defense of the smoking behavior'.

  • 12.
    Ander, Birgitta
    et al.
    Jönköping University.
    Abrahamsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Bergnehr, Disa
    Jönköping University.
    'It is ok to be drunk, but not too drunk': party socialising, drinking ideals, and learning trajectories in Swedish adolescent discourse on alcohol use2017Inngår i: Journal of Youth Studies, ISSN 1367-6261, E-ISSN 1469-9680, Vol. 20, nr 7, 841-854 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study explores adolescent reasoning behind the use of alcohol at different types of parties, often house parties, and about the strategies to achieve maturity and prevent losing control. The data consist of semi-structured interviews with 23 adolescents aged 16-18 years (16 males and seven females). The interview transcripts were analysed using an inductive, thematic approach. All informants had personal experience with drinking at parties in different social settings. Our results suggest that the process of learning how to drink, often through failure in terms of being intoxicated, is important for adolescents' who strive to control their alcohol intake resulted in a good time and a break from everyday life. Furthermore, the results indicate that different social settings and party types engender different drinking patterns. Maturity and controlled conduct come across as desired ideals that provide a person with symbolic capital and thus, social status.

  • 13.
    Augustinsson, Sören
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Om organiseringsprocessers komplikationer för utveckling av lean service i en kommun2013Inngår i: Lean i arbetslivet / [ed] Per Sederblad, Stockholm: Liber, 2013, 190-211 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 14.
    Augustinsson, Sören
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Utveckling av generell kunskap2013Inngår i: Aktionsforskning i vård och omsorg: tillämpning och teori / [ed] Liselotte Jakobsson, Malmö: Gleerups Utbildning AB , 2013, 125-140 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 15.
    Augustinsson, Sören
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Vetenskapsteori och vetenskapsfilosofi2012Inngår i: Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård / [ed] Granskär, M. Höglund-Nielsen, B., Lund: Studentlitteratur, 2012, 15-26 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 16.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Ericsson, Ulf
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap.
    Planering i komplexa verksamheter2013Inngår i: Chefstidningen, ISSN 2000-3498, nr 3, 48-51 s.Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 17.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Ericsson, Ulf
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap.
    Pettersson, Pär
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    On the organisation of sustainable prerequisites for the subjective well-being and growth of individuals2012Inngår i: Vulnerable Groups & Inclusion, ISSN 2000-8023, Vol. 3, 18938- s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The effects that work has on individuals are not unknown. The importance of work in terms of the subjective well-being and growth of individuals through their work, however, is not as extensively discussed and documented. Risk factors and unhealthy factors have long been discussed at the expense of positive conditions for well-being and personal growth. We like to call work with that type of potential regenerative work. Hence, that is the type of work that we have chosen to focus on in this study. The following research objectives have guided us through the study: Which everyday work processes may contribute to sustainable prerequisites for the subjective well-being and growth of individuals? The study takes an explorative approach to two workplaces - a care unit at a hospital and a manufacturing company. Our aim is to increase the understanding of prerequisites for the well-being and growth of individuals through their work. Three themes emerged in this type of regenerative work: performance, general overview and participation, and dialogue. These themes are problemised by looking at their potential in relation to the organisation of the work. Prerequisites for performance, general overview and participation, and finally dialogue prove to be more efficient in contexts where the complexity of the work and organisation is acknowledged and where there is room for inter-subjective sense-making and self-organising.

  • 18.
    Bing, Vibeke
    et al.
    Högskolan Kristianstad.
    Abrahamsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Vem annars ska göra det vi gör - om socialt arbete på familjecentral2011Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 88, nr 2, 144-154 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Med familjecentralen stärks socialtjänstens ställning som förebyggande aktör. I syfte att förstå hur arbetet fungerar och om man kan hävda att de gör tidiga insatser deltog socionomer från tio familjecentraler i en form av forskningscirkel, som används för att utveckla verksamheter. Lärandet ägde rum med hjälp av samtal, reflektion och frågeställningar utifrån egna erfarenheter. Andras förväntningar hade väckt den övergripande och kritiska frågan om ett arbete som vänder sig till alla kan gagna föräldrar och barn med större behov?

    Svaret är att familjecentralens helhet och generella nivå i själva verket är en förutsättning för att tidigt upptäcka familjers behov av stöd. Socionomerna blir lätta att nå, kommer in tidigt, avvärjer destruktiva processer och är tillgängliga över tid. Genom att föräldrar utifrån sin livsvärld använder sig av familjecentralen omväxlande för lek, lärande, umgänge och stöd utvecklas en ny professionalitet där socialtjänsten kommer in på rätt plats, vid rätt tid med service och insatser, som motsvarar behoven hos målgruppen.

  • 19.
    Bing, Vibeke
    et al.
    Backa Läkarhusgruppen Göteborg.
    Johannesson, Kerstin
    VG-region.
    Stål, Maggie
    Familjecentralen Källan i Kristinehamn.
    Espling Huzell, Anna
    Familjehuset Trädet i Västra Frölunda Göteborg.
    Henriksson, Maja
    Familjehuset Trädet i Västra Frölunda Göteborg.
    Tornbjer Tullberg, Marie
    Familjecentralen Solstrålen i Rosengård Malmö.
    Virdebo, Anette
    Familjecentralen Solstrålen i Rosengård Malmö.
    Briland, Lena
    Familjecentralen Framgången Vaggeryd.
    Lindsted, Kristina
    Norrby familjecentral Borås.
    Abrahamsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Det har både blivit lättare och svårare - om det nya i att arbeta på familjecentraler2011Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 88, nr 2, 133-143 s.Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den här artikeln utgår ifrån personalens perspektiv. Första delen är resultat från en enkätstudie som fokuserar på hur personal förändrat sitt sätt att arbeta sedan de började arbeta på familjecentral. De flesta upplever att eftersom de har andra professioner i samma hus lättare upptäcker familjer med extra behov av stöd och bättre kan fokusera på sina egna arbetsuppgifter. Som fördjupning av svaren i enkäten har olika personalkategorier ombetts skriva en kortfattad berättelse om sitt eget arbete på familjecentral. Sjuksköterskor, barnmorska, psykolog, socionom, förskollärare, bibliotekarie och samordnare berättar hur de arbetar. Slutsatserna från artikeln är att familjecentraler kan ses som ett svar på att stödet till blivande och småbarnsföräldrar har utökats på de områden som den traditionella mödra- och barnhälsovården har sett som problematisk att möta. Sannolikt ökar förutsättningarna för att de som behöver extra stöd också kan få möjlighet till detta under förutsättning att extra stöd finns när familjecentralens resurser inte räcker till.

  • 20.
    Holmberg, Leif
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Organisatorisk Samverkan.
    Augustinsson, Sören
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Genell, Kristina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Governance, Regulation, Internationalization and Performance (GRIP).
    Sustainable effectiveness in (public) service production2013Inngår i: 22nd Nordic Academy of Management Conference held at University of Iceland, Reykjavík, 21-23 August, 20132013On Practice and Knowledge Eruptions: final program and abstracts, 2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 21.
    Petersson, Pia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Augustinsson, Sören
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Coordinated care planning in public health care in Sweden2012Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The objective of this paper is to describe, increase the understanding of, and contribute to a theoretical development of how to look at care planning in public health care in Sweden. By transferring some of the medical care from hospitals to a patient's actual home in the 1990s, valuable beds at hospitals were made available to other patients. Patients who have been properly medically treated at hospitals should be discharged from the hospital as soon as possible. This enables a transferral of aftercare to the patient's home or to a municipally organised living accommodation for e.g. the elderly. In order to make sure that patients receive continued care after their discharge from the hospital, Sweden introduced a law concerning co-ordinated care planning (SOSFS 2005:27). This law prescribed that professionals at hospitals should work together with the patient, close kin and caretaker representatives (primarily in the patient's municipal) in order to agree on the need for continued care. In practice this means that an assistance administrator (the person who makes decisions concerning municipal care efforts) a nurse from the municipal home health care system, a nurse from the hospital department at which the patient was admitted, alongside with the patient and his or her close kin should form a care planning team who meet in order to plan the continued need for care. Ultimately the doctors have formal responsibility. In addition to this law, there are agreements between the county council responsible for the medical care and municipals responsible for home health care, well prepared routines for practical approaches, as well as IT support making sure that information is properly transferred to safeguard the safety of the patient and smooth processes (Region Skåne 2011). Despite legislations, governing and control, there are a number of problems when it comes to actual co-ordinated care planning, why is that so? (Augustinsson 2010; Judge 2003; Czarniawska and Lindberg 2006; Lidén 2009; Lindström 2011). This was the basis of the research assignment, i.e. studying actual events behind co-ordinated care planning and developing theoretical models that may be of use to the care planning team. Rather than focusing on the research objective, we asked "What happens in the process of co-ordinated care planning?" This question formed the basis of ten semi-structured interviews with nurses working with co-ordinated care planning at a hospital. We focused on events, interpretations, experiences and emotions in order to follow up with questions that could offer more details on descriptions and analyses. At the introductory phase of the analysis of the transcribed interviews, we asked the following questions "What is going on here?" and "What do the natives [professionals] think they are up to?" From these analyses of the empirical material (interviews as well as documents) and previous theoretical viewpoints of researchers and their knowledge of the field, one overall question emerged: "What happens in the gap between formal structure such as legislations, routines and standardised procedures, and the informal meaning actual co-ordinated planning processes?" The empirical material also included observations of mutual meetings at the hospital between nurses working with co-ordinated planning. The empirical material, based on the answers to the questions above, have later been addressed from various theoretical aspects in order to open up and create new perspectives on events and new theoretical models. This approach means that neither empirical material nor theories are taken for granted. The conclusion of the study, albeit preliminary, is that too many routines and regulations in a co-operation will make professionals unable to see solutions found outside of the predetermined boundaries. The detail level of regulations may be such a problem. This has been frequently discussed and is a known phenomenon among researchers studying knowledge development, safety and quality in organisational work (Dreyfus and Dreyfus 2003; Weick 2009).

1 - 21 of 21
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf