hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 20 of 20
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Governance, Regulation, Internationalization and Performance (GRIP).
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    On discharge planning  : dynamic complex processes – uncertainty, surprise and standardisation2015Inngår i: Journal of Research in Nursing, ISSN 1744-9871, E-ISSN 1744-988X, Vol. 20, nr 1, 39-53 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    How can discharge planning (DP) for patients who require care in the home following a period in hospital be understood and developed through the lenses of complexity theory? With the help of complexity theory and practice-based narrative research this study discloses the formal routines and complex dynamic practices that are associated with DP. A study of the literature established that there was an almost total absence of complexity-theoretical perspectives on interpreting and developing DP.                 

    The researchers collected narratives about the DP processes using qualitative interviews with the nurses responsible for this in a hospital ward: these were audio-recorded and transcribed verbatim. They also participated in and documented meetings where these nurses, as a group, discussed DP.                 

    The findings show that nurses have to continuously deal with uncertainty, surprises and the unknown. They have to make sense and take charge of dynamic complex events and new knowledge, and manage complex relations and information. The researchers argue that looking upon practice from the lenses of complexity theory, and therefore accepting the complexity of practice, could facilitate the development of nurses' skills in order to guarantee good quality in DP.

  • 2.
    Blom, Lisbeth
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE.
    Hagell, Peter
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Westergren, Albert
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE.
    The SBAR model for communication between health care professionals: a clinical intervention pilot study.2015Inngår i: International Journal of Caring Sciences, ISSN 1791-5201, E-ISSN 1792-037X, Vol. 8, nr 3, 530-535 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: SBAR has been suggested as a means to avoid unclear communication between health care professionals and in turn enhance patient safety in the healthcare sector.

     

    Aim: to evaluate hospital-based health care professionals experiences from using the Situation, Background, Assessment and Recommendation (SBAR) communication model.

     

    Methodology: A quantitative, descriptive, comparative pre- and post-intervention questionnaire-based pilot study before and after the implementation of SBAR at surgical hospitals wards. Open comments to questionnaire items were analyzed qualitatively.

     

    Results: The introduction of SBAR increased the experience of having a well-functioning structure for oral communication among health care professionals regarding patients’ conditions. Qualitative findings revealed the categories: Use of SBAR as a structure, Reporting time, Patient safety, and Personal aspects.

     

    Conclusions: SBAR is perceived as effective to get a structure of the content in patient reports, which may facilitate patient safety.

  • 3.
    Blomqvist, Kerstin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Vårdkedjans aktörer och organisering2014Inngår i: Omvårdnadens grunder: ansvar och utveckling / [ed] Anna Ehrneberg & Lars Wallin, Lund: Studentlitteratur, 2014, 2, 167-196 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 4.
    Edfors, Ellinor
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE.
    Westergren, Albert
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE.
    Lindh, Inga-Britt
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Interkollegialt lärande för handledning och bedömning av examensarbete2013Inngår i: Högskolepedagogisk debatt, ISSN 2000-9216, nr 1, 27-37 s.Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I sjuksköterskeutbildningen vid Högskolan Kristianstad har sedan 2008 använts en modell för handledning och examination av examensarbetet med fokus på studenternas lärande. Trots att handledningsmodellen varit i bruk under några år visade genomförda kursutvärderingar att studenter uppfattade att det fanns skilda uppfattningar hos handledare och examinatorer om hur examensarbetet ska genomföras. På grund av detta ansöktes medel från Lärande Resurs Centrum (LRC) och Sektionen för Hälsa och Samhälle för att i kollegiet skapa möjligheter att diskutera vilka pedagogiska möjligheter och svårigheter som finns samt hur likheter och olikheter i syn på kunskap kan främja såväl som hindra studenternas lärandeprocess under examensarbetet. I denna rapport beskrivs projektets upplägg och genomförande samt centrala aspekter från den dialog som fördes i kollegiet under projektets gång.

  • 5.
    Jakobsson, Liselotte
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Implementering2013Inngår i: Aktionsforskning i vård och omsorg: tillämpning och teori / [ed] Liselotte Jakobsson, Malmö: Gleerups Utbildning AB , 2013, 111-124 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 6.
    Larsen, Anne
    et al.
    Karolinska Institutet.
    Broberger, Eva
    Karolinska Institutet.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Complex caring needs without simple solutions: the experience of interprofessional collaboration among staff caring for older persons with multimorbidity at home care settings2017Inngår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 31, nr 2, 342-350 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Older persons with multimorbidity being cared for at home often have complex needs which can´t be met by one player. Interprofessional collaboration is therefore considered necessary if care is to be organised according to the needs of the elderly. To achieve coherent healthcare, municipalities and regions need to develop this area.

    Aim: The aim of the study was to illustrate how various professionals belonging to homemaker services, home care services in municipality and Hospital-Based Home Care Services experience their collaboration in caring for older persons with multimorbidity.

    Method: Eleven informants took part in the study and individual interviewed. The material was analysed using a hermeneutic data analysis.

    Result: The result shows that collaboration between players contains various types of experiences which influence not only the staff who are involved in collaboration but also the result of the collaboration itself. The informants´ experience of collaboration was defined by trust and distrust and by security and insecurity. These influenced both the staff who were involved in collaboration and the result of collaboration itself.

    Conlusion: Complex situations could not be solved with simple models. Instead a flexible approach appears necessary with focus shifted from structures to interpersonal relations and interactions. Therefor the different professions have to work as a transprofessional team where close interactions, flexibility and improvisation is a key to success.   

    Relevance to clinical practice: A transprofessional approach to teamwork collaboration can blur professional boundaries and take the competence of all staff into account when home health care to older people with multimorbidity is to be provided by multiple caregivers. This is suggested as an approach with potential to provide high quality and safe care to a vulnerable population.

  • 7.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Att göra abstrakta begrepp och komplexa situationer konkreta: en avhandling om deltagarbaserad aktionsforskning i svensk vård och omsorg2009Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This dissertation covers the subject of how abstract concepts and complex situations can be concretized through research together with practitioners. The dissertation is based on four empirical studies. The researcher role, the practitioner participation and the methods for data collection and analysis have varied. In study I the concept ‘Närsjukvård’ was explored to understand how practitioners, managers and politicians in hospitals, primary health care and municipalities interpreted the concept. The researcher acted as consultant who collected data by interviews and questionnaires. Practitioners’ participation was limited. ‘Närsjukvård’ was interpreted as accessibility to hospital beds, accessibility to primary health care, collaboration between care providers and continuity and developed home care. Study II aimed to explore how people experienced leg ulcer care. The researcher acted as a consultant who performed the interviews and analysed the data. Although the informants experienced their encounters with the nurses as satisfying, the study illuminated low participation in the care and low practitioner involvement in issues about daily living with the leg ulcer. The findings were brought back to the informants and the practitioners. The project did not proceed towards development and change. In study III the aim was to explore the Swedish concept ‘trygghet’ by using stories from daily life. Four older women were interviewed and the Story Dialogue method was used together with assistant nurses and registered nurses who participated in data collection and analysis. Two themes emerged: Sense of Security and factors strengthening the Sense of Security. Together with the assistant nurses, areas for improvements were identified. Study IV aimed to explore the discharge planning situation in order to generate ideas for development. Members from a discharge planning network participated in the whole research process. Conditions for a successful coordinated discharge planning situation were a system including: the participation of the patient, the competence of the staff and the support from the organisation. The group arranged a workshop about communication and interdisciplinary collaboration. The findings resulted in a form with self-evaluation questions. In conclusion, this thesis illustrates that it is possible to clarify abstract concepts and complex situations together with practitioners. To do this successfully, sense making activities and to start from practitioners’ experiences and their own context are key factors. The studies illuminate that building trust, relationship and sense of participation are essential in health and social care in general and specifically in the participatory action research process.

  • 8.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Samordnad vårdplanering2013Inngår i: Aktionsforskning i vård och omsorg: tillämpning och teori / [ed] Liselotte Jakobsson, Malmö: Gleerups Utbildning AB , 2013, 45-57 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 9.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Samverkansprocesser kring närsjukvård: dilemman och möjligheter2007Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 10.
    Petersson, Pia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Augustinsson, Sören
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Coordinated care planning in public health care in Sweden2012Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The objective of this paper is to describe, increase the understanding of, and contribute to a theoretical development of how to look at care planning in public health care in Sweden. By transferring some of the medical care from hospitals to a patient's actual home in the 1990s, valuable beds at hospitals were made available to other patients. Patients who have been properly medically treated at hospitals should be discharged from the hospital as soon as possible. This enables a transferral of aftercare to the patient's home or to a municipally organised living accommodation for e.g. the elderly. In order to make sure that patients receive continued care after their discharge from the hospital, Sweden introduced a law concerning co-ordinated care planning (SOSFS 2005:27). This law prescribed that professionals at hospitals should work together with the patient, close kin and caretaker representatives (primarily in the patient's municipal) in order to agree on the need for continued care. In practice this means that an assistance administrator (the person who makes decisions concerning municipal care efforts) a nurse from the municipal home health care system, a nurse from the hospital department at which the patient was admitted, alongside with the patient and his or her close kin should form a care planning team who meet in order to plan the continued need for care. Ultimately the doctors have formal responsibility. In addition to this law, there are agreements between the county council responsible for the medical care and municipals responsible for home health care, well prepared routines for practical approaches, as well as IT support making sure that information is properly transferred to safeguard the safety of the patient and smooth processes (Region Skåne 2011). Despite legislations, governing and control, there are a number of problems when it comes to actual co-ordinated care planning, why is that so? (Augustinsson 2010; Judge 2003; Czarniawska and Lindberg 2006; Lidén 2009; Lindström 2011). This was the basis of the research assignment, i.e. studying actual events behind co-ordinated care planning and developing theoretical models that may be of use to the care planning team. Rather than focusing on the research objective, we asked "What happens in the process of co-ordinated care planning?" This question formed the basis of ten semi-structured interviews with nurses working with co-ordinated care planning at a hospital. We focused on events, interpretations, experiences and emotions in order to follow up with questions that could offer more details on descriptions and analyses. At the introductory phase of the analysis of the transcribed interviews, we asked the following questions "What is going on here?" and "What do the natives [professionals] think they are up to?" From these analyses of the empirical material (interviews as well as documents) and previous theoretical viewpoints of researchers and their knowledge of the field, one overall question emerged: "What happens in the gap between formal structure such as legislations, routines and standardised procedures, and the informal meaning actual co-ordinated planning processes?" The empirical material also included observations of mutual meetings at the hospital between nurses working with co-ordinated planning. The empirical material, based on the answers to the questions above, have later been addressed from various theoretical aspects in order to open up and create new perspectives on events and new theoretical models. This approach means that neither empirical material nor theories are taken for granted. The conclusion of the study, albeit preliminary, is that too many routines and regulations in a co-operation will make professionals unable to see solutions found outside of the predetermined boundaries. The detail level of regulations may be such a problem. This has been frequently discussed and is a known phenomenon among researchers studying knowledge development, safety and quality in organisational work (Dreyfus and Dreyfus 2003; Weick 2009).

  • 11.
    Petersson, Pia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Sense of security: searching for its meaning by using stories: a participatory action research study in health and social care in Sweden2011Inngår i: International Journal of Older People Nursing, ISSN 1748-3735, Vol. 6, nr 1, 25-32 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background. In Sweden, attempts to implement core values to ensure high quality health and social care for older people are given high priority and concepts such as security and dignity are often used. As concepts are abstract they are difficult to transform into practical work. 

    Aim: The aim of this study was to make sense of the Swedish concept ‘trygghet’ by using stories from daily life in a participatory action research project. Design: One group of six assistant nurses and one group of five registered nurses working in municipality participated in Story Dialogue Method and four older women were interviewed. Result: ‘Trygghet’ was found to be an internal sense – an intrinsic state based on faith and trust in oneself and others called security were situations Sense of security. External factors that strengthened Sense ofto be part of a community, to recognise and be familiar with things andand to use various kinds of aids. Conlusion and Relevance to Clinical Practice: A prerequisite for the professionals being able to support the care receivers adequately is that they have a sense of security themselves, and that they are allowed to operate in a system that facilitates for the care receivers to maintain trustworthy and reliable relations over time.

  • 12.
    Petersson, Pia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Rämgård, Margareta
    Malmö Högskola.
    Using participatory action research in the development of a model for health and social care planning in collaboration2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 13.
    Petersson, Pia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Johansson, Yvonne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Kälström Olsson, Ingela
    Lindskov, Cecilia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap.
    Pajalic, Zada
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE. Linnaeus University Sweden and Oslo and Akershus University Norway.
    Romance versus reality: five doctoral students' experiences of Action Reserach in the health care system in Sweden2007Inngår i: Action reserach beyond borders and divides, 2007Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 14.
    Petersson, Pia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Lindskov, Cecilia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap.
    Aktionsforskning2012Inngår i: Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad / [ed] Maria Henricson, Lund: Studentlitteratur, 2012, 289-1§302 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 15.
    Rämgård, Margareta
    et al.
    Högskolan i Malmö.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Developing health and social care planning in collaboration2015Inngår i: Journal of Interprofessional Care, ISSN 1356-1820, E-ISSN 1469-9567, Vol. 29, nr 4, 354-358 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Collaboration between different professions in community care for older people is often both difficult and complex. In this project, a participatory action research (PAR) was conducted in order to support the professions involved in the care for older people to develop individualized health and social care plans. Cases from daily work were discussed in different professional groups over a period of one year. A key finding was that lack of knowledge regarding the other professions' field of expertise and their underlying professional culture and values was a barrier in their collaboration. However, as the continuous reflective dialogue process progressed, the participants began to reflect more about the importance of collaboration as a prerequisite to achieve the best possible care for the recipient. This process of reflection led to the often complex needs of the care recipients being given a more central position and thus care plans being better tailored to each person's needs.5

  • 16. Rämgård, Margareta
    et al.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Att vårda i blindo: om professioners samverkan inärsjukvården2012Rapport (Fagfellevurdert)
  • 17.
    Springett, Jane
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Höglund, Birgitta
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Säthersten Haraldsson, Sara
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Abrahamsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Berg, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Dychawy Rosner, Irena
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Hägglöf, Susanna
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Johansson, Yvonne
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Lindell, Lisbeth
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Lindskov, Cecilia
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Nilsson, Marie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Olsson, Ingela
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Olsson, Sven-Erik
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Närsjukvård: bakgrund, erfarenheter och pilotstudie2005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Närsjukvård är ett centralt begrepp i ett förändringsarbete som för genomförs i nordöstra Skåne för att utveckla hälso- och sjukvårdsväsendet. Det ingår därmed som en av de centrala delarna av Region Skånes vision om hälso- och sjukvård: Skånsk livskraft – vård och hälsa. Syftet med denna rapport är att ge en bakgrund till begreppet (Del A) och att presentera en del preliminära rön beträffande hur olika aktörer i nordöstra Skåne uppfattar begreppet (Del B). Del A ger en översikt kring ursprunget till begreppet Närsjukvård inom ramen för de förändringar i hälso- och sjukvården som sker i Sverige i stort. Den beskriver sedan vilka slags förändringar som har planerats på politisk nivå och som nu håller på att genomföras under detta paraplybegrepp, nationellt, regionalt och lokalt. För detta syfte används statliga dokument och publicerade utvärderingsstudier i stor utsträckning som källmaterial. Denna del ska därför inte ses som en heltäckande översikt. Del B inriktas på att belysa hur långt förverkligandet av idén om Närsjukvård har kommit inom regionen. Avsnittet är en kartläggning av olika aktörers förståelse av Närsjukvård i den nordöstra delen av Region Skåne. Forskningsfrågorna inriktades på hur folk pratade om Närsjukvård, det vill säga på hur de förstod och använde begreppet.

  • 18.
    Sundström, Malin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Rämgård, M.
    Malmö University.
    Factors for improving Health and Social Care Planning in Collaboration (HSCPC): a Participatory Action Research project. Oral presentation at Nordic Conference in Nursing Research. Odense 20142014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective: A recent project to develop Health and Social Care Plannings in Collaboration (HSCPC) resulted in a new model for care plannings in older persons’ homes. After having used the model for about six months, the management and participating professionals asked researchers for support to evaluate the model. In particular they wanted to know how the older persons experienced the HSCPC and how the model could be improved.

    Methodology: We used a Participatory Action Research approach and invited older persons, their relatives and professionals who had participated in HSCPC. The older persons and their relatives were interviewed individually two weeks after the HSCPC and the profes- sionals from the same care planning took part in focus groups. The professionals and the management were also invited to participate in feedback sessions.

    Results: Older persons, relatives and professionals expressed an overall positive attitude to HSCPC. In particular they appreciated that the meeting was held in the older persons’ homes and that the older persons were able to express their own experiences and wishes. Preparation of the meeting, communications skills during the meeting and follow up’s were areas that should be improved. During the feed- back sessions, professionals and management came up with ideas of how to handle improvement needs.

    Conclusion: The initial development project became an established part of everyday practice characterized by an endeavor to make continuous improvements. Thus, it could be viewed as a triple-helix project.

  • 19.
    Sundström, Malin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Rämgård, Margareta
    Malmö högskola.
    Varland, Linda
    Inte samma mall för alla: om vård- och omsorgsplanering i samverkan2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    När en person är medicinskt färdigbehandlad på sjukhuset och ska skrivas ut, men i fortsatt behov av vård och omsorg sker en övergripande vårdplanering på sjukhuset för att fördela ansvaret mellan kommun och landsting/region, en så kallad Samordnad vårdplanering (SVPL). Det handlar om att fördela ansvaret både praktiskt och ekonomiskt samt att besluta om vem som ansvarar för uppföljning. När vården och omsorgen ges i det egna hemmet beviljas personen insatser via hemsjukvården och då bör en specifik vårdplan upprättas (Region Skåne, 2005). Dokumentet benämns vård- och omsorgsplan i samverkan (VOPS) eftersom vårdplaneringen skall ske i samverkan mellan kommunens och primärvårdens personal. Denna VOPS skall vara framåtsyftande till sin karaktär och verka för att bevara den enskildes hälsa och välbefinnande i ett längre perspektiv, där också personens egna önskemål tas med i planeringen. En avsikt är också att en VOPS-planering skall följa personen i hela processen, kommunen, primärvården och specialistvården. Genom dokumentationen skall sedan olika vårdgivare kunna skapa sig en uppfattning om personens situation och de olika vårdbehov som finns och kan uppstå för att ge en god vård och omsorg. En annan avsikt är också att förebygga oplanerade sjukhusinläggningar genom att planera åtgärder vid akut insjuknande och försämring. I den här studien har tio VOPS-möten följts upp med individuella intervjuer med den äldre och dennes närstående samt fokusgruppsintervjuer med personalgruppen. Avsikten har varit att fånga olika deltagares erfarenheter av att delta i och genomföra en vård- och omsorgsplanering i samverkan (VOPS).

  • 20.
    Westergren, Albert
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Edberg, Anna-Karin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Sätt måltidsupplevelsen i centrum2012Inngår i: Kristianstadsbladet, ISSN 1103-9523, nr 16/6, B4- s.Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Måltidsupplevelsen påverkas av så mycket; ljuset i lokalen, ljud, dukning, servering, bemötande, maten, smakerna, doften och sällskapet. Men hur kan den kunskapen omsättas på sjukhus och äldreboenden? Det skriver Albert Westergren, professor i omvårdnad, Kerstin Blomqvist, biträdande professor i klinisk omvårdnad, Anna-Karin Edberg, professor i omvårdnad, och Pia Petersson, ansvarig för sjuksköterskeprogrammet, samtliga på Högskolan Kristianstad.

1 - 20 of 20
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf