hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
12 1 - 50 of 90
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andrée, Maria
    et al.
    Stockholms universitet.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    How scientists invite young people to the scientific community.2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 2.
    Andrée, Maria
    et al.
    Stockholm University.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Marketing the ’Broad Line’: invitations to STEM education in a Swedish recruitment campaign2013Inngår i: International Journal of Science Education, ISSN 0950-0693, E-ISSN 1464-5289, Vol. 35, nr 1, 147-166 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In many Western societies, there is a concern about the tendency of young people not choosing Science, Technology, Engineering, and Mathematics (STEM) education and occupations. In response, different initiatives have been launched. If one believes that science should have a place in more young people's lives, an important question is to what extent recruitment campaigns communicate messages that open up for STEM education to become relevant in young people's identity formation. Here, we analyse a Swedish government-initiated, primarily Internet-based recruitment attempt (‘The Broad Line Campaign’) aimed at increasing the number of young people choosing the natural science programme in upper secondary school. The campaign is based on marketing principles and deliberately draws on identity issues. The data analysed consists of campaign films and written resources describing the campaign. Data are analysed by use of the constant comparative approach in order to produce categories describing different messages about why to engage in STEM education. These messages are then analysed from an identity perspective using the concept of subjective values. Our results show that the messages communicated in the Broad Line campaign emphasise utility value, attainment value and relative cost rather than interest-enjoyment. The campaign communicates that the natural science programme is to be associated with a high attainment value without establishing relations to the field of science. Finally, potential consequences of the communicated messages in the campaign are discussed in light of previous research.

  • 3.
    Andrée, Maria
    et al.
    Stockholm University.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Problematizing industrial engagement in STEM-initiatives2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 4.
    Andrée, Maria
    et al.
    Stockholm University.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Recruiting the next generation scientists and industrial engineers: how industrial actors engage in and motivate engagement in STEM initiatives2015Inngår i: Procedia - Social and Behavioral Sciences, ISSN 1877-0428, E-ISSN 1877-0428, Vol. 167, 4 s.75-78 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Many different actors, including government, academy and industry, are engaged in school- and recruitment-STEM-initiatives. The aim is to shed light on industrial initiatives, what actors are involved and what different repertoires are being used when motivating engagement in STEM-initiatives. The data collected consists of web-materials where industrial actors describe their engagement in STEM-initiatives and provide reasons for their engagement. The method for analysis is discursive psychology. The results show that a variety of constellations of industrial actors are engaged in STEM-initiatives and that the initiatives draw on a variety of discursive resources. In our analysis we identify the following interpretative repertoires: 1) The securing competent labor repertoire, 2) The developing specific job skills or competences repertoire, 3) The bright future repertoire, and 4) The general increase interest in science repertoire. The results of this study may contribute to the self-reflection of industrial actors on how the choice of resources and repertoires may afford and constrain possibilities for breaking the cultural patterns of selection to STEM education.

  • 5.
    Andrée, Maria
    et al.
    Stockholms universitet.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Recruitment campaigns as a tool for social and cultural reproduction of scientific communities: a case study on how scientists invite young people to science2014Inngår i: International Journal of Science Education, ISSN 0950-0693, E-ISSN 1464-5289, Vol. 36, nr 12, 1985-2008 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Young people's interest in pursuing science and science-intense educations has been expressed as a concern in relation to societal, economic and democratic development by various stakeholders (governments, industry and university). From the perspective of the scientific communities, the issues at stake do not necessarily correspond to the overall societal aims. Rather, initiatives to recruit young people to science are also ways for the scientific community to engage in the social and cultural reproduction of itself. For a community to survive and produce a future, it needs to secure regeneration of itself in succeeding generations. The aim of this study is to, from a perspective of social and cultural production/reproduction, shed light on an initiative from the scientific community to recruit young people to science education. This is a case study of one recruitment campaign called the Chemistry Advent calendar. The calendar consists of 25 webcasted films, produced and published by the science/technology faculty at a university. The analysed data consist of the films and additional published material relating to the campaign such as working reports and articles published about the campaign. The analysis focussed on what messages are communicated to potential newcomers. The messages were categorised by means of a framework of subjective values. The results are discussed both from a perspective of how the messages mirror traditions and habits of the scientific community, and in relation to research on students' educational choices.

  • 6.
    Andrée, Maria
    et al.
    Stockholm University.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Ideland, Malin
    Malmö University.
    Political rationalities in science teaching materials provided by external actors2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 7. Andrée, Marie
    et al.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    How industrial actors engage in and motivate engagement in STEM initiatives2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Many different actors, including government, academy and industry, are engaged in school- and recruitment-STEM-initiatives. The aim of this study is to shed light on industrial initiatives, what actors are involved and what different repertoires are being used when motivating engagement in STEM-initiatives. The data analysed consist web-material where industrial actors describe their engagement in STEM-initiatives and reasons for their engagement. The method for analysis is discursive psychology. The results show a variety of constellations of industrial actors and that the initiatives draw on a variety of discursive resources. In our analysis we identify the following interpretative repertoires: 1) The securing competent labour repertoire, 2) The developing specific job skills or competences repertoire, 3) The bright future repertoire, and 4) The general increase interest in science repertoire. The results are discussed in a perspective of previous research on cultural selection mechanism and students educational choices.

  • 8.
    Belova, Nadja
    et al.
    Tyskland.
    Dittmar, Johanna
    Högskolan Kristianstad.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Hofstein, Avi
    Israel.
    Nielsen, Jan Alexis
    Danmark.
    Sjöström, Jesper
    Malmö University.
    Eilks, Ingo
    Tyskland.
    Cross-Curricular Goals and Raising the Relevance of Science Education2017Inngår i: Cognitive and Affective Aspects in Science Education Research: selected Papers from the ESERA 2015 Conference / [ed] Kaisa Hahl et al., Springer, 2017, 297-305 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Relevance’ is one of the most commonly used terms when it comes to reforms in science education. The term is used in manifold ways. It can be understood – among other things – as meeting an interest, fulfilling needs or contributing to intellectual development. Many components of relevant science education go beyond single contents and concepts; many challenges are tied to cross-curricular goals. Specifically, when it comes to the societal and vocational relevance of science education, many demands can only be met when we develop corresponding skills across disciplines and grade levels. This chapter focuses on a set of such cross-curricular goals from a chemistry education perspective, namely, education for sustainability, critical media literacy, innovation competence, vocational orientation and employability. It relates them to the idea of relevant chemistry and science education. Directions for research and curriculum development will be suggested that emerge from taking into account

  • 9.
    Ekström, Peter
    et al.
    Lunds universitet.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Pendrill, Ann-Marie
    Lunds universitet & Göteborgs universitet.
    Questions from teachers and students: 13 years of "Ask-a-physicist" on the Web2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 10.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Elever och universum2016Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 11.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Elever och universum2016Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 12.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Elever, världsbild och naturvetenskap2012Inngår i: Skola och naturvetenskap : politik, praktik, problematik i belysning av ämnesdidaktisk forskning / [ed] Helge Strömdahl & Lena Tibell, Lund: Studentlitteratur, 2012, 76-93 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 13.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    "Enligt fysiken eller enligt mig själv?": gymnasieelever, fysiken och grundantaganden om världen2007Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I avhandlingen studeras elevers grundantaganden om världen, samt de grundantaganden som eleverna förknippar med fysiken. Det är utifrån de grundantaganden vi gör om hur världen är beskaffad som vi försöker tolka och förstå nya fenomen och företeelser vi möter, t.ex. i den naturvetenskapliga undervisningen. Exempel på grundantaganden kan vara att det existerar en materiell värld, att det inte finns något annat än den materiella världen, att en gud existerar som kan ingripa i skeendet här på jorden, att allting som finns har eller kommer att få en naturvetenskaplig förklaring, att allt som finns har en mening, eller att naturen är överordnad oss människor. I avhandlingen ligger intresset primärt på grundantaganden som vanligtvis tas för givna i naturvetenskapen samt sådana som är av intresse för relationen mellan naturvetenskap och religion. För avhandlingens empiriska studier har ett specifikt område, nämligen universums uppkomst och utveckling samt existentiella frågor relaterade till detta, valts som ram för elevernas resonemang. Avhandlingen bygger på två olika studier. I den första studien studeras elevers skriftliga svar och uttalanden under intervjuer, medan den andra studien bygger på observationer av elevers gruppdiskussioner. Gruppdiskussionerna utformades utifrån erfarenheterna från den första studien och utgjorde en del av en undervisningssekvens inom ramen för elevernas fysikundervisning. Eleverna som deltar i de båda studierna går alla det tredje året på gymnasiet och läser kursen Fysik B. Resultaten visar att det finns elever som beskriver sin egen och fysikens syn på olika sätt. Detta gäller såväl frågor om universums uppkomst och utveckling som frågor om t.ex. relationen mellan naturvetenskap och religion. Resultaten visar vidare att de grundantaganden som vanligtvis underförstås i fysiken inte med självklarhet associeras med fysiken av eleverna. I avhandlingen lyfts tre argument fram för att en diskussion bör föras, inom ramen för fysikundervisningen, kring vilken typ av grundantaganden som fysiken bygger på samt andra typer av antaganden som människor kan göra om hur världen är beskaffad. Det första argumentet handlar om att det är svårt att förstå resonemang och modeller i fysiken om man inte känner till de grundantagande som fysiken bygger på. Det andra argumentet handlar om att grundantaganden bör ses som en del av undervisningen om naturvetenskapens natur (NOS). Resultaten visar att det är vanligt att elever associerar scientistiska synsätt med fysiken. Scientism innebär att man menar att ingenting utom det som är åtkomligt för naturvetenskapen existerar. Detta utesluter möjligheten att andra möjliga dimensioner av verkligheten än den materiella existerar. Det tredje argumentet handlar om elevens identitet i relation till fysiken. Att förknippa fysiken med antaganden som inte av nödvändighet måste förknippas med fysiken (t.ex. scientistiska synsätt) kan göra att elever, som inte själva delar dessa antaganden, får svårare att identifiera sig med fysiken och kanske t.o.m. väljer bort studier i fysik när möjlighet ges.

  • 14.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Science education, indoctrination, and the hidden curriculum2018Inngår i: History, philosophy and science teaching: new perspectives / [ed] Michael Matthews, Springer, 2018, 283-306 s.Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This chapter takes as its starting point discussions about the concept of indoctrination in the philosophy of education and provides an overview of the use of the concept in relation to science education. The chapter then focuses on indoctrination through the hidden curriculum. Messages about the nature of science communicated in the classroom, which are not in line with the formal curriculum, are part of this hidden curriculum. It is suggested that widespread views about science (e.g. associating science with positivistic, scientistic, atheistic and modernistic views) could be viewed as a result of an indoctrination of students. Since these views are not necessary for science, science becomes distorted for students. Thus, indoctrination could have unfortunate consequences for students’ possibilities of identifying with science and therefore, for the possibility to achieve a desirable pluralism in science.

  • 15.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Students' views concerning worldview presuppositions underpinning science: is the world really ordered, uniform, and comprehensible?2014Inngår i: Science Education, ISSN 0036-8326, E-ISSN 1098-237X, Vol. 98, nr 5, 743-765 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    That nature and the universe are ordered, uniform, and comprehensible is a starting point in science. However, such worldview presuppositions are often taken for granted, rather than explicitly mentioned, in science and in science class. This article takes a worldview perspective and reports from interviews (N = 26) with upper secondary students on how they view order, uniformity, and comprehensibility. In the article, it is shown that while most students view the universe as ordered and comprehensible, it is common for students to disagree that the universe is uniform. That is, they view scientific laws as only locally valid. In addition, many of them do not know that science builds upon such worldview presuppositions. In some cases, the results show differences between students’ own views and the views they associate with science. For example, it is common for students to state that science views the universe as more comprehensible than they themselves do. The consequences for students’ interests as well as their learning of science are discussed.

  • 16.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    The relevance of worldview perspectives in science education2016Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In research focusing science education in western countries, worldview perspectives have been rather neglected (with prominent exceptions such as the research by William Cobern). More specifically this is the case concerning science education in Europe. Often worldview issues are instead raised mostly in relation to indigenous cultures, and to some extent in research focusing religious issues in relation to science education in western countries. However, also in secular countries such as Sweden, students' worldviews should be of interest for science educators. During the presentation I will, with the starting point in previous research by myself and colleagues, highlight the value of worldview perspectives on science education also in "secular" countries. Such a perspective could contribute to our understanding of what happens in the science classroom, and shed light on questions such as why some students have difficulties understanding science (while others have not), and why some students are uninterested in science (and others view science as very much for them). Implications for science education - research and practice - will be raised. E.g. it will be suggested that worldview presuppositions should be discussed in science class as part of other nature of science perspectives.

  • 17.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Upper secondary students’ views concerning presuppositions underpinningscience: a worldview perspective2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 18.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Varför undervisar vi naturvetenskap för alla elever i skolan?2010Inngår i: Fysikaktuellt, ISSN 0283-9148, nr 2, 16-16 s.Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Frågan om varför naturvetenskap undervisas är viktig att reflektera över, i synnerhet nu när nya kurs/ämnesplaner håller på att utarbetas för såväl grundskolan som gymnasieskolan. Hur man ser på syftet med den naturvetenskapliga undervisningen är viktigt och betydelsefullt för vilka mål man ska sätta upp och vilket centralt innehåll man ska välja.

  • 19.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Våga ta upp kontroversiella samhällsfrågor i fysikundervisningen2010Inngår i: Fysikaktuellt, ISSN 0283-9148, nr 2, 17-17 s.Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Många elever uppfattar NO-ämnena,speciellt fysik och kemi, som ointressanta, oviktiga och svåra jämfört med andra ämnen.Men om allmänheten visste mer om naturvetenskap skulle de kunna påverka samhället mer. Forskare förespråkar nu därför undervisning utifrån så kallade "socio-scientific issues". 

  • 20.
    Hansson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Worldview, students, and science. Presentation på Nordic Symposium on Philosophy and History of Science in Science Education. 28-30 oktober. University of Helsinki2009Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 21.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Arvidsson, Åsa
    Att arbeta med naturvetenskapernas karaktär i NO-undervisningen genom fysikhistoriska berättelser2017Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    En aspekt av naturvetenskap är att synen på vissa fenomen ibland kan förändras genom nya upptäckter. Genom väl valda berättelser ur fysikhistorien kan dessa aspekter bli tydligare. Vi ger exempel på några olika berättelser och diskuterar med utgångspunkt från frågor om naturvetenskapernas karaktär.

  • 22.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Hansson, Örjan
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Juter, Kristina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Ett forskningsprojekt om matematikens roll i gymnasiefysiken2016Inngår i: NATDID:s skriftserie: Naturvetenskapernas och teknikens didaktik, nr 1, 97-101 s.Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Matematik är ett viktigt verktyg för fysiken och matematiken sägs varafysikens språk. Tidigare forskning visar dock att elever ägnar mycket tid åt matematisk formelmanipulation medan mindre tid och kraft läggs på att relatera fysikens teoretiska modeller och begrepp till verk- ligheten. Syftet med forskningsprojektet vi beskriver här, är att för- djupa vår förståelse av matematikens roll i fysikundervisningen gene- rellt. Vi studerar därför matematikens roll i såväl problemlösningssitu- ationer som lärarledda genomgångar och laborativa moment. Pro- jektet kommer att ge förutsättningar för en ökad förståelse av matema- tikens roll i olika typer av fysikundervisning och för att identifiera i vilka situationer som kommunikationen visar på att matematiken ut- gör hinder eller möjligheter för fysiklärandet. Genom att identifiera så- dana tillfällen öppnas också möjligheten att arbeta för att bryta oöns- kade och stimulera önskade kommunikationsmönster och förstå hur matematiken kan användas på ett konstruktivt sätt i fysikundervis- ningen. Slutsatserna från projektet kommer därför att kunna användas i lärarutbildning, lärarfortbildning och av läromedelsförfattare, liksom av fysiklärare som vill arbeta för att utveckla sin undervisning.

  • 23.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Hansson, Örjan
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Juter, Kristina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Reality - theoretical models - mathematics: a ternary perspective on physics lessons in upper-secondary school2015Inngår i: Science & Education, ISSN 0926-7220, E-ISSN 1573-1901, Vol. 24, nr 5-6, 615-644 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article discusses the role of mathematics during physics lessons in upper-secondary school. Mathematics is an inherent part of theoretical models in physics and makes powerful predictions of natural phenomena possible. Ability to use both theoretical models and mathematics is central in physics. This paper takes as a starting point that the relations made during physics lessons between the three entities Reality, Theoretical models and Mathematics are of the outmost importance. A framework has been developed to sustain analyses of the communication during physics lessons. The study described in this article has explored the role of mathematics for physics teaching and learning in upper-secondary school during different kinds of physics lessons (lectures, problem solving and labwork). Observations are from three physics classes (in total 7 lessons) led by one teacher. The developed analytical framework is described together with results from the analysis of the 7 lessons. The results show that there are some relations made by students and teacher between theoretical models and reality, but the bulk of the discussion in the classroom is concerning the relation between theoretical models and mathematics. The results reported on here indicate that this also holds true for all the investigated organisational forms lectures, problem solving in groups and labwork.

  • 24.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Leden, Lotta
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Att arbeta med naturvetenskapens karaktär i NO-undervisningen2015Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 25.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Leden, Lotta
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Att arbeta med naturvetenskapens karaktär i NO-undervisningen2015Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 26.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Leden, Lotta
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Att arbeta med naturvetenskapens karaktär i NO-undervisningen2017Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Vad är naturvetenskap? Hur kommer naturvetenskaplig kunskap till? Hur säker är kunskapen? Varför gör man experiment? Påverkas den nya kunskapen av samhället forskarna befinner sig i? Kommer naturvetenskapen att kunna besvara alla frågor? Det här är frågor som har med naturvetenskapens karaktär att göra. Naturvetenskapens karaktär handlar alltså om vad naturvetenskap är, hur kunskapsprocessen ser ut och vad man kan säga om hur säker den naturvetenskapliga kunskapen är, i vilken utsträckning den är eller kan vara objektiv etc. Under den här workshopen beskriver vi naturvetenskap utifrån den här typen av perspektiv och hur dessa perspektiv relaterar till kursplanerna. Som deltagare får du också ta del av exempel på hur man kan arbeta med detta i NO-undervisningen.

  • 27.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Leden, Lotta
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Bilder av naturvetenskap2016Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 28.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Leden, Lotta
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Researchers in science textbooks– present or absent?: an analysis of “ordinary” textbooks and textbooks adjusted for students in need of special education2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 29.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Lund University.
    Leden, Lotta
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Lund University.
    Working with the nature of science in physics class: turning 'ordinary' classroom situations into nature of science learning situations2016Inngår i: Physics Education, ISSN 0031-9120, E-ISSN 1361-6552, Vol. 51, nr 5Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In the science education research field there is a large body of literature on the 'nature of science' (NOS). NOS captures issues about what characterizes the research process as well as the scientific knowledge. Here we, in line with a broad body of literature, use a wide definition of NOS including also e.g. socio-cultural aspects. It is argued that NOS issues, for a number of reasons, should be included in the teaching of science/physics. Research shows that NOS should be taught explicitly. There are plenty of suggestions on specific and separate NOS activities, but the necessity of discussing NOS issues in connection to specific science/physics content and to laboratory work, is also highlighted. In this article we draw on this body of literature on NOS and science teaching, and discuss how classroom situations in secondary physics classes could be turned into NOS-learning situations. The discussed situations have been suggested by secondary teachers, during in-service teacher training, as situations from every-day physics teaching, from which NOS could be highlighted.

  • 30.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Leden, Lotta
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Pendrill, A-M
    Göteborgs universitet.
    Möten med aktuell fysikforskning och forskare2017Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 31.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Leden, Lotta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Pendrill, Ann-Marie
    Lunds universitet.
    Att arbeta med naturvetenskapens karaktär i NO-undervisningen2014Inngår i: LMNT-nytt, ISSN 1402-0041, nr 2, 2-6 s.Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 32.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Leden, Lotta
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Pendrill, Ann-Marie
    Lunds universitet.
    Contemporary science in the lower secondary phyiscs classroom2017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Can contemporary science have a role in the classroom? While many students find contemporary science exciting, they often view school science as boring and uninteresting. Most of the physics taught in school was developed over a century ago and can be seen as well-established consensus science. Including discussions on contemporary research is one way to increase interest and motivation, and is also a way to provide students with possibilities to learn what research today could look like. It is also one way to teach general nature of science (NOS) perspectives, which have been argued to be important for many different reasons. In this presentation we will describe how a group of science teachers developed and implemented teaching sequences focusing on contemporary physics during in-service training. Each teacher chose a research area, interviewed a researcher, and wrote a popular science article aimed at secondary students (13-15 years old). Finally they designed, implemented and evaluated a teaching unit built around the popular science article. During the presentation we will describe the teachers’ experiences, the resources developed by them, and the kind of NOS perspectives included by the teachers.

  • 33.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Lindahl, Britt
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Apropå Fuglesang: världsbilder och rekryteringen till naturvetenskapliga/tekniska utbildningar2007Inngår i: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 3, nr 2, 99-106 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In connection to the astronaut Christer Fuglesang’s space flight, different stakeholders have expressed a hope that this event will increase the interest among youths for science and technology studies. The modernistic and technique positive discourse that is used is however not unproblematic in this situation. In the article this is exemplified with students’ views concerning the possibility that humans in the future will be able to live on other planets. This is something that, during an interview, was mentioned by Fuglesang as the main reason for space flights.

  • 34.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Lindahl, Britt
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Elevers sätt att hantera naturvetenskapen: Några fallbeskrivningar med fokus på världsbild2008Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 35.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Lindahl, Britt
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    “I have chosen another way of thinking”: students' relations to science with a focus on worldview2010Inngår i: Science & Education, ISSN 0926-7220, E-ISSN 1573-1901, Vol. 19, nr 9, 895-918 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The article builds upon a study where students' relations to science are related to their worldviews and the kind of worldviews they associate with science. The aim of the study is to deepen our knowledge of how worldview and students' ways to handle conflicts between their own worldview and the worldview they associate with science, can add to our understanding of students' relations to science. Data consists of students' responses to a questionnaire (N = 47) and to interviews (N = 26). The study shows that for students who have a high ability in science, those who have taken science-intense programmes in upper secondary school to a higher extent than others have worldviews in accordance with the worldviews they associate with science. This indicates that students who embrace a worldview different from the one they associate with science tend to exclude themselves from science/technology programmes in Swedish upper secondary school. In the article the results are presented through case studies of single individuals. Those students' reasoning is related to the results for the whole student group. Implications for science teaching and for further research are discussed.

  • 36.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Lindahl, Britt
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Students' presuppositions of what the world is like and their interest in choosing a science profile in their studies2007Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 37.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Lindahl, Britt
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Students, science and scientism: a story about resistance2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The article takes a worldview perspective and discusses students, science and scientism with the starting point in empirical data. The aim is to shed light on the kinds of worldviews students associate with science, and how these worldviews are related to the worldviews of the students. Data consist of answers to a questionnaire (N=47) and interviews (N=26) with upper secondary students. The results show that it is common that students associate science with scientism. A possible consequence if science teaching communicate an image of science which the students interpret as science being connected to scientism, is that the teaching of science functions as a way to socialize/indoctrinate students into scientism. However the results show that many students are resisting indoctrination into scientism. These students describe their own views in ways that differ from the ones they associate with science. E.g. students frequently associate science with scientism, but state that they themselves do not agree with these kinds of views. The results are also discussed in relation to students’ identity and inclusion/exclusion in relation to science teaching.

  • 38.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Löfgren, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Naturvetenskap i förskolan genom att "fånga tillfället": en problematiserande diskussion2016Inngår i: Naturvetenskap i ett förskoleperspektiv: kreativa lärandeprocesser / [ed] Susanne Thulin, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2016, 153-168 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 39.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Löfgren, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Preschool science with a starting point in everyday situations: preschool teachers’ reasoning2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 40.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Löfgren, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Pendrill, Ann-Marie
    Lunds universitet.
    Att utgå från frågor och situationer i förskolans vardag: vilket naturvetenskapligt innehåll kan det leda till?2014Inngår i: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 10, nr 1, 77-89 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Identifying and building on children’s questions and everyday situations is often discussed as a basis for science learning in preschool. With a starting point in such questions and situations, children should be given the opportunity to investigate and search for answers. What questions and situations do preschool teachers identify as possible bases for science learning? What science content is present? To what extent are the questions possible to investigate for children and preschool teachers through experiments and observations or theoretical studies? The paper presents children’s questions and everyday situations that might form the basis for science learning, as identified by preschool teachers taking part in a science in-service training course. Based on a content analysis, we discuss possibilities and difficulties that preschool teachers may face in their practice when they try to use these questions and situations as a basis for science learning.

  • 41.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Löfgren, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Pendrill, Ann-Marie
    NRCF och Göteborgs universitet.
    Förskollärare lyssnar efter barns frågor med ett naturvetenskapligt innehåll2012Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 42.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Löfgren, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Pendrill, Ann-Marie
    Göteborgs universitet.
    Naturvetenskap med utgångspunkt i vardagliga situationer: hur förskollärare resonerar kring olika situationers lämplighet2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 43.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Löfgren, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Pendrill, Ann-Marie
    Science learning starting in everyday situations: preschool teachers evaluate different situations’ suitability2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This article takes a starting point in the idea that science in preschool would benefit from starting with children’s questions and situations in preschool everyday life. In a previous study preschool teachers have collected such questions and everyday situations in their own preschool practice. A content analysis was performed resulting in a number of different categories describing the potential science content. With the present study we want to contribute to a deepened understanding of how preschool teachers view the possibility to work with science starting from different kinds of questions and situations in preschool everyday life. The data were collected in focus group interviews with preschool teachers who were asked to evaluate different questions/situations (collected in the previous study) in respect to the extent they could work as starting points for science learning situations. The results show that the preschool teachers put forward different kinds of reasons when discussing whether or not the questions/situations could work as a starting point for science learning. These reasons are discussed in relation to policy documents as well as earlier results in the research field concerning science and preschool.

  • 44.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Pendrill, Ann-Marie
    Lunds universitet & Göteborgs universitet.
    Examples of socio-scientific issues (SSI) in physics education: a development project at NRCF2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 45.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Gymnasieelever i gruppdiskussioner om fysiken och våra grundläggande antaganden om världen2006Inngår i: Naturfagsdidaktikkens mange facetter: proceedings fra Det 8. Nordiske Forskesymposium om undervisningen i naturfag / [ed] L. Bering, J. Dolin, L.B. Krogh, J. Solberg, H Sørensen & R. Troelsen, Copenhagen: Danmarks Pædagogiske Universitets Forlag , 2006, 386-396 s.Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 46.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Lower secondary students' views in astrobiology2013Inngår i: Research in science education, ISSN 0157-244X, E-ISSN 1573-1898, Vol. 43, nr 5, 1957-1978 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Astrobiology is, on a profound level, about whether life exists outside of theplanet Earth. The question of existence of life elsewhere in the universe has been of interestto many societies throughout history. Recently, the research area of astrobiology has grownat a fast rate, mainly due to the development of observational methods, and the media isfrequently reporting on new research findings. International surveys show that astrobiologyquestions are among those that interest young people the most. The popularity of astrobiologyand the way it captures much science content makes it an interesting area for scienceteaching. However, there is very little research directly focused upon students’ views inastrobiology. The study reported in this paper draws from the answers of 186 Swedish lowersecondary students (16 years old) to a questionnaire, with closed and open-ended questionsregarding their views of issues in astrobiology. The study was guided by the worldviewtheory (Cobern 1991; Cobern, Science Education 80(5):579–610, 1996; Cobern, Scienceand Education 9:219–246, 2000). The results show that even though basic reasoning inastrobiology is known by a majority of the students, there is a considerable number ofstudents, for whom this is not the case. Furthermore, it was found that for all questions, thereare students answering in different ways when asked to describe their own view and the viewthey associate with science researchers. The implications of the study for further researchand for the teaching of astrobiology in science class are discussed.

  • 47.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Ny miljö för NO-undervisning2011Inngår i: Unga nätmiljöer : Nya villkor för samarbete och lärande / [ed] Mikael Alexandersson & Thomas Hansson, Studentlitteratur, 2011, 1, 149-170 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 48.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Physics and the possibility of a religious view of the universe: Swedish upper secondary students' views2007Inngår i: Science & Education, ISSN 0926-7220, E-ISSN 1573-1901, Vol. 16, nr 3-5, 461-478 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study is addressing both upper secondary students’ views of whether it is possible to combine a scientific view of the universe with a religious conviction, and their views of miracles. Students are asked about their own views as well as the views they associate with physics. The study shows that in some cases the students’ own views differ from the views they associate with physics. This we consider to be a possible problem for these students. Through looking at how the students explain the views they associate with physics concerning the issues above, we show that these views are for many of the students intertwined with and linked to other views, that in the students’ views, are part of the worldview of physics. It is common that the students associate scientism with physics. We question whether these kinds of views are necessary for the building of scientific knowledge. Consequences for the teaching and learning of science are discussed.

  • 49.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Students’ views in the area of astrobiology: Secondary students’ views2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 50.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Students' views of presuppositions in Physics A: Report from students' group discussions2006Konferansepaper (Fagfellevurdert)
12 1 - 50 of 90
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf