hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 40 of 40
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Ann-Christine
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Melander, Katarina
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Kvinnors upplevelse av att leva med diabetes typ 22013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisksjukdom som ökar på grund av förändrade kostvanor och minskad fysisk aktivitet. Det är en sjukdom som ställer stora krav på individen eftersom det är viktigt med välfungerande egenvård för att må bra. Att drabbas av en kronisk sjukdom upplevs oftast negativt samtidigt som det är viktigt att få ett namn på sjukdo- men. Det finns studier som tyder på att kvinnor verkar må psykiskt sämre och har sämre reglerad diabetes än män. För att kunna stödja kvinnorna i egenvården behövs kunskap om hur de upplever det att leva med diabetes. Syfte: Undersöka kvinnors upplevese av att leva med typ 2 diabetes. Metod: Litteraturstudie som bygger på nio kvalitativa artiklar. Resultat: Fyra teman hittades; besvikelse och svek, kluvenhet, skuld och skam samt oro för framtiden. Diskussion: Det är svårt att vara kvinna och leva med diabetes typ 2. Sjukdomen kräver daglig egenvård och kombinerat med andra roller som kvinnan har i sitt dagliga liv kan kraven upplevas som stressande för en del av kvinnorna. Många kvinnor med diabetes typ två upplevde att de var i behov av bättre stöd och information för att kunna leva med sin sjukdom. Slutsats: Vårdpersonal behöver mer utbildning och ha med ett genusperspektiv för att förstå kvinnornas behov. Diabetesutbildningen behöver utveckas till att omfatta hela familjen, men samtidigt måste den vara individanpassad.

  • 2.
    Beck, Ingela
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Teori och modeller som stöd för personcentrerade möten2017Inngår i: Omvårdnad & Äldre / [ed] Kerstin Blomqvist, Anna-Karin Edberg, Marie Ernsth Bravell, Helle Wijk, Lund: Studentlitteratur, 2017, 49-60 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 3.
    Bergström, Ann-Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Äldrevårdsteam enligt "Hässleholmsmodellen"2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Andelen äldre personer ökar i det svenska samhället. Med stigande ålder ökar risken för olika sjukdomar och besvär. För att kunna tillgodose en trygg och god vård till denna patientkategori krävs samordnade och välplanerade insatser. Distriktsnämnden för Nordöstra Skånes sjukvårdsdistrikt har beslutat att äldrevårdsteam ska tillskapas för att kunna erbjuda hembesök till äldre vid akuta/halvakuta sjukvårdsbehov. Syftet med detta arbete var att beskriva processen hur projektet äldrevårdsteam enligt "Hässleholmsmodellen" initierades, planerades och startades upp samt som en del i utvärderingen av projektet undersöka vad olika berörda intressenter ansåg var nyttan med äldrevårdsteam utifrån sitt perspektiv. Metoden som användes var intervjuer med yrkesverksamma och intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. I intervjuerna framkom att äldrevårdsteamet kan vara en resurs och ett stöd vid bedömning samt utgöra en möjlighet för förbättrad samverkan och delaktighet kring patienten. Genomgående bedömde informanterna att det innebär en stor nytta för den äldre personen att kunna få vård i hemmet och slippa åka iväg till sjukhuset eller vårdcentralen. I några intervjuer betonades värdet av att svårt sjuka och döende människor bereds möjlighet att få vara kvar i sitt hem. Det är av största betydelse att utvärdera projekt på olika sätt och en viktig del är att ta reda på vilken nytta äldrevårdsteamet innebär för den enskilde patienten.

  • 4.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Förutsättningar för personcentrerade möten2017Inngår i: Omvårdnad och äldre / [ed] Kerstin Blomqvist, Anna-Karin Edberg, Marie Ernsth Bravell, Helle Wijk, Lund: Studentlitteratur, 2017, 63-88 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 5.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Helhetssyn – att binda samman, avgränsa och leda2010Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 6.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Personcentrerade resultat2017Inngår i: Omvårdnad & äldre / [ed] Kerstin Blomqvist, Anna-Karin Edberg, Marie Ernsth Bravell, Helle Wijk, Lund: Studentlitteratur, 2017, 91-94 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 7.
    Blomqvist, Kerstin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Beck, Ingela
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Personcentrerade processer2017Inngår i: Omvårdnad & äldre / [ed] Kerstin Blomqvist, Anna-Karin Edberg, Marie Ernsth Bravell, Helle Wijk, Lund: Studentlitteratur, 2017, 73-87 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 8.
    Blomqvist, Kerstin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Edberg, Anna-KarinHögskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.Ernsth Bravell, MarieJönköping University.Wijk, HelleGöteborgs universitet.
    Omvårdnad & äldre2017Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Boken belyser äldre personers hälsa och ohälsa och bygger på sammanlagt 27 svenska forskares beskrivningar av det aktuella kunskapsläget. De flesta författare har sin utgångspunkt i omvårdnad, men bland författarna återfinns även företrädare för medicin, oral hälsa, kulturgeografi, filosofi, socialt arbete, gerontologi, medicinsk etik, arbetsterapi och fysioterapi.

    Omvårdnad & äldre vänder sig till sjuksköterskestudenter på såväl grund- som specialistutbildning, men även till kliniskt verksamma sjuksköterskor och andra yrkesgrupper inom fältet. År 2017 tilldelades boken Kurslitteraturprisets hederspris med följande motivering: ”För ett hhögaktuellt såväl i dag som under många år framöver. Andelen äldre ökar och många lever allt längre med långvariga sjukdomar. Detta ställer nya krav på sjuksköterskan och omvårdnaden. Boken är helt anpassad till dessa nya förutsättningar där de senaste forskningsresultaten kombineras med konkreta omvårdnadsåtgärder. Verket är mycket välskrivet, med den äldre personen ständigt i centrum.”eltäckande grundverk, som med gedigen vetenskaplig tyngd, avhandlar ett område som är högaktuellt såväl i dag som under många år framöver. Andelen äldre ökar och många lever allt längre med långvariga sjukdomar. Detta ställer nya krav på sjuksköterskan och omvårdnaden. Boken är helt anpassad till dessa nya förutsättningar där de senaste forskningsresultaten kombineras med konkreta omvårdnadsåtgärder. Verket är mycket välskrivet, med den äldre personen ständigt i centrum.”

  • 9.
    Blomqvist, Kerstin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Vårdkedjans aktörer och organisering2014Inngår i: Omvårdnadens grunder: ansvar och utveckling / [ed] Anna Ehrneberg & Lars Wallin, Lund: Studentlitteratur, 2014, 2, 167-196 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 10.
    Dunér, Anna
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Vårdkedjans aktörer och organisering2009Inngår i: Omvårdnadens grunder: ansvar och utveckling / [ed] Ehrenberg, Anna, Wallin, Lars, Lund: Studentlitteratur , 2009, 181-212 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 11.
    Edberg, Anna-Karin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Molander, Ulla
    Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
    Wijk, Helle
    Göteborgs universitet & Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
    Sund-Levander, Märta
    Linköpings Universitet.
    Ernsth Bravell, Marie
    Jönköping University.
    Vanliga symtom hos äldre2017Inngår i: Omvårdnad & äldre / [ed] Kerstin Blomqvist, Anna-Karin Edberg, Marie Ernsth Bravell, Helle Wijk, Lund: Studentlitteratur, 2017, 355-395 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 12.
    Edfors, Ellinor
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE.
    Westergren, Albert
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE.
    Lindh, Inga-Britt
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Interkollegialt lärande för handledning och bedömning av examensarbete2013Inngår i: Högskolepedagogisk debatt, ISSN 2000-9216, nr 1, 27-37 s.Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I sjuksköterskeutbildningen vid Högskolan Kristianstad har sedan 2008 använts en modell för handledning och examination av examensarbetet med fokus på studenternas lärande. Trots att handledningsmodellen varit i bruk under några år visade genomförda kursutvärderingar att studenter uppfattade att det fanns skilda uppfattningar hos handledare och examinatorer om hur examensarbetet ska genomföras. På grund av detta ansöktes medel från Lärande Resurs Centrum (LRC) och Sektionen för Hälsa och Samhälle för att i kollegiet skapa möjligheter att diskutera vilka pedagogiska möjligheter och svårigheter som finns samt hur likheter och olikheter i syn på kunskap kan främja såväl som hindra studenternas lärandeprocess under examensarbetet. I denna rapport beskrivs projektets upplägg och genomförande samt centrala aspekter från den dialog som fördes i kollegiet under projektets gång.

  • 13.
    Ernsth Bravell, Marie
    et al.
    Jönköping University.
    Christiansen, Mats
    Karolinska Institutet.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Edberg, Anna-Karin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Åldrandets olika dimensioner2017Inngår i: Omvårdnad & äldre / [ed] Kerstin Blomqvist, Anna-Karin Edberg, Marie Ernsth Bravell, Helle Wijk, Lund: Studentlitteratur, 2017, 107-150 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 14.
    Ernsth Bravell, Marie
    et al.
    Jönköping University.
    Edberg, Anna-Karin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Den förändrade kroppen2017Inngår i: Omvårdnad & äldre / [ed] Kerstin Blomqvist, Anna-Karin Edberg, Marie Ernsth Bravell, Helle Wijk, Lund: Studentlitteratur, 2017, 203-215 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 15.
    Fridh, Marielle
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Joffré, Angelica
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Norén Jonasson, Johanna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Kurator på akuten?: personalens syn på behovet av en kurator på akutmottagningen2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Dagligen sker akuta besök i hälso- och sjukvården där de medicinska behoven vanligen har högst prioritet. Samtidigt inrymmer dessa situationer även praktiska, sociala, emotionella och existentiella aspekter som inte bara rör personen som är akut sjuk utan också deras anhöriga och personalen. Patient och anhöriga kan komma i kläm då det kan saknas tid, resurs och kunskap för att möta deras behov. Även personalen kan hamna i svåra situationer då de måste tackla svåra händelser som inte alltid bearbetas. På vissa akutmottagningar används en kurator som har till uppgift att stödja patienter, anhöriga och personal.

    Syfte: Syftet med den aktuella studien var att undersöka vårdpersonalens syn på behovet av en kurator på en akutmottagning.

    Metod: En intervjustudie genomfördes där datainsamlingen skedde i tre fokusgrupper. Materialet analy- serades med en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Personalen uttryckte att det fanns behov av en kurator inom fyra skilda områden: Som stöd och resurs för anhöriga och patienter i kris; Som stöd och resurs för personalen i anslutning till krävandesituationer; Som ansvarig för debriefing samt Som ansvarig för att utbilda personal i samtalsmetodik ochkrishantering. Vikten av att kuratorn är känd av personalen och känner akutmottagningens verksamhet påtalades genomgående i intervjuerna.

    Diskussion: I verksamheten på en akutmottagning finns behov av att ge stöd inte bara till patienter och anhöriga utan också till personalgruppen som ska tackla svåra och krävande situationer i sitt arbete. Om inte ett sådant stöd finns är risken stor att omvårdnaden blir uppgiftsinriktad istället för omsorgsinriktad och att personalens hälsa i förlängningen påverkar negativt. En kurator med koppling till akutmottagningen skulle kunna fylla en sådan funktion.

  • 16.
    Gardsten, Cecilia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Larsson, Å.
    Region Skåne.
    Olsson, G.
    Region Skåne.
    Challenges in daily life with type 2 diabetes2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 17.
    Gardsten, Cecilia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Mörtberg, Christina
    Linneus University.
    Ethical considerations in Participatory Action Research (PAR)2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 18.
    Gardsten, Cecilia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Mörtberg, Christina
    Linnéuniversitetet.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Designing an ICT self-management service: suggestions from persons with type 2 diabetes2017Inngår i: Health and Technology, ISSN 2190-7188, E-ISSN 2190-7196, Vol. 7, nr 2-3, 197-206 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper reports the wishes and needs of people with type 2 diabetes (T2DM) for a future information and communication technology (ICT) self-management service to help manage their condition and their everyday life. Diabetes is a chronic disease affecting more and more people and placing increasing demands on health care. The self-management of diabetes includes instrumental and, decision-making skills and skills in managing daily activities, which may be supported by an ICT service. In this study we used a participatory design including two sessions of Future Workshop (FW) as part of a larger research project on the self-management of diabetes. Adults with type 2 diabetes participated in two FW sessions in which their expressed wishes and needs for an ICT service all fell under the broad category of Acceptance of the diagnosis, with three other suggestions; Trust in partnerships, Communication, and Individualized information. The participants’ experience of the FW as a democratic process and their appreciation of mutual learning contributed to these results, which are consistent with the aims of person-centred care.

  • 19.
    Larsson, Helena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    From a diagnostic and particular approach to a person-centred approach: a development project2015Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 24, nr 3-4, 465-474 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aims and objectives

    To investigate changes over time in an interdisciplinary group that was engaged in development work regarding pain and pain assessment.

    Background

    The outcomes of nursing research do not always find their way to the daily care of patients. This is evident within, for instance, physical rehabilitation, where relieving patients' pain is a major challenge. To gain new understanding, develop and change, registered nurses have a great part in engaging their staff.

    Design

    A qualitative study using a participatory action research approach was used, and a hermeneutic analysis was conducted.

    Methods

    A group of three registered nurses, two assistant nurses and a physiotherapist took part in focus group sessions. This group was followed with seven repeated sessions during a period of five months from January 2010 until June 2010. A hermeneutic analysis was used.

    Results

    The participants changed their attitudes towards the patient in pain, their own caring role and the team's role towards a more person-centred care.

    Conclusions

    Participation and reflection were key aspects as means to transfer knowledge into action and establish change. The participants came to the sessions, shared actively their experiences and expressed pride in the work they accomplished. This can be seen as an expression of a need to share and a joy to be working together in a person-oriented development area. In addition, the approach seemed to contribute to increased job satisfaction.

    Relevance to clinical practice

    The participants expressed that their work resulted in a changed approach to pain and pain assessment in their daily practice at the ward. The participants were actively engaged in enhancing their work with pain and pain assessment in their own daily practice and in implementing research-based knowledge.

  • 20.
    Larsson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Har han det bra så har jag det bra: ett aktionsforskningsprojekt där ett närståendestöd planerades i samarbete med närstående till yngre personer med demenssjukdom2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Introduktion och rapportens uppläggning

    Det finns ett fåtal studier som har undersökt situationen för närstående till yngre personer med demenssjukdom. Dessa studier talar för att närstående som lever tillsammans med en person med demenssjukdom kommer att belastas allt tyngre och de kommer att behöva individuellt anpassat stöd för att orka med sin situation eftersom varje närståendevårdares situation är unik (Luscombe, Brodaty & Freeth, 1998, Jubb, Pollard & Chaston, 2003, Armstrong, 2003). Om närstående ska orka leva tillsammans med en partner som är demenssjuk behöver de erbjudas ett stöd som är utformat utifrån deras situation och behov. I Hälso- och sjukvårdprogrammet för Region Skåne betonas vikten av att lyfta fram yngre personer med demenssjukdom och deras närståendes situation ur ett regionperspektiv (Hälso- och sjukvårdsprogram, region Skåne, 2005). En studie där närstående själva får delta i att utforska hur ett närståendestöd bör utformas kan ge värdefull kunskap som kan bilda en bas för regionens planering av olika stödjande insatser. Syftet med denna studie var att i samarbete med närstående till personer vars demenssjukdom debuterat före 65 års ålder planera ett närståendestöd.

    Bakgrund till projektet

    Att få en demenssjukdom och att vara närstående till en person som utvecklar en demenssjukdom är en ny situation för alla inblandade. Vi vet ganska lite om hur närstående till yngre personer med en demenssjukdom upplever sin situation. För att undvika att bördan blir för stor för de närstående behövs olika samhälleliga insatser. För att öka kunskapen kring närståendes situation genomfördes fokusgruppsintervjuer med närstående till yngre personer som drabbats av demenssjukdom.

    Studiens genomförande och etiska överväganden

    Studien pågick mellan januari-april 2008 och genomfördes som ett deltagarbaserat aktionsforskningsprojekt där närstående till yngre personer med demens tillsammans med forskare samtalade om vilka problem närstående har att tackla samt gav förslag på hur ett närståendestöd skulle kunna utformas. Samtliga närstående var maka eller make till en person med demenssjukdom.

    Vad fokusgrupperna kom fram till

    Diskussionerna i fokusgrupperna omfattade tre faser; Tiden före diagnos – när man anar att allt inte står rätt till, Tiden i samband med och efter diagnos – bekräftelse på att det man anat var sant, Den sena fasen – när det blev ohållbart. Dessutom framkom att det fanns behov av en funktion som benämndes Lotsen. Namnet tillkom då fokusgrupperna signalerade ett behov av en lotsfunktion, en person som skulle kunna leda och lotsa närstående i vård- och omsorgsdjungeln.

    Vad hände sedan?

    Studien har lett till att en dagsjukvårdsenhet har startat ett projekt med avsikt att stödja relationen mellan yngre personer med demenssjukdom och deras närstående.

    Utvärderingsplaneringen och utvärderingen har utförts av studenter i sjuksköterskeprogrammet vid högskolan Kristianstad under handledning av forskare vid forskningsplattformen för Närsjukvård.

    Slutord

    Inom professionen tror man att man vet vilket stöd närstående behöver och min bestämda uppfattning var att närstående till yngre personer med demens framförallt behöver emotionellt stöd. Under studiens gång blev det dock tydligt för mig att det är omöjligt att ge stöd till närstående utan att samtidigt ta hänsyn till den sjukes behov och situation. Redan tidigt i sjukdomsförloppet behövs individuellt anpassat stöd som bör förändras i takt med sjukdomens fortskridande. Dessutom behövs en sammanhållande länk som kan lotsa vidare i processen och vara ett stöd både för den sjuke och närstående. Demenssjuksköterskan i kommunens hälso- och sjukvård skulle kunna fungera som den lots som efterfrågas. 

  • 21.
    Nilsson, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Andersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Coexisting needs: paradoxes in collegial reflection—the development of a pragmatic method for reflection2017Inngår i: Education Research International, ISSN 2090-4002, E-ISSN 2090-4010, Vol. 2017, 4851067Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper addresses a feasibility study of a method for recurrent collegial reflection. A qualitative approach, using a participatory research design, was adopted. The collegial reflection was implemented in a school, in a middle-sized municipality in southern Sweden, with 21 teachers participating in the intervention. Data collection included digital recordings of collegial reflection, open questions by mail, and individual interviews. Findings indicated one major theme, paradoxes in the design of the collegial reflection, and three categories: wanting to decide and wanting to be guided; meeting each other as teachers and/or as persons; and looking for the safe and/or looking for the new. Before implementing the method in another context, management needs to appreciate these contradictory experiences, allow for voluntary participation, address participants’ expectations, and allocate time and tasks. This study implicates that collegial reflection may contribute to teachers’ professional development, and it is thereby relevant to teachers’ classroom practice and pupils’ learning. We conclude that, by creating a structure which supports teachers’ collegial reflection, the school may function as a supportive environment, which may contribute to teacher retention.

  • 22.
    Nilsson, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Andersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Salutogenic resources in relation to teachers' work-life balance2017Inngår i: Work: A journal of Prevention, Assesment and rehabilitation, ISSN 1051-9815, E-ISSN 1875-9270, Vol. 54, nr 4, 591-602 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Experiencing work-life balance is considered a health promoting resource. To counter-balance the negative development of teachers' work situation, salutogenic resources need to be examined among teachers.

    OBJECTIVE: To examine resources related to teachers' experience of their work-life balance.

    METHODS: Using a cross-sectional design, a questionnaire was distributed to 455 teachers in compulsory schools in a Swedish community. A total of 338 teachers participated (74%). A multiple linear regression method was used for the analysis.

    RESULTS: Four variables in the regression model significantly explained work-life balance and were thereby possible resources: time experience at work; satisfaction with everyday life; self-rated health; and recovery. The strongest association with work-life balance was time experience at work. Except time experience at work, all were individual-related.

    CONCLUSIONS: This study highlights the importance of school management's support in reducing teachers' time pressure. It also emphasizes the need to address teachers' individual resources in relation to work-life balance. In order to support teachers' work-life balance, promote their well-being, and preventing teachers' attrition, we suggest that the school management would benefit from creating a work environment with strengthened resources.

  • 23.
    Nilsson, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Ejlertsson, Göran
    Andersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Caring as a salutogenic aspect in teachers' lives2015Inngår i: Teaching and Teacher Education: An International Journal of Research and Studies, ISSN 0742-051X, E-ISSN 1879-2480, Vol. 46, 51-61 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This inquiry explored how a group of teachers experienced resources for their well-being, both at work and in their private lives. The findings indicate that caring, for others and for oneself, is central for teachers' well-being. Caring is manifested in being present in the moment, and in actions which promote the well-being of oneself and others. Implications from the findings suggest that both school administration and teacher education should pay special attention to the caring aspects of teaching, as they influence teachers' well-being and retention, as well as the pupils' learning. Health promotion interventions could benefit from these findings.

  • 24.
    Nilsson, Petra
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Andersson, H. Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Ejlertsson, Göran
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    How to make a workplace health promotion questionnaire process applicable, meaningful, and sustainable2011Inngår i: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834, Vol. 19, nr 7, 906-914 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background  In workplace health promotion, a questionnaire could be of great use. Unfortunately, fatigue regarding answering questionnaires has recently become greater than before. An action research approach could be a possible way of increasing employee participation.

    Aim  This study reports an attempt to explore key aspects for participation in, and commitment to, a workplace health promotion questionnaire process.

    Method  The study was conducted at two wards in a Swedish hospital. Data was collected during an action research process. Data were analysed with regard to a framework of questions.

    Findings  The three key aspects for participation in, and commitment to, a workplace health promotion questionnaire process were: an applicable questionnaire, a meaningful questionnaire process and a continuous and sustainable questionnaire process. A structure is presented as practical advice to managers, describing how such a process could be established to be applicable, meaningful and sustainable.

    Conclusion  This study has identified key aspects and prerequisites for questionnaire processes. The prerequisites – share decision-making, involve a core group and follow a structure – are discussed and proposed for managers and workgroups to consider in further workplace health promotion questionnaire processes.

    Implications for nursing management  The key aspects and prerequisites presented could provide a stimulating standpoint or advice, useful for planning and accomplishing workplace questionnaire processes.

  • 25.
    Nilsson, Petra
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    A key to success in workplace survey processes2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 26.
    Nilsson, Petra
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Survey process quality: a question of healthcare manager approach2017Inngår i: International Journal of Health Care Quality Assurance, ISSN 0952-6862, E-ISSN 1758-6542, Vol. 30, nr 7, 591-602 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose

    The purpose of this paper is to explore how healthcare first-line managers think about and act regarding workplace survey processes.

    Design/methodology/approach

    This interview study was performed at a hospital in south Sweden. First-line healthcare managers ( n=24) volunteered. The analysis was inspired by phenomenography, which aims to describe the ways in which different people experience a phenomenon. The phenomenon was a workplace health promotion (WHP) survey processes.

    Findings

    Four main WHP survey process approaches were identified among the managers: as a possibility, as a competition, as a work task among others and as an imposition. For each, three common subcategories emerged; how managers: stated challenges and support from hospital management; described their own work group and collaboration with other managers; and expressed themselves and their situation in their roles as first-line managers.

    Practical implications

    Insights into how hospital management can understand their first-line managers' motivation for survey processes and practical suggestions and how managers can work proactively at organizational, group and individual level are presented. Originality/value Usually these studies focus on those who should respond to a survey; not those who should run the survey process. Focusing on managers and not co-workers can lead to more committed and empowered managers and thereby success in survey processes.

  • 27.
    Petersson, Pia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Sense of security: searching for its meaning by using stories: a participatory action research study in health and social care in Sweden2011Inngår i: International Journal of Older People Nursing, ISSN 1748-3735, E-ISSN 1748-3743, Vol. 6, nr 1, 25-32 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background. In Sweden, attempts to implement core values to ensure high quality health and social care for older people are given high priority and concepts such as security and dignity are often used. As concepts are abstract they are difficult to transform into practical work. 

    Aim: The aim of this study was to make sense of the Swedish concept ‘trygghet’ by using stories from daily life in a participatory action research project. Design: One group of six assistant nurses and one group of five registered nurses working in municipality participated in Story Dialogue Method and four older women were interviewed. Result: ‘Trygghet’ was found to be an internal sense – an intrinsic state based on faith and trust in oneself and others called security were situations Sense of security. External factors that strengthened Sense ofto be part of a community, to recognise and be familiar with things andand to use various kinds of aids. Conlusion and Relevance to Clinical Practice: A prerequisite for the professionals being able to support the care receivers adequately is that they have a sense of security themselves, and that they are allowed to operate in a system that facilitates for the care receivers to maintain trustworthy and reliable relations over time.

  • 28.
    Petersson, Pia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Rämgård, Margareta
    Malmö Högskola.
    Using participatory action research in the development of a model for health and social care planning in collaboration2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 29.
    Rämgård, Margareta
    et al.
    Högskolan i Malmö.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Developing health and social care planning in collaboration2015Inngår i: Journal of Interprofessional Care, ISSN 1356-1820, E-ISSN 1469-9567, Vol. 29, nr 4, 354-358 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Collaboration between different professions in community care for older people is often both difficult and complex. In this project, a participatory action research (PAR) was conducted in order to support the professions involved in the care for older people to develop individualized health and social care plans. Cases from daily work were discussed in different professional groups over a period of one year. A key finding was that lack of knowledge regarding the other professions' field of expertise and their underlying professional culture and values was a barrier in their collaboration. However, as the continuous reflective dialogue process progressed, the participants began to reflect more about the importance of collaboration as a prerequisite to achieve the best possible care for the recipient. This process of reflection led to the often complex needs of the care recipients being given a more central position and thus care plans being better tailored to each person's needs.5

  • 30. Rämgård, Margareta
    et al.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Att vårda i blindo: om professioners samverkan inärsjukvården2012Rapport (Fagfellevurdert)
  • 31.
    Schön Persson, Sophie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap.
    Andersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Nilsson, Petra
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    How can workplace relationships improve health and create sustainable workplaces?2016Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 32.
    Schön Persson, Sophie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I.
    Nilsson Lindström, Petra
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II.
    The importance of responsibility in workplace health promotion2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 33.
    Springett, Jane
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Höglund, Birgitta
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Säthersten Haraldsson, Sara
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Abrahamsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Berg, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Dychawy Rosner, Irena
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Hägglöf, Susanna
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Johansson, Yvonne
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Lindell, Lisbeth
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Lindskov, Cecilia
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Nilsson, Marie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Olsson, Ingela
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Olsson, Sven-Erik
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Närsjukvård: bakgrund, erfarenheter och pilotstudie2005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Närsjukvård är ett centralt begrepp i ett förändringsarbete som för genomförs i nordöstra Skåne för att utveckla hälso- och sjukvårdsväsendet. Det ingår därmed som en av de centrala delarna av Region Skånes vision om hälso- och sjukvård: Skånsk livskraft – vård och hälsa. Syftet med denna rapport är att ge en bakgrund till begreppet (Del A) och att presentera en del preliminära rön beträffande hur olika aktörer i nordöstra Skåne uppfattar begreppet (Del B). Del A ger en översikt kring ursprunget till begreppet Närsjukvård inom ramen för de förändringar i hälso- och sjukvården som sker i Sverige i stort. Den beskriver sedan vilka slags förändringar som har planerats på politisk nivå och som nu håller på att genomföras under detta paraplybegrepp, nationellt, regionalt och lokalt. För detta syfte används statliga dokument och publicerade utvärderingsstudier i stor utsträckning som källmaterial. Denna del ska därför inte ses som en heltäckande översikt. Del B inriktas på att belysa hur långt förverkligandet av idén om Närsjukvård har kommit inom regionen. Avsnittet är en kartläggning av olika aktörers förståelse av Närsjukvård i den nordöstra delen av Region Skåne. Forskningsfrågorna inriktades på hur folk pratade om Närsjukvård, det vill säga på hur de förstod och använde begreppet.

  • 34.
    Sundström, Malin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Rämgård, M.
    Malmö University.
    Factors for improving Health and Social Care Planning in Collaboration (HSCPC): a Participatory Action Research project. Oral presentation at Nordic Conference in Nursing Research. Odense 20142014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective: A recent project to develop Health and Social Care Plannings in Collaboration (HSCPC) resulted in a new model for care plannings in older persons’ homes. After having used the model for about six months, the management and participating professionals asked researchers for support to evaluate the model. In particular they wanted to know how the older persons experienced the HSCPC and how the model could be improved.

    Methodology: We used a Participatory Action Research approach and invited older persons, their relatives and professionals who had participated in HSCPC. The older persons and their relatives were interviewed individually two weeks after the HSCPC and the profes- sionals from the same care planning took part in focus groups. The professionals and the management were also invited to participate in feedback sessions.

    Results: Older persons, relatives and professionals expressed an overall positive attitude to HSCPC. In particular they appreciated that the meeting was held in the older persons’ homes and that the older persons were able to express their own experiences and wishes. Preparation of the meeting, communications skills during the meeting and follow up’s were areas that should be improved. During the feed- back sessions, professionals and management came up with ideas of how to handle improvement needs.

    Conclusion: The initial development project became an established part of everyday practice characterized by an endeavor to make continuous improvements. Thus, it could be viewed as a triple-helix project.

  • 35.
    Sundström, Malin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Rämgård, Margareta
    Malmö högskola.
    Varland, Linda
    Inte samma mall för alla: om vård- och omsorgsplanering i samverkan2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    När en person är medicinskt färdigbehandlad på sjukhuset och ska skrivas ut, men i fortsatt behov av vård och omsorg sker en övergripande vårdplanering på sjukhuset för att fördela ansvaret mellan kommun och landsting/region, en så kallad Samordnad vårdplanering (SVPL). Det handlar om att fördela ansvaret både praktiskt och ekonomiskt samt att besluta om vem som ansvarar för uppföljning. När vården och omsorgen ges i det egna hemmet beviljas personen insatser via hemsjukvården och då bör en specifik vårdplan upprättas (Region Skåne, 2005). Dokumentet benämns vård- och omsorgsplan i samverkan (VOPS) eftersom vårdplaneringen skall ske i samverkan mellan kommunens och primärvårdens personal. Denna VOPS skall vara framåtsyftande till sin karaktär och verka för att bevara den enskildes hälsa och välbefinnande i ett längre perspektiv, där också personens egna önskemål tas med i planeringen. En avsikt är också att en VOPS-planering skall följa personen i hela processen, kommunen, primärvården och specialistvården. Genom dokumentationen skall sedan olika vårdgivare kunna skapa sig en uppfattning om personens situation och de olika vårdbehov som finns och kan uppstå för att ge en god vård och omsorg. En annan avsikt är också att förebygga oplanerade sjukhusinläggningar genom att planera åtgärder vid akut insjuknande och försämring. I den här studien har tio VOPS-möten följts upp med individuella intervjuer med den äldre och dennes närstående samt fokusgruppsintervjuer med personalgruppen. Avsikten har varit att fånga olika deltagares erfarenheter av att delta i och genomföra en vård- och omsorgsplanering i samverkan (VOPS).

  • 36.
    Sundström, Malin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Edberg, Anna-Karin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Rämgård, Margaret
    Malmö University.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Health care staff’s perception of existential loneliness among older people2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 37.
    Sundström, Malin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Peterson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education.
    Rämgård, Margareta
    Malmö University.
    Varland, Linda
    The Municipality of Kristianstad.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Health and social care planning in collaboration in olderpersons’ homes: the perspectives of older persons, familymembers and professionals2017Inngår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Providing health and social care to older persons is challenging, since older persons often have multiple diseases and a complex health situation. Hence many professions and organisations are involved. Lack of interprofessional and interorganisational collaboration leads to fragmented care. Care planning meetings before hospital discharge have long been used to overcome this fragmentation, but meetings conducted at the hospital have limitations in identifying long-term needs at home. A new model for health and social care planning in collaboration (HSCPC) in older persons' homes was introduced in two Swedish municipalities. The aim of this study was to gain a deeper understanding of the HSCPC-meeting from the perspectives of older persons, family members, and professionals. Ten care planning meetings from two municipalities were consecutively included. Interviews in retrospect with ten older persons, eight family members, and ten groups of professionals who had attended the HSCPC-meeting at home were analysed with a hermeneutic approach. Four themes emerged: unspoken agendas and unpreparedness, security and enhanced understanding, asymmetric relationships, and ambiguity about the mission and need for follow-up. The comprehensive interpretation is that the professionals handled the HSCPC-meeting mainly as a routine task, while the older persons and family members viewed it as part of their life course. Older persons are in an inferior institutional, cognitive and existential position. However, meeting together in the home partly reduced their inferior position. Findings from this study provide some general suggestions for how HSCPC-meetings should be designed and developed: attention of power relations, the importance of meeting skills and follow-up.

  • 38. Varland, Linda
    et al.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Vård- och omsorgsplanering i samverkan: Ett närståendeperspektiv2014Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 39.
    Westergren, Albert
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Edberg, Anna-Karin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Sätt måltidsupplevelsen i centrum2012Inngår i: Kristianstadsbladet, ISSN 1103-9523, nr 16/6, B4- s.Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Måltidsupplevelsen påverkas av så mycket; ljuset i lokalen, ljud, dukning, servering, bemötande, maten, smakerna, doften och sällskapet. Men hur kan den kunskapen omsättas på sjukhus och äldreboenden? Det skriver Albert Westergren, professor i omvårdnad, Kerstin Blomqvist, biträdande professor i klinisk omvårdnad, Anna-Karin Edberg, professor i omvårdnad, och Pia Petersson, ansvarig för sjuksköterskeprogrammet, samtliga på Högskolan Kristianstad.

  • 40.
    Årestedt, Kristofer
    et al.
    Linnaeus University, Kalmar.
    Saveman, Britt-Inger
    Umeå University.
    Johansson, Peter
    Linköping University Hospital.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Social support and its association with health-related quality of life among older patients with chronic heart failure2013Inngår i: European Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 1474-5151, E-ISSN 1873-1953, Vol. 12, nr 1, 69-77 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Social support is generally known to influence health-related quality of life (HRQoL), but this association is not well explored among older patients with chronic heart failure.

    Aims: (1) To describe social support in older patients with chronic heart failure in relation to gender. (2) To investigate if age, gender, cohabitation, perceived financial situation, and disease severity are associated with social support. (3) To investigate if social support is associated with HRQoL after controlling for age, gender, and disease severity.

    Methods: Data were collected in a sample of 349 patients (≥65 years) with chronic heart failure. Patients’ HRQoL was measured with the Minnesota Living with Heart Failure Questionnaire and the Short Form-12 Health Survey Questionnaire. The Interview Schedule for Social Interaction measured social support. Data were analysed with descriptive statistics, repeated-measure ANOVA, and multiple linear regression analyses with robust standard errors.

    Results: Social support was generally rated high, although being a man, living alone, perceiving a problematic financial situation, and high disease severity (NYHA) were associated with lower levels of social support. Age was not associated with social support. Social support was generally associated with HRQoL, in particular the emotional dimensions.

    Conclusion: Taking social support into account when caring for older patients with heart failure can be of importance for improving or maintaining HRQoL.

1 - 40 of 40
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf