hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
12 1 - 50 of 69
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Areskoug, Mats
    et al.
    Malmö Högskola.
    Ekborg, Margareta
    Malmö Högskola.
    Rosberg, Maria
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Naturvetenskapens bärande idéer för förskollärare2016 (oppl. 1)Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Att arbeta med naturvetenskap i förskolan är ett utmanande, spännande och roligt uppdrag. Alla har vi väl förundrats över barns nyfikenhet och goda observationsförmåga när de möter naturvetenskapliga fenomen. Många förskollärare berättar också att det är tacksamt att arbeta med naturvetenskap.

    Ämnesområdet är stort och det kan vara svårt att som förskollärare få en överblick och veta vad man ska läsa in sig på för att få idéer till relevanta uppgifter att göra tillsammans med barnen.

    Den här boken handlar om de bärande idéerna i naturvetenskap och är tänkt att stödja förskolläraren i strävan att få grepp om det viktigaste innehållet. Ambitionen är att dra upp de stora linjerna snarare än att ge en heltäckande beskrivning. Exempel från vardagliga sammanhang används för att visa på bärkraften i dessa idéer.

    Boken är tänkt som kurslitteratur för blivande förskollärare och ämnesfördjupning för verksamma lärare i förskolan. Innehållet diskuteras i förhållande till förskolans läroplan.

  • 2.
    Ekstrand, Britten
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Hjort, Marie-Louise
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Lindahl, Ingrid
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Early education research: a question of the relationship to the school according to educational journals in Sweden. Paper presented at NERA's 35th Congress, Turkku2007Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 3.
    Ekstrand, Britten
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Malmström, Elisabet
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Nadarevic, Sanela
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Nordin, Andreas
    Linnéuniversitetet, Växjö.
    International research articles as used and misused quality indicators in higher education2009Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 4.
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Different ways of handling learning objects in science when pre-school children and their teachers are visiting nature2012Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to contribute to knowledge about pre-school teachers´ qualitative different ways of handling a learning object in science when children 4-5 years old are visiting nature. Learning is here seen as a change in the learners’ possibility to experience the world in a certain way and it takes place everywhere. It can be both planned and unplanned.The framework used, variation theory, states for learning to occur, critical aspects of the learning object have to be simultaneously discerned and focused on. The learning object is seen as a capability and it can be defined by its critical features. When playing and interacting with others, a space of variation is constituted that decides what is possible to learn concerning a delimited learning object. When teachers make differences in the children’s´ earlier experiences visible it may contribute to, critical aspects that the learner has not been previously able to discern becomes visible. The data is collected by video observations (20 hours). A group of children and their teachers were videotaped during their stay in nature (a total of 9 days). The research builds on ordinary preschool activities and is not an experiment designed by the researcher. A qualitative analysis seeks to discern how teachers can maintain children’s interest of the phenomena and contribute to develop the children´s knowledge. All parents were informed and had to give their written permission for the children to take part in the research. Every time when starting the video recording the children were asked if it was OK to observe them and they were informed it was freely for them to stop the recording whenever they wanted. The teachers were informed they also had permission to stop the observation whenever they wanted. All participants were guaranteed preservation of anonymity. Three qualitatively different ways of dealing with a learning object is found. In the presentation possible reasons for the teachers´ different ways of handling the learning object will be discussed. Implication for practice is to show the teacher´s role in children’s learning of science. The curriculum points out science learning as an important question for pre-school teacher to handle, but teachers often lack a strategy for this mission.

     

  • 5.
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Dilemman i praxisnära forskning2006Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 6.
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Learning in pre-school – building on variation2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to describe qualitatively different ways in which teachers offer children (aged 4-5) to learn about phenomena in nature when visiting nature. The empirical data consist of video observations of children and teachers communicating with one another. 

    Variation theory is presented as a framework for analysing the data. The theory assumes that variation is needed to support learning. However, the variation is not in methods but in variation of critical aspects needed to understand the object of learning. This means that how the specific content of learning is dealt with has effect on student learning. The object of learning can be differentiated in three types, the intended object of learning, the enacted object of learning and the lived object of learning. In this study the interest is about the enacted object of learning, i.e. what it was possible for the students to learn.

    The study identifies two qualitatively different ways to present the object of learning to the students. One way is based on the principle of opening up dimensions of variation and the second way is built on presumed shared previous experience as a resource for making sense of a novel observation.

    The implication of the different approaches for children´s learning is discussed.

                                                                                                                                   

  • 7.
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    The important differences between what and how-aspects in a learning situation2004Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 8.
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Vad hände?: Yngre barns försök att förstå sin omvärld utifrån ett naturvetenskapligt innehåll2016Inngår i: Naturvetenskap i ett förskoleperspektiv: kreativa lärandeprocesser / [ed] Susanne Thulin, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2016, 83-91 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 9.
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Variation theory - Possibilities in early childhood education2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 10.
    Gustavsson, Laila
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Holmqvist, Mona
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    What is the difference between a lesson study and a learning study?: empirical findings from an intended learning study that turned into a lesson study2004Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 11.
    Gustavsson, Laila
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Ljung-Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Ways of dealing with children's questions about nature: a study based on Swedish preschool practice2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 12.
    Gustavsson, Laila
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Pramling, Niklas
    Department of Education, Communication and Learning , University of Gothenburg .
    The educational nature of different ways teachers communicate with children about natural phenomena2014Inngår i: International Journal of Early Years Education, ISSN 0966-9760, E-ISSN 1469-8463, Vol. 22, nr 1, 59-72 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This empirical study analyses the qualitatively different ways in which teachers approach children’s learning in and about nature. The empirical data consists of video observations of children and teachers communicating with one another around natural phenomena found during excursions into a forest. Variation theory is presented as a framework for analysing the opportunities teachers provide for children’s learning. The study identifies three qualitatively different ways in which teachers communicate with children: one based on the principle of opening up dimensions of variation, the second building on presumed shared previous experience as a resource for making sense of a novel observation and the third involving children through using a make-believe playful approach. The implications of these three different approaches for children’s learning are discussed.

  • 13.
    Gustavsson, Laila
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Naturvetenskap i en flerspråkig miljö2017Inngår i: Undervisning i flerspråkig förskola / [ed] Heidi Harju-Luukkainen & Anne Kultti, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2017, 1, 125-146 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Förskolan i Norden har på relativt kort tid förändrats från en enspråkig till en flerspråkig miljö. Utmaningen ligger i att göra flera språk till en tillgång i verksamheten och till redskap för alla barns lärande.

    I boken Undervisning i flerspråkig förskola diskuteras hur förskolan, och därmed samhället i stort, kan skapa likvärdiga utvecklingsmöjligheter för alla barn, oavsett språkliga erfarenheter. Bokens kapitel berör samtal mellan förskollärare och barn i gemensamma aktiviteter men också flerspråkiga elevers skolprestation efter avslutad grundskoleutbildning. I boken redovisas flera studier från Sverige, Finland och Norge. Tematiken i denna bok begränsas därmed inte heller till att endast relatera till att lära sig majoritetsspråket. Det är hög tid att lämna enspråkighetsdiskursen med fokus på individers kunskaper i ett språk och gå vidare till en mer informerad och relevant förståelse av språk, undervisning och lärande som integrerade företeelser.

    Den här boken ger redskap för att förstå och utveckla undervisningen i en flerspråkig förskolemiljö. Boken vänder sig främst till studenter på högskolenivå inom förskolans område, men den passar även för fortbildning av förskollärare.

  • 14.
    Gustavsson, Laila
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    The role of science in Swedish pre-schools: how in-service preschool teachers´ change the way they speak about teaching during a science project in pre-school2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 15.
    Hermansson, Carina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Regeringen sviker förskolan2011Inngår i: Kristianstadsbladet, ISSN 1103-9523, nr 26/11, A49- s.Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 16.
    Hjort, Marie-Louise
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Kvalificerade samtal mellan handledare i ett VFU-projekt. Presentation på Nätverket ”Specialpedagogik och kvalificeradesamtal” Mälardalens högskola2010Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 17.
    Hjort, Marie-Louise
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Practitioners' voices regarding pre-school and professional dialogues with student teachers. Paper presented at the EECERA (European Early Childhood Educational Association) Conference, Birmingham 6 - 8 September, 20102010Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 18.
    Hjort, Marie-Louise
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Sjöberg Larsson, Carita
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Steen, Ann
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    VFU-projekt: samtalsguide: vägledning för handledningssamtal i den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen2012Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 19.
    Hjort, Marie-Louise
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Steen, Ann
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Samtal i mötet mellan teori och praktik: en väg att synliggöra den verksamhetsförlagda utbildningen mot förskola och förskoleklass2009Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 20.
    Hjorth, Marie-Louise
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Barns tankar om lek2003Inngår i: Barnens lek / [ed] Folke-Fichtelius, Maria, Jancke, Harriet, Wiklund Dahl, Eva, Solna: Fortbildningsförl. , 2003, 26-30 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 21.
    Hjorth, Marie-Louise
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Children's thoughts about play: a study of how children conceptualize play in preschool1998Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 22.
    Hjorth, Marie-Louise
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Handledares röster om förskolans verksamhet i relation till handledning av lärarstudenter2010Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 23.
    Hjorth, Marie-Louise
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    de Jong, M.
    Gender differenses with regard to choice of play space in a Swedish day care center. Paper presented at the international conference “Building identies. Gender perspectives on children and urban space” 11-13 April 1995 in Amsterdam, The Netherlands1995Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 24.
    Holmqvist, Mona
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD).
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Wernberg, Anna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Generative learning: learning beyond the learning situation2007Inngår i: Educational action research, ISSN 0965-0792, E-ISSN 1747-5074, Vol. 15, nr 2, 181-208 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this article an educational action research study, based on a phenomenographic approach, is reported in which unexpected results have been possible to gather thanks to the inductive design of the study. The aim is to describe the ways in which contrasts of critical aspects of a learning object affect the students' generative learning found by analysing three learning studies based on the theory of variation. Variation is in this article defined as the varied ways a phenomenon can be discerned. By contrasting critical aspects (i.e. main features needed to understand a phenomenon) in a dimension of variation, the learning object (i.e. the targeted ability or knowledge taught) can change form and be experienced in different ways that influence the students' ability to learn. To investigate in which ways the contrasts affect the students' learning outcome was the primary focus of the study, but the results also show an interesting pattern of how students' learning outcomes in the short-term and long-term perspective are affected. In this study we have worked with learning study as a method, and the results are based on analyses of three learning studies made up of three lessons each. The results show how one pattern of contrasts allows the students to look critically upon their previous knowledge and make them find new ways of seeing the object of learning. This pattern has also been found to be more powerful in preparing students for future learning, since it seems to generate new learning (generative learning) after the learning situation itself. 

  • 25.
    Holmqvist, Mona
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD).
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Wernberg, Anna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Variation theory: an organizing principle to guide design research in education2008Inngår i: Handbook of design research methods in education: innovations in science, technology, engineering, and mathematics learning and teaching / [ed] Kelly, A.E., Lesh, R.A., Baeck, J.Y., New York: Routledge , 2008, 111-130 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 26.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Ad hoc i lärarvardagen med IKT som intention och realitet2006Inngår i: Education widens democracy: Nordisk Förening för Pedagogisk Forskning (NFPF) 34:e kongress, Örebro, Sverige, 9-11 mars 2006, 2006Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 27.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Barn och läroplan möts i undervisning: exemplet snö2016Inngår i: Naturvetenskap i ett förskoleperspektiv: kreativa lärandeprocesser / [ed] Susanne Thulin, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2016, 125-135 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 28.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Communication with young children in preschool: the complex matter dealing with child perspectives and curriculum2012Inngår i: 22nd EECERA conference: pre-birth to three: identities, learning, diversities, 2012, 218- s.Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This presentation aims to share results from a study concerning the preschool teacher as a curriculum-maker to preschool. The research question addressed is “what is characteristic for the curriculum offered, as it appears in one teacher’s verbal communication with 1-3 year old children?”. The study is carried out in Sweden and the research area is motivated by the need for knowledge about the implications that a goal-oriented preschool curriculum and broad discretion for teachers might imply for activities in preschool. A qualitative case study with a narrative approach has been adopted and follows the Swedish research council guidelines and ethical rules in social science research. Empirical data consists of videotaped observations of communication between a single teacher and a number of children aged between 1 and 3 during one morning in preschool. The results show that the teacher has an idea of bringing up and to conceptualize children’s near surroundings. Further on there is an idea of inclusion and to teach children different abilities. They also show that the teacher frequently uses questions as a means of communication, where a large number of shifts between different children and different issues are particularly characteristic. Although this contributes to a child perspective, it also implies a teacher-centred position and a fragmented way of exercising the discretion vis-à-vis the curriculum. The findings are discussed and related to curriculum theory and to early childhood perspectives. This research is expected to have impact on understandings of how preschool teachers deal with their teaching assignment for the youngest children in preschool.

  • 29.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Creating curriculum in preschool context: focus on qualitative differences in teachers' communication with the youngest children2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The purpose of this article is to describe and analyze how teachers ways to communicate with children in preschool contribute to conditions for children's learning and development, and thereby to how curriculum is created. The curriculum as concept (Gundem, 1997; Vallberg Roth, 2001) is used both for the policy documents concerning preschool and for what is actually said and done in pedagogical contexts. Central to the preschool educational work is the communication that takes place between teachers and children. Hundeide (2002) describes communication as a dialogic interaction with verbal, non-verbal and physical interaction between adults and children. This means that adults’, in this case teachers, speech and actions are considered dependent on what children express and a sense of caring is created between people who interact (ibid.). Communication can in turn be said to contribute to the shaping of a social structure which, according to Giddens (1984) takes place at different levels of consciousness and whose duration varies. With that as a starting point communication between children and teachers in preschool can be studied as a contribution to the preschool curriculum is created, maintained and changed over time, but also as a contribution to how children's learning conditions here and now can be understood. The underlying data is from an observational study conducted in Swedish preschool where teachers communicate with 1-3 year old children. 4 teachers were shadowed (Czarniawska, 2007) and filmed during their everyday work in preschool. Ethical issues in research in all events are crucial (Research Council, 2002) and especially when it involves people who, like the youngest children, can not make their case or assess potential research impact (Heikkilä & Sahlström, 2003). This has been the subject of specific ethical considerations in this study. Shiers model (2001) for children's participation has in a qualitative analysis inspired the construction and use of analytical concepts. The study's results show qualitative differences in teachers' communication of content and in how they listen into and make use of children's own expressions. Overall, it contributes to a curriculum in which teachers' awareness of and challenge of children's perspectives and opportunities in conjunction with the formulated intentions of the curriculum seems both limiting and expanding. The discussion highlights the findings related to curriculum theory (Evans, 1975, 1982), social theory (Giddens, 1984), and childhood perspectives (Halldén, 2003; Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2003).

  • 30.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Förskollärares handlingsutrymme och barns perspektiv i förskola för de yngsta barnen2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 31.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Kvalitativa skillnader i lärares kommunikation med de yngsta barnen i förskolanManuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
  • 32.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Nuets didaktik i undervisning med förskolans yngsta barn2017Inngår i: Förskolans yngsta barn: perspektiv på omsorg, lärande och lek / [ed] Pramling Samuelsson, Ingrid & Jonsson, Agneta, Stockholm: Liber, 2017, 211-222 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 33.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Preschool teachers talk about curriculum for the youngest children: What happened to aesthetics in preschool?2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The intention of this presentation is to discuss the role of education in preschool for children 1-3 years of age. It´s one angle of a study made in some Swedish preschools in 2009. The main study aims to develop knowledge concerning what the curriculum looks like that is described by teachers working with the youngest children in early childhood education. Focus is on descriptions of the what and the how in the curriculum, eg. what children should learn and how they can learn and also what is characteristic for early childhood education concerning the youngest children. A theoretical mapping of Scandinavian preschool research shows that only a few of the studies concern the youngest children, which contributes to the direction of this study’s interest. An interviewstudy with semistructured questions was carried out with 15 teachers who are working with children 1-3 years old in five different preschools. In this presentation I discuss and analyze some of the findings from the main study related to curriculumtheory and to different paradigms holding childhood perspectives. Childhood sociology, childhood psychology and childhood pedagogy constitutes a background to questions concerning child perspectives and the children and teachers as actors doing preschool. The results show that teaching assignment seem to be unique while the responsibility is to deal with and manage a large amount of care, education and learning on the spot. One concept evolved from the study is “a didactic in terms of the present moment”. It’s closely connected to the didactic questions what, how, why, who, where and when and important aspects are time, concreteness and a child perspective. In these teacher’s descriptions, children’s interests and needs seem to be more strong guidelines than intentions of the curriculum. Corresponding to childhood perspectives (Sommer, Pramling Samuelsson & Hundeide, 2010; Corsaro, 2005), this indicates a view of the child as competent and having the equal rights as adults. Another result is teacher’s sayings that self-esteem and self-confidence are prime abilities for children to achieve before they can learn anything else. This at the same time indicates an opposing view of the child as incompetent to learn until they reach certain amounts of these abilities. Further in these teachers’s outspoken curriculum the role of play is described as essential in preschool as science and mathematics while aestethics is hardly mentioned. I argue that this is can be seen as a sign of an approach to more school-like activities. This is in contrast to  other research where preschool teachers position themselves as being against “schoolifying” in preschool (Enö, 2005). Related to curriculumtheory (Evans, 1982) for the youngest the results show a childcentered position and a broad interpretation of what are characteristic grounds for preschool activities. Teachers in preschool have an important work in order to achieve quality in children’s learning and development (Sheridan, 2001). Therefore it’s essential to discuss what could be the consequences if children never choose or are interested in some pedagogical content as aestethics and if teachers follow children’s intentions more than the curriculum.

  • 34.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Preschool teachers talk about curriculum for the youngest children. What is essential to learn in preschool?2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The intention of this presentation is to discuss the role of education in preschool for children 1-3 years of age. It´s one angle of a study made in some Swedish preschools in 2009. The main study aims to develop knowledge concerning what the curriculum looks like that is described by teachers working with the youngest children in early childhood education. Focus is on descriptions of the what and the how in the curriculum, eg. what children should learn and how they can learn and also what is characteristic for early childhood education concerning the youngest children. A theoretical mapping of Scandinavian preschool research shows that only a few of the studies concern the youngest children, which contributes to the direction of this study’s interest. An interviewstudy with semistructured questions was carried out with 15 teachers who are working with children 1-3 years old in five different preschools. In this presentation I discuss and analyze some of the findings from the main study related to curriculumtheory and to different paradigms holding childhood perspectives. Childhood sociology, childhood psychology and childhood pedagogy constitutes a background to questions concerning child perspectives and the children and teachers as actors doing preschool. The results show that teaching assignment seem to be unique while the responsibility is to deal with and manage a large amount of care, education and learning on the spot. One concept evolved from the study is “a didactic in terms of the present moment”. It’s closely connected to the didactic questions what, how, why, who, where and when and important aspects are time, concreteness and a child perspective. In these teacher’s descriptions, children’s interests and needs seem to be more strong guidelines than intentions of the curriculum. Corresponding to childhood perspectives (Sommer, Pramling Samuelsson & Hundeide, 2010; Corsaro, 2005), this indicates a view of the child as competent and having the equal rights as adults. Another result is teacher’s sayings that self-esteem and self-confidence are prime abilities for children to achieve before they can learn anything else. This at the same time indicates an opposing view of the child as incompetent to learn until they reach certain amounts of these abilities. Further in these teachers’s outspoken curriculum the role of play is described as essential in preschool as science and mathematics. I argue that this is can be seen as a sign of an approach to more school-like activities. This is in contrast to  other research where preschool teachers position themselves as being against “schoolifying” in preschool (Enö, 2005). Related to curriculumtheory (Evans, 1982) for the youngest the results show a childcentered position and a broad interpretation of what are characteristic grounds for preschool activities. Teachers in preschool have an important work in order to achieve quality in children’s learning and development (Sheridan, 2001). Therefore it’s essential to discuss what could be the consequences if children never choose or are interested in some pedagogical content and if teachers follow children’s intentions more than the curriculum.

  • 35.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    På stående fot2012Inngår i: Förskoletidningen, ISSN 1402-7135, Vol. 37, nr 2, 6-11 s.Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 36.
    Jonsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Pramling Samuelsson, Ingrid
    Göteborgs universitet.
    Lek och undervisning hand i hand för de yngsta barnen i förskolan?2017Inngår i: Förskolans yngsta barn: perspektiv på omsorg, lärande och lek / [ed] Pramling Samuelsson, Ingrid & Jonsson, Agneta, Stockholm: Liber, 2017, 91-100 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 37.
    Jonsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Att göra bruk av barns perspektiv2013Inngår i: Barndom, lärande och ämnesdidaktik / [ed] Ingrid Pramling Samuelsson, Ingegerd Tallberg Broman, Lund: Studentlitteratur, 2013, 43-58 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 38.
    Jonsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Ljung Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Ways of dealing with science learning: a study based on Swedish early childhood education practice2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The Swedish school system offers curriculum-based early childhood education (ECE) organised as preschool (for 0–5-year-olds) and preschool class (for 6-year-olds).The intention to create a playful and educational environment based on children ’s perspectives, interests, and questions is strongly based on historical and cultural traditions. This article develops knowledge of ECE teachers ’approaches to science-learning situations. The study applies a phenomenographic approach.The analysis is based on approximately 9.5 hours of video documentation of teacher-led and child-initiated Swedish ECE science activities. We identified two descriptive categories and four subcategories dealing with science-learning situations: (A) making anything visible, containing the three subcategories (Aa) addressing everyone, (Ab) addressing everything, and (Ac) addressing play and fantasy; and (B) creating a shared space for learning (Ba) addressing common content. These categories are related to how efforts to take advantage of children ’s perspectives are interpreted and addressed in educational practice. The article discusses and exemplifies the use of various categories and their potential implications for ECE learning practice.

  • 39.
    Jonsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Williams, Pia
    Department of Education, Communication and Learning, University of Gothenburg.
    Communication with young children in preschool: the complex matter of a child perspective2013Inngår i: Early Child Development and Care, ISSN 0300-4430, E-ISSN 1476-8275, Vol. 183, nr 5, 589-604 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article discusses results obtained from a study on the contribution of the preschool teacher as a curriculum-maker in preschool. The research question addressed is ‘what is the characteristic for the curriculum offered, as it appears in one teacher's verbal communication with 1–3-year-old children?’ The research area is motivated by the need for knowledge about the implications that a goal-oriented preschool curriculum and broad discretion for teachers might imply for activities in preschool. This study was carried out in Sweden, and the empirical data consist of videotaped observations of communication between a single teacher and a number of children aged between one and three during one morning in preschool. The results show that the teacher frequently uses questions as a means of communication, where a large number of shifts between different children and different issues are particularly characteristic. Although this contributes to a child perspective, it also implies a teacher-centred position and a fragmented way of exercising the discretion vis-à-vis the curriculum. The findings are discussed and related to curriculum theory and to early childhood perspectives.

  • 40.
    Jonsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Williams, Pia
    Göteborgs universitet.
    Pramling Samuelsson, Ingrid
    Göteborgs universitet.
    Teaching toddlers in preschool2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 41.
    Lenninger, Sara M.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Lunds Universitet.
    Inverting cultures: the pictorial ceremonial of a suicide bomber and the“unhomeliness” of the photographic picture2017Inngår i: 13th IASS-AIS World Congress of Semiotics ” / 10thconference for The Nordic Association for Semiotic Studies (NASS), 2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    On the 14th of January in 2004, Reem Raiyshi killed herself and four Israeli soldiers in a terrorist attack at a border crossing between Israel and Gaza. Soon after the deed, pictures on Reem and her young son were sent to media agencies in Europe - and to circulate on the Internet. Although the picture of Reem is her picture, it is not unique but forms part of a subculture: the ceremonial of the suicide bombers seemed, at that time, to require the pictorial rendering of the perpetrator/victim in his or her declaration of the action before completing the act. Published on Internet, and circulating in mass media, the picture addresses not only the Ego culture of the perpetrator /victim, but also that of the attacked culture. To come into speaking terms with the external culture - or to alter between being "alien" or to be "one of ones own” for teh other – one must submit to a meaning already known by the other culture (Lotman 2009). To insert  “alien” elements, integrated with the meaning taken for granted, can be understood as a strategy in pictorial rhetoric in order to evade norm grounded predictability and invert cultural hierarchies.This case study adds to the complication of when the same picture confirming both to the status of Ego culture and as the “threat” of an intruding other-culture in the dynamics of regulating the perception of “us and them”.

  • 42.
    Lenninger, Sara M.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Lund University.
    When similarity qualifies as a sign: a study in picture understanding and semiotic development in young children2012Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The general goal of this thesis is to elucidate children’s early understandings of pictorial meanings, and how one can know anything about them. My central aim is to explore how picture comprehension develops during children’s first 3 years of life, through semiotic-theory-derived analyses of meaning relations. In so doing, I hope to contribute to the study of both semiotic theory’s psychological basis and the role of semiotic processes in cognitive development: specifically, in children’s experiences of pictorial meanings. In an experimental object retrieval test, including pictures, I show the importance of studying concrete instances of children’s experiences. Among its key results is that, for a group of children who are close to the threshold of being able to use the picture to solve the retrieval task, indexical cuing assists their understanding. One central claims is that the picture sign reflects a dual semiotic process: on the one hand, picture understanding relies on recognition of perceptual similarities; on the other, it draws on communicative processes that are intrinsic to all sign constructions. This duality is particularly interesting when it comes to looking at children’s development of picture understanding. Through similarity relations, children perceive accurate – but initially private and incomplete – understanding of pictures. At the same time though, children are alert to communicative meanings from the start.

  • 43.
    Lindahl, Ingrid
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Diversity: enrichment in children’s dealing with ethical issues2013Inngår i: Journal of Modern Education Review, ISSN 2155-7993, Vol. 3, nr 12, 899-908 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Who will decide, those who are younger or older? Should one always tell the truth? How do people come to an agreement? These questions are the object of preschool children’s philosophical explorations in this study. The aim of the study is to describe and interpret what takes place in dialogues among children and between children and educators in dealing with these ethical issues. A post-modern perspective forms the basis of this study. Everything can be considered from other angles, and something new and unexpected might occur. The child is seen as a competent citizen in the sense of being expert on his or her own life, and having opinions that are worth listening to. The study indicates that it is important that the question being considered is one that matters to the children, and that children listen to the Other’s meaning in a mutual process of deconstruction. Diversity in thoughts and ideas become enrichment in children’s dealing with ethical issues. The acts of the educator characterized by a sensitive ear, tolerance and a critical mind are named “situational sensibility”

    .

  • 44.
    Lindahl, Ingrid
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Encountering without measuring the creative and competent child in preschool. Paper presented at OMEP conference, 6-8 May, Nicosia2012Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 45.
    Lindahl, Ingrid
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Förord till den svenska upplagan2012Inngår i: Osnes, Heid, Skaug, Hilde Nancy, Eid Kaarby, Karen Marie: Kropp, rörelse och hälsa i förskolan, Lund: Studentlitteratur, 2012, 7-8 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 46.
    Lindahl, Ingrid
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Inte lika utan olika - men likvärdiga2013Inngår i: Specialpedagogisk tidskrift, ISSN 2000-429X, nr 4, 19-20 s.Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 47.
    Ljung-Djärf, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Mårdsjö Olsson, Ann-Charlotte
    Göteborgs universitet.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Förskolans uppdrag2013Inngår i: Learning study i förskolan / [ed] Mona Holmqvist Olander, Lund: Studentlitteratur, 2013, 1, 37-48 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 48.
    Ljung-Djärf, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Variation theory in early childhood education – focus on learning. Symposium organiserat vid World association of lesson and learning studies (WALS), september 2013, Göteborg2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 49.
    Malmström, Elisabet
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljö med inriktning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Action research with small children: aesthetic learning processes in contex2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The process of learning to become through handmade productions to sufficient respond to the complexities of the Self is unlikely to occur without guidance from relation with others. The main purpose of this paper is to inquire into teachers’ support to small children’s aesthetic learning processes. How may children’s aesthetic learning processes emerge and support the children’s becoming through questions to and from the children? The article highlights the small children’s approach to science by managing aesthetic material, colour and form and the teachers’ approach to good questioning. The methodology is inspired by deconstructive pragmatism and the design from action research. The methodology is further grounded in Charles Sanders Peirce’s triadic transdisciplinary pragmatic theory of semiotics where the interpretant relation between the child and the teacher is on focus. Understanding that Peirce semiotics, science of signs differs from two-valued logic and thus very well may incorporate feeling and aesthetics.  It was necessary to reconstruct the theories of Peirce for an actual appliance to the area of Aesthetic Learning processes. Mediation of the theme, to connect sign - action and mind builds on a hermeneutic model of mediation made by the author where sign features of icon, index, symbols and logical, social and emotional action codes are a few important tools of analysis.  The result from step one in this research shows that teachers’ questions are made to meet children’s different processes of orientation to sign-mindedness, from differentiation of Self from others as fundamental to more advanced, socially- shared sign meaning. This connects to the importance to relate to children as ‘educater’ in relation to the teacher and a link to relational education. The teachers’ were overwhelmed by the children’s knowledge and were stimulated to progress themselves in questioning. The result from step two shows that teachers’ questioning (to support children’s constructions of meanings to become) may be reachable at different levels of hermeneutic understanding. This support the teachers’ questioning quality of wholeness. This scientific understanding from a semiotic-cognitive perspective on children’s meaning emergence and teachers’ supported questioning and conversation could have consequences for the field of aesthetic learning processes in pre-school in the future.

  • 50.
    Malmström, Elisabet
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Aesthetic learning processes in identity work: love of the self and wanting to become2013Inngår i: The International Journal of Arts Education, ISSN 1728-175X, Vol. 11, nr 1, 33-90 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The process of learning to become and adequately respond to the complexities of the Self through handmade productions is unlikely to occur without guidance. The support of this article’s idea is the ‘language turn’ of education from the 70s. It also seems important that students learn about art-action in an image-based global culture, including how images are important forms of human expression and substance in becoming. Thus teachers need to know how they give instructions to stimulate thinking through students’ languages of arts (style). Educational sciences of today support this idea where a Peircean mode of education gives support to a wide concept of the text including semiotic resources other than the verbal language. Researchers thus proclaim a horizontal concept of the text for the same purpose of giving equal epistemological status to verbal and semiotic sign-action. For the purpose of stimulating humans’ becoming, I argue for a pragmatic semiotic perspective and that language and visual action do not only include the linguistic and the figurative picture but also the material used, a wide and horizontal view on communication to cooperation. The students show unique ways of art in action, including means to become unique. MyAesthetic Learning processes in identity work -Love of the self and wanting to become unique.My method to find out about mediation of different themes to connect sign -action and mind builds on a hermeneutic model of mediation made by the author; it is a semio-cognitive re-construction of the sign. The result shows features to the students’ different processes of orientation to sign-mindedness and style through which meanings are accessible to becoming. Another result is that the zone of proximal comm unication between students and students’ pictures/texture and teachers makes a difference to the student’s ultimate unique becoming. The result could be of great importance to school aesthetics in the future.

12 1 - 50 of 69
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf