hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 12 of 12
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abrahamsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Bing, Vibeke
    Backa Läkarhusgruppen Göteborg.
    Familjecentralen: mervärde för alla föräldrar genom samlokalisering?2011Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 88, nr 2, 100-109 s.Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Barnens hälsa påverkas redan tidigt i livet av föräldrarnas livsvillkor. Låg social status, brist på vänner och stress tidigt i livet leder till hälsoskillnader. Familjecentraler med en öppen förskola och förebyggande socialt arbete är en tidig insats och en lågriskstrategi som riktar sig till alla. Den har goda förutsättningar för att stärka föräldrarnas tillit och gemenskap med andra och kan bidra till att minska hälsoskillnader genom att främja barnens hälsoutveckling. Syftena med utvärderingen av de 16 familjecentralerna var att undersöka i vilken mån besökarna är representativa för befolkningen i upptagningsområdet och av vilka anledningar föräldrarna besöker öppna förskolan på familjecentralen. Jämförelse mellan befintlig befolkningsdata i upptagningsområdena och föräldrabesökares bakgrundsdata visar att familjecentralen i huvudsak når en representativ del av befolkningen. Föräldrar använder sig av familjecentralen för att få råd, utbyte av erfarenheter, barnens skull och att umgås med andra. I synnerhet för invandrare har familjecentralen stor betydelse för att komma in i det svenska samhället.

  • 2.
    Abrahamsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Bing, Vibeke
    Backa Läkarhusgruppen Göteborg.
    Föräldraskapande och professionell följsamhet på familjecentralers öppna förskolor: en programteori2011Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 88, nr 2, 122-132 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Familjecentralens verksamhetsidé för öppna förskolan på familjecentraler – formulerat som en hypotes - har utvärderats steg för steg genom samla in data på sammanlagd sex familjecentraler för att pröva hållbarheten i hypotesen. Utvärderingen visar på ett föräldraskapande bland småbarnsföräldrar genom att de lär sig om barn och föräldraskap, får möjlighet att utöka sitt sociala kontaktnät och att bara vara i en trygg omgivning där socialt stöd finns till hands. De får tillsammans med andra känna sig ’good enough’ som en vanlig förälder med ett normalt barn. Professionell följsamhet utmärker personalens arbetssätt. De bedömer den ”mognadsgrad” som föräldern befinner sig i för att söka stöd och anpassar sitt förhållningssätt till föräldern genom fysiskt avstånd och djup i samtalet. På så vis kan pedagogiska, sociala och psykologiska mekanismer triggas igång och förklara de resultat som föräldrar upplever för dem själva och deras barn. Artikeln avslutas med en omformulerad hypotes om öppna förskolors verksamhet på familjecentraler.

  • 3.
    Abrahamsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Bing, Vibeke
    Tema: Familjecentraler: vad är en familjecentral?2011Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 88, nr 2, 98-99 s.Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 4.
    Bing, Vibeke
    et al.
    Högskolan Kristianstad.
    Abrahamsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Vem annars ska göra det vi gör - om socialt arbete på familjecentral2011Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 88, nr 2, 144-154 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Med familjecentralen stärks socialtjänstens ställning som förebyggande aktör. I syfte att förstå hur arbetet fungerar och om man kan hävda att de gör tidiga insatser deltog socionomer från tio familjecentraler i en form av forskningscirkel, som används för att utveckla verksamheter. Lärandet ägde rum med hjälp av samtal, reflektion och frågeställningar utifrån egna erfarenheter. Andras förväntningar hade väckt den övergripande och kritiska frågan om ett arbete som vänder sig till alla kan gagna föräldrar och barn med större behov?

    Svaret är att familjecentralens helhet och generella nivå i själva verket är en förutsättning för att tidigt upptäcka familjers behov av stöd. Socionomerna blir lätta att nå, kommer in tidigt, avvärjer destruktiva processer och är tillgängliga över tid. Genom att föräldrar utifrån sin livsvärld använder sig av familjecentralen omväxlande för lek, lärande, umgänge och stöd utvecklas en ny professionalitet där socialtjänsten kommer in på rätt plats, vid rätt tid med service och insatser, som motsvarar behoven hos målgruppen.

  • 5.
    Bing, Vibeke
    et al.
    Backa Läkarhusgruppen Göteborg.
    Johannesson, Kerstin
    VG-region.
    Stål, Maggie
    Familjecentralen Källan i Kristinehamn.
    Espling Huzell, Anna
    Familjehuset Trädet i Västra Frölunda Göteborg.
    Henriksson, Maja
    Familjehuset Trädet i Västra Frölunda Göteborg.
    Tornbjer Tullberg, Marie
    Familjecentralen Solstrålen i Rosengård Malmö.
    Virdebo, Anette
    Familjecentralen Solstrålen i Rosengård Malmö.
    Briland, Lena
    Familjecentralen Framgången Vaggeryd.
    Lindsted, Kristina
    Norrby familjecentral Borås.
    Abrahamsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Det har både blivit lättare och svårare - om det nya i att arbeta på familjecentraler2011Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 88, nr 2, 133-143 s.Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den här artikeln utgår ifrån personalens perspektiv. Första delen är resultat från en enkätstudie som fokuserar på hur personal förändrat sitt sätt att arbeta sedan de började arbeta på familjecentral. De flesta upplever att eftersom de har andra professioner i samma hus lättare upptäcker familjer med extra behov av stöd och bättre kan fokusera på sina egna arbetsuppgifter. Som fördjupning av svaren i enkäten har olika personalkategorier ombetts skriva en kortfattad berättelse om sitt eget arbete på familjecentral. Sjuksköterskor, barnmorska, psykolog, socionom, förskollärare, bibliotekarie och samordnare berättar hur de arbetar. Slutsatserna från artikeln är att familjecentraler kan ses som ett svar på att stödet till blivande och småbarnsföräldrar har utökats på de områden som den traditionella mödra- och barnhälsovården har sett som problematisk att möta. Sannolikt ökar förutsättningarna för att de som behöver extra stöd också kan få möjlighet till detta under förutsättning att extra stöd finns när familjecentralens resurser inte räcker till.

  • 6.
    Ekstrand, Britten
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Recent developments in educational research in several european countries: recent developments in educational research in Sweden2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 7.
    Ekstrand, Britten
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Research methodologies in higher education: research methodologies in higher education critically mapped2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 8.
    Hermansson, Carina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Images of writing and the writing child2011Inngår i: Nordisk Barnehageforskning, ISSN 1890-9167, E-ISSN 1890-9167, Vol. 4, nr 2, 41-59 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article uses a discursive lens to illuminate how writing and the writing child is constructed in different texts since the nineteenth century. The concept ‘image’ is used as an analytical tool to gain perspective on dominant ideas about children as writers and their educational writing practices. These images are produced in educational practices, theories of writing, societal conceptions and didactic models, which together are referred to as a formation. The article ends by reflecting upon what consequences may be seen if taking a critical child perspective. The article provides an analysis against which writing teachers, teacher educators and researchers can gain a perspective on dominant ideas about young writers and their educational writing practices.

  • 9.
    Hermansson, Carina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Regeringen sviker förskolan2011Inngår i: Kristianstadsbladet, ISSN 1103-9523, nr 26/11, A49- s.Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 10.
    Holmqvist, Mona
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD).
    Tullgren, Charlotte
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Brante, Göran
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD).
    The object of learning - before, during and after a learning situation2011Inngår i: Journal of Systematics, Cybernetics and Informatics, ISSN 1690-4524, Vol. 9, nr 2, 67-73 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to describe in what ways the objectof learning changes shape during its way from the intended(planned), enacted (offered) and lived (discerned) object oflearning. The study is based on variation theory, andlearning study is used as a model. A total of three preschoolteachers, 39 children aged 4-5 years and three researchersparticipated in the study. Three interventions were carriedout in three different groups of children (A, B and C) bythree preschool teachers. The data consist of videodocumentedmeetings with the preschool teachers andresearchers, interviews with the children in the form of pre-,post- and delayed post-tests and video-documentedinterventions (3). The results show (a) how the teachers’focus on aspects concerning the object of learning andaspects not concerning the object of learning affectslearning possibilities. The results also show (b) adiscrepancy between the children’s possibilities to learn andwhat the preschool teachers intend to offer them to learn.Finally, the results show (c) how the preschool teachers’understanding of children’s learning sometime make themuse other words than the appropriate ones to make theintervention funnier or more interesting.

  • 11.
    Tullgren, Charlotte
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Bäckström, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Österlind, Marie-Louise
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    How do we define and evaluate preschool quality?: Swedish pre-school teachers in a discoursive crossfire2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 12.
    Österlind, Marie-Louise
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Spiders Caught Up by the Web : Social Care Managers Reflect Over Their Work Situation2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

     Swedish municipal social care managers and their staff often feel inadequate in their efforts to live up to legal requirements, organisational quality objectives, and their own professional ideals

    This study reports from a constructivist and participative project in which Swedish social care managers reflected over their work and their managerial role by the use of repertory grid interviews, personal diaries and group discussions.

    The qualitative phenomenological analyses of the extensive material show that the managers construed time as a crucial factor in relation to their work situation and managerial role, the staff members and the quality of the services produced.

    The results give a vivid and nuanced picture of the managers’ experiences of time consuming work processes, time shortage, time thieves and other time related difficulties, but also of time managing strategies and alternative solutions.   

    Managers’ insights regarding their own work are of major importance in terms of performance and efficiency and their personal health. In this project the managers’ meaning making processes were supported by the use of constructivist techniques.

1 - 12 of 12
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf