hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 43 of 43
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Areskoug, Mats
    et al.
    Malmö Högskola.
    Ekborg, Margareta
    Malmö Högskola.
    Rosberg, Maria
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Naturvetenskapens bärande idéer för förskollärare2016 (oppl. 1)Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Att arbeta med naturvetenskap i förskolan är ett utmanande, spännande och roligt uppdrag. Alla har vi väl förundrats över barns nyfikenhet och goda observationsförmåga när de möter naturvetenskapliga fenomen. Många förskollärare berättar också att det är tacksamt att arbeta med naturvetenskap.

    Ämnesområdet är stort och det kan vara svårt att som förskollärare få en överblick och veta vad man ska läsa in sig på för att få idéer till relevanta uppgifter att göra tillsammans med barnen.

    Den här boken handlar om de bärande idéerna i naturvetenskap och är tänkt att stödja förskolläraren i strävan att få grepp om det viktigaste innehållet. Ambitionen är att dra upp de stora linjerna snarare än att ge en heltäckande beskrivning. Exempel från vardagliga sammanhang används för att visa på bärkraften i dessa idéer.

    Boken är tänkt som kurslitteratur för blivande förskollärare och ämnesfördjupning för verksamma lärare i förskolan. Innehållet diskuteras i förhållande till förskolans läroplan.

  • 2.
    Fridberg, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Preschool children’s collaborative science learning scaffolded by tablets: a teachers view2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 3.
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Vad hände?: Yngre barns försök att förstå sin omvärld utifrån ett naturvetenskapligt innehåll2016Inngår i: Naturvetenskap i ett förskoleperspektiv: kreativa lärandeprocesser / [ed] Susanne Thulin, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2016, 83-91 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 4.
    Gustavsson, Laila
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Ljung-Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Ways of dealing with children's questions about nature: a study based on Swedish preschool practice2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 5.
    Gustavsson, Laila
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Naturvetenskap i en flerspråkig miljö2017Inngår i: Undervisning i flerspråkig förskola / [ed] Heidi Harju-Luukkainen & Anne Kultti, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2017, 1, 125-146 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Förskolan i Norden har på relativt kort tid förändrats från en enspråkig till en flerspråkig miljö. Utmaningen ligger i att göra flera språk till en tillgång i verksamheten och till redskap för alla barns lärande.

    I boken Undervisning i flerspråkig förskola diskuteras hur förskolan, och därmed samhället i stort, kan skapa likvärdiga utvecklingsmöjligheter för alla barn, oavsett språkliga erfarenheter. Bokens kapitel berör samtal mellan förskollärare och barn i gemensamma aktiviteter men också flerspråkiga elevers skolprestation efter avslutad grundskoleutbildning. I boken redovisas flera studier från Sverige, Finland och Norge. Tematiken i denna bok begränsas därmed inte heller till att endast relatera till att lära sig majoritetsspråket. Det är hög tid att lämna enspråkighetsdiskursen med fokus på individers kunskaper i ett språk och gå vidare till en mer informerad och relevant förståelse av språk, undervisning och lärande som integrerade företeelser.

    Den här boken ger redskap för att förstå och utveckla undervisningen i en flerspråkig förskolemiljö. Boken vänder sig främst till studenter på högskolenivå inom förskolans område, men den passar även för fortbildning av förskollärare.

  • 6.
    Hjort, Marie-Louise
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Kvalificerade samtal mellan handledare i ett VFU-projekt. Presentation på Nätverket ”Specialpedagogik och kvalificeradesamtal” Mälardalens högskola2010Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 7.
    Hjort, Marie-Louise
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Practitioners' voices regarding pre-school and professional dialogues with student teachers. Paper presented at the EECERA (European Early Childhood Educational Association) Conference, Birmingham 6 - 8 September, 20102010Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 8.
    Hjort, Marie-Louise
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Sjöberg Larsson, Carita
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Steen, Ann
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    VFU-projekt: samtalsguide: vägledning för handledningssamtal i den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen2012Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 9.
    Hjort, Marie-Louise
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Steen, Ann
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Samtal i mötet mellan teori och praktik: en väg att synliggöra den verksamhetsförlagda utbildningen mot förskola och förskoleklass2009Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 10.
    Hjorth, Marie-Louise
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Barns tankar om lek2003Inngår i: Barnens lek / [ed] Folke-Fichtelius, Maria, Jancke, Harriet, Wiklund Dahl, Eva, Solna: Fortbildningsförl. , 2003, 26-30 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 11.
    Hjorth, Marie-Louise
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Children's thoughts about play: a study of how children conceptualize play in preschool1998Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 12.
    Hjorth, Marie-Louise
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Handledares röster om förskolans verksamhet i relation till handledning av lärarstudenter2010Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 13.
    Hjorth, Marie-Louise
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    de Jong, M.
    Gender differenses with regard to choice of play space in a Swedish day care center. Paper presented at the international conference “Building identies. Gender perspectives on children and urban space” 11-13 April 1995 in Amsterdam, The Netherlands1995Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 14.
    Holmqvist, Mona
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD).
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Wernberg, Anna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Variation theory: an organizing principle to guide design research in education2008Inngår i: Handbook of design research methods in education: innovations in science, technology, engineering, and mathematics learning and teaching / [ed] Kelly, A.E., Lesh, R.A., Baeck, J.Y., New York: Routledge , 2008, 111-130 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 15.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Att skapa läroplan för de yngsta barnen i förskolan: barns perspektiv och nuets didaktik2013Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This thesis takes as one point of departure the concept of the expanded curriculum where curricula encompass both the formal steering documents, as well as that which goes on within the framework of preschool education and through the actors in preschools. The overarching purpose is therefore to generate knowledge about what conditions for learning the work of teachers make possible when curricula are created in preschool settings for children aged between 1 and 3. The purpose is also to contribute with knowledge about what these created curricula would mean for children’s agency, and the importance they can have for children’s opportunities for learning and development. The three empirical studies consist of digitally recorded interviews with teachers and video observations with a focus on teachers’ communication with children in preschool. The discussion in the overarching text is constructed around three aspects that emerge in the overall results of the studies. First, the studies reveal how teachers’ work can be likened to a limiting curriculum which, on the one hand, is entirely child-centered, with the children as seen actors, but, on the other, can be interpreted as entirely teacher-centered. Secondly, there is the discussion about the affirmative curriculum, where children are presented as affirmed actors. In other words, content becomes those things that children are interested in, and their modes of expression are seen, affirmed and often repeated. Finally there is the discussion about the possibilities and dilemmas related to an expanding curriculum where children are regarded and treated as real actors in the sense that their intentions and expressions are taken seriously as relevant challenges. The current curriculum text for Swedish preschool can, in this sense, be seen as an obstacle in that its formulations are extremely broad-based, as discussed related to the results of this thesis.

  • 16.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Barn och läroplan möts i undervisning: exemplet snö2016Inngår i: Naturvetenskap i ett förskoleperspektiv: kreativa lärandeprocesser / [ed] Susanne Thulin, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2016, 125-135 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 17.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Förskollärares handlingsutrymme och barns perspektiv i förskola för de yngsta barnen2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 18.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Kvalitativa skillnader i lärares kommunikation med de yngsta barnen i förskolanManuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
  • 19.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Nuets didaktik: förskolans lärare talar om läroplan för de yngsta2011Licentiatavhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Studien som ligger till grund för detta licentiatarbete syftar till att utveckla kunskap om hur den läroplan för de yngsta ser ut så som den beskrivs av förskolans lärare. Fokus läggs på den beskrivna läroplanens innehåll och arbetsformer och på vad som karakteriserar verksamheten för de yngsta barnen i förskolan. De teoretiska utgångspunkter som används är läroplansteori för yngre barn samt i viss mån även barndomsperspektiv med koppling till barndomspsykologi, barndomssociologi och barndomspedagogik. Det är en kvalitativ studie vars empiri består av data från 15 transkriberade och analyserade samtalsintervjuer med lärare som arbetar med förskolans yngsta barn i åldrarna 1-3 år. Metodansatsen är fenomenografisk vilket i analysen gett verktyg att urskilja kvalitativt skilda beskrivningskategorier av innehåll, arbetsformer och karakteristiska drag för förskolans verksamhet. Resultaten visar att läraruppdraget framstår som unikt på det sättet att arbetet med barns lärande och utveckling huvudsakligen tycks ske här och nu och i mindre utsträckning utifrån en planerad verksamhet. Det har resulterat i begreppet nuets didaktik. Begreppet grundar sig i lärares beskrivningar av innehåll och arbetsformer i vilka gemensamma drag är konkretion, tidsaspekten samt ett tydligt barnperspektiv kopplat till didaktikens utgångspunkter vad, hur, varför, vem, var och när. Vidare visar resultaten att för dessa lärare är personlighetsutveckling och social anpassning det ojämförbart väsentligaste syftet med de yngsta barnens lärande och utveckling samt att lek har samma dignitet som specifika innehåll så som naturvetenskap och matematik. Ett starkt barnperspektiv reser frågor kring barns och lärares ansvar i lärandeprocessen såväl som utveckling respektive bevarande av förskolans verksamhet. I studien diskuteras även det karakteristiska i verksamheten för de yngsta relaterat till kontinuitet i utbildningssystemet.

  • 20.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Nuets didaktik i undervisning med förskolans yngsta barn2017Inngår i: Förskolans yngsta barn: perspektiv på omsorg, lärande och lek / [ed] Pramling Samuelsson, Ingrid & Jonsson, Agneta, Stockholm: Liber, 2017, 211-222 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 21.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Samlingsrapport för forskningscirkel med inriktning Förskola för de yngsta barnen Högskolan Kristianstad HT 15-VT 162016Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 22.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Samlingsrapport för forskningscirkel med inriktning Förskola för de yngsta barnen-språk och kommunikation Högskolan Kristianstad HT 15-VT 162016Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 23.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    What is special for preschool education?2010Inngår i: Active citizenship: abstracts, Malmö: Nordic Educational Research Association (NERA) , 2010, 41- s.Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 24.
    Jonsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Pramling Samuelsson, Ingrid
    Göteborgs universitet.
    Lek och undervisning hand i hand för de yngsta barnen i förskolan?2017Inngår i: Förskolans yngsta barn: perspektiv på omsorg, lärande och lek / [ed] Pramling Samuelsson, Ingrid & Jonsson, Agneta, Stockholm: Liber, 2017, 91-100 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 25.
    Jonsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Att göra bruk av barns perspektiv2013Inngår i: Barndom, lärande och ämnesdidaktik / [ed] Ingrid Pramling Samuelsson, Ingegerd Tallberg Broman, Lund: Studentlitteratur, 2013, 43-58 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 26.
    Jonsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Ljung Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Ways of dealing with science learning: a study based on Swedish early childhood education practice2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The Swedish school system offers curriculum-based early childhood education (ECE) organised as preschool (for 0–5-year-olds) and preschool class (for 6-year-olds).The intention to create a playful and educational environment based on children ’s perspectives, interests, and questions is strongly based on historical and cultural traditions. This article develops knowledge of ECE teachers ’approaches to science-learning situations. The study applies a phenomenographic approach.The analysis is based on approximately 9.5 hours of video documentation of teacher-led and child-initiated Swedish ECE science activities. We identified two descriptive categories and four subcategories dealing with science-learning situations: (A) making anything visible, containing the three subcategories (Aa) addressing everyone, (Ab) addressing everything, and (Ac) addressing play and fantasy; and (B) creating a shared space for learning (Ba) addressing common content. These categories are related to how efforts to take advantage of children ’s perspectives are interpreted and addressed in educational practice. The article discusses and exemplifies the use of various categories and their potential implications for ECE learning practice.

  • 27.
    Lenninger, Sara M.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Lunds Universitet.
    Inverting cultures: the pictorial ceremonial of a suicide bomber and the“unhomeliness” of the photographic picture2017Inngår i: 13th IASS-AIS World Congress of Semiotics ” / 10thconference for The Nordic Association for Semiotic Studies (NASS), 2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    On the 14th of January in 2004, Reem Raiyshi killed herself and four Israeli soldiers in a terrorist attack at a border crossing between Israel and Gaza. Soon after the deed, pictures on Reem and her young son were sent to media agencies in Europe - and to circulate on the Internet. Although the picture of Reem is her picture, it is not unique but forms part of a subculture: the ceremonial of the suicide bombers seemed, at that time, to require the pictorial rendering of the perpetrator/victim in his or her declaration of the action before completing the act. Published on Internet, and circulating in mass media, the picture addresses not only the Ego culture of the perpetrator /victim, but also that of the attacked culture. To come into speaking terms with the external culture - or to alter between being "alien" or to be "one of ones own” for teh other – one must submit to a meaning already known by the other culture (Lotman 2009). To insert  “alien” elements, integrated with the meaning taken for granted, can be understood as a strategy in pictorial rhetoric in order to evade norm grounded predictability and invert cultural hierarchies.This case study adds to the complication of when the same picture confirming both to the status of Ego culture and as the “threat” of an intruding other-culture in the dynamics of regulating the perception of “us and them”.

  • 28.
    Lenninger, Sara M.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Lund University.
    When similarity qualifies as a sign: a study in picture understanding and semiotic development in young children2012Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The general goal of this thesis is to elucidate children’s early understandings of pictorial meanings, and how one can know anything about them. My central aim is to explore how picture comprehension develops during children’s first 3 years of life, through semiotic-theory-derived analyses of meaning relations. In so doing, I hope to contribute to the study of both semiotic theory’s psychological basis and the role of semiotic processes in cognitive development: specifically, in children’s experiences of pictorial meanings. In an experimental object retrieval test, including pictures, I show the importance of studying concrete instances of children’s experiences. Among its key results is that, for a group of children who are close to the threshold of being able to use the picture to solve the retrieval task, indexical cuing assists their understanding. One central claims is that the picture sign reflects a dual semiotic process: on the one hand, picture understanding relies on recognition of perceptual similarities; on the other, it draws on communicative processes that are intrinsic to all sign constructions. This duality is particularly interesting when it comes to looking at children’s development of picture understanding. Through similarity relations, children perceive accurate – but initially private and incomplete – understanding of pictures. At the same time though, children are alert to communicative meanings from the start.

  • 29.
    Lindahl, Ingrid
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Encountering without measuring the creative and competent child in preschool. Paper presented at OMEP conference, 6-8 May, Nicosia2012Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 30.
    Lindahl, Ingrid
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Inte lika utan olika - men likvärdiga2013Inngår i: Specialpedagogisk tidskrift, ISSN 2000-429X, nr 4, 19-20 s.Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 31.
    Ljung-Djärf, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Mårdsjö Olsson, Ann-Charlotte
    Göteborgs universitet.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Förskolans uppdrag2013Inngår i: Learning study i förskolan / [ed] Mona Holmqvist Olander, Lund: Studentlitteratur, 2013, 1, 37-48 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 32.
    Malmström, Elisabet
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljö med inriktning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Action research with small children: aesthetic learning processes in contex2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The process of learning to become through handmade productions to sufficient respond to the complexities of the Self is unlikely to occur without guidance from relation with others. The main purpose of this paper is to inquire into teachers’ support to small children’s aesthetic learning processes. How may children’s aesthetic learning processes emerge and support the children’s becoming through questions to and from the children? The article highlights the small children’s approach to science by managing aesthetic material, colour and form and the teachers’ approach to good questioning. The methodology is inspired by deconstructive pragmatism and the design from action research. The methodology is further grounded in Charles Sanders Peirce’s triadic transdisciplinary pragmatic theory of semiotics where the interpretant relation between the child and the teacher is on focus. Understanding that Peirce semiotics, science of signs differs from two-valued logic and thus very well may incorporate feeling and aesthetics.  It was necessary to reconstruct the theories of Peirce for an actual appliance to the area of Aesthetic Learning processes. Mediation of the theme, to connect sign - action and mind builds on a hermeneutic model of mediation made by the author where sign features of icon, index, symbols and logical, social and emotional action codes are a few important tools of analysis.  The result from step one in this research shows that teachers’ questions are made to meet children’s different processes of orientation to sign-mindedness, from differentiation of Self from others as fundamental to more advanced, socially- shared sign meaning. This connects to the importance to relate to children as ‘educater’ in relation to the teacher and a link to relational education. The teachers’ were overwhelmed by the children’s knowledge and were stimulated to progress themselves in questioning. The result from step two shows that teachers’ questioning (to support children’s constructions of meanings to become) may be reachable at different levels of hermeneutic understanding. This support the teachers’ questioning quality of wholeness. This scientific understanding from a semiotic-cognitive perspective on children’s meaning emergence and teachers’ supported questioning and conversation could have consequences for the field of aesthetic learning processes in pre-school in the future.

  • 33.
    Malmström, Elisabet
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Integrative art: inquiry into meaning in early childhood fine art education2011Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The background of this article is that the educational sciences of today give priority to a wide concept of the text and researchers in Sweden proclaim a horizontal concept of the text for the same purpose of giving equal epistemological status to verbal and semiotic sign-action. Today’s ‘language turn’ and ‘visual turn’ do not only include the linguistic and the figurative picture but also the materials and its texture. The idea of this study is to inquire how small children use aesthetic materials for action and meaning and what teachers do and think about this. The meaning potential is the tension between the image’s character levels, the child’s lifeworld and the teachers’ subject-specific discourse with the child. The main purpose is to learn about how the zone of proximal communication between children and children’s pictures and teachers might become more stable. Therefore I find the meaning potential of interest to a pragmatic inquiry. The design is inspired from action research. The result features the children’s orientation to sign-mindedness from the ages of one to five as well as the teachers’ reflections on their own progress in meeting young children’s action regarding material to give them support in learning and development.

  • 34.
    Pramling Samuelsson, Ingrid
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Jonsson, AgnetaHögskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Förskolans yngsta barn: perspektiv på omsorg, lärande och lek2017Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna bok handlar om hur man i förskolan arbetar med de yngsta barnen som ibland är en förbisedd grupp trots att de utgör hälften av alla barn i förskolans verksamhet. Dessa barn har delvis andra behov av omsorg, andra sätt att lära och andra sätt att leka än äldre förskolebarn, vilket innebär vidgade krav och nya utmaningar för förskolans anställda.

    Boken har tre övergripande teman:

    - omsorg, empati och fostran

    - undervisning och förskolans innehåll

    - förutsättningar för lek och lärande.

    Kapitlen illustreras med konkreta exempel från förskolan av såväl fallbeskrivningar som redovisning av forskningsstudier. Innehållet bygger på ny forskning och är anpassat efter centrala frågor för arbetet med de yngsta barnen. Boken vänder sig till blivande förskollärare och personal verksam inom förskolan. Den fungerar både för enskild läsning och för diskussion under utbildningen eller i arbetslaget.

  • 35.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Barn vill veta: vuxna vill styra och lära ut på sitt sätt2012Inngår i: Socialpolitik, ISSN 1104-6376, nr 3, 32-34 s.Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 36.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Förskolan och naturvetenskapen2016Inngår i: Naturvetenskap i ett förskoleperspektiv: kreativa lärandeprocesser / [ed] Susanne Thulin, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2016, 15-29 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 37.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Naturvetenskap i ett förskoleperspektiv: kreativa lärandeprocesser2016Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I förskolans läroplan har ämnet naturvetenskap fått en framträdande plats. Men när förskolans lärare tillsammans med barnen ska göra naturvetenskap till praktik uppstår många frågor. Vad kan naturvetenskap förstås som? Hur kan uppdraget om naturvetenskap i förskolan realiseras? Hur kan barns erfarenheter och föreställningar mötas och tas tillvara och samtidigt utmanas till fördjupat lärande? Det finns inte ett sätt att göra detta, utan flera.

    Den här boken erbjuder en mängd didaktiska perspektiv som berör såväl valet av innehåll som förhållningssätt och metoder grundade i beprövad erfarenhet och vetenskap.

    Bokens syfte är att synliggöra, diskutera och utveckla kunskap om hur naturvetenskap som kunskapsområde i förskolan kan förstås och få sin praktiska utövning. I bokens olika kapitel ges både teoretiska och praktiska redskap som är användbara vid planering, genomförande, utvärdering och utveckling av innehållsområdet.

  • 38.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Samlingsrapport: för forskningscirkel med Naturvetenskaplig inriktning genomförd på Högskolan Kristianstad HT 15-VT 162016Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 39.
    Thulin, Susanne
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Qualitative changes in teachers’ ways of talking about teaching and science as content in preschool practice2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Qualitative changes in teachers’ ways of talking about teaching and science as content in preschool practicepresentationsformat: Muntlig presentationabstract: The aim of the research project presented here is to analyze and describe how pre-school teachers during an in-service training period develop theoretical knowledge about focusing the content when planning for teaching science in pre-school. This particular training period can be seen as needed due to a new school law and a revised curriculum for Swedish pre-schools in 2011, where the concept teaching in pre-school is used for the first time and different content areas as mathematics and science is highlighted. The variation theory is here used as a framework for analysis as well as for the pre-school teachers planning for teaching in pre-school (Marton & Booth, 1997). The theory is developed from the phenomenographic approach and can be described in terms of learning object, critical aspects, discernment, simultaneity, variation and a shared space of learning (Marton, 2014). The results in a phenomenographic study is an outcome space of categories describing qualitatively different ways of experiencing the same phenomenon. 30 pre-school teachers from 10 different pre-schools in nine different municipalities participated in the project. The empirical material consist of a questionnaire with open ended questions as the preschool teachers answered in the beginning and in the end of the training period, and of group reports as were written from scientific projects. The study has followed the ethical guidelines of the Swedish Research Council (2002). The results can be discussed as a number of critical aspects in relation to teachers' learning as: ways of understand the concept of variation, to discern the object of learning and a shared space of learning. One important factor to point out concerning the design of in-service training is the importance of keeping together theories of children’s learning and the learning object (science).Key-word: Preschool teacher, In-service training, Teaching, Science, Variation theory, Phenomenography

  • 40.
    Thulin, Susanne
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Hellberg, Lina
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Backman, Anna
    Gothenburg University.
    Science communication in Early Childhood Education: examples from Swedish preschools2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Preschool in Sweden is a voluntary school form entailing education and play. A national curriculum with learning goals regulates educational activities, and prescribes covering science. This mission affects practices, teachers' knowledge, and competences. Didactical approaches, in relation to children's learning are on the agenda. We will discuss and problematize teaching of science based on three research reports. The research adheres to the ethical guidelines of the Swedish Research Council.

    (1) Science communication – children and teachers

    Firstly we report from a design-based research project where viable science practices were developed and implemented with a focus on communication. Collected video data was analysed based on phenomenography and developmental pedagogy. Analysis of teachers’ planning of consecutive activities with children focusing the intended object of learning (forces and motion) is presented. The importance of content,  educational knowledge, and teachers' experiences of their mission is discussed.

    (2) Science communication – children and tablets

    Secondly we report on a study of the potential of tablets as scaffolds in collaborative inquiry-based science learning in preschools. Specifically, we have investigated the role of Time-lapse photography and Slowmation production in scaffolding communication and learning. The theoretical framework is phenomenography  and developmental pedagogy. Video and qualitative data measures were collected. The potential of teachers, children and researchers jointly developing, enacting and evaluating learning processes supported by tablets in preschool is discussed.

    (3) Science communication – booktalks about shadows

    Thirdly we report on a study about opportunities for children in preschool to discern the physical phenomenon ‘shadow’ in conversations from various children's books. The theoretical framework is variation theory with phenomenography as an analysing method. Research results based on children´s perspective will be discussed in order to show how children perceived shadow, when talking about literature that contains fiction, visual art as well as scientific illustrations. 

  • 41.
    Thulin, Susanne
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Att göra bruk av barns perspektiv2013Inngår i: Barndom, lärande och ämnesdidaktik / [ed] Pramling Samuelsson, Ingrid & Tallberg Broman, Ingegerd, Lund: Studentlitteratur , 2013, 1, 43-58 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 42.
    Thulin, Susanne
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Ljung Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Mårdsjö Olsson, Ann-Charlotte
    Göteborgs Universitet.
    Förskolans uppdrag2013Inngår i: Learning Study i förskolan / [ed] Mona Holmqvist Olander, Lund: Studentlitteratur , 2013, 1Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 43. Wahlgren, S.
    et al.
    Lindahl, Ingrid
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Dinosauriers dans - ett matematikprojekt2013Inngår i: Modern barndom, ISSN 1400-0733, nr 1, 26-29 s.Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
1 - 43 of 43
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf