hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 40 of 40
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ekstrand, Britten
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Hjort, Marie-Louise
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Lindahl, Ingrid
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Early education research: a question of the relationship to the school according to educational journals in Sweden. Paper presented at NERA's 35th Congress, Turkku2007Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 2.
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Vad hände?: Yngre barns försök att förstå sin omvärld utifrån ett naturvetenskapligt innehåll2016Inngår i: Naturvetenskap i ett förskoleperspektiv: kreativa lärandeprocesser / [ed] Susanne Thulin, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2016, 83-91 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 3.
    Gustavsson, Laila
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Ljung-Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Ways of dealing with children's questions about nature: a study based on Swedish preschool practice2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 4.
    Gustavsson, Laila
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Pramling, Niklas
    Department of Education, Communication and Learning , University of Gothenburg .
    The educational nature of different ways teachers communicate with children about natural phenomena2014Inngår i: International Journal of Early Years Education, ISSN 0966-9760, E-ISSN 1469-8463, Vol. 22, nr 1, 59-72 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This empirical study analyses the qualitatively different ways in which teachers approach children’s learning in and about nature. The empirical data consists of video observations of children and teachers communicating with one another around natural phenomena found during excursions into a forest. Variation theory is presented as a framework for analysing the opportunities teachers provide for children’s learning. The study identifies three qualitatively different ways in which teachers communicate with children: one based on the principle of opening up dimensions of variation, the second building on presumed shared previous experience as a resource for making sense of a novel observation and the third involving children through using a make-believe playful approach. The implications of these three different approaches for children’s learning are discussed.

  • 5.
    Hjort, Marie-Louise
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Pramling, Niklas
    Göteborgs universitet.
    Den blivande förskollärarens formering: en studie av verksamhetförlagda handledningssamtal, argumentationstraditioner och metaforik2014Inngår i: Nordisk Barnehageforskning, ISSN 1890-9167, E-ISSN 1890-9167, Vol. 7, nr 10, 1-18 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    I denna studie analyserar vi hur erfarna förskollärare i rollen som handledare introducerar förskollärarstudenter i professionen. Studien genomförs mot bakgrund av ett delvis nytt uppdrag som förskolan fått under senare år, som bland annat yttrar sig i att förskolan nu är en del av utbildningssystemet. Med utgångspunkt i det teoretiska begreppet argumentationstraditioner och genom att analysera metaforiken i deltagarnas resonerande, studeras hur erfarna och blivande förskollärare navigerar spänningar centrala för professionen. Deltagarnas betoning av vissa argumentationstraditioner och användningen av viss metaforik diskuteras i termer av vad de implicerar för utvecklingen av de barn som deltar i en förskoleverksamhet som formas av dessa.

  • 6.
    Hjort, Marie-Louise
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Steen, Ann
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Samtal i mötet mellan teori och praktik: en väg att synliggöra den verksamhetsförlagda utbildningen mot förskola och förskoleklass2009Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 7.
    Hjorth, Marie-Louise
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Barns tankar om lek2003Inngår i: Barnens lek / [ed] Folke-Fichtelius, Maria, Jancke, Harriet, Wiklund Dahl, Eva, Solna: Fortbildningsförl. , 2003, 26-30 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 8.
    Hjorth, Marie-Louise
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Children's thoughts about play: a study of how children conceptualize play in preschool1998Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 9.
    Hjorth, Marie-Louise
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    de Jong, M.
    Gender differenses with regard to choice of play space in a Swedish day care center. Paper presented at the international conference “Building identies. Gender perspectives on children and urban space” 11-13 April 1995 in Amsterdam, The Netherlands1995Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 10.
    Holmqvist, Mona
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD).
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Wernberg, Anna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Generative learning: learning beyond the learning situation2007Inngår i: Educational action research, ISSN 0965-0792, E-ISSN 1747-5074, Vol. 15, nr 2, 181-208 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this article an educational action research study, based on a phenomenographic approach, is reported in which unexpected results have been possible to gather thanks to the inductive design of the study. The aim is to describe the ways in which contrasts of critical aspects of a learning object affect the students' generative learning found by analysing three learning studies based on the theory of variation. Variation is in this article defined as the varied ways a phenomenon can be discerned. By contrasting critical aspects (i.e. main features needed to understand a phenomenon) in a dimension of variation, the learning object (i.e. the targeted ability or knowledge taught) can change form and be experienced in different ways that influence the students' ability to learn. To investigate in which ways the contrasts affect the students' learning outcome was the primary focus of the study, but the results also show an interesting pattern of how students' learning outcomes in the short-term and long-term perspective are affected. In this study we have worked with learning study as a method, and the results are based on analyses of three learning studies made up of three lessons each. The results show how one pattern of contrasts allows the students to look critically upon their previous knowledge and make them find new ways of seeing the object of learning. This pattern has also been found to be more powerful in preparing students for future learning, since it seems to generate new learning (generative learning) after the learning situation itself. 

  • 11.
    Holmqvist, Mona
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD).
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Wernberg, Anna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Variation theory: an organizing principle to guide design research in education2008Inngår i: Handbook of design research methods in education: innovations in science, technology, engineering, and mathematics learning and teaching / [ed] Kelly, A.E., Lesh, R.A., Baeck, J.Y., New York: Routledge , 2008, 111-130 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 12.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Barn och läroplan möts i undervisning: exemplet snö2016Inngår i: Naturvetenskap i ett förskoleperspektiv: kreativa lärandeprocesser / [ed] Susanne Thulin, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2016, 125-135 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 13.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Nuets didaktik: förskolans lärare talar om läroplan för de yngsta2011Licentiatavhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Studien som ligger till grund för detta licentiatarbete syftar till att utveckla kunskap om hur den läroplan för de yngsta ser ut så som den beskrivs av förskolans lärare. Fokus läggs på den beskrivna läroplanens innehåll och arbetsformer och på vad som karakteriserar verksamheten för de yngsta barnen i förskolan. De teoretiska utgångspunkter som används är läroplansteori för yngre barn samt i viss mån även barndomsperspektiv med koppling till barndomspsykologi, barndomssociologi och barndomspedagogik. Det är en kvalitativ studie vars empiri består av data från 15 transkriberade och analyserade samtalsintervjuer med lärare som arbetar med förskolans yngsta barn i åldrarna 1-3 år. Metodansatsen är fenomenografisk vilket i analysen gett verktyg att urskilja kvalitativt skilda beskrivningskategorier av innehåll, arbetsformer och karakteristiska drag för förskolans verksamhet. Resultaten visar att läraruppdraget framstår som unikt på det sättet att arbetet med barns lärande och utveckling huvudsakligen tycks ske här och nu och i mindre utsträckning utifrån en planerad verksamhet. Det har resulterat i begreppet nuets didaktik. Begreppet grundar sig i lärares beskrivningar av innehåll och arbetsformer i vilka gemensamma drag är konkretion, tidsaspekten samt ett tydligt barnperspektiv kopplat till didaktikens utgångspunkter vad, hur, varför, vem, var och när. Vidare visar resultaten att för dessa lärare är personlighetsutveckling och social anpassning det ojämförbart väsentligaste syftet med de yngsta barnens lärande och utveckling samt att lek har samma dignitet som specifika innehåll så som naturvetenskap och matematik. Ett starkt barnperspektiv reser frågor kring barns och lärares ansvar i lärandeprocessen såväl som utveckling respektive bevarande av förskolans verksamhet. I studien diskuteras även det karakteristiska i verksamheten för de yngsta relaterat till kontinuitet i utbildningssystemet.

  • 14.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Nuets didaktik i undervisning med förskolans yngsta barn2017Inngår i: Förskolans yngsta barn: perspektiv på omsorg, lärande och lek / [ed] Pramling Samuelsson, Ingrid & Jonsson, Agneta, Stockholm: Liber, 2017, 211-222 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 15.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Preschool teachers talk about curriculum for the youngest children: What happened to aesthetics in preschool?2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The intention of this presentation is to discuss the role of education in preschool for children 1-3 years of age. It´s one angle of a study made in some Swedish preschools in 2009. The main study aims to develop knowledge concerning what the curriculum looks like that is described by teachers working with the youngest children in early childhood education. Focus is on descriptions of the what and the how in the curriculum, eg. what children should learn and how they can learn and also what is characteristic for early childhood education concerning the youngest children. A theoretical mapping of Scandinavian preschool research shows that only a few of the studies concern the youngest children, which contributes to the direction of this study’s interest. An interviewstudy with semistructured questions was carried out with 15 teachers who are working with children 1-3 years old in five different preschools. In this presentation I discuss and analyze some of the findings from the main study related to curriculumtheory and to different paradigms holding childhood perspectives. Childhood sociology, childhood psychology and childhood pedagogy constitutes a background to questions concerning child perspectives and the children and teachers as actors doing preschool. The results show that teaching assignment seem to be unique while the responsibility is to deal with and manage a large amount of care, education and learning on the spot. One concept evolved from the study is “a didactic in terms of the present moment”. It’s closely connected to the didactic questions what, how, why, who, where and when and important aspects are time, concreteness and a child perspective. In these teacher’s descriptions, children’s interests and needs seem to be more strong guidelines than intentions of the curriculum. Corresponding to childhood perspectives (Sommer, Pramling Samuelsson & Hundeide, 2010; Corsaro, 2005), this indicates a view of the child as competent and having the equal rights as adults. Another result is teacher’s sayings that self-esteem and self-confidence are prime abilities for children to achieve before they can learn anything else. This at the same time indicates an opposing view of the child as incompetent to learn until they reach certain amounts of these abilities. Further in these teachers’s outspoken curriculum the role of play is described as essential in preschool as science and mathematics while aestethics is hardly mentioned. I argue that this is can be seen as a sign of an approach to more school-like activities. This is in contrast to  other research where preschool teachers position themselves as being against “schoolifying” in preschool (Enö, 2005). Related to curriculumtheory (Evans, 1982) for the youngest the results show a childcentered position and a broad interpretation of what are characteristic grounds for preschool activities. Teachers in preschool have an important work in order to achieve quality in children’s learning and development (Sheridan, 2001). Therefore it’s essential to discuss what could be the consequences if children never choose or are interested in some pedagogical content as aestethics and if teachers follow children’s intentions more than the curriculum.

  • 16.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Preschool teachers talk about curriculum for the youngest children. What is essential to learn in preschool?2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The intention of this presentation is to discuss the role of education in preschool for children 1-3 years of age. It´s one angle of a study made in some Swedish preschools in 2009. The main study aims to develop knowledge concerning what the curriculum looks like that is described by teachers working with the youngest children in early childhood education. Focus is on descriptions of the what and the how in the curriculum, eg. what children should learn and how they can learn and also what is characteristic for early childhood education concerning the youngest children. A theoretical mapping of Scandinavian preschool research shows that only a few of the studies concern the youngest children, which contributes to the direction of this study’s interest. An interviewstudy with semistructured questions was carried out with 15 teachers who are working with children 1-3 years old in five different preschools. In this presentation I discuss and analyze some of the findings from the main study related to curriculumtheory and to different paradigms holding childhood perspectives. Childhood sociology, childhood psychology and childhood pedagogy constitutes a background to questions concerning child perspectives and the children and teachers as actors doing preschool. The results show that teaching assignment seem to be unique while the responsibility is to deal with and manage a large amount of care, education and learning on the spot. One concept evolved from the study is “a didactic in terms of the present moment”. It’s closely connected to the didactic questions what, how, why, who, where and when and important aspects are time, concreteness and a child perspective. In these teacher’s descriptions, children’s interests and needs seem to be more strong guidelines than intentions of the curriculum. Corresponding to childhood perspectives (Sommer, Pramling Samuelsson & Hundeide, 2010; Corsaro, 2005), this indicates a view of the child as competent and having the equal rights as adults. Another result is teacher’s sayings that self-esteem and self-confidence are prime abilities for children to achieve before they can learn anything else. This at the same time indicates an opposing view of the child as incompetent to learn until they reach certain amounts of these abilities. Further in these teachers’s outspoken curriculum the role of play is described as essential in preschool as science and mathematics. I argue that this is can be seen as a sign of an approach to more school-like activities. This is in contrast to  other research where preschool teachers position themselves as being against “schoolifying” in preschool (Enö, 2005). Related to curriculumtheory (Evans, 1982) for the youngest the results show a childcentered position and a broad interpretation of what are characteristic grounds for preschool activities. Teachers in preschool have an important work in order to achieve quality in children’s learning and development (Sheridan, 2001). Therefore it’s essential to discuss what could be the consequences if children never choose or are interested in some pedagogical content and if teachers follow children’s intentions more than the curriculum.

  • 17.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    På stående fot2012Inngår i: Förskoletidningen, ISSN 1402-7135, Vol. 37, nr 2, 6-11 s.Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 18.
    Jonsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Pramling Samuelsson, Ingrid
    Göteborgs universitet.
    Lek och undervisning hand i hand för de yngsta barnen i förskolan?2017Inngår i: Förskolans yngsta barn: perspektiv på omsorg, lärande och lek / [ed] Pramling Samuelsson, Ingrid & Jonsson, Agneta, Stockholm: Liber, 2017, 91-100 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 19.
    Jonsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Att göra bruk av barns perspektiv2013Inngår i: Barndom, lärande och ämnesdidaktik / [ed] Ingrid Pramling Samuelsson, Ingegerd Tallberg Broman, Lund: Studentlitteratur, 2013, 43-58 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 20.
    Jonsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Ljung Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Ways of dealing with science learning: a study based on Swedish early childhood education practice2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The Swedish school system offers curriculum-based early childhood education (ECE) organised as preschool (for 0–5-year-olds) and preschool class (for 6-year-olds).The intention to create a playful and educational environment based on children ’s perspectives, interests, and questions is strongly based on historical and cultural traditions. This article develops knowledge of ECE teachers ’approaches to science-learning situations. The study applies a phenomenographic approach.The analysis is based on approximately 9.5 hours of video documentation of teacher-led and child-initiated Swedish ECE science activities. We identified two descriptive categories and four subcategories dealing with science-learning situations: (A) making anything visible, containing the three subcategories (Aa) addressing everyone, (Ab) addressing everything, and (Ac) addressing play and fantasy; and (B) creating a shared space for learning (Ba) addressing common content. These categories are related to how efforts to take advantage of children ’s perspectives are interpreted and addressed in educational practice. The article discusses and exemplifies the use of various categories and their potential implications for ECE learning practice.

  • 21.
    Jonsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Williams, Pia
    Department of Education, Communication and Learning, University of Gothenburg.
    Communication with young children in preschool: the complex matter of a child perspective2013Inngår i: Early Child Development and Care, ISSN 0300-4430, E-ISSN 1476-8275, Vol. 183, nr 5, 589-604 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article discusses results obtained from a study on the contribution of the preschool teacher as a curriculum-maker in preschool. The research question addressed is ‘what is the characteristic for the curriculum offered, as it appears in one teacher's verbal communication with 1–3-year-old children?’ The research area is motivated by the need for knowledge about the implications that a goal-oriented preschool curriculum and broad discretion for teachers might imply for activities in preschool. This study was carried out in Sweden, and the empirical data consist of videotaped observations of communication between a single teacher and a number of children aged between one and three during one morning in preschool. The results show that the teacher frequently uses questions as a means of communication, where a large number of shifts between different children and different issues are particularly characteristic. Although this contributes to a child perspective, it also implies a teacher-centred position and a fragmented way of exercising the discretion vis-à-vis the curriculum. The findings are discussed and related to curriculum theory and to early childhood perspectives.

  • 22.
    Lindahl, Ingrid
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Diversity: enrichment in children’s dealing with ethical issues2013Inngår i: Journal of Modern Education Review, ISSN 2155-7993, Vol. 3, nr 12, 899-908 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Who will decide, those who are younger or older? Should one always tell the truth? How do people come to an agreement? These questions are the object of preschool children’s philosophical explorations in this study. The aim of the study is to describe and interpret what takes place in dialogues among children and between children and educators in dealing with these ethical issues. A post-modern perspective forms the basis of this study. Everything can be considered from other angles, and something new and unexpected might occur. The child is seen as a competent citizen in the sense of being expert on his or her own life, and having opinions that are worth listening to. The study indicates that it is important that the question being considered is one that matters to the children, and that children listen to the Other’s meaning in a mutual process of deconstruction. Diversity in thoughts and ideas become enrichment in children’s dealing with ethical issues. The acts of the educator characterized by a sensitive ear, tolerance and a critical mind are named “situational sensibility”

    .

  • 23.
    Lindahl, Ingrid
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Encountering without measuring the creative and competent child in preschool. Paper presented at OMEP conference, 6-8 May, Nicosia2012Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 24.
    Lindahl, Ingrid
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Förord till den svenska upplagan2012Inngår i: Osnes, Heid, Skaug, Hilde Nancy, Eid Kaarby, Karen Marie: Kropp, rörelse och hälsa i förskolan, Lund: Studentlitteratur, 2012, 7-8 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 25.
    Ljung-Djärf, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Mårdsjö Olsson, Ann-Charlotte
    Göteborgs universitet.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Förskolans uppdrag2013Inngår i: Learning study i förskolan / [ed] Mona Holmqvist Olander, Lund: Studentlitteratur, 2013, 1, 37-48 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 26.
    Ljung-Djärf, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Variation theory in early childhood education – focus on learning. Symposium organiserat vid World association of lesson and learning studies (WALS), september 2013, Göteborg2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 27.
    Malmström, Elisabet
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Bild och pedagogikens estetiska språk : en analys av nationella styrdokument2013Inngår i: Utbildning och Demokrati, ISSN 1102-6472, E-ISSN 2001-7316, Vol. 22, nr 1, 109-135 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Today visual culture is important in society but not in school. This article outlines some features of guidance in the authorities about how to support children’s aesthetic learning processes in relation to meaning construction and becoming. The purpose is to highlight the aesthetic learning processes from a semiotic approach to the field of knowledge in terms of how well the aesthetic learning processes are formulated in state support and policy documents. The methodology presents a pragmatic discourse analysis made on Government bills in Sweden. The question asked is: How do Government texts support the aesthetic language of education including integrative aesthetic hermeneutic skills? Educational function of qualification, segregated, extended and integrative modes of education, as well as likeness (iconic), relation (indexical) and conventional (symbolic) features of learning are important semiotic resources used as analytical tools in this study. The result shows that aesthetic learning processes and concepts related to it are phasing out. The conclusion is that it is of great importance to challenge a hermeneutic paradigm in support of teachers’ aesthetic education. Socialization into aesthetic self sign and experience of art activity as a language of education is lacking and thus qualification is not taken seriously.

  • 28.
    Pramling Samuelsson, Ingrid
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Jonsson, AgnetaHögskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Förskolans yngsta barn: perspektiv på omsorg, lärande och lek2017Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna bok handlar om hur man i förskolan arbetar med de yngsta barnen som ibland är en förbisedd grupp trots att de utgör hälften av alla barn i förskolans verksamhet. Dessa barn har delvis andra behov av omsorg, andra sätt att lära och andra sätt att leka än äldre förskolebarn, vilket innebär vidgade krav och nya utmaningar för förskolans anställda.

    Boken har tre övergripande teman:

    - omsorg, empati och fostran

    - undervisning och förskolans innehåll

    - förutsättningar för lek och lärande.

    Kapitlen illustreras med konkreta exempel från förskolan av såväl fallbeskrivningar som redovisning av forskningsstudier. Innehållet bygger på ny forskning och är anpassat efter centrala frågor för arbetet med de yngsta barnen. Boken vänder sig till blivande förskollärare och personal verksam inom förskolan. Den fungerar både för enskild läsning och för diskussion under utbildningen eller i arbetslaget.

  • 29.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Anthropomorphically speaking: on communication between teachers and children in early childhood biology education2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this study a particular kind of figurative language, so-called anthropomorphic speech, is analysed in the context of science activities in a preschool setting. Anthropomorphism means speaking about something non-human in human terms. Can any systematic pattern be seen with regard to when such speech is used? Do children and/or teachers introduce this kind of talking and how is it responded to by the interlocutor(s)? Of 128 instances of anthropomorphism found, 24 were made by the children and 104 by the teachers. Children sometimes respond in line with the introduction of such speech but they also at times reject this way of speaking. Anthropomorphic speech is discussed as a strategy for the teachers in handling the dilemma of how to connect with children’s experiences and terms, on the one hand, and developing children’s understanding, on the other hand.

  • 30.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Barn vill veta: vuxna vill styra och lära ut på sitt sätt2012Inngår i: Socialpolitik, ISSN 1104-6376, nr 3, 32-34 s.Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 31.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Children's questions during a science activity in preschool2010Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this study children’s questions during a science activity concerning what soil is, are analysed. The empirical study has its background in research on children’s learning (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2003, 2008) and a new view of the Swedish preschool’s commissions (Ministry of Education and science, 1998; memorandum U2008). Children are seen as active in their own learning and as developing on the basis of their own experiences in communication with the surrounding world (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2003). In preschool, children shall develop knowledge about different contents, areas of knowledge. One such content is science (Ministry of Education and Science, 1998).  Through the history of preschool, the object of learning has seldom been in focus of the activity. Instead, methods and attitudes have been given precedence (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2008).  The ideal of preschool education has over time been characterized as a tradition where children’s development of personality has been given priority over children’s knowledge development (Thulin, 2006). On the basis of Fritzell’s (2004) interpretation of the education concept, it can be expressed as preschool has had its focus on “who you will become” rather than “what you will know”. With the curriculum of preschool and the government’s claim about an emphasised pedagogically task for the preschool (memorandum U2008/6144/S) the concern on children’s learning of different contents in preschool has increased. For these reasons, there is a need of a discussion about what a changed commission can mean and what pedagogical consequences it may have for activities in preschools and teachers actions. Questions about what may constitute a relevant content and didactic are on the agenda (Persson, 2008; Pramling Samuelsson et al., 2008; Thulin, 2006). In teaching contexts, the importance of the teacher’s questions is often pointed out. Several researchers call attention to the importance of so-called open questions where the child generates a reply, in contrast to so-called closed questions where there is a correct and expected answer on behalf of the teacher (Doverborg & Pramling Samuelsson, 2003). In an investigation into what happens with the object of learning in preschool (Thulin, 2006), the analysis of the teacher-child conversation showed a discussing climate. However, when the communication was studied more in detail, a traditional pedagogy of an asking teacher and a replying child was visible. Questions by a child were often met by another (new) question from the teacher and the child’s question remained unanswered. The result of the study (Thulin, 2006) also showed that when the teacher’s questions seemed to get precedence in a learning situation, children risked to be left to their one own search after sense and meaning. The results imply the importance of a more close analysis of what children ask questions about during work with a specific content. In this study, children’s questions during a work with a scientific phenomenon (what soil is) in preschool are studied. Children’s questions are here seen as an expression of their experiences and search for sense and understanding (cf. Marton & Booth, 2000; Siraj-Blachford & Mac Leod-Brudenell, 2003). The empirical data of the study has been generated through video observations of scientific activities in preschool. Twelve children (3-5 years) and three teachers participate in the study. The results are presented on the basis of the focus of the children’s questions and discussed in relation to children’s perspectives, learning and the theme work over time. The results show that children to large extent have the actual (intended) content in focus and that children’s questions constitute an important didactic starting point when interacting about a specific content.

     

  • 32.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Children’s questions during a science activity in preschool2012Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 33.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Naturvetenskap i ett förskoleperspektiv: kreativa lärandeprocesser2016Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I förskolans läroplan har ämnet naturvetenskap fått en framträdande plats. Men när förskolans lärare tillsammans med barnen ska göra naturvetenskap till praktik uppstår många frågor. Vad kan naturvetenskap förstås som? Hur kan uppdraget om naturvetenskap i förskolan realiseras? Hur kan barns erfarenheter och föreställningar mötas och tas tillvara och samtidigt utmanas till fördjupat lärande? Det finns inte ett sätt att göra detta, utan flera.

    Den här boken erbjuder en mängd didaktiska perspektiv som berör såväl valet av innehåll som förhållningssätt och metoder grundade i beprövad erfarenhet och vetenskap.

    Bokens syfte är att synliggöra, diskutera och utveckla kunskap om hur naturvetenskap som kunskapsområde i förskolan kan förstås och få sin praktiska utövning. I bokens olika kapitel ges både teoretiska och praktiska redskap som är användbara vid planering, genomförande, utvärdering och utveckling av innehållsområdet.

  • 34.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Naturvetenskap i förskolan – på skoj eller med allvar?2012Inngår i: Förskoletidningen, ISSN 0348-0364, Vol. 37, nr 1, 25-32 s.Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 35.
    Thulin, Susanne
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Att beskriva och analysera kvalitativa förändringar i pedagogers sätt att tala om undervisning och naturvetenskap som innehåll i förskolans verksamhet2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Att beskriva och analysera kvalitativa förändringar i pedagogers sätt att tala om undervisning och naturvetenskap som innehåll i förskolans verksamhet

    Qualitative changes in teachers’ ways of talking about teaching and science as content in preschool practice

    Laila Gustavsson och Susanne Thulin, Kristianstad University

    The aim of the research project presented here is to analyze and describe how pre-school teachers during an in-service training period develop theoretical knowledge about focusing the content when planning for teaching science in pre-school. This particular training period can be seen as needed due to a new school 16

     

    law and a revised curriculum for Swedish pre-schools in 2011, where the concept teaching in pre-school is used for the first time and different content areas as mathematics and science is highlighted. The variation theory is here used as a framework for analysis as well as for the pre-school teachers planning for teaching in pre-school (Marton & Booth, 1997). The theory is developed from the phenomenographic approach and can be described in terms of learning object, critical aspects, discernment, simultaneity, variation and a shared space of learning (Marton, 2014). The results in a phenomenographic study is an outcome space of categories describing qualitatively different ways of experiencing the same phenomenon. 30 pre-school teachers from 10 different pre-schools in nine different municipalities participated in the project. The empirical material consist of a questionnaire with open ended questions as the preschool teachers answered in the beginning and in the end of the training period, and of group reports as were written from scientific projects. The study has followed the ethical guidelines of the Swedish Research Council (2002). The results can be discussed as a number of critical aspects in relation to teachers' learning as: ways of understand the concept of variation, to discern the object of learning and a shared space of learning. One important factor to point out concerning the design of in-service training is the importance of keeping together theories of children’s learning and the learning object (science).

    References

    Marton, F. (2014). Necessary Conditions of Learning. New York: Routledge.

    Marton, F., & Booth, S. (1997). Learning and awarness. Mahwah, NJ: Erlbaum Associates.

    Swedish Research Council. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning [Ethical Guidelines for Humanities and Social Science. Stockholm: Vetenskapsrådet.

     

  • 36.
    Thulin, Susanne
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Qualitative changes in teachers’ ways of talking about teaching and science as content in preschool practice2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Qualitative changes in teachers’ ways of talking about teaching and science as content in preschool practicepresentationsformat: Muntlig presentationabstract: The aim of the research project presented here is to analyze and describe how pre-school teachers during an in-service training period develop theoretical knowledge about focusing the content when planning for teaching science in pre-school. This particular training period can be seen as needed due to a new school law and a revised curriculum for Swedish pre-schools in 2011, where the concept teaching in pre-school is used for the first time and different content areas as mathematics and science is highlighted. The variation theory is here used as a framework for analysis as well as for the pre-school teachers planning for teaching in pre-school (Marton & Booth, 1997). The theory is developed from the phenomenographic approach and can be described in terms of learning object, critical aspects, discernment, simultaneity, variation and a shared space of learning (Marton, 2014). The results in a phenomenographic study is an outcome space of categories describing qualitatively different ways of experiencing the same phenomenon. 30 pre-school teachers from 10 different pre-schools in nine different municipalities participated in the project. The empirical material consist of a questionnaire with open ended questions as the preschool teachers answered in the beginning and in the end of the training period, and of group reports as were written from scientific projects. The study has followed the ethical guidelines of the Swedish Research Council (2002). The results can be discussed as a number of critical aspects in relation to teachers' learning as: ways of understand the concept of variation, to discern the object of learning and a shared space of learning. One important factor to point out concerning the design of in-service training is the importance of keeping together theories of children’s learning and the learning object (science).Key-word: Preschool teacher, In-service training, Teaching, Science, Variation theory, Phenomenography

  • 37.
    Thulin, Susanne
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Helldén, Gustav
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Teachers and children communicate about ecological phenomena in a Swedish prescool2010Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    On the basis of an increasing awareness about the importance of ecological questions and the need for a sustainable development, it has been argued that Swedish preschool children shall develop knowledge also about natural science. One important aspect of this is to make ecological phenomena visible in children’s every day life. The aim of the present paper is to report on a study of verbal communication between teachers and children in preschool about ecological phenomena. Children are here seen as active in their own learning and that develops on the basis of their own experiences in communication with the surrounding world. 21 children (3-6 years) and three teachers participate in the study. Six of the 21 children do not have Swedish as their first language.  A preschool unit was followed by video observation during two months when working on themes about life in a tree stump and decomposition of leaves. Focusing the verbal communication the data observations have been transcribed. Then the transcriptions were analysed from the know-what and the know-how aspect of learning. The result is presented on the basis of the communication of the what-perspective and is discussed in terms of what is noticed and how the children’s understandings are communicated.  Finally we discuss the connections between children’s ability to understand and communicate their observations, as well as the role of the preschool teacher and education for a sustainable development.

  • 38.
    Thulin, Susanne
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    An aesthetic dimension of children’s experienced world?2010Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this presentation we want to elucidate children’s own experiences and the other is an aesthetic dimension of learning. In modern education children’s experiences are considered to be a starting point for their learning and development. To take advantage of and make use of each child’s knowledge seems to be a pedagogical consequence in the learning processes. The concept of aesthetics has often got a one-sided interpretation as a methodical support for learning and development. The tendency is to view aesthetic expressions as a method related to children’s development and acquisition of knowledge. The purpose of this study is to find out how aesthetics can be seen as one dimension of children’s experienced world. The study took place in a pre-school setting with children 3-5 year of age. The data consist of video observations in situations where teachers and children work with science content or more specifically they investigated; “What is soil?” The data are analyzed qualitatively. Three categories of children’s experienced world can be discerned and seen as related to three different ways of acting. On a general level one conclusion is, that aesthetics is a natural part of children’s experienced world and that it is of importance for children equal right in their meaning making. Strong or weak aesthetics in a learning situation will be further discussed and problemized.

  • 39.
    Thulin, Susanne
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Att göra bruk av barns perspektiv2013Inngår i: Barndom, lärande och ämnesdidaktik / [ed] Pramling Samuelsson, Ingrid & Tallberg Broman, Ingegerd, Lund: Studentlitteratur , 2013, 1, 43-58 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 40. Wahlgren, S.
    et al.
    Lindahl, Ingrid
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Dinosauriers dans - ett matematikprojekt2013Inngår i: Modern barndom, ISSN 1400-0733, nr 1, 26-29 s.Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
1 - 40 of 40
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf