hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234567 1 - 50 of 767
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abdel Ghani, Rania Mahmoud
    et al.
    Faculty of Nursing, Cairo University.
    Berggren, Vanja
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Parturient needs during labor: Egyptian women’s perspective toward childbirth experience, a step toward an excellence in clinical practice2011Inngår i: Journal of Basic and Applied Scientific Research, ISSN 2090-4304, Vol. 1, nr 12, 2935-2943 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background:

    Every woman giving birth has expectations. Identifying women’s expectations, wishes, needs and fears enable the health care provider(s) to work toward a common goal of safe and positive childbirth experience.

    Aim:

    The aim was to determine women’s preferences and needs during labor.

    Design:

    Analytic- cross sectional study.

    Setting:

    El Kasr- Aini, - Cairo- University Maternity Hospitals.

    Sample:

    A random sample of 400 women were recruited in the present study with the following criteria; age ranged between 20-30 years old, can read and write, primigravida, nulliparous woman with singleton low risk pregnancies, in the third trimester, up to 37 weeks of gestational age, no previous abortion and free from any medical complains.

    Procedure:

    Data collection took place in the antenatal clinic, each interview administrated questionnaire took a time between 10-15 minutes. Mothers completed the questionnaire in the antenatal clinics during their waiting for medical examination.

    Results:

    Twenty two need requirements emerged from the women's perspective. The highest ranked needs for parturient women during labor are; maintaining privacy through all procedures of 86.5%, accessibility of nurses demonstrate empathy of 67.5%, availability to ventilate and expressing fear and anxiety of 57.5%, quick response to request of 67.5%, frequent monitoring of 52.8%, accessibility of caring medical staff of 47.2% and short delivery of 52.8%.

    Conclusion:

    Despite good general coverage of labor care among women, there were clear variations in the type of management given to them or needed by them. This study confirms that different factors predict the multidimensionality of childbirth satisfaction.

  • 2.
    Abelin, Lisa
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Rosinski, Sylvia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    En litteraturstudie om sjuksköterskans omvårdnad av patienter med intravenöst drogmissbruk2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar omvårdnaden av patienter med ett intravenöst drogmissbruk (IDU). Bakgrund: Sjuksköterskor har ofta bristande kunskap om droger och om hur man ska hantera den kliniska omvårdnaden av patienter som missbrukar droger. Bristande kunskap om drogmissbruk bland vårdpersonalen skapar rädsla vilket i sin tur kan leda till att IDU får ett sämre mottagande. Det förekommer även fördomar om denna patientgruppen bland personalen. Metod: studien genomfördes som en allmän litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar inom tidsintervallet 2003-2009, sökta i databaserna PubMed, PsyhInfo, ELIN@lund samt Cinahl. En deduktiv analysmetod användes utifrån Suzie Kim’s domäner Patient, Patient-Sjuksköterska och Yrkesutövning. Resultat: Personer med ett intravenöst drogmissbruk hade ofta en utsatt hälsa och ett riskfyllt beteende. Patienten upplevde ibland sjukvården som svårtillgänglig och dåligt anpassad efter deras behov. Patient - Sjuksköterska relationen tycktes fungera bäst då omvårdnaden genomfördes på specialanpassade institutioner. Sjuksköterskans yrkesutövning fyllde en viktig preventivroll vad gällde att bevara och främja IDUs hälsa. Slutsats: utbildning och information om drogmissbruk kan bidra till bättre attityder och mindre fördomar i omvårdnaden av patienter med IDU. En empirisk studie kring IDUs upplevelse av den svenska omvårdnaden och dess miljö hade kunnat bidra till en större förståelse för patientgruppen.

  • 3.
    Abrahamsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    "Det var inte så lätt som vi trodde": tvärsektoriell samverkan på en familjecentral2007Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 84, nr 6, 529-540 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Samarbete och samverkan tas ofta för givet som något gott. Men trots höga förväntningar på positiva effekter är det svårare än vad många förväntar sig. Familjecentralen som den här artikeln handlar om är ett exempel på hur tvärsektoriell samverkan kan se ut i praktiken. Personalen har tillsammans med en forskare studerat samarbetets grundvalar och i artikeln diskuteras det spänningsfält som personalen på grund av samlokalisering befinner sig i och som innebär såväl hinder som möjligheter för samarbete. För att skapa gynnsamma förutsättningar för tvärsektoriellt samarbete i en samlokaliserad verksamhet behöver följande aspekter diskuteras och övervägas. - Moderorganisationernas ledning behöver se över ekonomiska och administrativa rutiner för familjecentralen och skapa yttre förutsättningar i form av handledning och tid för lärande och utveckling inom gruppen. - Personalen behöver tänka över betydelsen av sin egen och professionens utveckling samt aspekter av den organisationskultur som de representerar och bär upp. Olikheter kan bli bränsle för lärande och utveckling i gruppen, som i sin tur kan leda till en utveckling och nytänkande i verksamheten och man kan undvika att olikheter blir grogrund för samarbetsproblem.

  • 4.
    Abrahamsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Lindskov, Cecilia
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Berg, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Darin, Marianne
    Jörnrud, Carina
    Lennartsson, Ingela
    Mattson, Stina
    Sigurdsson, Marie
    Särnblad, Pia
    Tillawi, Ulrica
    Familjehuset Näsby: en utvärdering för utveckling2007Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 5.
    Abrahamsson, Cathrine
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Hägg, Jennie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Bemötande vid långvarig ryggsmärta: patienters upplevelser av möten med vårdpersonal - en litteraturstudie2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:Cirka 80 procent av Sveriges befolkning kommer någon gång i livet att drabbas av ryggsmärta. Ryggsmärta är en av de största anledningarna till att patienterna söker vård vilket ställer stora krav på sjukvårdspersonalen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter med långvarig ryggsmärta upplever möten med vårdpersonal. Metod: Under litteraturstudiens gång har elva vetenskapliga artiklar analyserats och sammanställts. Detta resulterade i två presenterade kategorier. Resultat: Att känna sig delaktig i sin egen vård visade sig vara viktigt för patienterna. När vårdpersonalen lyssnade på patienterna och accepterade dem som experter på deras egen smärta kände de sig mer delaktiga. Patienternas känsla av misstro berodde på att de kände sig betraktade som hypokondriker och lögnare. De önskade också att få tillbringa tillräckligt med tid med sin vårdpersonal. Slutsats: Det är viktigt att vårdpersonalen tillåter patienter att vara delaktiga i sin vård. Genom att erbjuda patienterna tillräckligt mycket tid för samtal om deras smärta blir det möjligt att skapa en förståelse för det individuella lidandet och att minska misstron.

  • 6.
    Abrahamsson, Karin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Rygg och nackvärk, före, under och efter reflexologisk behandling.2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Människor med rygg- och nackvärk utgör en stor patientgrupp inom primärvården. Många blir inte hjälpta av de behandlingsmetoder som erbjuds. Samtidigt efterfrågas Komplementär och Alternativ Medicinska (KAM) behandlingar allt mer från allmänheten. Behovet att öka hälso- och sjukvårdens kunskap om KAM som behanlingsalternativ sågs. Studiens syfte var att beskriva människors erfarenheter i samband med rygg- och nackvärk och reflexologisk behandling. Metoden var kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Urvalet omfattade sju klienter som sökt reflexologisk behandling pga rygg- och/eller nackvärk och identifierades genom tre olika reflexologer i Skåne län. I resultatet identifierades kategorin Vardagen med underkategorierna Smärta och värk, Försök till anpassning samt Söka vård och behandling. I Kategorin fysiska och psykiska sensationer sågs underkategorierna Personligt bemötande, Zonsmärta, Cirkulationsökning samt Avslappning. I Kategorin Förändring av vardagen ingick Symtomlindring, Hjälp till självhjälp samt Arbete och idrott. Slutsatsen dras att reflexologisk behandling kan erbjuda bra smärtlindring för människor med rygg- och nackvärk samt erbjuder en chans till avslappning, bättre sömn, vara aktiv i arbetslivet och få ny energi. Mer forksning inom reflexologisk behandling behövs.

  • 7.
    Abrahamsson, Sanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Socialtjänsten och mödrahälsovårdens arbete och samarbete kring gravida risk- och/eller missbrukare2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The aim with my study is to highlight, illuminate and examine the social and maternal health care motivational work of pregnant women with a risk or abuse of alcohol and / or drugs, and what actions can be considered for these women. In addition, the aim is to explore how social services and maternity care might interact in this type of case. The aim is to convey the subjective experience of each of the interviewees. For the purposes of this study, I have chosen to use the qualitative research method. I have interviewed social workers in individual and family care, and midwives. Study interview results show that pregnant misusers priority for both maternity care and social services. By the AUDIT, conducted by the maternal health care, shows that the woman has a risk and / or abuse woman offered a variety of activities that may be in the form of talks, drug testing and treatment. Cooperation is the key to success in this motivational work, and it's mainly collaboration between social services, maternal health and child health care. Cooperation seems to work fine, but could be improved with more time and more staff.

  • 8.
    Abrego Szabo, Leyden
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Bengtsson, Marie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Svensson, Anette
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Anhörigvårdares behov av utbildning och information: Vid vård av en familjemedlem med stroke2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Allt fler personer som haft stroke vårdas i hemmet med stöd från sin familj. Anhörigvårdare upplever att de ”kastas in” i rollen som vårdare och är dåligt förberedda och informerade om den nya situationen. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigvårdares behov av utbildning och information vid vård av en familjemedlem med stroke. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes och baserades på 16 vetenskapliga artiklar. Resultat: Anhörigvårdare hade behov av utbildning och information om sjukdomen stroke, dess orsak, riskfaktorer och behandling samt utbildning i basal omvårdnad för att kunna vårda sina anhöriga i hemmet. Dessutom behövde de utbildning och information om stöd och service från samhället bland annat om hur de kunde bli avlastade i sin vårdarroll. De behövde även information om tillgänglig vårdkoordinator/kontaktsjuksköterska och anhörig/patientförening att vända sig till för information och stöd. Slutsats: Anhöriga behöver involveras mer i vården och därmed ses som en samarbetspartner. Med hjälp av familjesamtal kan distriktssköterskan ta reda på familjens individuella behov av utbildning och information. Författarna föreslår ett utbildnings/informationsprogram för anhöriga för att på så vis undvika att de upplever att de ”kastas in” i vårdarrollen.

  • 9.
    Ademi, Sara
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Johansson, Tuva
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    När livet förändras: en litteraturstudie om närståendes upplevelser av att leva med sin livskamrat som drabbats av stroke2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Stroke är en vanlig sjukdom i Sverige och varje år drabbas ca 30 000 personer. En stroke kan medföra både fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar hos den som drabbats. När livskamraten drabbas av stroke kan det för den närstående komma som en chock och en ny livssituation kan uppstå. Närstående får ta på sig ett stort ansvar när livskamraten kommer hem. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av att leva med sin livskamrat som drabbats av stroke. Metod: Arbetet utfördes som en litteraturstudie som baserades på 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom en övergripande kategori; En förändrad livssituation med tre huvudkategorier; En förändrad vardag, En förändrad relation och Fysisk och emotionell påfrestning. Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om och skapar sig en djupare förståelse för den närståendes situation för att kunna möta den närstående på ett bra sätt. Det ligger i sjuksköterskans ansvar att se till att den närstående inte blir åsidosatt utan blir sedd som en del i systemet. Rätt information och stöd innan hemgång, kan detta göra att den närstående känner sig tryggare i den nya situationen i hemmet med livskamraten.

  • 10.
    Aferdita, Mehmetaj
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Skoug, Emelie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Sjuksköterskans och Invandrarkvinnors upplevelser av mötet i vården: en litteraturstudie2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Skandinavisk sjukvårdpersonal anser att det ibland är svårt att förstå patienter med en annan kultur och bakgrund vilket kan påverka mötet dem emellan. Kulturkrockar är därför inte helt ovanliga i vården vilket kan upplevas jobbigt för både sjuksköterskan och invandrarkvinnor. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans och invandrarkvinnors upplevelser av mötet i vården. Metod: Under litteraturstudiens gång har vetenskapliga artiklar analyserats och sammanställts. Granskningen av artiklarna har resulterat till tre underrubriker som presenteras i resultatdelen. Resultat: Språksvårigheter är en av den vanligaste faktorn till kulturkrock mellan invandrarkvinnor och sjuksköterskor i vården. Enligt sjuksköterskorna är det viktigt att ha förståelse för kvinnornas värderingar och bakgrund för att kunna ge invandrarkvinnorna en anpassad och individuell omsorg. Sjuksköterskorna anser att mer tid behövs för att hinna ge omsorg till kvinnorna enligt kvinnornas önskemål som varierar beroende på deras olika kulturer. Invandrarkvinnorna anser att en bättre omsorg till dem är att ta hänsyn till deras religion, etnicitet och individuella önskemål. För att som sjuksköterska kunna få förståelse om andra människors tro måste sjusköterskan först förstå sitt eget levnadssätt som är påverkat av interaktion, sociala och kulturella bakgrunder. Diskussion: Enligt socialstyrelsen ska sjuksköterskan ge hela befolkningen vård och omsorg på lika villkor samt visa öppenhet och respekt för olika värderingar och trosuppfattningar.

  • 11.
    Ahlman, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Lindh, Helen
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Wikström, Barbro
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Patientens informationsbehov efter hjärtinfarkt2009Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Bakgrund: Insjuknandet i hjärtinfarkt är oftast akut och kan påverka patienten under en lång tid. Vårdtiden är kort och patienten drabbas ofta av en kris. Förutom adekvat behandling behövs information för att känna trygghet och för att kunna göra livsstilsförändringar som förebygger återinsjuknande. Sjuksköterskan kan vägleda och motivera till ett hälsosammare liv både under och efter sjukhusvistelsen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patientens informationsbehov vid hjärtinfarkt under och efter sjukhusvistelsen. Metod: En litteraturstudie har gjorts där 13 vetenskapliga artiklar har granskats. Resultat: Patienterna önskade information från olika källor. Informationen skulle vara lättförståelig och samstämmig. Individuell information var viktig och skulle vara uppdelad på flera tillfällen. Informationsbehovet såg olika ut beroende på om patienten var inskriven på sjukhus eller hade kommit hem. Slutsats: Patientundervisning under sjukhusvistelsen och efter utskrivningen är nödvändigt för att minska den informationsbrist som många patienter upplever efter hemkomst. Ett samarbete behövs mellan slutenvården och primärvården då all information inte kan ges vid ett tillfälle. Detta skulle kunna vara kostnadseffektivt då risken för återinsjuknande troligtvis minskar för en patient som är välinformerad.

  • 12.
    Ahmetaj, Zana
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Radu, Laura
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Faktorer som påverkar hur patienter med lungcancer upplever sin smärta och mötet med sjuksköterskan2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Lungcancer är den femte vanligaste cancerformen och den cancerrelaterade dödsorsaken i Sverige. De flesta patienter som insjuknar i lungcancer är runt 70 år, knappt ett hundratal personer varje år insjuknar före 50-årsåldern. Syftet: Att beskriva faktorer som påverkar hur patienter med lungcancer upplever sin smärta och mötet med sjuksköterskan. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes där både kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades. Resultat: I resultatet visade att smärtupplevelsen och mötet med sjuksköterskan är individuell och beror på många olika faktorer. Den fysiska och psykiska smärtan hörde ihop och påverkade varandra . Patienterna upplevde att sjuksköterskornas tidsbrist kunde skapa missförstånd, att de fick bristfällig information och att deras smärta kunde underskattas. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Travelbees omvårdnadsteori. Sjuksköterskan bör se patienten som en individ och bemöta patientens smärta med respekt, ge honom den tid, den förståelse och den information han behöver.

  • 13.
    Akner, Gunnar
    et al.
    Örebro universitet.
    Rothenberg, Elisabet
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Mat, måltid, hälsa i 24-timmarsperspektivet. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Food and Meals in Everyday Life (MEAL). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Multisjuka och bräckliga äldre2015Inngår i: Mat och hälsa: en klinisk handbok, Lund: Studentlitteratur AB, 2015, 105-108- s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 14.
    Al-Hilly, Fatin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Mufti, Magdalena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Olsson, Lousie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Kommunikationssvårigheter: mellan sjuksköterska och patient som är immigrant med annat modersmål2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: För att sjuksköterskan ska kunna ge en god vård krävs det en god kommunikation mellan sjuksköterska och patient. När sjuksköterskan vårdar patienter som är immigranter med annat modersmål räcker inte språkkunskaperna alltid till för att förstå och bli förstådd, vilket kan leda till missförstånd. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes som baserades på 14 vetenskapliga artklar. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och Elin@Blekinge. Artiklar mellan 2000-2010 inkluderades. Artiklarna granskades efter Forsberg & Wengströms granskningsmall. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans kommunikationssvårigheter och dess följder i mötet med patienter som är immigranter med annat modersmål. Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudkategorier; användning av tolk, otillräcklig språkkunskap, frustration och förförståelse. Sjuksköterskan upplevde otillräckliga språkkunskaper hos patienter, vilket ledde till begränsad omvårdnad och felbedömningar. Sjuksköterskan uttryckte även sitt missnöje över bristen på omvårdnaden som gavs till patienter med annat modersmål och var oroliga för vårdkvalitén som gavs. Sjuksköterskan ansåg att patienter med språksvårigheter krävde mer tid än patienter utan språksvårigheter och därmed var en belastning för vården. Diskussion: För att underlätta kommunikation med patient som är immigrant med annat modersmål bör en professionell tolk anlitas. Flerspråkiga sjuksköterskor kan vara till hjälp som tolk.

  • 15.
    Almborg, Ann-Helene
    et al.
    Institute of Gerontology, School of Health Sciences, Jönköping University.
    Ulander, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Thulin, Anders
    Karolinska University Hospital, Stockholm.
    Berg, Stig
    Institute of Gerontology, School of Health Sciences, Jönköping University.
    Discharge planning of stroke patients: the relatives' perceptions of participation2009Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, Vol. 18, nr 6, 857-865 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    To describe relatives' perceived participation in discharge planning for patients with stroke and identify correlates to perceived participation. Stroke affects both patients and their relatives and previous research shows that relatives were often dissatisfied with their perceived involvement in discharge planning and the information they get. Prospective cross-sectional study. The study comprised 152 consecutively enrolled relatives (mean age = 60.8 years) of acute stroke patients admitted to a stroke unit in southern Sweden during 2003-2005. Data were collected through interviews 2-3 weeks after discharge using 'Relative's Questionnaire about Participation in Discharge planning'. This instrument measures perceived participation in three subscales: R-Information-Illness, R-Information-Care/support, and R-Goals and Needs. The Overall Rating of Relative's Perceived Participation in Discharge Planning was measured by a visual analogue scale (VAS) (1-10 score). Among the relatives, 56-68% reported positively according to R-Information-Illness, but 46-53% perceived that they did not receive any information about care/medication/rehabilitation/support. About 80% perceived no participation at all in goals and needs. The mean value of the VAS was 3.89 (SD 3.40) score. Regression analyses revealed that longer stay at hospital, patients with higher education, and relatives of female patients and female relatives were associated with relatives' perceptions of higher participation in discharge planning. Relatives perceived that they needed more information and knowledge about stroke and care/medication/rehabilitation/support. They also needed to be more involved in goal-setting and in identifying patient needs. Professionals should take into consideration these associated variables to improve relatives' perceived participation. Clinicians should give more attention to the altered situation of stroke patients' relatives when planning for continuing care and when setting postdischarge goals for the patients. The professionals need to develop strategies to involve relatives in sharing information, goal-setting and needs assessment in discharge planning.

  • 16.
    Almborg, Ann-Helene
    et al.
    Institute of Gerontology, School of Health Sciences, Jönköping University.
    Ulander, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Thulin, Anders
    Karolinska University Hospital, Stockholm.
    Berg, Stig
    Institute of Gerontology, School of Health Sciences, Jönköping University.
    Discharged after stroke - important factors for health-related quality of life2010Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 19, nr 15-16, 2196-2206 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aims. This study examines different correlates to health-related quality (HRQoL) of life after discharge in patients with stroke. Background. HRQoL is an important aspect of life after suffering a stroke. Previous research has revealed several variables associated with poststroke quality of life, including age, gender, depression, fatigue, length of hospital stay, functional status and amount of social participation. However, the time span after stroke varies greatly in the different studies. Although the multiple factors that contribute to short-term postdischarge HRQoL have potential importance for discharge planning, to our knowledge, these factors have not been systematically investigated during the earlier days following discharge. Design. Cross-sectional study. Methods. The sample consisted of 188 consecutively included individuals (mean age 74 years, 56% men) from a stroke unit in southern Sweden. The interviews were performed two to three weeks after discharge and included use of the SF-36, the Center for Epidemiological Studies Depression Scale, the Barthel Index, the Frenchay Activities Index, performance of interests and survey of patients' perceived participation in discharge planning. Multiple linear regression analysis was conducted to identify variables associated with HRQoL. Results. Multiple regression analyses with the eight scales of SF-36 as dependent variables revealed eight models, one for each scale, which were statistically significant. Depressive symptoms were associated with lower HRQoL. Ability to perform personal and social activities, interests, younger age, education (elementary school) and shorter hospital stay were related to higher HRQoL. Patients' perceived participation in discharge planning was both positively and negatively associated with HRQoL. Conclusions. Several variables were related to good HRQoL two to three weeks post-discharge, particularly fewer depressive symptoms, participation in social activities such as outdoor activities and performance of interests. Relevance to clinical practice. These results can be used to design needs assessment forms of discharge planning to promote adaptation and recovery after stroke.

  • 17.
    Almborg, Ann-Helene
    et al.
    Institute of Gerontology, School of Health Sciences, Jönköping University.
    Ulander, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Thulin, Anders
    Karolinska University Hospital.
    Berg, Stig
    Institute of Gerontology, School of Health Sciences, Jönköping University.
    Patients' perceptions of their participation in discharge planning after acute stroke2009Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, Vol. 18, nr 2, 199-209 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aims and objectives. To describe stroke patients' perceptions of their participation in the discharge planning process and identify correlates of perceived participation.

    Background. Patients have the right to participate in discharge planning, but earlier research has shown that they are often dissatisfied with the information they receive and their involvement in goal-setting during discharge planning.

    Design. Cross-sectional study.

    Methods. The sample consisted of 188 persons (mean age 74 years, SD 11·2) with acute stroke who were admitted to a stroke unit at a hospital in southern Sweden during 2003–2005. Data was collected by face-to-face interviews 2–3 weeks after discharge using the 'Patients' Questionnaire on Participation in Discharge Planning'. This instrument measures perceived participation in discharge planning in three subscales: P-Information, P-Medical Treatment, P-Goals and Needs.

    Results. The percentage of patients who perceived that they had participated in discharge planning was as follows: 72–90% according to P-Information, 29–38% according to P-Medical Treatment and 15–47% according to P-Goals and Needs. Age, education and performance of activities of daily living were significantly related to perceived participation as measured by different subscales.

    Conclusions. Most of the patients perceived that they received information, but fewer perceived participation in the planning of medical treatment and needs of care/service/rehabilitation and goal-setting. Professionals need to pay more attention to patients in different subgroups to facilitate their participation in discharge planning.

    Relevance to clinical practice. To facilitate and increase patients' participation in discharge planning, methods should be implemented for goal-setting and identifying patients' needs. Methods that foster patient participation may improve goal-orientated care, services and rehabilitation after discharge.

  • 18.
    Alvarez, Lorena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Bergström, Susanna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Anhörigas behov av stöd, när de vårdar vuxna närstående med cancer: en litteraturstudie2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Cancer was the second most common cause of death in Sweden in 2011. As the number of beds in hospitals decreases, numerous severely ill patients receive care at home. This results in family members performing important parts of the caring process. The aim of this study was to describe the caregivers' support needs from healthcare professionals when caring for an adult relative with cancer. A literature review was performed, in which results from empirical studies were reviewed and summarized. The result shows that caregivers need information about the disease and education regarding nursing skills. They also have social needs, such as to participate in decision making concerning treatment alternatives, to be kindly met by healthcare professionals, and to have opportunities for respite. The number of caregivers who suffer from anxiety and depression might indicate the presence of unsatisfied needs, which healthcare professionals could identify early in the care process. By putting focus on the caregivers' needs, healthcare professionals can help them achieve an increased feeling of competence in performing the caring role and possibly promote their sense of health and well-being.

  • 19.
    Anderberg Hansen, Sara
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Andersson, Björn
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Att vara en cirkel i en fyrkantig värld: En litteraturöversikt om HBTQ personers upplevelser av mötet med sjukvården2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Heteronormativitet genomsyrar samhället och även sjukvården. Detta påverkar mötet mellan HBTQ personer och vårdpersonal. Homosexuella handlingar avkriminaliserades i Sverige 1944. Sedan dess har olika lagar tagits fram i syfte att minska diskrimineringen av HBTQ personer i samhället. 38 % av deltagarna i en studie har någon gång upplevt sig illa bemötta i sjukvården. 36 % legitimerade sjuksköterskor i Sverige skulle välja att inte vårda personer ur HBTQ gruppen om den möjligheten fanns. Syfte: Att beskriva HBTQ personers upplevelser av mötet med vårdpersonal i den somatiska sjukvården. Metod: En litteraturöversikt baserad på 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Analysprocessen inspirerades av Forsberg och Wengströms modell. Resultat: Tre huvudkategorier med vardera två underkategorier. Upplevelsen av den skickliga vården, upplevelsen av den begränsade vården och upplevelsen av den diskriminerande vården. Det framkom att de flesta upplevde mötet med sjukvården som negativt. Heteronormativa antaganden var ett genomgående tema för resultatet, där både negativa och positiva möten grundade sig i dessa antaganden och frånvaron av dessa. Slutsats: Kunskapen kring olika sexuella läggningar och identiteter måste förbättras inom sjukvården för att skapa en accepterande miljö och ett bättre möte. Detta för att folkhälsan för HBTQ gruppen skall kunna förbättras. Kommunikativa hinder och heteronormativa normer måste belysas redan i utbildningen för vårdpersonal.

  • 20.
    Andersson, Anna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Nilsson, Ingela
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Samtal i livets slut2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Samtal om övergången från en botande behandling till palliativ vård kan vara svårt. Sjuksköterskan har en central roll i omvårdnaden och att kommunicera med patienter är betydelsefullt för omvårdnaden av döende patienter. Livets slut är ett känsligt ämne att samtala om och lätt att undvika. Detta kan bero på bristande erfarenhet, utbildning, tidsbrist och rädsla inför ämnet.

    Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av samtal med vuxna patienter i livets slutskede.

    Metoden var en allmän litteraturstudie, som byggde på tretton artiklar.

    Resultatet visade upplevelser som påverkade sjuksköterskan i kommunikationen med patienter i livets slutskede. Till exempel rädslan att ta ifrån patienten hoppet, brist på utbildning, erfarenhet och tid. Dessa sammanställdes i tre teman; ärlighet, engagemang och verbal- ickeverbal kommunikation. Livets slut är något vi har behov av att prata om, men som är svårt.

    Diskussion: Det är viktigt att sjuksköterskan är trygg i yrkesrollen och vet sin egen inställning till döden. Det krävs god kunskap och tid för samtal med patienter i livets slutskede. Genom samtal kan rädslan minskas och tiden fram till livets slut kanske kännas mindre skrämmande för den döende.

  • 21.
    Andersson, Anna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Thurban, Emelie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Vid mötet och i omvårdnaden av patienter med HIV/Aids: Sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters upplevelser och attityder2010Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjuksköterskestudenten och sjuksköterskan möter människor i kris eller oro, människor som får allvariga besked om till exempel HIV/Aids. Dessa möten kräver flexibilitet, förmåga till empati och kommunikation av sjuksköterskan. Omvårdnaden innefattar de fysiska, psykiska, kulturella, andliga och sociala behoven hos patienten. Genom att tillgodose dessa behov arbetar sjuksköterskor för att ge bästa tänkbara livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters upplevelser och attityder vid mötet och i omvårdnad av patienter med HIV/Aids. Metod: Litteraturstudien baseras på 12 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som är granskade enligt Fribergs modell. Katie Erikssons omvårdnadsteori relateras till resultatdiskussionen. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskestudenter och sjuksköterskor hade positiva och negativa attityder och att deras upplevelser bestod av empati, medkänsla, rädsla, obehag och förakt. Sjuksköterskors huvudsakliga upplevelser var rädsla och deras attityder var positiva. Sjuksköterskestudenters upplevelser bestod också mest av rädsla och deras attityder var negativa. Resultatdiskussion: Kunskap är huvudsakligen vad som fattas och behövs för att minska rädslan och de negativa attityderna. Slutsats: Uppsatsens slutsats belyser att kunskap är nyckelordet för ett gott möte och god omvårdad för patienter med HIV/Aids. Att negativa attityder och upplevelser kan förhindras/minskas med kunskap. Slutsatsen visar även på att kultur och förförståelse spelar roll vid attityderna.

  • 22.
    Andersson, Ann-Christine
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Melander, Katarina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Kvinnors upplevelse av att leva med diabetes typ 22012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisksjukdom som ökar på grund av förändrade kostvanor och minskad fysisk aktivitet. Det är en sjukdom som ställer stora krav på individen eftersom det är viktigt med välfungerande egenvård för att må bra. Att drabbas av en kronisk sjukdom upplevs oftast negativt samtidigt som det är viktigt att få ett namn på sjukdomen. Det finns studier som tyder på att kvinnor verkar må psykiskt sämre och har sämre reglerad diabetes än män. För att kunna stödja kvinnorna i egenvården behövs kunskap om hur de upplever det att leva med diabetes. Syfte: Undersöka kvinnors upplevese av att leva med typ 2 diabetes Metod: Litteraturstudie som bygger på nio kvalitativa artiklar Resultat: Fyra teman hittades; besvikelse och svek, kluvenhet, skuld och skam samt oro för framtiden Diskussion: Det är svårt att vara kvinna och leva med diabetes typ 2. Sjukdomen kräver daglig egenvård och kombinerat med andra roller som kvinnan har i sitt dagliga liv kan kraven upplevas som stressande för en del av kvinnorna. Många kvinnor med diabetes typ två upplevde att de var i behov av bättre stöd och information för att kunna leva med sin sjukdom Slutsats: Vårdpersonal behöver mer utbildning och ha med ett genusperspektiv för att förstå kvinnornas behov. Diabetesutbildningen behöver utvecklas till att omfatta hela familjen, men samtidigt måste den vara individanpassad.

  • 23.
    Andersson, Ann-Christine
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Melander, Katarina
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Kvinnors upplevelse av att leva med diabetes typ 22013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisksjukdom som ökar på grund av förändrade kostvanor och minskad fysisk aktivitet. Det är en sjukdom som ställer stora krav på individen eftersom det är viktigt med välfungerande egenvård för att må bra. Att drabbas av en kronisk sjukdom upplevs oftast negativt samtidigt som det är viktigt att få ett namn på sjukdo- men. Det finns studier som tyder på att kvinnor verkar må psykiskt sämre och har sämre reglerad diabetes än män. För att kunna stödja kvinnorna i egenvården behövs kunskap om hur de upplever det att leva med diabetes. Syfte: Undersöka kvinnors upplevese av att leva med typ 2 diabetes. Metod: Litteraturstudie som bygger på nio kvalitativa artiklar. Resultat: Fyra teman hittades; besvikelse och svek, kluvenhet, skuld och skam samt oro för framtiden. Diskussion: Det är svårt att vara kvinna och leva med diabetes typ 2. Sjukdomen kräver daglig egenvård och kombinerat med andra roller som kvinnan har i sitt dagliga liv kan kraven upplevas som stressande för en del av kvinnorna. Många kvinnor med diabetes typ två upplevde att de var i behov av bättre stöd och information för att kunna leva med sin sjukdom. Slutsats: Vårdpersonal behöver mer utbildning och ha med ett genusperspektiv för att förstå kvinnornas behov. Diabetesutbildningen behöver utveckas till att omfatta hela familjen, men samtidigt måste den vara individanpassad.

  • 24.
    Andersson, Camilla
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Andersson, Kristina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Existentiell smärta hos patienter med cancer i palliativt skede2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Smärta i livets slutskede behöver inte bara innebära det fysiska obehaget, utan kan även ha psykiska, sociala och existentiella dimensioner. Existentiell smärta har en stor plats i den palliativa vården, kropp och själ hör ihop. Tankar kring livets mening, skuld och vad som händer efter döden kan ge existentiell smärta. De existentiella behoven är enligt många studier försummade. Vårdpersonal undviker ofta dessa frågor.Syftet med studien var att beskriva existentiell smärta hos patienter med cancer i palliativt skede. Metod: En allmänlitteraturstudie genomfördes med kvalitativa artiklar. Resultatet visade att existentiell smärta förekom i stor omfattning. Informanterna upplevde ensamhet och skuldkänslor och smärtan beskrevs ofta i fysiska termer. Smärtan hade också samband med förlust av olika funktioner. Det fanns även tankar kring andlighet och rädsla för den okända framtiden.Diskussion: Det är viktigt att sjuksköterskan är uppmärksam på patientens behov av närhet eller ensamma stunder. Vårdpersonal kan även hjälpa patienten att återfinna sin autonomi genom att identifiera de funktioner som faktiskt finns kvar. Genom samtal kan patienten få stöd att orka leva de sista dagarna samt att möta den okända framtiden. Slutsatsen är att det krävs god kunskap i kommunikation och smärtbehandling för att kunna identifiera och lindra existentiell smärta.

  • 25.
    Andersson, Catharina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Dam, Johan
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Sjuksköterskors erfarenheter av samarbete med annan hälso- och sjukvårdspersonal2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Samarbete mellan hälso- och sjukvårdspersonal är viktigt för patientsäkerheten. Hur samarbete upplevs varierar mellan de olika yrkeskategorierna. Sjuksköterskan är ansvarig för patientens omvårdnad och har en central roll i vårdteamet.

    Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av hur samarbetet fungerar med annan hälso- och sjukvårdspersonal.

    Metod: Allmän litteraturstudie där artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats ingår. Utvalda artiklar har genomgått en textanalys.

    Resultat: Tre kategorier framgick i resultatet: Informationsöverföringens betydelse för samarbetet, förståelsen för varandras yrkesroller och dess betydelse för samarbetet samt bemötandets betydelse för samarbetet. Kommunikation är genomgående i alla kategorierna för hur sjuksköterskan upplever samarbetet med undersköterskor och läkare.

    Diskussion: Sjuksköterskorna upplever sig inte lika delaktiga i beslut gällande patienternas vård som läkarna upplever att de är. Samtidigt har sjuksköterskorna svårt att vara delaktiga i omvårdnaden kring patienterna pga. tidsbrist, vilket leder till sämre samarbete med undersköterskorna. Även bemötandet har betydelse för samarbetet mellan professionerna.

    Slutsats: Hälso- och sjukvårdspersonal behöver bli bättre på att kommunicera med varandra för att förbättra samarbetet. För att uppnå detta behöver personalen bli bättre på informationsöverföring, visa förståelse för varandras yrkesprofessioner samt kunna bemöta varandra med respekt.   

     

  • 26.
    Andersson, Emelie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Hansson, Anna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Närståendes behov i omvårdnad av personer med demenssjukdom: Litteraturstudie2011Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Demenssjukdom orsakar sänkt kognitiv förmåga och den sjukes personlighet förändras. Att låta närstående vara delaktiga i omvårdnaden och att vårdpersonal tar sig tid att lyssna på deras åsikter skapar goda chanser för att båda parterska bli nöjda med omvårdnaden som ges till den sjuke. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka närståendes behov i omvårdnad av personer med demenssjukdom. Metod: Studien gjordes som en litteraturöversikt (n=15) med systematiskt tillvägagångssätt. Resultat: Studiens resultat visade att närstående hade egna behov som behövde tillgodoses, att få möjlighet att skapa en relation till vårdpersonal, att få tid att prata, att få delta i omvårdnaden samt att få information. Närstående hade även behov av att den sjukes behov blev tillgodosedda. För att detta skulle ske krävdes det att vårdpersonal skapade en god relation till den sjuke, att han/hon fick tillräckligt med tid och en god omvårdnad. Slutsats: Närståendes behov av att den sjuke får en fungerande relation med vårdpersonal blev inte tillfredställt. Närstående önskade att både de själva och den sjuke får mer tid och kontakt med vårdpersonal. Calgarymodellen kan användas av vårdpersonal för kartläggning av närståendes behov i omvårdnaden.

  • 27.
    Andersson, Emma
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Levin, Ida
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    "Jag kan inte tänka på något annat": en empirisk studie om rädsla ur ett livsvärldsperspektiv2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:  Vårdpersonal möter i arbetet patienter som upplever rädsla. Inom omvårdnad är förståelse för människors upplevelser och erfarenheter central. Genom att försöka förstå fenomen som påverkar människans livsvärld gynnas relationen mellan vårdtagare och sjuksköterska.

    Syfte: Syftet var att beskriva fenomenet rädsla ur ett livsvärldsperspektiv.

    Metod: Studien baserades på 74 berättelser om rädsla skrivna av sjuksköterskestudenter. Kvalitativ innehållsanalys användes.

    Resultat: Situationer av ovisshet, maktlöshet eller hot utlöste rädsla. Under rädsleupplevelsen gjorde den tysta kroppen sig påmind, kroppen upplevdes okontrollerbar, informanterna blev tillfälligt förvirrade och fick förändrad verklighetsuppfattning. Kamp- och flyktbeteende och upplevelser av att rädslan födde nya känslor beskrevs också. När rädslan släppte tystnade kroppen, situationen upplevdes overklig och ibland genant och händelsen lämnade spår.

    Diskussion: Eftersom människor riktar medvetandet olika är det individuellt vad människor blir rädda för. Rädslan finns i levd kropp och påverkar samt påverkas av levd tid. Att gå till sig själv och förstå sin egen rädsla underlättar för att känna igen och förstå upplevelsen av rädsla hos andra.

    Slutsats: Att förstå och kunna möta rädsla hos andra är centralt i omvårdnad liksom i alla människovårdande yrken. Då upplevelsen av rädsla är central är det viktigt att förhålla sig fördomsfri till vad som utlöser rädsla hos andra människor och undvika att värdera rädslan.

  • 28.
    Andersson, Emma
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Månsson, Maria
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Överviktiga patienter i hälso- och sjukvården: Att bemöta och bli bemött2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Övervikt är ett folkhälsoproblem i västvärlden. Att leva med övervikt kan innebära ett stort lidande. Sjuksköterskan är ofta den som har mest regelbundna kontakter med överviktiga patienter. Sjuksköterskans uppgift är att bemöta patienter på ett värdigt sätt oavsett ålder, utseende, funktion eller prestationsförmåga. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa bemötandet av patienter med övervikt i hälso- och sjukvården. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie baserat på nio vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet presenteras ur två perspektiv, ett patientperspektiv och ett sjukvårdspersonalsperspektiv. Studien visade att bemötandet till överviktiga patienter upplevdes både positivt och negativt. Patienterna upplevde att de fick en god relation med sjukvårdspersonalen. Andra tyckte att de blev dömda direkt utifrån sin övervikt. Sjukvårdspersonal upplevde att övervikt var ett känsligt område att arbete inom. Slutsats: För en lyckad vårdrelation där bemötandet upplevs positivt bör sjukvårdspersonalen vara medveten om sina attityder och se hela människan.

     

  • 29.
    Andersson, Jenni
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Mauritzson, Stina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Att leva med diabetes typ II: En litteraturstudie2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige finns det cirka 365 000 diabetiker. Diabetes typ II är en kronisk sjukdom som gör att de som har denna sjukdom behöver ha kontinuerlig kontakt med en sjuksköterska. I denna kontakt är det viktigt att sjuksköterskan ser alla patienter som individer med olika behov. Diabetes typ II uppkommer bland annat på grund av övervikt, matvanor, stillasittande livsstil samt rökning. Behandlingen består av ändrade kost- och motionsvanor, tabletter eller insulin. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur patienter med diabetes typ II upplever sin sjukdom samt mötet med sjukvården. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar som blev analyserade. Resultat: Efter analys av artiklar framkom tre centrala teman som utgör resultatet: Att få sjukdomsbeskedet, Rädsla för komplikationer och förnekelse, Att ta kontroll över sjukdomen och acceptera sjukdomen. Diskussion: De tre centrala fynd som presenteras i diskussionen är: Ett övergripande fynd om hälsa. Ett andra fynd om bristande information och ett sista fynd om skillnader mellan män och kvinnors syn på att leva med diabetes typ II.

  • 30.
    Andersson, Jennie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Hansson, Tommy
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Muslimska personers upplevelser av att leva med diabetes: en litteraturstudie2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Islam är den näst största religionen i världen och människor rör på sig mer än någonsin över landsgränser vilket ställer krav på sjuksköterskans kulturkompetens i omvårdnadsarbetet. Diabetes är en folksjukdom som har ökat globalt sett de senaste åren och därför finns det i dagens mångkulturella samhälle ett behov av att undersöka hur olika grupper upplever att det är att leva med diabetes och vilka krav detta ställer på sjuksköterskan i dennes yrkesutövning och i utvecklandet av den kulturella kompetensen. Syfte: Syftet var att undersöka muslimska personers upplevelser av att leva med diabetes. Metod: Litteraturstudien bygger på åtta vetenskapligt granskade artiklar, sex kvalitativa och två kvantitativa. Artiklarna har granskats och analyserats och lett fram till ett resultat presenterat i tre kategorier. Resultat: Resultatet visar upplevelser av att känna sig missförstådd av sjukvårdspersonal i samband med sin religionsutövning samt att patienter ibland undviker att delge vårdpersonal information om tex fasta. Det framkommer även att det finns en tilltro till alternativa behandlingsmetoder framför de som rekommenderas av vården. Diskussion: Det finns ett behov utav att öka kunskapsläget hos vårdpersonal för att kunna inge förtroende och trygghet vid transkulturell omvårdnad och rådgivning i samband med diabetesvård hos muslimska personer.

  • 31.
    Andersson, Jessica
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Salem, Nellie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    "Det är ju bara att börja äta": Upplevelser i mötet med vårdpersonal utifrån patienter med ätstörningar2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Skeva kroppsideal i samhället och media ligger centralt i vår tid. Ohälsosam vikt kan upplevas som framgång i livet vilket kan skapa negativ fokusering kring mat som i värsta fall leder till ätstörningar. Det finns en bred komplexitet av faktorer till varför sjukdomen utvecklas och därför är bemötandet från vårdpersonal viktigt att studera för att få utvecklad kunskap om förhållningssätt. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter med ätstörningar upplever mötet med vårdpersonal. Metod: En allmän litteraturstudie med deskriptiv design baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Analysen genomförd utifrån en manifest innehållsanalys. Resultat: De tre kategorierna Omsorgsfull vårdpersonal har betydelse, vikten av kontinuitet och tillgänglighet, värdet av personcentrerad vård följt av två underkategorier vardera utgjorde resultatet. Slutsats: Det framkom att bemötande och kompetens hos vårdpersonal var avgörande för patienternas återhämtning och hade en betydande del i mötet.

  • 32.
    Andersson, Johanna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Cukur, Amira
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Söfgren, Chatarina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Sjuksköterskors bemötande av personer med psykisk ohälsa inom somatisk vård2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Trots att psykisk ohälsa är vanlig bland befolkningen, förekommer det fördomar och myter om personer med psykisk problematik. Personer med psykisk ohälsa har ökad förekomst av riskfaktorer i sin livsstil, men får trots detta inte samma uppmärksamhet och behandling vid somatisk sjukdom som övriga. Därför är det av stor vikt att sjuksköterskor har förmåga att bemöta personer med både psykiska och fysiska problem och göra dem delaktiga i vården. Ökad förståelse för bemötandet av personer med psykisk ohälsa inom somatisk vård kan bidra till att förbättra omvårdnaden. Syfte: Syftet med studien var att beskriva faktorer som kan ha betydelse för hur sjuksköterskor inom somatisk vård bemöter personer med psykisk ohälsa. Metod: Metoden var en litteraturstudie baserad på både kvalitativa och kvantitativa empiriska studier. Resultat: I resultatet framkom att kommunikation, rädsla, attityder och kunskap var viktiga faktorer som kunde påverka sjuksköterskors bemötande av personer med psykisk ohälsa. Slutsats: Sjuksköterskor behöver ytterligare teoretisk och praktisk utbildning samt handledning i psykiatrisk omvårdnad, både under utbildning och senare i arbetslivet. Ökad kunskap, god kommunikation, positiva attityder och minskad rädsla är en förutsättning för gott bemötande av personer med psykisk ohälsa. Gott bemötande resulterar i god omvårdnad.

  • 33.
    Andersson, Kajsa
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Nilsson, Lisa
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Ickefarmakologiska åtgärder för att förbättra sömnkvaliteten hos äldre: Litteraturstudie2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En god sömn är viktig för kroppens välbefinnande. Sömnlöshet (insomni) och sömnsvårigheter har en stor inverkan på livskvalitet och är ett allmänt bekymmer. Sömnstörningar yttrar sig främst som, när det gäller äldre, lång insomningstid, upprepade uppvaknande under natten och svårigheter att då somna om eller att man vaknar tidigare än vanligt på morgonen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva ickefarmakologiska åtgärder för att främja sömn hos äldre. Metod: Studien har gjorts som en litteraturstudie. Analys skedde i tre faser från bekantgörande till helhet. Materialet grupperades utifrån likheter i kategorier. Resultat: Resultatet visade att musik, dagsljus, aktivitet, tupplur på dagen kunde främja sömnen hos äldre. Slutsats: Det finns många ickefarmakologiska alternativ att använda mot sömnstörningar som både är kostnadseffektiva och lätta att implementera.

  • 34.
    Andersson, Karin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Berlin, Tobias
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Att leva som anhörig till en person med Alzheimers sjukdom: en empirisk studie av självbiografier2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Alzheimers sjukdom är den tredje vanligaste dödsorsaken i västvärlden idag. Det är en progressiv sjukdom som drabbar hjärnan och därmed påverkar personens kognitiva förmågor. De alzheimersdrabbade blir ofta vårdade i hemmet av sina anhöriga, vilket kan innebära en stor påfrestning för dessa. För att vårdpersonal skall kunna stödja de anhöriga på bästa sätt krävs en förståelse för hur de upplever sin situation. Syfte: Syftet var att belysa anhörigas upplevelser av att leva tillsammans med en person med Alzheimers sjukdom. Metod: En empirisk studie med kvalitativ inriktning gjordes av fyra självbiografier, som analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom att de anhörigas upplevelser var till största delen negativa. Dock fanns där stunder av glädje och kärlek som gav de anhöriga styrka att kämpa vidare. De upplevde känslor som frustration, ilska, vrede, skuldkänslor och acceptans. Detta pågick i en cykel som ständigt började om. Det var som om de befann sig i ett ekorrhjul och kämpade för att ta sig ur. Slutsats: Sjuksköterskor har en viktig uppgift att fylla. De anhöriga är i en utsatt situation. Att lyssna, förstå och stödja dessa gagnar både de anhöriga och deras partners.

     

     

  • 35.
    Andersson, Linneá
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Eriksson, Maria
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Kvinnors upplevelse av olika typer av stöd under och efter bröstcancerbehandling2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: De senaste 20 åren har bröstcancer ökat med 1,3 % i Sverige. Under behandling och tiden efter krävs stort stöd från omgivningen då den drabbade försetts i en livskris. Stödet är individuellt och kan vara både emotionellt, psykosocialt och praktiskt. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av olika typer av stöd under bröstcancerbehandling och tiden efter. Metod: Litteraturstudie baserad på 13 kvalitativa artiklar. Resultat: Kvinnorna kunde få stöd från olika personer i omgivningen och på olika sätt. Det som var gemensamt var att alla upplevde att de behövde mycket stöttning för att ta sig igenom sjukdomen. De flesta var nöjda med sin behandlingsperiod men de som inte fick rätt stöd önskade att de hade fått det. Diskussion: Det var viktigt för kvinnorna att få stöd under och efter en bröstcancerbehandling. Det som prioriterades var att bli lyssnad på, få relevant information, kunna ställa frågor och att någon brydde sig om dem. Slutord: Sjuksköterskan ställs inför en utmaning i mötet med en patient som är med om en svår livskris och ska försöka göra upplevelsen så bra som möjligt. Får patienten tillräckligt med stöd kan detta innebära att denna tar sig igenom sjukdomen lättare.

  • 36.
    Andersson, Matilda
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Andersson, Chanette
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Omvårdnad av patienter med cancer inom palliativ vård: en litteraturstudie2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Cancersjukdom är bakomliggande orsak till över 90 procent av alla registrerade dödsfall på specialiserade palliativa vårdenheter i Sverige. Målet med omvårdnaden inom palliativ vård är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt för patienten oavsett diagnos. Det symtom som cancer oftast förknippas med är smärta och flertalet patienter inom palliativ vård har behandlingskrävande smärta. Sjuksköterskan tillhör den yrkesprofession som oftast står närmst patienten och bedömer patientens problematik. Ett av sjuksköterskans ansvarsområden är att lindra lidande. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av omvårdnad inom palliativ vård av patienter med cancer. Metod: Studien var en litteraturstudie baserad på en analys av tio vetenskapliga empiriska studier inom ämnesområdet. Resultat: Resultatet presenteras utifrån fyra kategorier: sjuksköterskans erfarenhet av att använda och söka kunskap, att främja livskvalitet, att stödja anhöriga samt oförmåga att påverka. Slutsats: Resultatet visade att sjuksköterskan har kunskapsbrist vid omvårdnad av patienter med cancer inom palliativ vård. Det är främst inom behandling av cancerrelaterad smärta som kunskapsbrist förekommer. Genom litteraturstudien kan sjuksköterskor få ökad kunskap om vilka erfarenheter deras kollegor har inom ämnesområdet för att själva utvecklas och kunna erbjuda god omvårdnad av patienter inom palliativ vård.

  • 37.
    Andersson, Nilla
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Persson, Margela
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Lidande och sorg: vad upplever närstående som stödjande från sjuksköterskan?2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjuksköterskor kommer i sitt arbete att möta svårt sjuka patienter och deras närstående. När någon är sjuk involveras hela familjen. Det är då viktigt att närstående får hjälp med att bearbeta sorgen och lidandet som uppstår och då spelar sjuksköterskan en viktig roll. Syftet: Syftet var att belysa hur närstående upplevde sjuksköterskans stöd i sin sorg och sitt lidande. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och baserades på tolv vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visade att närstående till svårt sjuka patienter ansåg att rak och ärlig information från sjuksköterskan var av största vikt. Att känna sig sedd, respekterad, trygg och omhändertagen var andra viktiga faktorer som bidrog till att närstående upplevde att de fick tillfredställande stöd från sjuksköterskan. Diskussion: Det är viktigt att sjuksköterskan visar att hon bryr sig om närstående och vågar fråga hur de vill ha hjälp i sin sorg och sitt lidande. Sjuksköterskan bör också hjälpa närstående att upprätthålla ett visst hopp även i svåra situationer. Slutsats: Sjuksköterskor behöver mer utbildning och träning inom området för att kunna möta närståendes behov i samband med sorg och lidande.

  • 38.
    Andersson, Pernilla
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Håkansson, Caroline
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Spädbarnsskrik: pappors upplevelse av skrikperioden2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Spädbarnsskrik associeras med intensiv gråt hos spädbarnet. Som pappa kan skrikperioden upplevas påfrestande. Specialistsjuksköterskan på barnhälsovården kan erbjuda vägledning och stöd i föräldraskapet. Huruvida spädbarnsskriket påverkar papparollen är inte väl studerat Syfte: Att beskriva pappors upplevelser och erfarenheter av spädbarnsskrik under spädbarnets första sex månader Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med åtta pappor. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys Resultat: I resultatet framkom att papporna upplevde en otillräcklighet under skrikperioden. Otillräcklighet i kunskap om spädbarnsskrik, som pappa och i relationen till spädbarnets mamma. Stödet under skrikperioden var betydelsefullt. Det erhållna stödet var främst från spädbarnets mamma samt från socialt nätverk och sjukvården Slutsats: Pappan vill vara delaktig och medverka på BHV. Specialistsjuksköterskan kan uppmärksamma den otillräcklighet och det stöd pappan efterfrågar. Med pappagrupper skapas en möjlighet för pappan att utbyta erfarenhet med andra pappor sina upplevelser av spädbarnsskrik.

  • 39.
    Andersson, Sandra
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Friberg, Viktoria
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Stickrädsla och nålfobi hos vuxna: En litteraturstudie utifrån ett patientperspektiv2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: 25% av den vuxna befolkningen lider av stickrädsla. Hos vissa är rädslan så påtaglig att de väljer att undvika medicinsk behandling. Rädsla är en naturlig reaktion på ett hot som man vill fly ifrån. En starkare typ av rädsla kallas fobi. Sjuksköterskans skyldighet är att bemöta patienters upplevelser med respekt samt att ta hänsyn till dessa i samband med kontakt med stickrädda patienter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelser av stickrädsla och nålfobi. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på sju kvantitativa och två kvalitativa vetenskapliga artiklar har genomförts. Från analysen av artiklarna sammanställdes tre huvudkategorier. Resultat: De vanligaste förekommande upplevelserna i samband med nålstick hos patienter med stickrädsla och nålfobi är rädsla, ångest, avsky och skam. Det som påverkar dessa upplevelser är bland annat vårdmiljön och hur vårdpersonalen talar till dem. Distraktion och olika strategier kan vara till hjälp för att lindra patienters upplevelser av stickrädsla och nålfobi. Slutsats: Det framkom att stickrädsla och nålfobi är ett relativt vanligt problem inom sjukvården som medför negativa upplevelser och onödigt lidande för patienter. Mer forskning om vuxnas upplevelser kring stickrädsla och nålfobi behövs för att öka medvetenheten hos vårdpersonal. 

  • 40.
    Andersson, Simon
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Lagerqvist, Nelly
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Sjuksköterskors upplevelser av kommunikation vid språkbarriärer hos patienter med invandrarbakgrund2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sverige är ett mångkulturellt samhälle där många olika språk talas och det är vanligt att människor som inte kan svenska söker vård. Det kan då vara svårt som sjuksköterska att utföra sitt arbete när en språkbarriär skapas. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av kommunikation vid språkbarriärer hos patienter med invandrarbakgrund. Metod: En litteraturöversikt användes som metod baserad på 14 vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Upplevelser av otillräckligt informationsutbyte, missförstånd, bristande omvårdnad samt att använda tolk framkom av sjuksköterskor utifrån insamlad data. Slutsats: Sjuksköterskan har ett ansvar för att patienten får den information som behövs så att båda parter kan känna bekräftelse och trygghet. Tolkning är förslagsvis det mest effektiva tillvägagångssättet att bryta en språkbarriär för god omvårdnad.

  • 41.
    Andersson, Sofia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Appelquist, Amanda
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Fast-Bremberg, Emelia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Att vara beroende av hjälp vid ALS: En studie av bloggar och biografier2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en motorneuron sjukdom som bryter ner kroppens muskler. Detta försvagar de kroppsliga funktionerna. För att klara av sin vardag ökar då beroendet av hjälp från både hjälpmedel och människor. Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av att vara beroende av hjälp vid sjukdomen ALS. Metod: En kvalitativ innehållsanalys har använts och materialet hämtats från bloggar och biografier som beskriver personers liv med ALS. Resultat: I resultatet beskrivs följande kategorier: Att vara beroende av hjälp från hjälpmedel, att vara beroende av hjälp från närstående, att vara beroende av hjälp från utomstående och att vara beroende av hjälp från samhället. Diskussion: Det huvudsakliga fyndet var upplevelsen av att inte längre vara delaktig i sitt eget liv. En stor rädsla fanns över att någon främmande skulle ta hand om ens behov och en känsla av underlägsenhet kunde uppstå. Missnöje med samhällets hjälp och känslan av att vara ifrågasatt förekom.

  • 42.
    Andertoft, Betty
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Paulsson, Helena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Respekterad eller ifrågasatt?: om bemötande av personer med psykisk ohälsa2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    När sjukvårdspersonal inte kan skapa en relation i mötet med patienten får han/hon svårt att identifiera, bedöma och ta ställning till vilka behov som bör tillgodose patienten. Innehållet i en relation bygger på kommunikation och kommunikativa brister kan bero på stress, osäkerhet och rädsla. Det kan i sin tur leda till att patienten inte uppskattar den givna vården, alternativt inte vågar söka vård. Syftet med denna studie var att belysa hur personer med psykisk ohälsa upplever mötet med sjukvårdspersonal. Studien är gjord utifrån en kvalitativ ansats som bygger på fem självbiografier. I resultatet framkom att patienterna inte alltid kände sig delaktiga i sin behandling. Patienterna upplevde dessutom att de inte möttes med empati, vilket innefattar medkänsla och förståelse, från sjukvårdpersonal. Det framkom också att patienterna hade svårt att skapa tillit när det brast i kontinuiteten med sjukvården, och det var svårt för patienterna att känna trygghet när de ständigt konfronterades med nya människor. Oavsett vilken diagnos på psykisk ohälsa som patienterna har, är uppfattningen om hur de vill bli bemötta densamma. Genom att sträva efter kontinuitet och empati kan maktförhållanden utjämnas och patienterna slipper känna sig som brickor i ett spel.

  • 43.
    Angelin, Malin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Skolsköterskors erfarenheter av hälsofrämjande arbete med övervikt hos elever: en kvalitativ intervjustudie2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Övervikt ökar idag bland svenska barn och skolsköterskor inom elevhälsan har en viktig del i arbetet för att få ner barns övervikt.   Syfte: Beskriva skolsköterskors erfarenheter av hälsofrämjande arbete med övervikt hos elever i högstadiet och gymnasiet. Metod: Nio skolsköterskor har intervjuats individuellt med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades utifrån en innehållsanalys. Kategorier och subkategorier utformades sedan för att få en överblick av skolsköterskornas erfarenheter. Resultat: Skolsköterskorna möter vanligtvis eleverna vid hälsosamtalet och detta samtal är ofta grunden till hälsoarbetet när de har identifierat övervikt hos eleven. Skolsköterskorna eftersträvar att individualisera hjälpen eleverna får och de använder sig ofta av metoden motiverande samtal för att motivera eleverna till att genomföra en förändring.  De utgör även en rådgivande funktion då de kan bistå med olika kost- och motionsråd.  Skolsköterskorna förklarar att det även behövs ett samarbete för att få eleverna att bli aktiva och gå ner i vikt. Dels inom den egna professionen men framförallt interprofessionellt samarbete i skolmiljön. Föräldrarna involveras i detta arbete av några skolsköterskor samtidigt som andra anser att eleven måste få känna sig självständig i detta arbete. Konklusion: Skolsköterskornas arbetssätt har både likheter och skillnader. Att utveckla gemensamma strategier och riktlinjer för deras arbete kan därför vara en del av att förbättra det hälsofrämjande arbetet med övervikt hos elever.

  • 44.
    Anghel Maurer, Roxana
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Distriktssköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete relaterat till stress: En kvalitativ intervjustudie2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ett ökande antal människor lider av stressrelaterad fysisk och psykisk ohälsa. Utgångspunkten för distriktssköterskans omvårdnadsarbete är att förebygga sjukdom och främja hälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur distriktssköterskor erfar att arbeta hälsofrämjande och förebyggande relaterat till stress. Metod: En kvalitativ studie genomfördes med hjälp av intervjuer. I studien deltog 16 distriktssköterskor verksamma på nio olika vårdcentraler i Skåne. Dataanalysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys utifrån en induktiv ansats. Resultat: Resultatet visade att distriktssköterskorna arbetade hälsofrämjande och förebyggande relaterat till stress antingen aktivt med patientens stress genom att ge hjälp till självhjälp eller att de överlämnade ansvaret för patientens stresshantering genom att vägleda dem till lämplig instans på grund av brist på tid, möjligheter och riktlinjer. Det aktiva arbetet innebar att de gav råd till egenvård, uppmuntrade och gav patienten verktyg till förändring av sin situation. Slutsats: Distriktssköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete relaterat till stress behöver synliggöras för att stärka distriktssköterskans roll och uppmuntra till utökat stresspreventivt arbete. Distriktssköterskorna behöver dessutom nationella riktlinjer och rekommendationer som stöd i det preventiva arbetet, mer tid och kompetensutveckling för att inte riskera att överlämna hanteringen av patienter med stressproblematik till andra professioner i större utsträckning än nödvändigt.

  • 45.
    Angrén Nyborg, Carin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Henriksson, Sara
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Sjuksköterskans stöd vid smärtbehandling av patienter med cancerrelaterad smärta: En litteraturstudie om sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    En otillräcklig smärtbehandling ger patienter en försämrad livskvalitet och orsakar ett lidande som innefattar såväl ångest som oro. Många cancerpatienter anser att de inte får någon smärtbehandling och de upplever dessutom bristfälliga kunskaper i bemötandet av dem som ansvarar för deras behandling. Syftet med studien är att belysa på vilket sätt sjuksköterskan kan stödja patienter med cancerrelaterad smärta, för att möjliggöra adekvat smärtbehandling. Studien var en litteraturstudie och bygger på en integrerad analys av 13 artiklar. Resultatet presenteras utifrån olika kategorier. Strategier som hjälper patienten att hantera smärtan, medvetna och omedvetna hinder (barriärer) som påverkar smärtbehandlingen, kommunikation mellan patienter, närstående och sjuksköterskor samt utbildning som innefattar både personal, patient och anhörig. En väsentlig uppgift för sjuksköterskan är att bygga upp en god relation till patient och skapa trygghet för att möjliggöra kommunikation, vilket är grunden för att ge information och undervisa patienten i smärta och smärthantering. För att kunna göra det krävs att sjuksköterskan har god sakkunskap i ämnet.

  • 46.
    Antonsson, Marie-Louise
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Engvall, Marie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Malmberg, Carina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Närståendes upplevelser att närvara under hjärt-lungräddning på sjukhus2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det råder delade meningar angående närståendes närvaro under hjärt-lungräddning på sjukhus. Trots internationella riktlinjer från Emergency Nursing Association som säger att närstående bör erbjudas möjlighet att närvara under hjärt- lungräddning så följs ej dessa generellt på sjukhusen. Syftet: Var att beskriva närståendes upplevelser att närvara under hjärt-lungräddning på sjukhus. Metod: En litteraturstudie har gjorts där 13 vetenskapliga artiklar har granskats. Resultat: Närstående ville ha en valmöjlighet om de skulle närvara eller ej. De flesta närstående var nöjda med sitt beslut att närvara och skulle göra det igen trots att situationen upplevdes som svår. Närstående kände samhörighet med patienten och upplevde att de hanterade situationen bättre om de fick kontinuerlig information om händelseförloppet samt hade en stödperson vid sin sida. Sorgen underlättades då de delat den sista stunden med sin närstående. Slutsats: Närståendes närvaro under hjärt-lungräddning är fortfarande ett relativt outforskat område. Valmöjligheten att närvara är viktig, likaså kontinuerlig information och att ha en stödperson hos sig under hjärt-lungräddningen anses väsentligt. Närstående som varit närvarande under hjärt- lungräddning uppvisar lägre tendens till negativa psykologiska effekter och upplever även att sorgeprocessen underlättas.

  • 47.
    Appé, Caroline
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Sjuksköterskans upplevelse av närståendes närvaro vid hjärt-lungräddning på akutmottagningar2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hos sjuksköterskor på akutmottagning råder delade meningar om närståendes närvaro vid hjärt-lungräddning. Detta kan bero på om sjuksköterskan har positiva eller negativa upplevelser av situationen. Sedan flera år finns internationella riktlinjer skrivna som förespråkar närståendes närvaro, dessa används generellt inte i någon större utsträckning. Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelse av närståendes närvaro vid hjärt-lungräddning på akutmottagning. Metod: En litteraturstudie har genomförts med 12 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Under senare år har majoriteten av sjuksköterskorna gått från negativ inställning till positiv för närståendes närvaro vid HLR. Att närstående varit närvarande i de fall där HLR inte varit lyckad trodde sjuksköterskorna kunde underlätta det kommande sorgarbetet. Sjuksköterskorna trodde att närstående lättare kunde acceptera det plötsliga dödsfallet om de fick beröra, ta farväl och vara ett stöd den sista stunden i livet för sin familjemedlem. Slutsats: För att sjuksköterskan ska kunna behålla sin positiva upplevelse till närståendes närvaro vid HLR på akutmottagning krävs utvecklings–och förbättringsarbete. I detta arbete krävs både teoretisk och praktisk utbildning inom området. Samt etablering av de internationella riktlinjerna till lokala riktlinjer.

  • 48.
    Ariche, Haifa
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Trifkovic, Jelena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Leva livet efter mastektomi: Kvinnornas upplevelser efter mastektomi2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hoskvinnor i Sverige. Behandling av bröstcancer kan leda till att kvinnan blitvungen att operera bort sitt bröst. Kvinnobröstet har i alla tider varit ensymbol för det absolut feminina. Syfte: Syftetvar att belysa de drabbade kvinnornas upplevelser efter mastektomi. Metod: Studien var en litteraturstudiebaserad på antal kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet visades att många kvinnor upplevdeförändring av sin kropp. Genom förlust av bröstet förlorade de kvinnlighet,sexualitet och identitet. De upplevde sina kroppar som stympade vilket leddetill sorg. Relationen till partnern påverkades både positivt och negativtberoende om kvinnorna ansåg sig vara sexuellt accepterade eller inte. Ärretsymboliserade både förlust, rädsla för ny cancer och seger över att ha blivitbotad. Slutsats: Det är viktigt attsjuksköterskan har det hälsofrämjande tänkesättet i mötet med kvinnor som hargenomgått mastektomi, för att hjälpa dem att bearbeta sina upplevelser ochuppmuntra dem att uppnå en hög känsla av sammanhang.

  • 49.
    Aronsson, Karina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Patientens förståelse för egenvård vid nyligen diagnostiserad typ 2 diabetes2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I dagens samhälle flödar information från många olika håll. Kunskap förmedlas till patienter och anhöriga av olika professioner utan samordning, vilket kan leda till missförstånd. För patienter med diabetes typ 2 är det viktigt att få information som kan förstås och som är relevant för deras sjukdom. Genom patientutbildning kan patienten sedan bedriva egenvård och ta kontroll över sjukdomen. Syfte: Syftet med studien var att se hur patienter med nydiagnostiserad typ 2 diabetes förstår egenvård efter besök hos diabetessköterskan. Metod: En empirisk, kvalitativ intervjustudie genomfördes och innehållet analyserades med kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman. Resultat: Det framkom under intervjuerna att ungefär hälften av deltagarna förväntade sig att drabbas av diabetes, då det fanns i släkten. Diabetes var naturligt att få vid en viss ålder, med eller utan egenvård. De flesta hade gjort förändring av kostvanor och rökning under de första månaderna efter diagnosen och fått bekräftat att egenvården gjort nytta. Många kände oro inför att inte orka fortsätta med de förändringar, men var ändå inte oroliga för framtiden. Andra hade fortsatt stor tillförsikt och visste att resultatet berodde på dem själv. Slutsats: Med eller utan tidig egenvård hade sjukdomen kommit ändå. Den första tiden efter diagnosen genomfördes förändringar och egenvården kändes viktig. När sedan känslan av att ”må bra” återkom, dalade motivationen. Med täta besök hos diabetessköterskan motiverades patienterna att fortsätta.

  • 50.
    Ast, Felicia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Bjärnskog, Sara
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Att vara förälder till ett barn med schizofreni: En litteraturstudie2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det finns cirka 30 000- 40 000 personer i Sverige som har sjukdomen schizofreni. Sjukdomen debuterar ofta i unga år med symtom som vanföreställningar, hallucinationer, osammanhängande tal och rörelser samt viljelöshet. Den påverkar hela familjen då barnet genomgår en stor förändring. Den brist på förståelse från omgivningen som förekommer bidrar till stor besvikelse och oro hos föräldrarna. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att vara förälder till ett barn med schizofreni. Metod: En systematisk litteraturstudie har gjorts och den baserades på tolv empiriska artiklar. Resultat: I resultatet framgår det att föräldrar kände skuld över att de inte sökte hjälp tidigare då schizofrenins första symtom yttrade sig. Det fanns en oro över deras barns stora förändring och föräldrarna upplevde en ovisshet inför framtiden. Den information och hjälp som erbjöds då barnet fick sin diagnos ansåg föräldrarna som bristfällig. Att delge sina erfarenheter och funderingar i särskilda stödgrupper med personer i samma situation gav föräldrarna en trygghet. Diskussion: Det bör etableras en kontakt med sjukvården tidigast möjligt vid insjuknandet. Som sjuksköterska är det viktigt att främst se till den enskilda individen men vid en sjukdom som schizofreni är familjen väldigt betydelsefull att ta hänsyn till. Slutsats: Tidigare insatta åtgärder så som bättre och mer regelbunden information skulle kunna underlätta föräldrarnas vardag och på så sätt skapa en mer fungerande familjesituation.

1234567 1 - 50 of 767
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf