hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234567 1 - 50 of 1210
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aarenstrup, Sophie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Ekberg, Oscar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Matglädje: Möjliga metoder till att finna matglädjen vid ätstörningar2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Undersöka möjliga metoder till att finna matglädje vid ätstörningar samt undersöka hur användbara dessa metoder kan vara för människor med ätstörningar både i och utanför behandling.

    Bakgrund: Ätstörningar är ett växande folkhälsoproblem och ett område där det krävs mer uppmärksamhet och forskning för att öka förståelsen och kunskapen av ätstörningar, samt även för att kunna öka förebyggandet och behandling av dessa sjukdomar. Denna uppsats inriktar sig på ätstörningar och matglädje. Det är oerhört viktigt att hitta glädjen för mat när man har en ätstörning för att kunna nå ett friskare liv och ett friskare tänkesätt kring mat och sin egen kropp. Denna uppsats har undersökt möjliga metoder som kan användas för att hjälpa människor med ätstörningar att finna matglädje. En studie har genomförts på Capio Anorexi Center i Malmö som fokuserade på hur personalen arbetar för att hjälpa patienter att finna glädje för mat under behandling, samt hur de arbetar för att förmedla mat på ett positivt sätt för sina patienter.

    Metod: Litteraturstudier genomfördes både innan och efter undersökningen på Capio Anorexi Center. Undersökningen bestod av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med två av personalen på Capio Anorexi Center, samt med en dietist och en anonym person som har lidit av ätstörningar och gått i behandling. Tre av intervjuerna genomfördes med ljudinspelning och en intervju genomfördes via mejl. Varje intervju varade i cirka 45 minuter. Intervjuerna sammanställdes genom att först skriva av de inspelade intervjuerna och sedan kategorisades svaren för varje intervju till relevanta områden. Därefter analyserades och jämfördes detta med litteratur som böcker, rapporter, vetenskapliga artiklar samt elektroniska källor som var relaterade till matglädje och ätstörningar.

    Resultat: Elva metoder har undersökts och presenterats i denna uppsats som kan vara användbara till att finna matglädje både i och utanför behandling för de som behöver stöd: att våga, pedagogiska måltider, att äta regelbundet, varierat och planera måltider, att tillaga och servera aptitliga och lockande måltider, mindfulness och mindfulness eating, måltidsmiljö och måltidens sociala betydelse, nutritionsbehandling, saperemetoden, att äta lugnt och avslappnat, måltidsundervisning via en video- och ljuduppspelning vid måltider samt att stänga ute myter, bantning och skönhetsideal.

    Slutsats: Elva möjliga metoder som kan vara användbara till att finna matglädje har funnits. Detta genom förstudier med litteratur, en undersökning på Capio Anorexi Center och intervjuer, samt genom en analys och jämförelser mellan intervjuerna och litteratur som relaterade till ätstörningar och matglädje. Dessa metoder kan vara möjliga att använda för att kunna återfå ett friskare tankesätt kring mat och måltider samt för att kunna finna glädje för mat. Att finna matglädjen vid ätstörningar är ett steg mot ett friskare liv, dock för att kunna bli helt frisk från en ätstörning krävs det att dessa metoder kombineras med andra olika terapiformer, då det är viktigt att även arbeta med bland annat självkänsla och självförtroende, samt eventuellt andra svåra problem och symtom.

  • 2.
    Abdel Ghani, Rania Mahmoud
    et al.
    Faculty of Nursing, Cairo University.
    Berggren, Vanja
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Parturient needs during labor: Egyptian women’s perspective toward childbirth experience, a step toward an excellence in clinical practice2011Inngår i: Journal of Basic and Applied Scientific Research, ISSN 2090-4304, Vol. 1, nr 12, 2935-2943 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background:

    Every woman giving birth has expectations. Identifying women’s expectations, wishes, needs and fears enable the health care provider(s) to work toward a common goal of safe and positive childbirth experience.

    Aim:

    The aim was to determine women’s preferences and needs during labor.

    Design:

    Analytic- cross sectional study.

    Setting:

    El Kasr- Aini, - Cairo- University Maternity Hospitals.

    Sample:

    A random sample of 400 women were recruited in the present study with the following criteria; age ranged between 20-30 years old, can read and write, primigravida, nulliparous woman with singleton low risk pregnancies, in the third trimester, up to 37 weeks of gestational age, no previous abortion and free from any medical complains.

    Procedure:

    Data collection took place in the antenatal clinic, each interview administrated questionnaire took a time between 10-15 minutes. Mothers completed the questionnaire in the antenatal clinics during their waiting for medical examination.

    Results:

    Twenty two need requirements emerged from the women's perspective. The highest ranked needs for parturient women during labor are; maintaining privacy through all procedures of 86.5%, accessibility of nurses demonstrate empathy of 67.5%, availability to ventilate and expressing fear and anxiety of 57.5%, quick response to request of 67.5%, frequent monitoring of 52.8%, accessibility of caring medical staff of 47.2% and short delivery of 52.8%.

    Conclusion:

    Despite good general coverage of labor care among women, there were clear variations in the type of management given to them or needed by them. This study confirms that different factors predict the multidimensionality of childbirth satisfaction.

  • 3.
    Abelin, Lisa
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Rosinski, Sylvia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    En litteraturstudie om sjuksköterskans omvårdnad av patienter med intravenöst drogmissbruk2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar omvårdnaden av patienter med ett intravenöst drogmissbruk (IDU). Bakgrund: Sjuksköterskor har ofta bristande kunskap om droger och om hur man ska hantera den kliniska omvårdnaden av patienter som missbrukar droger. Bristande kunskap om drogmissbruk bland vårdpersonalen skapar rädsla vilket i sin tur kan leda till att IDU får ett sämre mottagande. Det förekommer även fördomar om denna patientgruppen bland personalen. Metod: studien genomfördes som en allmän litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar inom tidsintervallet 2003-2009, sökta i databaserna PubMed, PsyhInfo, ELIN@lund samt Cinahl. En deduktiv analysmetod användes utifrån Suzie Kim’s domäner Patient, Patient-Sjuksköterska och Yrkesutövning. Resultat: Personer med ett intravenöst drogmissbruk hade ofta en utsatt hälsa och ett riskfyllt beteende. Patienten upplevde ibland sjukvården som svårtillgänglig och dåligt anpassad efter deras behov. Patient - Sjuksköterska relationen tycktes fungera bäst då omvårdnaden genomfördes på specialanpassade institutioner. Sjuksköterskans yrkesutövning fyllde en viktig preventivroll vad gällde att bevara och främja IDUs hälsa. Slutsats: utbildning och information om drogmissbruk kan bidra till bättre attityder och mindre fördomar i omvårdnaden av patienter med IDU. En empirisk studie kring IDUs upplevelse av den svenska omvårdnaden och dess miljö hade kunnat bidra till en större förståelse för patientgruppen.

  • 4.
    Abrahamsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Addressing smoking during pregnancy: the challenge to start from the woman's view2004Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
  • 5.
    Abrahamsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Betydelsen av alkohol och drogsamordnare på Länsstyrelsen i Blekinge län: en utvärdering2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten utgår ifrån länssamordnarens egen beskrivning av funktionen och speglar den sedan i andra intressenters/informanters uppfattningar av hennes funktion. De uppfattar att arbetet som länssamordnare har fungerat mycket bra. Däremot har hon inte lyckats med att bygga upp en länsövergripande struktur för folkhälsoarbetet på beslutsfattande nivå. Något som är nödvändigt för att på lång sikt åstadkomma ett effektivt arbete. Rapporten avslutas med två förslag till framtida organisation av arbetet i länet och hur utvecklingen av policy och handlingsprogram kan gå till.

  • 6.
    Abrahamsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    "Det var inte så lätt som vi trodde": tvärsektoriell samverkan på en familjecentral2007Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 84, nr 6, 529-540 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Samarbete och samverkan tas ofta för givet som något gott. Men trots höga förväntningar på positiva effekter är det svårare än vad många förväntar sig. Familjecentralen som den här artikeln handlar om är ett exempel på hur tvärsektoriell samverkan kan se ut i praktiken. Personalen har tillsammans med en forskare studerat samarbetets grundvalar och i artikeln diskuteras det spänningsfält som personalen på grund av samlokalisering befinner sig i och som innebär såväl hinder som möjligheter för samarbete. För att skapa gynnsamma förutsättningar för tvärsektoriellt samarbete i en samlokaliserad verksamhet behöver följande aspekter diskuteras och övervägas. - Moderorganisationernas ledning behöver se över ekonomiska och administrativa rutiner för familjecentralen och skapa yttre förutsättningar i form av handledning och tid för lärande och utveckling inom gruppen. - Personalen behöver tänka över betydelsen av sin egen och professionens utveckling samt aspekter av den organisationskultur som de representerar och bär upp. Olikheter kan bli bränsle för lärande och utveckling i gruppen, som i sin tur kan leda till en utveckling och nytänkande i verksamheten och man kan undvika att olikheter blir grogrund för samarbetsproblem.

  • 7.
    Abrahamsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Agevall, Lena
    Växjö universitet.
    Välfärdssektorns projektifiering: kortsiktiga lösning av långsiktiga problem2009Inngår i: Kommunal ekonomi och politik, ISSN 1402-8700, Vol. 13, nr 4, 35-60 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this article we use two immigrant projects to identify similarities and consequences in order to discuss and analyse outwarding collaborative projects in human service organizations as a tool for change. The heavy use of projects in a slimmed public sector originates from projects’ contradictory promises of flexibility and effectiveness in the New Public Management context. Usually projects are used as a way to get more resources to long-term needs but are seldom implemented as planned in the regular organisation. Seemingly politicians, management and civil servants preferred are focusing on the positive side of projects as means to legitimate the organizations and to bring change by targeting and steering activities. However, they tend to overlook the negative consequences from projects. Citizens and participants experience frustration and distrust. The long-term development in organizations is scarce. Projects are seldom implemented meanwhile as the problems the projects were expected to target still are remaining or even are increasing.

  • 8.
    Abrahamsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Andersson, Joyce
    Springett, Jane
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Building bridges or negotiating tensions?: experiences from a project aimed at enabling migrant access to health and social care in Sweden2009Inngår i: Diversity in Health and Care, ISSN 1759-1422, E-ISSN 1743-4904, Vol. 6, nr 2, 85-95 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A current challenge for many European countries is to enable forced migrants to access health and social care that meets their needs. One solution is to use paraprofessionals - that is, trained individuals who are not professionals - to act as bridge-builders between minority communities and the health and social care sectors. This paper explores the development of a quality improvement project in Sweden. The project aimed to recruit and train forced migrants who had lived in Sweden for more than five years to act as bridge-builders. The aim was to use their unique experiences and knowledge in two ways - to work with service staff in developing new ways of working, and to become culturally competent paraprofessionals working with their own communities. This paper focuses on how an understanding of the role evolved as the participants reflected on their experiences and undertook an inquiry process culminating in the development of three possible models of what the task of a bridge-builder should be in developing culturally appropriate health and social services that are responsive to the needs of forced migrants. The conclusion reflects on what was learned and how the experiences from this project may be useful for others who are struggling with the same kind of problem in Sweden and in other countries.

  • 9.
    Abrahamsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Bing, Vibeke
    Löfström, Mikael
    Högskolan Borås.
    Familjecentraler i Västra Götaland: en utvärdering2009Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 10.
    Abrahamsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Ejlertsson, Göran
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    A salutogenic perspective could be of practical relevance for the prevention of smoking amongst pregnant women2002Inngår i: Midwifery, ISSN 0266-6138, E-ISSN 1532-3099, Vol. 18, nr 4, 323-331 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: to use empirical data to assess the theoretical relevance of using a salutogenic, instead of a pathogenic, perspective to prevent smoking during pregnancy. DESIGN: quantitative study, a questionnaire was completed during the first trimester of pregnancy and an interview was conducted after the baby was born. SETTING: a geographically defined area in the south-east of Sweden. PARTICIPANTS: all 395 women in the study area who were pregnant during the study period 1994-1995. FINDINGS: the women were categorised according to their smoking habits. A significant difference in the sense of coherence (SOC) score was shown between smoking and non-smoking women in indicators of bad health. Women who relapsed to smoking showed a lower level of SOC, particularly in the manageability component, than others. The SOC score was higher in the whole study group than in other comparable, non-pregnant populations. KEY CONCLUSIONS AND IMPLICATIONS FOR PRACTICE: a salutogenic perspective could be used in antenatal care as a basis for encouraging pregnant women to stop smoking. This could enhance the SOC by making smoking more understandable for the woman, by discussing smoking as a way of coping, and by encouraging the woman's own capacity and motivation to stop smoking. Starting a dialogue about smoking from the woman's point of view could do this, with the midwife and the woman exploring together the woman's thoughts about the smoking problem.

  • 11.
    Abrahamsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Ejlertsson, Göran
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Smoking patterns during pregnancy: differences in socio-economic and health-related varaiables2000Inngår i: European Journal of Public Health, ISSN 1101-1262, E-ISSN 1464-360X, Vol. 10, nr 3, 208-213 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: The objective of this study was to assess different smoking patterns during and after pregnancy and relate these patterns to socioeconomic conditions and different health issues such as symptoms, drug consumption and health care use. Methods: The study group included 337 pregnant women from a district in south Sweden. A questionnaire was filled in during the first part of pregnancy and an interview was conducted after the baby was born. The women were categorised according to their smoking habits. Results: The categories defined were continuers, relapsers, decreasers, quitters and non-smokers. Among relapsers three symptoms, difficulty in relaxing (OR 4.48), restlessness (OR 9.59) and dysphoria (OR 3.98), were more common than among non-smokers. All three musculoskeletal symptoms were most common among continuers. Among quitters the OR for backache was 2.05, for numbness In the arms and legs 2.76 and for tearfulness 2.92. Educational level was relatively high among quitters and few had a smoking partner. Among smokers (decreasers, relapsers and continuers) 24% used drugs regularly, compared to 5% among non-smokers. Conclusions: To prevent smoking during pregnancy awareness of the relations between different smoking categories and symptoms could make it easier for hearth personnel to individualise support. A possible starting point is to discuss how to cope with different symptoms occurring during smoking cessation. Women with predictors for continued smoking during pregnancy, such as low education, unemployment, a smoking partner and multiparous, should be focused on more intensively and preventive strategies suitable for their special needs should be developed.

  • 12.
    Abrahamsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Karjalainen, Jennie
    Knutsson, Christina
    Humana basala strategier: flyktingkvinnors hälsa och resurser i utvecklingen av närsjukvård2005Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 13.
    Abrahamsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap.
    Lindmark, Ulrika
    School of Health Sciences, Jönköping University.
    Gerdner, Arne
    School of Health Sciences, Jönköping University.
    Sense of coherence of reindeer herders and other Samis in comparison to other Swedish citizens2013Inngår i: International Journal of Circumpolar Health, ISSN 2242-3982, E-ISSN 2242-3982, Vol. 72, 20633- s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Samis are indigenous people in north Europe. In the territory called Sápmi (Lapland), reindeer herding is the traditional base for the Sami economy. The relation between living conditions and positive health of the Swedish Samis has been sparsely studied. As health is closely linked to sense of coherence (SOC), an understanding of the background factors to SOC may contribute knowledge that might be useful in promoting living conditions and health.

    METHODS: The study examines relations between the level of SOC and background factors from surveys in a Sami population (n=613) in comparison to a non-Sami population (n=525) in Sweden, and in comparison between 2 subsamples of Samis, that is, herders and non-herders.

    RESULTS: There are more similarities than differences between the Sami and non-Sami populations. However, dividing the Sami population, reindeer herders had significantly lower SOC, and in specific the subcomponent manageability, that is, less ability to use available resources to meet different demands in life, compared to non-herders.

    CONCLUSIONS: In addition to age and health, predictors of SOC are related to the life form of reindeer husbandry and the belonging to the herding community.

  • 14.
    Abrahamsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Lindskov, Cecilia
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Berg, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Darin, Marianne
    Jörnrud, Carina
    Lennartsson, Ingela
    Mattson, Stina
    Sigurdsson, Marie
    Särnblad, Pia
    Tillawi, Ulrica
    Familjehuset Näsby: en utvärdering för utveckling2007Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 15.
    Abrahamsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Springett, Jane
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Dynamic between partners and pregnant women in relation to smoking cessation2008Inngår i: Research focus on smoking and women's health / [ed] Tolson, K.P. and Veksler E.B., New York: Nova Science Publishers , 2008, 303-314 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 16.
    Abrahamsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Springett, Jane
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Karlsson, Leif
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Håkansson, Anders
    Department of Community Medicine, Lund University.
    Ottosson, Torgny
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Some lessons from Swedish midwives' experiences of approaching women smokers in antenatal care2005Inngår i: Midwifery, ISSN 0266-6138, E-ISSN 1532-3099, Vol. 21, nr 4, 335-345 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: to describe the qualitatively different ways in which midwives make sense of how to approach women smokers. DESIGN, SETTING AND PARTICIPANTS: a more person-centred national project 'Smoke-free pregnancy' has been in progress in Sweden since 1992. Using a phenomenographic approach, 24 midwives who have been regularly working in antenatal care were interviewed about addressing smoking during pregnancy. FINDINGS: four different story types of how the midwives made sense of their experiences in addressing smoking in pregnancy were identified: 'avoiding', 'informing', 'friend-making', 'co-operating'. KEY CONCLUSION: the midwives' story types about how they approached women who smoke illustrated the difficulties of changing from being an expert who gives information and advice to being an expert on how to enable a woman in finding out why she smoked and how to stop smoking. IMPLICATIONS FOR PRACTICE: health education about smoking that is built on co-operation and dialogue was seen by the midwives as a productive way of working. The starting point should be the lay perspective of a woman, which means that her thoughts about smoking cessation are given the space to grow while she talks.

  • 17.
    Abrahamsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Springett, Jane
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Karlsson, Leif
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Ottosson, Torgny
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Making sense of the challenge of smoking cessation during pregnancy: a phenomenographic approach.2005Inngår i: Health Education Research, ISSN 0268-1153, E-ISSN 1465-3648, Vol. 20, nr 3, 367-378 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In general, most women are familiar with the need to stop smoking when they are pregnant. In spite of this, many women find it difficult to stop. Using a phenomenographic approach, this study explored Swedish pregnant and post-pregnant women's ways of making sense of smoking during pregnancy. A total of 17 women who either smoked throughout pregnancy or stopped smoking during pregnancy were interviewed. Five different story types of how they are making sense of smoking during pregnancy were identified: smoking can be justified; will stop later; my smoking might hurt the baby; smoking is just given up; smoking must be taken charge of. Based on the study it is argued that the approach used in health education in relation to smoking cessation in antenatal care needs to move from information transfer and advice-giving to the creation of a dialogue. The starting point should be the woman's knowledge, concerns, rationalizations and prejudices. A model is suggested in which a woman may move in a space on three axes depending on life encounters, dialogue and reflections on meaning. The goal in health education would be to encourage movement along three axes: 'increase of self-efficacy towards control', 'increase awareness by reflection on meaning of the smoking issue' and 'avoidance of defense of the smoking behavior'.

  • 18.
    Abrahamsson, Cathrine
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Hägg, Jennie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Bemötande vid långvarig ryggsmärta: patienters upplevelser av möten med vårdpersonal - en litteraturstudie2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:Cirka 80 procent av Sveriges befolkning kommer någon gång i livet att drabbas av ryggsmärta. Ryggsmärta är en av de största anledningarna till att patienterna söker vård vilket ställer stora krav på sjukvårdspersonalen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter med långvarig ryggsmärta upplever möten med vårdpersonal. Metod: Under litteraturstudiens gång har elva vetenskapliga artiklar analyserats och sammanställts. Detta resulterade i två presenterade kategorier. Resultat: Att känna sig delaktig i sin egen vård visade sig vara viktigt för patienterna. När vårdpersonalen lyssnade på patienterna och accepterade dem som experter på deras egen smärta kände de sig mer delaktiga. Patienternas känsla av misstro berodde på att de kände sig betraktade som hypokondriker och lögnare. De önskade också att få tillbringa tillräckligt med tid med sin vårdpersonal. Slutsats: Det är viktigt att vårdpersonalen tillåter patienter att vara delaktiga i sin vård. Genom att erbjuda patienterna tillräckligt mycket tid för samtal om deras smärta blir det möjligt att skapa en förståelse för det individuella lidandet och att minska misstron.

  • 19.
    Abrahamsson, Karin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Rygg och nackvärk, före, under och efter reflexologisk behandling.2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Människor med rygg- och nackvärk utgör en stor patientgrupp inom primärvården. Många blir inte hjälpta av de behandlingsmetoder som erbjuds. Samtidigt efterfrågas Komplementär och Alternativ Medicinska (KAM) behandlingar allt mer från allmänheten. Behovet att öka hälso- och sjukvårdens kunskap om KAM som behanlingsalternativ sågs. Studiens syfte var att beskriva människors erfarenheter i samband med rygg- och nackvärk och reflexologisk behandling. Metoden var kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Urvalet omfattade sju klienter som sökt reflexologisk behandling pga rygg- och/eller nackvärk och identifierades genom tre olika reflexologer i Skåne län. I resultatet identifierades kategorin Vardagen med underkategorierna Smärta och värk, Försök till anpassning samt Söka vård och behandling. I Kategorin fysiska och psykiska sensationer sågs underkategorierna Personligt bemötande, Zonsmärta, Cirkulationsökning samt Avslappning. I Kategorin Förändring av vardagen ingick Symtomlindring, Hjälp till självhjälp samt Arbete och idrott. Slutsatsen dras att reflexologisk behandling kan erbjuda bra smärtlindring för människor med rygg- och nackvärk samt erbjuder en chans till avslappning, bättre sömn, vara aktiv i arbetslivet och få ny energi. Mer forksning inom reflexologisk behandling behövs.

  • 20.
    Abrahamsson, Lisa
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    "Idrotten har alltid varit en stor del av mitt liv": en intervjustudie med fotbollsspelande flickor 14-20 år.2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den organiserade idrotten engagerar många barn och ungdomar. Dock finns tendenser bland ungdomar att de med stigande ålder slutar vara aktiva inom föreningslivet. Ett flertal studier har gjorts för att undersöka orsakerna till avhoppsproblematiken inom den organiserade idrotten. Denna studie utgick däremot från ett hälsofrämjande perspektiv. Syftet med denna studie var att undersöka vilka olika skäl flickor i åldrarna 14-20 angav för fortsatt idrottsutövande. Kvalitativ metod användes och tio semistrukturerade intervjuer gjordes med flickor från två fotbollsföreningar i södra Sverige. Resultatet av studien visade att flickornas upplevelser och erfarenheter kunde inordnas under sex kategorier: Glädje, Hälsa och välbefinnande, Social miljö, Socialisation/ habitus, Kompetens och Motiverande klimat. Slutsatsen i studien visade att idrottsrörelsen i Sverige kan ses som en arena som når ut till ett stort antal barn och ungdomar. Idrotten upplevdes ha stor betydelse för de intervjuade flickorna. Det är därför viktigt att kunskap och resurser finns för att utforma idrotten efter utövarnas behov.

  • 21.
    Abrahamsson, Sanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Socialtjänsten och mödrahälsovårdens arbete och samarbete kring gravida risk- och/eller missbrukare2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The aim with my study is to highlight, illuminate and examine the social and maternal health care motivational work of pregnant women with a risk or abuse of alcohol and / or drugs, and what actions can be considered for these women. In addition, the aim is to explore how social services and maternity care might interact in this type of case. The aim is to convey the subjective experience of each of the interviewees. For the purposes of this study, I have chosen to use the qualitative research method. I have interviewed social workers in individual and family care, and midwives. Study interview results show that pregnant misusers priority for both maternity care and social services. By the AUDIT, conducted by the maternal health care, shows that the woman has a risk and / or abuse woman offered a variety of activities that may be in the form of talks, drug testing and treatment. Cooperation is the key to success in this motivational work, and it's mainly collaboration between social services, maternal health and child health care. Cooperation seems to work fine, but could be improved with more time and more staff.

  • 22.
    Abrego Szabo, Leyden
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Bengtsson, Marie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Svensson, Anette
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Anhörigvårdares behov av utbildning och information: Vid vård av en familjemedlem med stroke2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Allt fler personer som haft stroke vårdas i hemmet med stöd från sin familj. Anhörigvårdare upplever att de ”kastas in” i rollen som vårdare och är dåligt förberedda och informerade om den nya situationen. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigvårdares behov av utbildning och information vid vård av en familjemedlem med stroke. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes och baserades på 16 vetenskapliga artiklar. Resultat: Anhörigvårdare hade behov av utbildning och information om sjukdomen stroke, dess orsak, riskfaktorer och behandling samt utbildning i basal omvårdnad för att kunna vårda sina anhöriga i hemmet. Dessutom behövde de utbildning och information om stöd och service från samhället bland annat om hur de kunde bli avlastade i sin vårdarroll. De behövde även information om tillgänglig vårdkoordinator/kontaktsjuksköterska och anhörig/patientförening att vända sig till för information och stöd. Slutsats: Anhöriga behöver involveras mer i vården och därmed ses som en samarbetspartner. Med hjälp av familjesamtal kan distriktssköterskan ta reda på familjens individuella behov av utbildning och information. Författarna föreslår ett utbildnings/informationsprogram för anhöriga för att på så vis undvika att de upplever att de ”kastas in” i vårdarrollen.

  • 23.
    Adamsson Jensen, Sabina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Johnsson, Josefin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Upplevelse av stress och lärande relaterat till KASAM och fysisk aktivitet: en enkätstudie till gymnasieelever2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    Public health is important to many areas of society. It is important to have different goals to focus the work with health promotion in different sectors, one such area is the school. In the society of today there are a lot of public health issues like stress, overweight and physical inactivity. To experience well-being physical activity, sense of coherence (SOC) and the individual experience of stress have important functions. School is an important part of the student’s learning, development and socialisation. The aims of the study were numerous: how many of the upper secondary school students are physically active and if physical activity reduces the experience of stress. Other questions of the study were: if the experience of teaching about stress and physical activity relate to students SOC, physical activity and the experience of stress, and also illuminate the relation between SOC, physical activity and stress. A quantitative questionnaire study was performed among 187 students at three  upper secondary schools in the south of Sweden. The questionnaire was classified into four different categories; stress, physical activity, pedagogy and SOC. The result showed that the students´ SOC related to the students’ experience of stress and prevalence of different symptoms. The students’ physical activity did not relate to the students SOC and experience of stress. The physical activity education showed a trend to relate to increased physical activity and prevalence of stress education was related to increased stress. The socio-cultural perspective imprinted the study that shows that learning takes place not only in school, but also in other social contexts. The school should open up for physical activity and create a bigger interest in good health and SOC and thereby create opportunities for the  future life of the students.

  • 24.
    Ademi, Sara
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Johansson, Tuva
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    När livet förändras: en litteraturstudie om närståendes upplevelser av att leva med sin livskamrat som drabbats av stroke2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Stroke är en vanlig sjukdom i Sverige och varje år drabbas ca 30 000 personer. En stroke kan medföra både fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar hos den som drabbats. När livskamraten drabbas av stroke kan det för den närstående komma som en chock och en ny livssituation kan uppstå. Närstående får ta på sig ett stort ansvar när livskamraten kommer hem. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av att leva med sin livskamrat som drabbats av stroke. Metod: Arbetet utfördes som en litteraturstudie som baserades på 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom en övergripande kategori; En förändrad livssituation med tre huvudkategorier; En förändrad vardag, En förändrad relation och Fysisk och emotionell påfrestning. Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om och skapar sig en djupare förståelse för den närståendes situation för att kunna möta den närstående på ett bra sätt. Det ligger i sjuksköterskans ansvar att se till att den närstående inte blir åsidosatt utan blir sedd som en del i systemet. Rätt information och stöd innan hemgång, kan detta göra att den närstående känner sig tryggare i den nya situationen i hemmet med livskamraten.

  • 25.
    Aferdita, Mehmetaj
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Skoug, Emelie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Sjuksköterskans och Invandrarkvinnors upplevelser av mötet i vården: en litteraturstudie2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Skandinavisk sjukvårdpersonal anser att det ibland är svårt att förstå patienter med en annan kultur och bakgrund vilket kan påverka mötet dem emellan. Kulturkrockar är därför inte helt ovanliga i vården vilket kan upplevas jobbigt för både sjuksköterskan och invandrarkvinnor. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans och invandrarkvinnors upplevelser av mötet i vården. Metod: Under litteraturstudiens gång har vetenskapliga artiklar analyserats och sammanställts. Granskningen av artiklarna har resulterat till tre underrubriker som presenteras i resultatdelen. Resultat: Språksvårigheter är en av den vanligaste faktorn till kulturkrock mellan invandrarkvinnor och sjuksköterskor i vården. Enligt sjuksköterskorna är det viktigt att ha förståelse för kvinnornas värderingar och bakgrund för att kunna ge invandrarkvinnorna en anpassad och individuell omsorg. Sjuksköterskorna anser att mer tid behövs för att hinna ge omsorg till kvinnorna enligt kvinnornas önskemål som varierar beroende på deras olika kulturer. Invandrarkvinnorna anser att en bättre omsorg till dem är att ta hänsyn till deras religion, etnicitet och individuella önskemål. För att som sjuksköterska kunna få förståelse om andra människors tro måste sjusköterskan först förstå sitt eget levnadssätt som är påverkat av interaktion, sociala och kulturella bakgrunder. Diskussion: Enligt socialstyrelsen ska sjuksköterskan ge hela befolkningen vård och omsorg på lika villkor samt visa öppenhet och respekt för olika värderingar och trosuppfattningar.

  • 26.
    Ahlman, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Lindh, Helen
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Wikström, Barbro
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Patientens informationsbehov efter hjärtinfarkt2009Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Bakgrund: Insjuknandet i hjärtinfarkt är oftast akut och kan påverka patienten under en lång tid. Vårdtiden är kort och patienten drabbas ofta av en kris. Förutom adekvat behandling behövs information för att känna trygghet och för att kunna göra livsstilsförändringar som förebygger återinsjuknande. Sjuksköterskan kan vägleda och motivera till ett hälsosammare liv både under och efter sjukhusvistelsen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patientens informationsbehov vid hjärtinfarkt under och efter sjukhusvistelsen. Metod: En litteraturstudie har gjorts där 13 vetenskapliga artiklar har granskats. Resultat: Patienterna önskade information från olika källor. Informationen skulle vara lättförståelig och samstämmig. Individuell information var viktig och skulle vara uppdelad på flera tillfällen. Informationsbehovet såg olika ut beroende på om patienten var inskriven på sjukhus eller hade kommit hem. Slutsats: Patientundervisning under sjukhusvistelsen och efter utskrivningen är nödvändigt för att minska den informationsbrist som många patienter upplever efter hemkomst. Ett samarbete behövs mellan slutenvården och primärvården då all information inte kan ges vid ett tillfälle. Detta skulle kunna vara kostnadseffektivt då risken för återinsjuknande troligtvis minskar för en patient som är välinformerad.

  • 27.
    Ahlström, My
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Hendriksson, Sanna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Stevic, Bojan
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Den hälsosamma kosten: uppfattningar, resonemang och livsmedelsval2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Många konsumenter är idag mycket hälsomedvetna och önskar att äta en hälsosam kost, men möter i sin vardag ett flertal problem. Livsmedelsval kan handla om ställningstaganden och identitet, prismedvetenhet och miljömedvetenhet. Många faktorer påverkar synen på vad som är en hälsosam kost. Livsmedelsvalet blir därför ett komplext vardagsproblem för konsumenten. Det påverkas i viss mån av begrepp från den mediala debatten kring livsmedel, kost och hälsa. Syftet med den här studien var att undersöka vad ett urval av konsumenter äter och vad de anser att de borde äta. Ett ytterligare delsyfte var att studera vad en hälsosam kost kan vara enligt respondenterna i studien. Detta gjordes genom sex semi-strukturerade intervjuer och ett livsmedelsfrekvensformulär på webben med fyrahundra respondenter. Det fanns skillnader mellan respondenternas uppskattade konsumtion av olika livsmedel och deras uppfattningar om hur ofta dessa livsmedel bör ingå i en hälsosam kost. Respondenternas uppfattning om hur den hälsosamma kosten ska se ut samstämmer till stor grad med Livsmedelsverkets näringsrekommendationer från 2004 samt förslaget till Nordiska Näringsrekommendationer från juni 2012. Män och kvinnors uppfattningar om hur ofta livsmedel passar in i den hälsosamma kosten skiljde sig åt. Mäns bild av hälsosam kost inkluderar i högre grad livsmedel som exempelvis korv och processat kött, godis och snacks, medan kvinnors bild oftare  inkluderar frukt, bär och grönsaker. Respondenten var överlag välinformerad och visste hur en hälsosam kost bör komponeras enligt nuvarande riktlinjer.

  • 28.
    Ahmetaj, Zana
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Radu, Laura
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Faktorer som påverkar hur patienter med lungcancer upplever sin smärta och mötet med sjuksköterskan2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Lungcancer är den femte vanligaste cancerformen och den cancerrelaterade dödsorsaken i Sverige. De flesta patienter som insjuknar i lungcancer är runt 70 år, knappt ett hundratal personer varje år insjuknar före 50-årsåldern. Syftet: Att beskriva faktorer som påverkar hur patienter med lungcancer upplever sin smärta och mötet med sjuksköterskan. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes där både kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades. Resultat: I resultatet visade att smärtupplevelsen och mötet med sjuksköterskan är individuell och beror på många olika faktorer. Den fysiska och psykiska smärtan hörde ihop och påverkade varandra . Patienterna upplevde att sjuksköterskornas tidsbrist kunde skapa missförstånd, att de fick bristfällig information och att deras smärta kunde underskattas. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Travelbees omvårdnadsteori. Sjuksköterskan bör se patienten som en individ och bemöta patientens smärta med respekt, ge honom den tid, den förståelse och den information han behöver.

  • 29.
    Akner, Gunnar
    et al.
    Örebro universitet.
    Rothenberg, Elisabet
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Mat, måltid, hälsa i 24-timmarsperspektivet. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Food and Meals in Everyday Life (MEAL). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Multisjuka och bräckliga äldre2015Inngår i: Mat och hälsa: en klinisk handbok, Lund: Studentlitteratur AB, 2015, 105-108- s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 30.
    Alfredsson, Betty
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Ewesson, Frida
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Mångbesökares upplevelser av omvårdnad på akutmottagning och i primärvård: en litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Mångbesökare är en utsatt patientgrupp med ett stort behov av omvårdnad och behöver kontinuitet i vården, både inom akutsjukvård och i primärvård.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva mångbesökares upplevelser av omvårdnad på akutmottagning och i primärvård.

    Metod: En litteraturöversikt med åtta artiklar har analyserats induktivt, sammanställts genom innehållsanalys som genererade i kategorierna bemötande och respekt.

    Resultat: Mångbesökare hade både positiva och negativa upplevelser som beskrivs genom mötet, att känna sig omhändertagen, att känna förtroende, att bli besviken, att känna sig underlägsen, tillfredställelse och tacksamhet, att bli betrodd och lyssnad på samt upplevelser av personcentrerad omvårdnad.

    Diskussion: Etisk reflektion möjliggör förbättring för mångbesökare och för vårdpersonalen på individnivå och som arbetsgrupp. I denna litteraturöversikt upplevde mångbesökare i Sverige att de saknade personcentrerade omvårdnad och SBU:s sammanställning visade att patienter i Sverige i allmänhet upplevde personcentrarad omvårdnad positivt. Det kan därför vara viktigt att implementera personcentrerad omvårdnad oavsett patientkategori inom hälso- och sjukvården i Sverige. Ur ett samhällsperspektiv blir det fördelaktigt för mångbesökare och sjukvård att arbeta genom samplanering och uppföljning. Det kan leda till att mångbesökare upplever mindre känsla av skuld och minskar antalet besök, vilket kan resultera i bättre folkhälsa. För att förbättra omvårdnaden i det första mötet med mångbesökare men även ur ett allmänperspektiv skulle det vara önskvärt med ett prioriteringssystem för omvårdnad, detta för att omvårdnad inte ska negligeras. Mångbesökare är en grupp med stort behov, ett prioriteringssystem möjliggör att omvårdnad lyfts fram.

  • 31.
    Al-Hilly, Fatin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Mufti, Magdalena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Olsson, Lousie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Kommunikationssvårigheter: mellan sjuksköterska och patient som är immigrant med annat modersmål2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: För att sjuksköterskan ska kunna ge en god vård krävs det en god kommunikation mellan sjuksköterska och patient. När sjuksköterskan vårdar patienter som är immigranter med annat modersmål räcker inte språkkunskaperna alltid till för att förstå och bli förstådd, vilket kan leda till missförstånd. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes som baserades på 14 vetenskapliga artklar. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och Elin@Blekinge. Artiklar mellan 2000-2010 inkluderades. Artiklarna granskades efter Forsberg & Wengströms granskningsmall. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans kommunikationssvårigheter och dess följder i mötet med patienter som är immigranter med annat modersmål. Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudkategorier; användning av tolk, otillräcklig språkkunskap, frustration och förförståelse. Sjuksköterskan upplevde otillräckliga språkkunskaper hos patienter, vilket ledde till begränsad omvårdnad och felbedömningar. Sjuksköterskan uttryckte även sitt missnöje över bristen på omvårdnaden som gavs till patienter med annat modersmål och var oroliga för vårdkvalitén som gavs. Sjuksköterskan ansåg att patienter med språksvårigheter krävde mer tid än patienter utan språksvårigheter och därmed var en belastning för vården. Diskussion: För att underlätta kommunikation med patient som är immigrant med annat modersmål bör en professionell tolk anlitas. Flerspråkiga sjuksköterskor kan vara till hjälp som tolk.

  • 32.
    Almborg, Ann-Helene
    et al.
    Institute of Gerontology, School of Health Sciences, Jönköping University.
    Ulander, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Thulin, Anders
    Karolinska University Hospital, Stockholm.
    Berg, Stig
    Institute of Gerontology, School of Health Sciences, Jönköping University.
    Discharge planning of stroke patients: the relatives' perceptions of participation2009Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 18, nr 6, 857-865 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    To describe relatives' perceived participation in discharge planning for patients with stroke and identify correlates to perceived participation. Stroke affects both patients and their relatives and previous research shows that relatives were often dissatisfied with their perceived involvement in discharge planning and the information they get. Prospective cross-sectional study. The study comprised 152 consecutively enrolled relatives (mean age = 60.8 years) of acute stroke patients admitted to a stroke unit in southern Sweden during 2003-2005. Data were collected through interviews 2-3 weeks after discharge using 'Relative's Questionnaire about Participation in Discharge planning'. This instrument measures perceived participation in three subscales: R-Information-Illness, R-Information-Care/support, and R-Goals and Needs. The Overall Rating of Relative's Perceived Participation in Discharge Planning was measured by a visual analogue scale (VAS) (1-10 score). Among the relatives, 56-68% reported positively according to R-Information-Illness, but 46-53% perceived that they did not receive any information about care/medication/rehabilitation/support. About 80% perceived no participation at all in goals and needs. The mean value of the VAS was 3.89 (SD 3.40) score. Regression analyses revealed that longer stay at hospital, patients with higher education, and relatives of female patients and female relatives were associated with relatives' perceptions of higher participation in discharge planning. Relatives perceived that they needed more information and knowledge about stroke and care/medication/rehabilitation/support. They also needed to be more involved in goal-setting and in identifying patient needs. Professionals should take into consideration these associated variables to improve relatives' perceived participation. Clinicians should give more attention to the altered situation of stroke patients' relatives when planning for continuing care and when setting postdischarge goals for the patients. The professionals need to develop strategies to involve relatives in sharing information, goal-setting and needs assessment in discharge planning.

  • 33.
    Almborg, Ann-Helene
    et al.
    Institute of Gerontology, School of Health Sciences, Jönköping University.
    Ulander, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Thulin, Anders
    Karolinska University Hospital, Stockholm.
    Berg, Stig
    Institute of Gerontology, School of Health Sciences, Jönköping University.
    Discharged after stroke - important factors for health-related quality of life2010Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 19, nr 15-16, 2196-2206 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aims. This study examines different correlates to health-related quality (HRQoL) of life after discharge in patients with stroke. Background. HRQoL is an important aspect of life after suffering a stroke. Previous research has revealed several variables associated with poststroke quality of life, including age, gender, depression, fatigue, length of hospital stay, functional status and amount of social participation. However, the time span after stroke varies greatly in the different studies. Although the multiple factors that contribute to short-term postdischarge HRQoL have potential importance for discharge planning, to our knowledge, these factors have not been systematically investigated during the earlier days following discharge. Design. Cross-sectional study. Methods. The sample consisted of 188 consecutively included individuals (mean age 74 years, 56% men) from a stroke unit in southern Sweden. The interviews were performed two to three weeks after discharge and included use of the SF-36, the Center for Epidemiological Studies Depression Scale, the Barthel Index, the Frenchay Activities Index, performance of interests and survey of patients' perceived participation in discharge planning. Multiple linear regression analysis was conducted to identify variables associated with HRQoL. Results. Multiple regression analyses with the eight scales of SF-36 as dependent variables revealed eight models, one for each scale, which were statistically significant. Depressive symptoms were associated with lower HRQoL. Ability to perform personal and social activities, interests, younger age, education (elementary school) and shorter hospital stay were related to higher HRQoL. Patients' perceived participation in discharge planning was both positively and negatively associated with HRQoL. Conclusions. Several variables were related to good HRQoL two to three weeks post-discharge, particularly fewer depressive symptoms, participation in social activities such as outdoor activities and performance of interests. Relevance to clinical practice. These results can be used to design needs assessment forms of discharge planning to promote adaptation and recovery after stroke.

  • 34.
    Almborg, Ann-Helene
    et al.
    Institute of Gerontology, School of Health Sciences, Jönköping University.
    Ulander, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Thulin, Anders
    Karolinska University Hospital.
    Berg, Stig
    Institute of Gerontology, School of Health Sciences, Jönköping University.
    Patients' perceptions of their participation in discharge planning after acute stroke2009Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 18, nr 2, 199-209 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aims and objectives. To describe stroke patients' perceptions of their participation in the discharge planning process and identify correlates of perceived participation.

    Background. Patients have the right to participate in discharge planning, but earlier research has shown that they are often dissatisfied with the information they receive and their involvement in goal-setting during discharge planning.

    Design. Cross-sectional study.

    Methods. The sample consisted of 188 persons (mean age 74 years, SD 11·2) with acute stroke who were admitted to a stroke unit at a hospital in southern Sweden during 2003–2005. Data was collected by face-to-face interviews 2–3 weeks after discharge using the 'Patients' Questionnaire on Participation in Discharge Planning'. This instrument measures perceived participation in discharge planning in three subscales: P-Information, P-Medical Treatment, P-Goals and Needs.

    Results. The percentage of patients who perceived that they had participated in discharge planning was as follows: 72–90% according to P-Information, 29–38% according to P-Medical Treatment and 15–47% according to P-Goals and Needs. Age, education and performance of activities of daily living were significantly related to perceived participation as measured by different subscales.

    Conclusions. Most of the patients perceived that they received information, but fewer perceived participation in the planning of medical treatment and needs of care/service/rehabilitation and goal-setting. Professionals need to pay more attention to patients in different subgroups to facilitate their participation in discharge planning.

    Relevance to clinical practice. To facilitate and increase patients' participation in discharge planning, methods should be implemented for goal-setting and identifying patients' needs. Methods that foster patient participation may improve goal-orientated care, services and rehabilitation after discharge.

  • 35.
    Alvarez, Lorena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Bergström, Susanna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Anhörigas behov av stöd, när de vårdar vuxna närstående med cancer: en litteraturstudie2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Cancer was the second most common cause of death in Sweden in 2011. As the number of beds in hospitals decreases, numerous severely ill patients receive care at home. This results in family members performing important parts of the caring process. The aim of this study was to describe the caregivers' support needs from healthcare professionals when caring for an adult relative with cancer. A literature review was performed, in which results from empirical studies were reviewed and summarized. The result shows that caregivers need information about the disease and education regarding nursing skills. They also have social needs, such as to participate in decision making concerning treatment alternatives, to be kindly met by healthcare professionals, and to have opportunities for respite. The number of caregivers who suffer from anxiety and depression might indicate the presence of unsatisfied needs, which healthcare professionals could identify early in the care process. By putting focus on the caregivers' needs, healthcare professionals can help them achieve an increased feeling of competence in performing the caring role and possibly promote their sense of health and well-being.

  • 36.
    Ambolt, Amelie
    et al.
    Lund University.
    Gard, Gunvor
    Lund University.
    Sjödahl Hammarlund, Catharina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education.
    Therapeutically efficient components of Basic Body Awareness Therapy as perceived by experienced therapists: a qualitative studyInngår i: Journal of Bodywork & Movement Therapies, ISSN 1360-8592, E-ISSN 1532-9283Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background

    Basic Body Awareness Therapy (BBAT) is a physiotherapeutic method used in rehabilitation to increase physical and emotional balance. The aim was to identify and describe perceived therapeutically efficient components of BBAT.

    Methods

    Twenty-four experienced BBAT therapists participated in focus group interviews. The data were analysed with content analysis.

    Results

    One central theme, the therapeutic space consisted of two categories; the therapeutic encounter and the therapeutic tools, which emerged as the core of the perceived therapeutically efficient components. The therapeutic encounter entailed the therapeutic approach, affect attunement, continuous interaction during treatment, affect mirroring and communicating by use of a person-centred approach. The therapeutic tools included adjustment and adaptation, the use of manual, verbal and non-verbal guiding, and creating an atmosphere of safety and sanctuary.

    Conclusion

    The significance of interaction by use of a person-centred approach combined with the ability to continuously adjust the treatment constituted useful guidelines when designing rehabilitation using BBAT treatment.

  • 37.
    Anderberg Hansen, Sara
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Andersson, Björn
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Att vara en cirkel i en fyrkantig värld: En litteraturöversikt om HBTQ personers upplevelser av mötet med sjukvården2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Heteronormativitet genomsyrar samhället och även sjukvården. Detta påverkar mötet mellan HBTQ personer och vårdpersonal. Homosexuella handlingar avkriminaliserades i Sverige 1944. Sedan dess har olika lagar tagits fram i syfte att minska diskrimineringen av HBTQ personer i samhället. 38 % av deltagarna i en studie har någon gång upplevt sig illa bemötta i sjukvården. 36 % legitimerade sjuksköterskor i Sverige skulle välja att inte vårda personer ur HBTQ gruppen om den möjligheten fanns. Syfte: Att beskriva HBTQ personers upplevelser av mötet med vårdpersonal i den somatiska sjukvården. Metod: En litteraturöversikt baserad på 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Analysprocessen inspirerades av Forsberg och Wengströms modell. Resultat: Tre huvudkategorier med vardera två underkategorier. Upplevelsen av den skickliga vården, upplevelsen av den begränsade vården och upplevelsen av den diskriminerande vården. Det framkom att de flesta upplevde mötet med sjukvården som negativt. Heteronormativa antaganden var ett genomgående tema för resultatet, där både negativa och positiva möten grundade sig i dessa antaganden och frånvaron av dessa. Slutsats: Kunskapen kring olika sexuella läggningar och identiteter måste förbättras inom sjukvården för att skapa en accepterande miljö och ett bättre möte. Detta för att folkhälsan för HBTQ gruppen skall kunna förbättras. Kommunikativa hinder och heteronormativa normer måste belysas redan i utbildningen för vårdpersonal.

  • 38.
    Andersson, Anders-Petter
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Cappelen, Birgitta
    The Oslo School of Architecture and Design.
    Musical interaction for health improvement2014Inngår i: Oxford handbook of interactive audio / [ed] Karen Collins, Bill Kapralos, Holly Tessler, Oxford: Oxford University Press , 2014, 247-262 s.Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    During the past decade, tangible sensor technologies have matured and become less expensive and easier to use, leading to an explosion of innovative musical designs within video games, smartphone applications, and interactive art installations. Interactive audio has become an important design quality in commercially successful games like Guitar Hero , and a range of mobile phone applications motivating people to interact, play, dance, and collaborate with music. Parallel to the game, phone, and art scenes, an area of music and health research has grown, showing the positive results of using music to promote health and wellbeing in everyday situations and for a broad range of people, from children and elderly to people with psychological and physiological disabilities. Both quantitative medical and ecological humanistic research show that interaction with music can improve health, through music’s ability to evoke feelings, motivate people to interact, master, and cope with difficult situations, create social relations and experience shared meaning. Only recently, however, the music and health field has started to take interest in interactive audio, based on computer-mediated technologies’ potential for health improvement. Here, we show the potential of using interactive audio in what we call interactive musicking in the computer-based interactive environment Wave. Interactive musicking is based on musicologist Christopher Small’s concept “musicking”, meaning any form of relation-building that occurs between people, and people and things, related to activities that include music. For instance, musicking includes dancing, listening, and playing with music (in professional contexts and in amateur, everyday contexts). We have adapted the concept of "musicking" on the design of computer-based musical devices. The context for this chapter is the research project RHYME. RHYME is a multidisciplinary collaboration between the Centre for Music and Health at the Norwegian Academy of Music, the Oslo School of Architecture and Design (AHO), and Informatics at the University of Oslo. Our target group is families with children with severe disabilities. Our goal is to improve health and wellbeing in the families through everyday musicking activities in interactive environments. Our research approach is to use knowledge from music and health research, musical composition and improvisation, musical action research, musicology, music sociology, and soundscape studies, when designing the tangible interactive environments. Our focus here is interaction design and composition strategies, following research-by-design methodology, creating interactive musicking environments. We describe the research and design of the interactive musicking environment Wave, based on video documentation, during a sequence of actions. Our findings suggest some interactive audio design strategies to improve health. We base the design strategies on musical actions performed while playing an instrument, such as impulsive or iterative hitting, or sustainable stroking of an instrument. Musical actions like these can also be used for musicking in everyday contexts, creating direct sound responses to evoke feelings that create expectations and confirm interactions. In opposition to a more control-oriented, instrument and interface perspective, we argue that musical variation and narrative models can be used to design interactive audio, where the audio is seen as an actor taking many different roles, as instrument, co-musician, toy, etc. In this way, the audio and the interactive musicking environments will change over time, answering with direct response, as well as nose-thumbing and changing response, motivating creation, play, and social interaction. Musical variation can also be used to design musical backgrounds and soundscapes that can be used for creating layers of ambience. These models create a safe environment and contribute to shared meaning.

  • 39.
    Andersson, Anders-Petter
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Cappelen, Birgitta
    The Oslo School of Architecture and Design.
    Vocal and tangible technology for music and health2013Inngår i: Book of abstracts: setting the tone: cultures of relating and reflecting in music therapy / [ed] Gro Trondalen, Oslo: The Norwegian Academy of Music , 2013, 24-24 s.Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Our voice and body are important parts of our self-expression and self-experience. They are also essential for our way to communicate and build relations cross borders like abilities, ages, locations, backgrounds and cultures. Voice and tangibility gradually become more important when developing new music technology for the Music Therapy and the Music and Health fields, due to new technology possibilities that have recently arisen. For example smartphones, computer games and networked, social media services like Skype. In this paper we present and discuss our work with voice and tangible interaction in our ongoing research project. The goal is to improve health for families, adults and children with severe disabilities through use of collaborative, musical, tangible sensorial media. We build on use of voice in Music Therapy and studies by Lisa Sokolov, Diane Austin, Kenneth Bruscia and Joanne Loewy. Further we build on knowledge from Multi-sensory stimulation and on a humanistic health approach. Our challenge is to design vocal and tangible, sensorially stimulating interactive media, that through use reduce isolation and passivity and increase empowerment for all the users. We use sound recognition, generative sound synthesis, vibrations and cross- media techniques, to create rhythms, melodies and harmonic chords to stimulate body- voice connections, positive emotions and structures for actions. The reflections in this paper build on action research methods, video observations and research-by-design methods. We reflect on observations of families and close others with children with severe disabilities, interacting in three vocal and tangible installations.

  • 40.
    Andersson, Anna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Nilsson, Ingela
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Samtal i livets slut2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Samtal om övergången från en botande behandling till palliativ vård kan vara svårt. Sjuksköterskan har en central roll i omvårdnaden och att kommunicera med patienter är betydelsefullt för omvårdnaden av döende patienter. Livets slut är ett känsligt ämne att samtala om och lätt att undvika. Detta kan bero på bristande erfarenhet, utbildning, tidsbrist och rädsla inför ämnet.

    Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av samtal med vuxna patienter i livets slutskede.

    Metoden var en allmän litteraturstudie, som byggde på tretton artiklar.

    Resultatet visade upplevelser som påverkade sjuksköterskan i kommunikationen med patienter i livets slutskede. Till exempel rädslan att ta ifrån patienten hoppet, brist på utbildning, erfarenhet och tid. Dessa sammanställdes i tre teman; ärlighet, engagemang och verbal- ickeverbal kommunikation. Livets slut är något vi har behov av att prata om, men som är svårt.

    Diskussion: Det är viktigt att sjuksköterskan är trygg i yrkesrollen och vet sin egen inställning till döden. Det krävs god kunskap och tid för samtal med patienter i livets slutskede. Genom samtal kan rädslan minskas och tiden fram till livets slut kanske kännas mindre skrämmande för den döende.

  • 41.
    Andersson, Anna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Thurban, Emelie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Vid mötet och i omvårdnaden av patienter med HIV/Aids: Sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters upplevelser och attityder2010Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjuksköterskestudenten och sjuksköterskan möter människor i kris eller oro, människor som får allvariga besked om till exempel HIV/Aids. Dessa möten kräver flexibilitet, förmåga till empati och kommunikation av sjuksköterskan. Omvårdnaden innefattar de fysiska, psykiska, kulturella, andliga och sociala behoven hos patienten. Genom att tillgodose dessa behov arbetar sjuksköterskor för att ge bästa tänkbara livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters upplevelser och attityder vid mötet och i omvårdnad av patienter med HIV/Aids. Metod: Litteraturstudien baseras på 12 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som är granskade enligt Fribergs modell. Katie Erikssons omvårdnadsteori relateras till resultatdiskussionen. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskestudenter och sjuksköterskor hade positiva och negativa attityder och att deras upplevelser bestod av empati, medkänsla, rädsla, obehag och förakt. Sjuksköterskors huvudsakliga upplevelser var rädsla och deras attityder var positiva. Sjuksköterskestudenters upplevelser bestod också mest av rädsla och deras attityder var negativa. Resultatdiskussion: Kunskap är huvudsakligen vad som fattas och behövs för att minska rädslan och de negativa attityderna. Slutsats: Uppsatsens slutsats belyser att kunskap är nyckelordet för ett gott möte och god omvårdad för patienter med HIV/Aids. Att negativa attityder och upplevelser kan förhindras/minskas med kunskap. Slutsatsen visar även på att kultur och förförståelse spelar roll vid attityderna.

  • 42.
    Andersson, Ann-Christine
    et al.
    Jönköping University.
    Ainalem, Ingrid
    Region Skåne.
    Berg, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Janlöv, Ann-Christin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Challenges to Improve Inter-Professional Care and Service Collaboration for People Living With Psychiatric Disabilities in Ordinary Housing2016Inngår i: Quality Management in Health Care, ISSN 1063-8628, E-ISSN 1550-5154, Vol. 25, nr 1, 44-52 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to describe health care- and social service professionals' experiences of a quality-improvement program implemented in the south of Sweden. The focus of the program was to develop inter-professional collaboration to improve care and service to people with psychiatric disabilities in ordinary housing. Focus group interviews and a thematic analysis were used. The result was captured as themes along steps in process. (I) Entering the quality-improvement program: Lack of information about the program, The challenge of getting started, and Approaching the resources reluctantly. (II) Doing the practice-based improvement work: Facing unprepared workplaces, and Doing twice the work. (III) Looking back--evaluation over 1 year: Balancing theoretical knowledge with practical training, and Considering profound knowledge as an integral part of work. The improvement process in clinical practice was found to be both time and energy consuming, yet worth the effort. The findings also indicate that collaboration across organizational boundaries was broadened, and the care and service delivery were improved.

  • 43.
    Andersson, Ann-Christine
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Melander, Katarina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Kvinnors upplevelse av att leva med diabetes typ 22012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisksjukdom som ökar på grund av förändrade kostvanor och minskad fysisk aktivitet. Det är en sjukdom som ställer stora krav på individen eftersom det är viktigt med välfungerande egenvård för att må bra. Att drabbas av en kronisk sjukdom upplevs oftast negativt samtidigt som det är viktigt att få ett namn på sjukdomen. Det finns studier som tyder på att kvinnor verkar må psykiskt sämre och har sämre reglerad diabetes än män. För att kunna stödja kvinnorna i egenvården behövs kunskap om hur de upplever det att leva med diabetes. Syfte: Undersöka kvinnors upplevese av att leva med typ 2 diabetes Metod: Litteraturstudie som bygger på nio kvalitativa artiklar Resultat: Fyra teman hittades; besvikelse och svek, kluvenhet, skuld och skam samt oro för framtiden Diskussion: Det är svårt att vara kvinna och leva med diabetes typ 2. Sjukdomen kräver daglig egenvård och kombinerat med andra roller som kvinnan har i sitt dagliga liv kan kraven upplevas som stressande för en del av kvinnorna. Många kvinnor med diabetes typ två upplevde att de var i behov av bättre stöd och information för att kunna leva med sin sjukdom Slutsats: Vårdpersonal behöver mer utbildning och ha med ett genusperspektiv för att förstå kvinnornas behov. Diabetesutbildningen behöver utvecklas till att omfatta hela familjen, men samtidigt måste den vara individanpassad.

  • 44.
    Andersson, Ann-Christine
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Melander, Katarina
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Kvinnors upplevelse av att leva med diabetes typ 22013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisksjukdom som ökar på grund av förändrade kostvanor och minskad fysisk aktivitet. Det är en sjukdom som ställer stora krav på individen eftersom det är viktigt med välfungerande egenvård för att må bra. Att drabbas av en kronisk sjukdom upplevs oftast negativt samtidigt som det är viktigt att få ett namn på sjukdo- men. Det finns studier som tyder på att kvinnor verkar må psykiskt sämre och har sämre reglerad diabetes än män. För att kunna stödja kvinnorna i egenvården behövs kunskap om hur de upplever det att leva med diabetes. Syfte: Undersöka kvinnors upplevese av att leva med typ 2 diabetes. Metod: Litteraturstudie som bygger på nio kvalitativa artiklar. Resultat: Fyra teman hittades; besvikelse och svek, kluvenhet, skuld och skam samt oro för framtiden. Diskussion: Det är svårt att vara kvinna och leva med diabetes typ 2. Sjukdomen kräver daglig egenvård och kombinerat med andra roller som kvinnan har i sitt dagliga liv kan kraven upplevas som stressande för en del av kvinnorna. Många kvinnor med diabetes typ två upplevde att de var i behov av bättre stöd och information för att kunna leva med sin sjukdom. Slutsats: Vårdpersonal behöver mer utbildning och ha med ett genusperspektiv för att förstå kvinnornas behov. Diabetesutbildningen behöver utveckas till att omfatta hela familjen, men samtidigt måste den vara individanpassad.

  • 45.
    Andersson, Camilla
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Andersson, Kristina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Existentiell smärta hos patienter med cancer i palliativt skede2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Smärta i livets slutskede behöver inte bara innebära det fysiska obehaget, utan kan även ha psykiska, sociala och existentiella dimensioner. Existentiell smärta har en stor plats i den palliativa vården, kropp och själ hör ihop. Tankar kring livets mening, skuld och vad som händer efter döden kan ge existentiell smärta. De existentiella behoven är enligt många studier försummade. Vårdpersonal undviker ofta dessa frågor.Syftet med studien var att beskriva existentiell smärta hos patienter med cancer i palliativt skede. Metod: En allmänlitteraturstudie genomfördes med kvalitativa artiklar. Resultatet visade att existentiell smärta förekom i stor omfattning. Informanterna upplevde ensamhet och skuldkänslor och smärtan beskrevs ofta i fysiska termer. Smärtan hade också samband med förlust av olika funktioner. Det fanns även tankar kring andlighet och rädsla för den okända framtiden.Diskussion: Det är viktigt att sjuksköterskan är uppmärksam på patientens behov av närhet eller ensamma stunder. Vårdpersonal kan även hjälpa patienten att återfinna sin autonomi genom att identifiera de funktioner som faktiskt finns kvar. Genom samtal kan patienten få stöd att orka leva de sista dagarna samt att möta den okända framtiden. Slutsatsen är att det krävs god kunskap i kommunikation och smärtbehandling för att kunna identifiera och lindra existentiell smärta.

  • 46.
    Andersson, Catharina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Dam, Johan
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Sjuksköterskors erfarenheter av samarbete med annan hälso- och sjukvårdspersonal2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Samarbete mellan hälso- och sjukvårdspersonal är viktigt för patientsäkerheten. Hur samarbete upplevs varierar mellan de olika yrkeskategorierna. Sjuksköterskan är ansvarig för patientens omvårdnad och har en central roll i vårdteamet.

    Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av hur samarbetet fungerar med annan hälso- och sjukvårdspersonal.

    Metod: Allmän litteraturstudie där artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats ingår. Utvalda artiklar har genomgått en textanalys.

    Resultat: Tre kategorier framgick i resultatet: Informationsöverföringens betydelse för samarbetet, förståelsen för varandras yrkesroller och dess betydelse för samarbetet samt bemötandets betydelse för samarbetet. Kommunikation är genomgående i alla kategorierna för hur sjuksköterskan upplever samarbetet med undersköterskor och läkare.

    Diskussion: Sjuksköterskorna upplever sig inte lika delaktiga i beslut gällande patienternas vård som läkarna upplever att de är. Samtidigt har sjuksköterskorna svårt att vara delaktiga i omvårdnaden kring patienterna pga. tidsbrist, vilket leder till sämre samarbete med undersköterskorna. Även bemötandet har betydelse för samarbetet mellan professionerna.

    Slutsats: Hälso- och sjukvårdspersonal behöver bli bättre på att kommunicera med varandra för att förbättra samarbetet. För att uppnå detta behöver personalen bli bättre på informationsöverföring, visa förståelse för varandras yrkesprofessioner samt kunna bemöta varandra med respekt.   

     

  • 47.
    Andersson, Emelie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Hansson, Anna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Närståendes behov i omvårdnad av personer med demenssjukdom: Litteraturstudie2011Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Demenssjukdom orsakar sänkt kognitiv förmåga och den sjukes personlighet förändras. Att låta närstående vara delaktiga i omvårdnaden och att vårdpersonal tar sig tid att lyssna på deras åsikter skapar goda chanser för att båda parterska bli nöjda med omvårdnaden som ges till den sjuke. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka närståendes behov i omvårdnad av personer med demenssjukdom. Metod: Studien gjordes som en litteraturöversikt (n=15) med systematiskt tillvägagångssätt. Resultat: Studiens resultat visade att närstående hade egna behov som behövde tillgodoses, att få möjlighet att skapa en relation till vårdpersonal, att få tid att prata, att få delta i omvårdnaden samt att få information. Närstående hade även behov av att den sjukes behov blev tillgodosedda. För att detta skulle ske krävdes det att vårdpersonal skapade en god relation till den sjuke, att han/hon fick tillräckligt med tid och en god omvårdnad. Slutsats: Närståendes behov av att den sjuke får en fungerande relation med vårdpersonal blev inte tillfredställt. Närstående önskade att både de själva och den sjuke får mer tid och kontakt med vårdpersonal. Calgarymodellen kan användas av vårdpersonal för kartläggning av närståendes behov i omvårdnaden.

  • 48.
    Andersson, Emelie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Lindström, Emelie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Ambassadörer inom tobaksprevention: en kvalitativ studie om peer education2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: I Länsstyrelsen Blekinges projekt TBU, som står för tobaksfria barn och unga i Blekinge, har ambassadörer från gymnasiet använts för att nå ut med information om tobak till ungdomar i högstadiet. Arbetet med ambassadörer relaterar till metoden peer education som innebär att jämlikar utbildar jämlikar. Att använda jämlikar som är lik målgruppen i exempelvis ålder eller erfarenheter innebär en annan inlärningssituation än den som sker mellan till exempel lärare och elev. Syfte: Syftet med studien var att undersöka ambassadörernas arbete med peer education som tobaksprevention samt hur ambassadörer kunde påverkas av arbetet som peer educators. Metod: Metoden som använts i studien är intervjuer med ambassadörer samt en fokusgruppsintervju med TBU:s projektgrupp. Det insamlade empiriska materialet analyserades genom innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att ambassadörerna hade, eller utvecklade, ett intresse för sitt arbete och en förmåga att kommunicera med sin målgrupp, vilket de även nämnde som viktiga delar i rollen som ambassadör. Ambassadörerna hade också påverkats av sitt arbete, bland annat i form av stärkta kommunikationsförmågor och ökad kunskap, vilket även ansågs bero till största del på att ambassadörerna fick genomgå en utbildning innehållande olika delar och perspektiv. Konklusion: Det viktigaste i ambassadörernas arbete för att förebygga tobaksbruket hos högstadieelever var den utbildning som ambassadörerna fick under den första veckan av sitt arbete. Vi föreslår därför att TBU utvecklar ett konkret underlag för utbildningen med tydliga metoder och mål som tar hänsyn till att utveckla ambassadörernas intresse för ämnet och kommunikationsförmågor. Fortsatta studier kan förslagsvis undersöka hur högstadieeleverna upplevde relationen mellan ambassadörerna och dem.

  • 49.
    Andersson, Emma
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Levin, Ida
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    "Jag kan inte tänka på något annat": en empirisk studie om rädsla ur ett livsvärldsperspektiv2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:  Vårdpersonal möter i arbetet patienter som upplever rädsla. Inom omvårdnad är förståelse för människors upplevelser och erfarenheter central. Genom att försöka förstå fenomen som påverkar människans livsvärld gynnas relationen mellan vårdtagare och sjuksköterska.

    Syfte: Syftet var att beskriva fenomenet rädsla ur ett livsvärldsperspektiv.

    Metod: Studien baserades på 74 berättelser om rädsla skrivna av sjuksköterskestudenter. Kvalitativ innehållsanalys användes.

    Resultat: Situationer av ovisshet, maktlöshet eller hot utlöste rädsla. Under rädsleupplevelsen gjorde den tysta kroppen sig påmind, kroppen upplevdes okontrollerbar, informanterna blev tillfälligt förvirrade och fick förändrad verklighetsuppfattning. Kamp- och flyktbeteende och upplevelser av att rädslan födde nya känslor beskrevs också. När rädslan släppte tystnade kroppen, situationen upplevdes overklig och ibland genant och händelsen lämnade spår.

    Diskussion: Eftersom människor riktar medvetandet olika är det individuellt vad människor blir rädda för. Rädslan finns i levd kropp och påverkar samt påverkas av levd tid. Att gå till sig själv och förstå sin egen rädsla underlättar för att känna igen och förstå upplevelsen av rädsla hos andra.

    Slutsats: Att förstå och kunna möta rädsla hos andra är centralt i omvårdnad liksom i alla människovårdande yrken. Då upplevelsen av rädsla är central är det viktigt att förhålla sig fördomsfri till vad som utlöser rädsla hos andra människor och undvika att värdera rädslan.

  • 50.
    Andersson, Emma
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Månsson, Maria
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Överviktiga patienter i hälso- och sjukvården: Att bemöta och bli bemött2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Övervikt är ett folkhälsoproblem i västvärlden. Att leva med övervikt kan innebära ett stort lidande. Sjuksköterskan är ofta den som har mest regelbundna kontakter med överviktiga patienter. Sjuksköterskans uppgift är att bemöta patienter på ett värdigt sätt oavsett ålder, utseende, funktion eller prestationsförmåga. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa bemötandet av patienter med övervikt i hälso- och sjukvården. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie baserat på nio vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet presenteras ur två perspektiv, ett patientperspektiv och ett sjukvårdspersonalsperspektiv. Studien visade att bemötandet till överviktiga patienter upplevdes både positivt och negativt. Patienterna upplevde att de fick en god relation med sjukvårdspersonalen. Andra tyckte att de blev dömda direkt utifrån sin övervikt. Sjukvårdspersonal upplevde att övervikt var ett känsligt område att arbete inom. Slutsats: För en lyckad vårdrelation där bemötandet upplevs positivt bör sjukvårdspersonalen vara medveten om sina attityder och se hela människan.

     

1234567 1 - 50 of 1210
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf