hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
12 1 - 50 of 90
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Dahl, Christoffer
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för humaniora.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för humaniora.
    Skönlitteraturens språk: det dubbla perspektivets möjligheter vid textanalys2021Inngår i: Educare - Vetenskapliga Skrifter, ISSN 1653-1868, Vol. 2, s. 1-22Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article explores the possibilities of combining literary and linguistic text analyses: a double perspective on the teacher education for lower secondary school. The aim is to analyze how two students, in a course in text analysis, solve an examination assignment where they are asked to combine literary and linguistic tools in their analysis of Pär Lagerkvist's short story "Father and I" (1924). We ask the following questions: How do students use literary and linguistic tools in the analysis of Lagerkvist's work and how do they combine these tools? What kind of didactic potentials do students see in a double perspective? The result shows both similarities and differences in how the students combine linguistic and literary tools and how they underpin the analysis. The students’ meta-reflections indicate that such double perspective provides a deeper understanding of literary texts containing both literary and linguistic resources. Our conclusion is that the double perspective may provide a powerful theoretical and didactic tool for students of the Swedish language at the teacher education for lower secondary school.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2. Eco, Umberto
    Fyra moraliska betraktelser1999Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 3. Erba, Luciano
    et al.
    Marcheschi, Daniela
    Oldani, Guido
    del Serra, Maura
    Med ord och utan2008Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 4. Lysell, Roland
    et al.
    Pirholt, MattiasSmedberg Bondesson, AnnaHögskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för humaniora.
    Luften så klar: Nordeuropeiska konstnärer och författare i Rom 1780-19502020Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    ”Även å den ödsligaste och osundaste sidan av Campagna di Roma, den åt Ostia till, […] är luften så klar, att den i de skarpaste drag visar de fjärmaste föremål. De förtrollande konturerna och perspektiven det veka smältande fjärran det harmoniskt rödaktiga i luften, som utbreder sig över alla föremål vid solens upp- och nedgång…” (Per Daniel Amadeus Atterbom minns sin resa till Italien 1817–19)

    Konstnärer, författare och andra kulturpersonligheter i norra Europa har längtat till Italien åtminstone från Goethe och framåt. Denna essäsamling ger ett brett perspektiv på den nordeuropeiska Italienbilden från sent 1700-tal till mitten av 1900-talet. Vi får följa såväl Goethe som H.C. Andersen och Georg Brandes på deras italienska resor, uppleva poeten John Keats sista dagar, se arbeten av målarna Gustaf Söderberg, Gustaf Wilhelm Palm, Carl August Ehrensvärd och Louis Masreliez, delta i salonger med aktrisen Emilie Högqvist, studera Colosseum genom arkitekten Gustaf af Sillén, höra romerska visor av Evert Taube och leva oss in i Percy Bysshe Shelleys dramatik, ta del av Selma Lagerlöfs förundran och August Strindbergs frustration.

    Sammantaget visar Luften så klar att den nordeuropeiska traditionen av Italienskildringar inte är så ensidigt romantiserande som historien vill göra gällande, utan i själva verket rymmer en stor komplexitet.

    Författarna är konst-, teater- och litteraturvetare verksamma i Sverige och Danmark.

  • 5. Lysell, Roland
    et al.
    Pirholt, MattiasSmedberg Bondesson, AnnaHögskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för humaniora.
    Luften så klar: Nordeuropeiska konstnärer och författare i Rom 1780-19502020Konferanseproceedings (Annet vitenskapelig)
  • 6. Neri, Giampiero
    Cariboni Killander, Carla ()
    Vapen och hantverk2009Inngår i: Cartaditalia : Rivista di cultura italiana contemporanea : En tidskrift tillägnad italiensk samtidskultur, ISSN 2000-2807, nr 2, s. 23-25Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 7.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för humaniora.
    A Proper and a Big Boy: Bodily Metamorphoses in The Adventures of Pinocchio and The Wonderful Adventures of Nils2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    One of the many figures of shame in The Adventures of Pinocchio is when the poor puppet becomes a donkey. Another we find at the very end, when he rejects his past: “How funny I was, when I was a puppet!” (Collodi 1996: 170). Pinocchio finally becomes human through experiencing shame until he can’t bear it and therefore desires adaptation to the norm and acceptance, turning into “a proper boy” (ibid).

                          The Wonderful Adventures of Nils is the story of the spoilt boy Nils, who is – literally – cut down to the size of a thumb by an elf, following which he must travel on goose- back along the length and breadth of Sweden before he can return home, reformed. While Pinocchio is driven by shame, Nils Holgersson rather grows with a growing sense of guilt and responsibility.

                          In a historical perspective, the figures of Pinocchio and Nils incarnate two very different national selves but also two different roads to take in modernity. Comparing them is like placing the characters of Dickens side by side with those of Kafka. And yet, on the surface, the two stories have so much in common. But Nils, just like Oliver Twist, manages to grow up in one piece. In the end Nils cries out: “Mother and father! […] I’m a big boy. I’m a human being again!”. Pinocchio, by contrast, embodies the fundamental split of the modern self, both as a puppet without strings, and, in the end, as a boy with metaphorical strings.

                          Within the story, though, one could argue that repression rules not so much in the representation of Pinocchio as in the representation of Nils. And, more precisely, this has to do with bodily representations, with giving form and meaning to corporal needs and feelings. Strong emotions always take place in a body, and if the person who feels them isn’t aware of them, they become only its body. Interestingly enough, Pinocchio as a puppet is the one who shows a natural ability to feel and express for example hunger and tiredness, while Nils as transformed to the size of a thumb, seems to, if not lacking the need of food and sleep so at least not being ruled of this need, as is the puppet Pinocchio.

                          So perhaps Collodi, just like Kafka, actually shows a more constructive solution than does Lagerlöf, since the Collodian one sticks to the truth instead of projecting a utopian image of the future. As Suzanne Stewart-Steinberg (2007) puts it, “Pinocchiology” is not only mirroring or performing the things as they are. In criticizing the state apparatus, the norms, the acute problems of the modern self, perhaps in the end it also gives us a solution of how to transcend and overcome them.

  • 8.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för humaniora.
    Ambassadørmodellen: Anna Smedberg Bondesson, Högskolan Kristianstad, og Mette Jørgensen, Københavns Professionshøjskole2019Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 9.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Lunds universitet.
    Anna i världen: om Anna Rydstedts diktkonst2004Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    With her 1953 debut Anna Rydstedt (1928-1994) immediately became part of a strong tradition of Swedish women poets, a tradition represented by authors such as Karin Boye and Edith Södergran. The debut was a furious attack on those who had thwarted her attempts to become a minister in the Church of Sweden. Rydstedt’s poetry is always existential, both in its content and process. Writing, for her, is an attempt to create a form, which makes the surrounding world real and possible to hang on to. Writing is also a way of communicating with other people in order to break the isolation of the individual.

    Rydstedt’s poetry has the aim of trying to find an existential position – a spot – in life and in the world. This dissertation identifies Rydstedt’s most important thematic and biographic positions in time and space. The arrangement is roughly chronological: it starts with the debut and ends with the posthumously published book. At the same time the first two chapters are explicitly geographical. Rydstedt was very much a poet of place.

    The first chapter starts with an examination of the literary life in Lund in the early 1950s, its local, historical, and sociological conditions, and it ends with interpretations of poems from the end of the Lund period in the early 1960s. In general, the 1950s are considered to be a neoromantic period in Swedish literature, but an exception is Lundaskolan (the Lund School), which also emerged during this decade. Rydstedt was then a member of a student literary society, out of which this Lundaskolan grew.

    In the second chapter Rydstedt is placed in a context of the theoretical discussion about poetry of place – and the place of poetry. Two poems are interpreted. In the first, it is shown how Rydstedt forms both an existential and lyrical – or literal and literary – structure in time and space. In the second, it is made clear that although Rydstedt combines inner and outer worlds, there is no simple separation between material landscape and immaterial soul.

    Öland is also the geographical space of the last three chapters. These chapters primarily follow a thematic development. Central themes such as mother/daughter-relationships, death, and poetic creativity are entangled as they are transposed from a physical to a psychological and eventually to a mythical drama.

    The third chapter discusses the symbolic and the biographical role of the father, the daughter, and the mother in Rydstedt’s life and poetry, and the fourth chapter discusses the sun as the central and self-reflexive symbol of Rydstedt’s authorship. The sun represents both life and literature, and, in a way, is a symbiosis of the two.

    The fifth and final chapter deals with Rydstedt’s last book and its version of the ancient Greek myth of Demeter and Kore/Persephone. Rydstedt stresses the mother/daughter-relationship and also shows concern for the environment. Most of all, however, this last book of hers is about growing old, about dying, and about various forms of not dying, of living in eternity.

  • 10.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Lunds universitet.
    Anna på Helgonabacken2003Inngår i: Årsbok 2003: Vetenskapssocieteten i Lund / [ed] Valéria Molnár, Göte Paulsson, Greger Andersson, Lund: Vetenskapssocieteten i Lund , 2003, s. 125-138Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 11.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Lunds universitet.
    Anna på Öland - Anna i världen: poeten Anna Rydstedts hembygd2000Inngår i: Hembygd: sju unga forskares reflexioner / [ed] David Wästerfors, Stockholm: Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) , 2000, s. 50-63Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 12.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för humaniora.
    Anna Rydstedt: 1928-19942017Inngår i: En lundensisk litteraturhistoria: Lunds universitet som litterärt kraftfält / [ed] Katarina Bernhardsson, Göran Bexell, Daniel Möller, Johan Stenström, Lund: Makadam Förlag, 2017, s. 168-171Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 13.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för humaniora.
    Anna själv2019Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 14.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för humaniora.
    Anna Viola Magdalena Rydstedt2018Inngår i: Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, ISSN 2003-0088Artikkel, forskningsoversikt (Annet vitenskapelig)
  • 15.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för humaniora.
    "Bella ciao".: republiken Italien och La Resistenza - myt och verklighet, musik och politik2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 16.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för humaniora.
    "Bär det stora Barnet / in i Ordens Domäner" - Anna Rydstedts levande diktkonst: ett keynoteföredrag som inledning till tvådagarssymposiet om Anna Rydstedt vid Vitterhetsakademien i Stockholm2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 17.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för humaniora.
    "Bär det stora Barnet in i Ordens Domäner": Anna Rydstedts levande diktkonst2020Inngår i: In i Ordens Domäner: Anna Rydstedts liv och diktning / [ed] Torbjörn Lodén, Stockholm: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, 2020, s. 10-26Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för humaniora.
    "Bär det stora Barnet in i Ordens Domäner": Anna Rydstedts levande diktkonst2020Inngår i: In i ordens domäner: Anna Rydstedts liv och diktning / [ed] Torbjörn Lodén, Stockholm: Kungl. Vitterhets historie och antikvitets akademien , 2020, s. 10-26Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Poeten Anna Rydstedt skulle ha fyllt 90 år 2018. I april samma år höll Anna Rydstedt-sällskapet och Kungl. Vitterhetsakademien ett två dagar långt symposium i Stockholm, ”Att vara Anna i världen – om Anna Rydstedts liv och diktning”. De sjutton bidragen från detta symposium, som förts samman i denna volym, belyser olika aspekter av hennes liv och diktning.

    Anna Rydstedt växte upp i Ventlinge på södra Öland. För att kunna studera flyttade hon till Lund, där hon först tog studenten och sedan läste vidare på universitetet och tog en filosofie magisterexamen. I Lund umgicks hon med andra poeter och kom själv att räknas till den så kallade Lundaskolan. Hon debuterade 1953 med diktsamlingen Bannlyst prästinna, och därefter skulle det komma ytterligare sju samlingar. Den sista samlingen Kore kom ut 1994, en kort tid efter hennes död. Anna Rydstedts dikter har humor och värme. Hon skriver ofta om det stora i det lilla men ibland skriver hon också om religion och politik. Här finns många fåglar, husdjur, gräs, blommor men också asfalt, is mörker och ångest. Så här beskriver hon själv sin diktning: ”Det finns mera mörker än ljus i mina dikter, men kanske är det därför att mörkret är så stort som ljuset blir synligt.”

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Lunds universitet.
    Demeter och Persephone: Anna Rydstedts slutdikt och Lotta Olssons debut2002Inngår i: On the threshold: new studies in Nordic literature / [ed] Janet Garton, Michael Robinson, Norwich: Norvik Press, 2002, s. 451-456Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 20.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Humaniora.
    Ditt språk i min mun: grannspråkets glädje och gagn2014Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Kunskapen i och om grannspråket är menings­lös. Om vi bara lyckas besinna detta, ser vi samtidigt att samma grannspråk kan tjäna som medel för andra mål och meningar, som ökad språklig, litterär, kulturell medvetenhet och, inte minst, förstärkt förmåga att förundras. Däri ligger grannspråkets stora glädje och gagn.

    Ditt språk i min mun är en essäistisk självbiografi som sprakar av engagemang för litteratur, kommu­ni­kation och grann­skap. Den sammanflätar skan­di­naviska, tyska och italienska kulturmöten och gränslandsupplevelser med inre gränsländer och pläderar kraftfullt för öppenhet och ärlighet i grannkon­takterna. Öresund blir härmed en plats där hela världen ryms, representeras och skakas om. Utsiktsposten är bron mellan det svenska och det danska. Men bron räcker inte hela vägen. Också genom en imaginär tunnel måste man färdas, genom de egna fördomarna och tillkortakommandena. Här går ingen fri.

  • 21.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för humaniora.
    Ditt språk i min mun: om grannspråkets glädje och gagn2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 22.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Lunds universitet.
    "Dock, du är här i min dröm, i min sång": om kvinnornas närvarande frånvaro i Evert Taubes viskonst1997Inngår i: Ur levande livet / [ed] Leif Bergman, Stockholm: Evert Taube-sällskapet , 1997, s. 7-27Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 23.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Lunds universitet.
    Ecos etiska semiotik1999Inngår i: Eco, Umberto, Fyra moraliska betraktelser, Stockholm: Brombergs , 1999, s. 7-11Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 24.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för humaniora.
    Efterord: Anna i världen2018Inngår i: Anna Rydstedts samlade dikter / [ed] Daniel Pedersen, Stockholm: Faethon , 2018, s. 397-418Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 25.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för humaniora.
    En dikt blir till: ett föredrag hållet tillsammans med lingvisten och skrivforskaren Victoria Johansson, LU2017Inngår i: http://www.skrivesenteret.no/uploads/files/Abstrakthefte_SkrivLes_2017_Skjerm.pdf, Trondheim: Universitetet i Stavanger, 2017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    http://www.skrivesenteret.no/uploads/files/Abstrakthefte_SkrivLes_2017_Skjerm.pdf

  • 26.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för humaniora.
    En dikt som talar rakt in i ens innersta2018Inngår i: Litteraturtidningen Parnass, ISSN 1104-0548, nr 1Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 27.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för humaniora.
    ’En fresk av Signorelli’ - Selma Lagerlöfs Antikrists mirakler som utvidgad ekfras2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Selma Lagerlöfs andra roman, Antikrists mirakler från 1897, är en samtidsskildring som utspelar sig nästan uteslutande på Sicilien. I början är emellertid scenen Rom vid tiden för Jesu födelse och i slutet är vi tillbaka i Rom men kvar i 1890-talet. I det sista kapitlet, ”En fresk av Signorelli”, uppmanar påven ”Pater Gondo” att åka till Orvieto och se dômen där för att vid återkomsten berätta vad han har sett. Pater Gondo berättar om kapellet med Luca Signorellis fresker och zoomar i sin redogörelse in på ”den stora målning, som guardianen kallade Antikrists mirakler”. I min presentation kommer jag att ta denna bokstavliga ekfras, som ju Pater Gondos beskrivning av Signorellis fresk är, till min utgångspunkt. Jag kommer därefter att problematisera ekfrasens skenbara enkelhet och uppenbarhet. Slutligen kommer jag att argumentera för hur hela romanen kan ses som en ekfras i en utvidgad och mer mångbottnad mening, och då inte bara i relation till Signorellis fresk. Också de andra freskerna i cykeln, liksom helt andra konstverk av helt andra konstnärer, finns representerade. Framför allt handlar det emellertid om den träskulptur av det heliga Jesusbarnet, Santo Bambino, i Aracoeli, som fungerar som hela berättelsens huvudperson och motor. Genom att vara händelsernas drivkraft illustrerar samtidigt denna utvidgade ekfras själva begreppets inneboende paradox: när beskrivning blir berättelse får bilden liv – och ekfrasen dör. Ekfrasbegreppets problem blottläggs härmed: när man försöker ringa in rörelsen från bildkonst till ordkonst, transposition d’art (Spitzer 1955), dör meningen med den. Vad som däremot inte dör är romanens två centrala konstnärsberättelser: den om den manlige konstnären Gaetano och den om den kvinnliga ”konstnären” Micaela. Båda berättelserna står i relation till såväl karaktärernas altruistiska idealism som deras kärlekshistoria, och de kan med fördel läsas mot bakgrund av sekelskiftets arts-and-crafts-movement.

  • 28.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för humaniora.
    Finnskogen som exceptionellt litterärt landskap2018Inngår i: https://nors.ku.dk/english/calendar/2018/scandinavian-exceptionalisms/IASS2018_Abstracts.pdf, 2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    De så kallade skogsfinnarna (eller på norska “skogfinner”) var som bekant finnar som flyttade från den dåvarande östra delen av Sverige och slog sig ner i de svenska och norska skogarna (från början Norrland, Bergslagen, Värmland och Hedmark) på det sena 1500-talet och tidiga 1600-talet. Orsaken var markbrist och svält men också den svenska statens intresse att bryta nya marker. Savolaxborna var duktiga på svedjebruk. För nyodlingen fick de några skattefria år. Det som än idag kallas för Finnskog(en) korsar nationsgränsen och förenar därmed de två skandinaviska länderna.Detta finsk-svensk-norsk-blandade skogsområde är en kontaktzon full av avstånd, vilket gör den exceptionell i sin kombination av både innanförskap och utanförskap. I en svensk litterär kontext har den laddats med fascination och föreställningskraft, som producerar både förväntningar och fasor. Den har gestaltats både inifrån och utifrån och båda formerna har mötts av såväl igenkänning som upplevelser av något exotiskt och främmande(gjort) – ofta samtidigt och i en särdeles exceptionell kombination. Det är alltså själva föreställningen om Finnskogen som intresserar mig snarare än Finnskogen som sådan, och närmare bestämt hur ett par sådana föreställningar tar sig konstnärliga uttryck i form av litterära representationer, som i sin tur påverkar eller rentav skapar nya föreställningar i en imagologisk mening (se till exempel Beller & Leerssen 2007).Jag kommer att undersöka den mångtydiga känslan av Borta och Hemma, av främlingar och fränder, det vill säga hur denna skildras och/eller skapas i två författarskap, Selma Lagerlöfs och Dan Anderssons, framför allt i Lagerlöfs kapitel ”Finnprästen” i Liljecronas hem från 1911 respektive Anderssons dikt/visa ”Helgdagskväll i timmerkojan” ur samlingen Kolvaktarens visor från 1915. Jag kommer att använda mig bland annat av Foucaults begrepp heterotopi för att analysera Finnskogens mångtydiga meningsskapande som litterärt landskap.Till min hjälp tar jag även Sofia Wijkmarks undersökning av det gotiska hos Selma Lagerlöf i avhandlingen Hemsökelser. Gotiken i sex berättelser av Selma Lagerlöf, 2009 med fokus på representationen av skogen som ”den kusliga förvandlingens plats” och dess speglande förhållande med det skrämmande inre, inte bara hos Lagerlöf utan också hos Andersson. Båda författarskapen projicerar en utopisk längtan mot bakgrunden av/till priset av något tillbakapressat och undertryckt, likaledes gestaltat.

  • 29.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för humaniora.
    Forest of Finns facing the frontier of fear of the foreign2018Inngår i: https://scandinavianstudy.org/wp-content/uploads/2017/11/program_final0323.pdf, Los Angeles, 2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The so called Forest Finns (SE: skogsfinnar; NO: skogfinner) were Finnish migrants who settled in the forests of Sweden and Norway during the late 16th and 17th century. The reason was lacking land and food in Finland (which was part of Sweden) but also Swedish interests in expanding the fields. The Finns were really good at forest clearing. What is still today called Finnskog(en) crosses the border of the two Scandinavian countries.

     

    In a Swedish literary context, this forest area of mixture and mystery, inclusion and alienation, has been loaded with a great deal of imaginative power producing both wishes and fears and it has been represented both from within and from without.

     

    I will explore the ambiguous sense of Otherness and Home, of foreigners and friends, represented and/or produced in the chapter “Finnprästen” in Selma Lagerlöf’s novel Liliecrona’s Home from 1911 respectively Dan Andersson’s poem/song ”Saturday night in log-cabin” (Kolvaktarens visor) from 1915.

     

    I will use some concepts from Place/Space Studies as Foucault’s heterotopia, and I will also, loosely, let myself me be inspired by some classical psychological theories as Bowlbys attachment theory and Tomkins affect theory in analyzing the literary Finn Forest.

  • 30.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Lunds universitet.
    Fotbollspoesi2002Inngår i: I ordets smedja: festskrift till Per Rydén / [ed] Karl Erik Gustafsson, Erik Hedling, Claes-Göran Holmberg, Stockholm: Carlsson Bokförlag, 2002, s. 314-317Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 31.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Institut for Nordiske Studier og Sprogvidenskab, København.
    Fra bandlyst præstinde til Kore som Kristus: Jesus som kvinde i Anna Rydstedts digtning2009Inngår i: Jesus som bogorm: Jesusfiguren i nyere skandinavisk litteratur / [ed] Svend Bjerg, Marie K. Monrad, Köpenhamn: Forlaget Alfa, 2009, s. 123-134Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 32.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Copehangen University.
    ”Fra begge sider af Sundet. Dansk og svensk i forandring i regionen og i undervisningen”: ett föredrag hållet tillsammans med professor Frans Gregersen2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [da]

    https://www.slideserve.com/jalen/fra-begge-sider-af-sundet-dansk-og-svensk-i-forandring-i-regionen-og-i-undervisningen

  • 33.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för humaniora.
    Grannspråk: från mål till medel2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 34.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för humaniora.
    Grannspråkens glädje och gagn2016Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 35.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Humaniora.
    Grannspråksdidaktik och grannspråkskommunikation i lärarutbildningarna2017Inngår i: Högskolepedagogisk debatt, ISSN 2000-9216, nr 2, s. 21-28Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Köpenhamns universitet.
    Gösta Berling på La Scala: en transmedial och transnationell kulturkrock iscensatt2011Inngår i: IASS 2010 Proceedings: Föredrag vid den 28:e studiekonferensen i International Association of Scandinavian Studies (IASS) i Lund 3-7 augusti 2010 / [ed] Claes-Göran Holmberg, Per Erik Ljung, Lund: Lunds universitet , 2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    1925 hade Riccardo Zandonais opera I cavalieri di Ekebù, baserad på Selma Lagerlöfs roman Gösta Berlings saga (1891), premiär på La Scala i Milano, där den gjorde stor succé. Men när samma opera tre år senare skulle sättas upp i Stockholm, visade sig det italienska librettot vara alltför fullt av nordisk exotism för att kunna fungera på så nordliga breddgrader, och Selma Lagerlöf fick personligen bättra på den svenska översättningen. Detta kan emellertid ses som en spegelvändning av den exotism Lagerlöf själv anklagas för, från italienskt håll, när hon beskriver Sicilien i Antikrists mirakler. Ur ett sameuropeiskt perspektiv framträder en tradition av ömsesidigt exotiserande principer mellan dessa nord-sydliga extrempositioner. Den språkliga och kulturella översättningen i kombination med transformationen från en redan i grunden melodramatisk roman till opera producerar ett slags melodramatiskt överskott. Men genom att tvinga samman de båda exotiserande perspektiven i en flygplansmetafor för kulturernas brytpunkter, gränssnitt eller mellanvärldar, kan man argumentera för att Zandonai med sin ofrivilligt iscensatta kulturkrock samtidigt skapar förutsättningarna för en kulturell korsning av nya tolkningsvägar. I föredraget kommer jag att diskutera möjligheterna att längs vägarna nå fram till en mer nyanserad mötesplats.

  • 37.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för humaniora.
    Gösta Berling på La Scala: Selma Lagerlöf och Italien2018Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Dukan tro att här är ett underland, bara sommar och skönhet" , skrev Selma Lagerlöf i ett brev från Venedig i oktober 1895. Lagerlöf hade starka band till Italien, och italienarna uppskattade hennes verk. I Gösta Berling på La Scala gör litteraturvetaren Anna Smedberg Bondesson en essäistisk resa om Lagerlöf, inspirerad av bland annat översättningsteori och psykologi.

  • 38.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Institut for Nordiske Studier og Sprogvidenskab, København.
    Gösta Berlings saga som italiensk opera2011Inngår i: Spår och speglingar / [ed] Maria Karlsson och Louise Vinge, Hedemora: Gidlunds förlag, 2011, s. 123-158Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 39.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Humaniora.
    Hemmets gräns och inre öppning2017Inngår i: Kristianstadsbladet, ISSN 1103-9523, nr 15 april, s. B9-Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 40.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för humaniora.
    I en rymd och en tid som inte har ålder: Selma Lagerlöf och Grazia Deledda2018Inngår i: CSS Conference 2017 - Rethinking Scandinavia: Selected Proceedings, Lund, 2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 41.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för humaniora.
    "I taxin, i trappen, i hissen, i hallen": Veronica Maggio och tröskelns kronotopi2017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 42.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Institut for Nordiske Studier og Sprogvidenskab, København.
    Italy seen from Sweden and Sweden seen from Italy: Selma Lagerlöf's Sicilian novel and Italian translations2011Inngår i: Scandinavian Studies, ISSN 0036-5637, E-ISSN 2163-8195, Vol. 83, nr 2, s. 233-246Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The article presents literary criticism of the book "Antikrists mirakler" by Selma Lagerlöf. It explores the relationship between Sweden and Italy as seen in Lagerlöf's depictions of Sicily, Italy and in the choices made by Italian translators of the novel. According to the author, Lagerlöf attempted to depict Sicily and its culture as seen by Sicilians themselves, but her perspective remained that of an outsider. Details on the reception of the novel in Italy are also presented.

  • 43.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för humaniora.
    Jag skälver, alltså finns jag2020Inngår i: Kristianstadsbladet, ISSN 1103-9523, nr 14 marsArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 44.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Humaniora.
    Kore som Kristus: Jesus som kvinna i Anna Rydstedts diktkonst2016Inngår i: Tjugo röster om Anna Rydstedt / [ed] Ingegerd Blomstrand, Lund: Ellerströms förlag, 2016, s. 34-46Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 45.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Institut for Nordiske Studier og Sprogvidenskab, København.
    Kropp, klass, kultur: från Selma Lagerlöfs Sicilien till Susanna Alakoskis fattigsverige2013Inngår i: Dansk Noter, ISSN 0107-1424, nr 4, s. 10-15Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 46.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för humaniora. Copenhagen University.
    Kropp, klass, kultur: från Selma Lagerlöfs Sicilien till Susanna Alakoskis Fattigsverige2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 47.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för humaniora.
    Lagerlöfs kvinnliga konstnärsroman i sekelskiftets skandinaviska Rom2017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Selma Lagerlöfs misslyckade andrabok från 1897, idéromanen Antikrists mirakler, kan läsas som en sorts metaallegori över allegorins hopplösa kamp mot modernitetens meningsförlust (Olsson 2007). Den försöker låta de två kollektivistiska ideologierna, den gamla och den nya, kristendomen och socialismen, konkurrera och sammansmälta med varandra på samma gång. Vad man i analysen av idékomplexet gärna missar är emellertid den tredje komponenten i sekelskiftets skandinaviska föreställning om Rom och Italien: renässansens individualism och liberalismens frihetsrörelse (rinascimento/risorgimento). Denna komponent representeras inte i romanen av någon burkhardt-nietzscheansk schablonföreställning av renässansens skrupellösa egon i enlighet med tidens anda (Lewan 1995). Snarare går associationerna till renässanshumanisten Pico della Mirandolas tal om människans värdighet.

    Till denna tredje komponent vill jag knyta romanens arts-and-crafts-färgade feministiska projekt, som är tätt förbundet med det järnvägsbygge som metaforiskt gestaltar såväl Konstens tillblivelse som den kvinnliga karaktären Micaelas självförverkligande. Att staden Diamante pekar lika mycket framåt som bakåt i historien, blandar utopi och dystopi till en tvetydig heterotopi, skriver jag under på (Carbone & Sjögren 2014). Men det feministiska projektet är av konstnärlig snarare än social art, eller rättare: liksom Madame de Staëls Corinne ou l’Italie (1807), vars tradition jag menar att romanen skriver in sig i, försöker den förvandla estetik till politik (Fjelkestam 2010).

    Bakom den tiburtinska gamla skräckinjagande sibyllan på Capitolium i inledningskapitlet ”Kejsarens syn” i Antikrists mirakler, skymtar Corinne, improvisatrisen. Eftersom Micaela mot slutet anropar den grekisk-ortodoxa Christos Pantokrator-figuren i Palermo, ”den skönaste Kristusbild, som mänsklig konst har skapat”: ”Du, Guds son, skilj mig inte från dig!” kan man med Ulf Olsson se föreningen med den älskade Gaetano som ”romanens tvetydiga svar på Micaelas bön till Kristus”. Jag menar emellertid att bönen också kan läsas som romanens egen bön om att bli till som kvinnlig konstnärsroman, vilket den möjligen misslyckas med.

  • 48.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för humaniora.
    Levande undervisningsmaterial: ambassadörsmodellen2019Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 49.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Institut for Nordiske Studier og Sprogvidenskab, København.
    Lundaskolan2011Inngår i: Lyrikvännen, ISSN 0460-0762, nr 4, s. 38-49Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 50.
    Smedberg Bondesson, Anna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för humaniora.
    Lundaskolan2017Inngår i: En lundensisk litteraturhistoria: Lunds universitet som litterärt kraftfält / [ed] Katarina Bernhardsson, Göran Bexell, Daniel Möller, Johan Stenström, Lund: Makadam Förlag, 2017, s. 282-284Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
12 1 - 50 of 90
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf