hkr.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 72
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Argento, Daniela
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Forskningsmiljön Governance, Regulation, Internationalization and Performance (GRIP). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Avdelningen för ekonomi.
    Einarson, Daniel
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Avdelningen för datavetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Forskningsmiljön för datavetenskap (RECS).
    Mårtensson, Lennart
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Avdelningen för miljö- och biovetenskap.
    Persson, Christel
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Avdelningen för miljö- och biovetenskap.
    Wendin, Karin
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Forskningsmiljön Food and Meals in Everyday Life (MEAL). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Avdelningen för mat- och måltidsvetenskap. Danmark.
    Westergren, Albert
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap. Lunds universitet.
    Integrating sustainability in higher education: a Swedish case2020Ingår i: International Journal of Sustainability in Higher Education, ISSN 1467-6370, Vol. 21, nr 6, s. 1131-1150Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose – This paper aims to unveil how sustainability is integrated into the courses/programmes ofhigher education institutions. The research question addressed is: how do academics representing differentdisciplines cooperate and engage in the work of integrating sustainability into their teaching programmes.Design/methodology/approach – This paper draws upon the notions of practise variation andinstitutional work from institutional theory and empirically focusses on the case of Kristianstad University(Sweden). This case is based on an autoethnographic approach and illustrates the experiences shared by sixcolleagues, representing different disciplines, engaged in implementing sustainability in their courses/programmes.Findings – The findings highlight how academics representing different disciplines, with specific traditionsand characteristics, face the sustainability challenge. Despite being bound by similar sustainable developmentgoals, differences across disciplines need to be acknowledged and used as an asset if trans-disciplinarity is theultimate goal.Research limitations/implications – Although the intrinsic motivation of individuals to work withsustainability might be a strong driver, the implementation of sustainability within courses/programmes andacross disciplines requires joint efforts and collective institutional work.Practical implications – By highlighting how academics engage in the work of integratingsustainability, this study emphasizes that managers of higher education institutions need to account for thetime and additional resources needed to ensure that academics effectively cope with sustainability. Intrinsicmotivation may not last if organizational structures and leadership are not supportive on a practical level andin the long run.

  • 2.
    Dahlin, Jon-Erik
    et al.
    Kungliga Tekniska Högskolan.
    Persson, Christel
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Persson, Torsten
    Philipson, Sten
    Strömstad Akademi.
    Ammenberg, Jonas
    Linköpings universitet.
    Baumann, Henrikke
    Chalmers.
    Tillman, Anne-Marie
    Chalmers.
    Hållbar utveckling, CSR och livscykelanalys: kurs 1TG2402016Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 3.
    Hofman, Maria
    et al.
    Finland.
    Jeronen, Eila
    Finland.
    Palmberg, Irmeli
    Finland.
    Persson, Christel
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Yli Panula, Eija
    Finland.
    Systems thinking as a base for sustainable development2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction: Systems thinking as a base for sustainable development

    Sustainable development is a wide and complex item often connected to environment and environmental policy. There are studies that show the importance of species identification, interest in nature and outdoor experience for achieving the understanding of environmental issues and understanding of a sustainable lifestyle.

    The fact is that there is an environmental knowledge gap existing. Ecological literacy is important to bridge this gap. It is important to develop a comprehensive understanding of complex casual relationships, as relationships between human systems and natural systems might be. The starting point to develop this complex understanding is for students to develop a mature understanding of key ecological concepts. These key concepts support more complex concepts which are the base for understanding the more complex relationships.

    In today’s society humans need to develop a narrow specialization, but they also need to develop a capacity of holistic thinking. This capacity of holistic thinking or systemic thinking is needed because for example sustainable development that links economy, human life and natural environment into one single entity. There are also some recent ecological literacy frameworks that emphasize systems thinking for the construction of a “big picture” view. Systems thinking is a way of thinking that can get people to see their part in the big picture. All are part of a system, everything you do affects the system. If a component is changing in a system, it causes changes in the other system components. The focus in such thinking is on processes and entirety instead of parts.

    Objectives: This will be a presentation of an article in progress. Newly qualified teachers teach about nature and biodiversity with the skills they have obtained during the obligatory part of their teacher education. Knowledge and identification of species is one of the factors that are important in developing an interest in environmental issues and sustainable development. The aim of the study is to find out more about Nordic student teachers’ conceptions about the relationship between species identification, biodiversity and sustainable development and to try to find out if the student teachers develop some kind of systems thinking through their teacher studies.

    Methods: The survey was conducted as a questionnaire to 456 second- to fourth- year student teachers. For this article mainly one qualitative question in the survey was analyzed. To analyze the relationships between the concepts we have used content analysis of the images and content analysis of text and terms as a method.

    Results: The results from the study are not completed yet.

    Conclusion: Because the results from the study are not completed yet, there are no conclusions yet.

  • 4.
    Keinonen, Tuula
    et al.
    Finland.
    Palmberg, Irmeli
    Finland.
    Ylia-Panula, Eija
    Finland.
    Kukkonen, Jaari
    Finland.
    Persson, Christel
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Vilkonis, Rytis
    Litauen.
    Higher education students’ perceptions of environmental issues and media coverage2016Ingår i: Discourse and Communication for Sustainable Education, ISSN 2255-7547, Vol. 7, nr 1, s. 5-22Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study aims to find higher education students’ perceptions about environmental issues and how the perceptions are related to perceptions of media coverage. This study investigates higher education students’ perceptions of the seriousness of environmental issues and their relation to perceptions of media coverage. Higher education students perceived a global problem, lack of clean water, as most serious environmental problem. Media has had an effect on students’ perceptions on environmental issues: when students perceived the problem as serious they also perceived the information in media concerning it appropriate. Students perceived that the media underestimate and obscure some environmental problems such as biological diversity and global warming. It was concluded that higher education educators need more knowledge of students’, future decision makers’ concerns and perceptions about environmental issues to develop more effective teaching practices in higher education. Through education environmental issues literacy, which is a precursor for engaged protection of the environment, can be fostered. This study offers some insights into higher education students’ perceptions of the media’s role in environmental issues.

  • 5.
    Keinonen, Tuula
    et al.
    University of Eastern Finland.
    Yli-Panula, Eija
    University of Turku.
    Svens, Maria
    Åbo Akademi University.
    Vilkonis, Rytis
    Siauliai University.
    Persson, Christel
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Praktisk-estetiska ämnen. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Palmberg, Irmeli
    Åbo Akademi University.
    Environmental issues in the media: students' perceptions in the three Nordic-Baltic countries2014Ingår i: Journal of Teacher Education for Sustainability, ISSN 1691-4147, E-ISSN 1691-5534, Vol. 16, nr 1, s. 32-53Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The media, as a source of information, is supposed to have a significant role in effecting people's environmental knowledge and attitudes. The purpose of this study was to find students' perceptions of environmental issues as presented in the media and how students in Finland, Lithuania and Sweden used these media sources in the matters related to environmental issues. The most important source of environmental knowledge was found to be the Internet, followed by newspapers, television, school and education. In their own lives, students discussed environmental issues every day and, to some extent, in social media, discussion forums and blogs. In Finland, newspapers represented the most important source of environmental knowledge; in Lithuania, environmental organisations were the most prevalent, and, in Sweden, it was in a school or educational context. Based on these results, it was concluded that, in order to reach both genders of students in different countries and to more greatly benefit from all sources of information, a variety of media should be used in education for sustainability.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Korostenski, Jaromir
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Persson, Christel
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Höglund, Hans-Olof
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Halling, Arne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Environmental management system at higher education accentuates education for sustainable development2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction: Under Swedish law, the universities are required to implement environmental management systems (EMS) in their operations. The introductory EMS review emphasizes education for sustainable development (ESD) as the most significant environmental aspect. Contemporary education spends time on training in sustainability with established knowledge, hazards, risks and approaches for improvement of known issues through 'declarative knowledge', which is always a step behind developments, because it works with historical facts.

    Objectives:Consequently, a target has been set of equipping students with the knowledge, values, attitudes and competences that will help them deal with problems that arise in society in the future through the introduction of ESD into all of the university’s programs. The aspect of how we can assess whether graduate students possess these skills remains to be resolved before the annual EMS audit.

    Methods:The available methods for evaluation are surveys addressed to students, alumni and teachers in a prolonged time study. ESD extends and adapts contemporary 'declarative knowledge' to a teachers' toolkit of 'functioning knowledge' as an intrinsic part regardless of the field or the teaching topic.

    Results:We will develop ESD in the form of tools which can be easily recognized at higher education. The challenge is to broaden students' knowledge and comprehension of a core academic discipline to a level that has not been considered or introduced into education at our university or used in practice.

    Conclusion:Toolkits which can conveniently be used in ESD are discussed in the conclusions of this paper. The result in annual surveys reports the level of continuous improvement concerning EMS objectives and for teachers it confirms the achievement in planned progression and development of ESD in courses.

  • 7.
    Melén, Maria
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Bibliotek och högskolepedagogik.
    Persson, Christel
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Avdelningen för miljö- och biovetenskap.
    Einarson, Daniel
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Avdelningen för datavetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Forskningsmiljön för datavetenskap (RECS).
    Educate the educators in teaching and learning for sustainable development2020Ingår i: ETH Learning and teaching journal, ISSN 2624-7992, Vol. 2, nr 2, s. 338-341Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper will discuss the future-ready university at the level of its future-ready teachers with regard to their teaching and learning practice for sustainable development. Academic institutions have both a role in promoting discussions of concern based on their specialized disciplines and a role in educating students to be future-ready to contribute to the society in a sustainable way. However, carrying out such roles with sufficient credibility may not be a matter of course for university teachers, who need sufficient insights into both sustainability per se and sustainable pedagogical teaching practice. This paper stresses the importance to the development of the future-ready university of cultivating sustainability, and provides an “educate the educators” project as an example.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Norrgård-Sillanpää, Pia
    et al.
    Finland.
    Berg, Ida
    Finland.
    Jeronen, Eila
    Finland.
    Kärkkäinen, Sirpa
    Finland.
    Palmberg, Irmeli
    Finland.
    Persson, Christel
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Yli Panula, Eija
    Finland.
    Student teachers’ conceptions about species identification and the relationship of biodiversity to sustainable development2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction: Human wellbeing is depending either directly or indirectly on biodiversity, ecosystems and the services they provide. The ability to identify species is important to understand the concepts of biodiversity and sustainability. Biodiversity is a rather unknown concept to students and adults. Many students feel that being able to name organisms is not important to them and they have little interest in learning identification skills.

    Objectives: The purpose of this study was to clarify student teachers’ (N=425) interest in and conceptions of the importance of species identification and the relationship between biodiversity and sustainable development.

     

    Methods:  

            - The data was collected by using a semi-structured questionnaire with fixed and open questions. The questionnaire consisted of background questions, a species identification test and open and fixed question about species identification skills, biodiversity and sustainable development. The categories for analyzing the open answers were developed by using an inductive content analyze method. The open answers were discussed in the research group and triple-checked for a high reproducibility. The main categories of conceptions were emotional and aesthetic, cognitive, pragmatical, ecological, conservational, professional, educational, idealistic negative, contradictory and no views.

     

    Results: Student teachers explained their interest in plants and animals in a pragmatic way. Cognitive and no views where used to explain the importance of species identification today and in the future. Few students had a professional view. The relationships between species identification and sustainable development were described with cognitive views with almost equal amount of knowledge and conservational reasons. The relationship between biodiversity and sustainable development were explained with cognitive and no views.

    Conclusion: Many student teachers felt that species identification skills are not important today because of easy access to web based information. They also argued that it is less important for people living in cities to know species. Students felt that the reduction of species is not a problem for them, but a task for future generations. This point of view could affect their willingness to teach identification skills to their pupils in the future. Most students that had ecological views identified biodiversity like diversity between species and did not include all three aspects of biodiversity. The student teachers’ views of the interconnection between biodiversity and sustainable development are limited. Many did not understand the meaning of the words. Species are very important part of ecosystems and their decreasing trends jeopardize also human wellbeing. During the teacher education, it is important to develop student teachers ability to recognize that plants and animals are central in preservation of biodiversity and for a more sustainable future.

  • 9. Norrgård-Sillanpää, Pia
    et al.
    Berg, Ida
    Jeronen, Eila
    Kärkkäinen, Sirpa
    Palmberg, Irmeli
    Persson, Christel
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Praktisk-estetiska ämnen. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Yli-Panula, Eija
    Student teachers' interest in and conceptions about species and species identification2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Humans are dependent on the service species and ecosystems provide. Being able to identify species is a key to understanding biodiversity. The purpose of this study was to clarify student teachers’ (N=426) interest in and conceptions of the importance of species identification and the relationship between biodiversity and sustainable development. The data was collected by the aid of using a semi-structured questionnaire with fixed and open questions. Student teachers explained their interest in plants and animals in a pragmatic, cognitive or emotional and aesthetic way. Pragmatic, cognitive and educational views where used to explain the importance of species identification today and in the future. Few students had a professional view. The relationships between species identification and sustainable development were described with cognitive, pragmatic, conservational and educational views, whereas the relationship between biodiversity and sustainable development were mostly categorised in the no, cognitive, ecological and conservational views. The student teachers´ conceptual framework related to biodiversity and the relationships between species identification and sustainable development were limited. The results are compared with related literature. This study increases and broadens researchers’ and teacher educators’, knowledge about the challenges of species identification in teacher education and at schools.

  • 10.
    Palmberg, Irmeli
    et al.
    Finland.
    Berg, Ida
    Finland.
    Jeronen, Eila
    Finland.
    Kärkkäinen, Sirpa
    Finland.
    Norrgård-Sillanpää, Pia
    Finland.
    Persson, Christel
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Vilkonis, Rytis
    Finland.
    Yli Panula, Eija
    Finland.
    Nordic-Baltic student teachers’ identification of and interest in plant and animal species : the importance of species identification and biodiversity for sustainable development2015Ingår i: Journal of Science Teacher Education, ISSN 1046-560X, E-ISSN 1573-1847Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Knowledge of species, interest in nature, and nature experiences are the factors that

    best promote interest in and understanding of environmental issues, biodiversity and

    sustainable life. The aim of this study is to investigate how well student teachers

    identify common local species, their interest in and ideas about species identification,

    and their perceptions of the importance of species identification and biodiversity for

    sustainable development. Totally 456 student teachers for primary schools were tested

    using an identification test and a questionnaire consisting of fixed and open questions.

    A combination of quantitative and qualitative methods was used to get a more holistic

    view of students' level of knowledge and their preferred learning methods. The student

    teachers' ability to identify very common species was low, and only 3 % were able to

    identify most of the tested species. Experiential learning outdoors was suggested by

    the majority of students as the most efficient learning method, followed by experiential

    learning indoors, project work and experimental learning. They looked upon the

    identification of plants and animals as 'important' or 'very important' for citizens today

    and for sustainable development. Likewise, they looked upon biodiversity as 'important'

    or 'very important' for sustainable development. Our conclusion is that teaching and

    learning methods for identification and knowledge of species and for education of

    project-based methods in authentic environments.

    biodiversity and sustainable development should always include experiential and

  • 11. Palmberg, Irmeli
    et al.
    Berg, Ida
    Jeronen, Eila
    Kärkkäinen, Sirpa
    Norrgård-Sillanpää, Pia
    Persson, Christel
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Praktisk-estetiska ämnen. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Vilkonis, Rytis
    Yli-Panula, Eija
    Nordic-Baltic student teachers' identification of species and understanding of biodiversity and sustainability2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Knowledge of species, interest in nature, and nature experiences are the factors that best promote interest in and understanding of environmental issues, biodiversity and sustainable life. The aim of this study is to investigate how well student teachers can identify common local species, their interests in and ideas about species identification and about the importance of species identification for biodiversity and sustainability. Totally 456 student teachers for primary schools were tested using an identification test and a questionnaire consisting of fixed and open questions. A combination of quantitative and qualitative methods was used to get a more holistic view of students’ level of knowledge. The student teachers in Nordic countries identified species reasonably well, while the student teachers in Lithuania identified only up to four species. Experiential learning outdoors was suggested by the majority of students as the most efficient learning method, followed by experiential learning indoors, project work and experimental learning. They regarded the knowledge of species as ‘important’ or ‘very important’ for citizens today, for sustainable development and for biodiversity. Our conclusion is that teaching and learning methods for education of biodiversity and sustainable development should always include experiential and project-based methods in authentic environments.

  • 12.
    Palmberg, Irmeli
    et al.
    Åbo Akademi University.
    Hermans, Mikaela
    Åbo Akademi University.
    Jeronen, Eila
    Univeristy of Oulu.
    Kärkkäinen, Sirpa
    University of Eastern Finland.
    Persson, Christel
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Praktisk-estetiska ämnen.
    Yli-Panula, Eija
    Univeristy of Turku.
    Nordic student teachers' views on the importance of species and species identification2018Ingår i: Journal of Science Teacher Education, ISSN 1046-560X, E-ISSN 1573-1847, Vol. 29, nr 5, s. 397-419Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    People’s knowledge about nature, their interest in nature, their nature experiences, and their values and emotions regarding nature are factors that promote people’s positive views on environmental issues and sustainability. Knowing the variation and patterns in teachers’ and student teachers’ views is an essential step in considering the ways in which sustainability might be interpreted and enacted in schools and in teacher education. The aim of this study is to analyze student teachers’ views on the importance of species and species identification in general and as a part of their professional development regarding their understanding of biodiversity and sustainability. A total of 426 student teachers in Finland, Norway, and Sweden answered a questionnaire consisting of fixed and open-ended questions. Mixed methods were used: t test and analysis of variance for quantitative data and inductive and deductive, model-based content analysis for qualitative data. According to the majority of student teachers (85%), both species identification and biodiversity are important for sustainability; species identification in general was important to 58% of them. Their statements about importance contained mostly ecological views (46%), followed by emotional (17%), educational (16%), and utilitarian (11%) views. The remainder of the student teachers’ statements (10%) contained negativistic or indifferent views. The reasons for the low percentage of educational views are discussed. The implications of the results for teacher education worldwide are emphasized, especially the importance of those teaching methods that have the potential to increase student teachers’ understanding of sustainability.

  • 13.
    Palmberg, Irmeli
    et al.
    Finland.
    Kärkkäinen, Sirpa
    Finland.
    Jeronen, Eila
    Finland.
    Yli-Panula, Eija
    Finland.
    Persson, Christel
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Avdelningen för miljö- och biovetenskap.
    Nordic student teachers’ views on the most effcient teaching and learning methods for species and species identification2019Ingår i: Sustainability, E-ISSN 2071-1050, Vol. 11, nr 9Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Teachers need knowledge of species and species identification skills for teaching thestructure and function of ecosystems, and the principles of biodiversity and its role in sustainability.The aim of this study is to analyze Nordic student teachers’ views on the most ecient methodsand strategies to teach and learn species and species identification, and to find some trends abouthow well their views are reflected in a species identification test. Student teachers in Finland,Norway, and Sweden (N = 426) answered a questionnaire consisting of fixed and open-endedquestions, and a species identification test. An analysis of variance, Chi-Square, and t-test were usedfor quantitative data and an inductive content analysis for qualitative data. Results showed thatoutdoor teaching and learning methods are more ecient than indoor methods. The majority ofstudent teachers considered outdoor experiential learning with living organisms as the most ecientteaching and learning method. Student teachers who highlighted outdoor experiential learning andoutdoor project work as their most ecient methods received significantly better results in the speciesidentification test than the others. Field trips and fieldwork were emphasized as the most importantsources in schools and universities, while the Internet was the most important source among media.The student teachers underlined teachers’ expertise in the form of in-depth understanding of subjectsand supervising skills for ecient teaching both outdoors and indoors. Therefore, teaching andlearning of species and species identification as the practical part of biodiversity and sustainabilityeducation is emphasized as an integral part of teacher education programs.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Panula, Yli
    et al.
    Finland.
    Persson, Christel
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    My landscape: the environment Finnish, Swedish and Norweigan children want to conserve2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 15.
    Persson, Christel
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Abstract: Sfärernas symfoni i förändring? Lärande i miljö för hållbar utveckling med naturvetenskaplig utgångspunkt. En longitudinell studie i grundskolans tidigare årskurser2009Ingår i: Nyhetsblad - FND: Svensk förening för forskning i naturvetenskapernas didaktik, nr 1, s. 11-Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Avhandlingen fokuserar på vilka begrepp som elever utvecklar inom miljöområdet under grundskolans tidigare år och hur deras begreppsutveckling sker. Undersökningen baseras på videoupptagningar under elevernas NO-lektioner samt enkäter och intervjuer insamlade i årskurs 3, 4 och 5. Analysinstrumentet i studien härstammar från vetenskapsområdet Earth System Science, ESS. Christel har kategoriserat varje ord, samband och sammanhang i förhållande till hur utsagorna förhåller sig till de olika naturliga sfärerna, samt om eleverna tar hänsyn till människans roll i naturen, dvs. antroposfärens/teknosfärens påverkan på naturliga samband och sammanhang. En fråga som Vad händer med innehållet i toalettstolen när du spolar? gör eleverna uppmärksamma på såväl rena som orena kretslopp. Resultaten visar att eleverna regelbundet mer eller mindre ställs inför konfliktsituationer som berör dagens miljöfrågor och framtidens frågor om en hållbar utveckling

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Persson, Christel
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap.
    Datorn som redskap i matematikundervisningen: perspektivet 0 till 13 år2004Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Huvudsyftet med undersökningen är att utröna i vad mån lärarstudenter har ett positivt eller negativt förhållningssätt till datorer i pedagogisk verksamhet och vilka argument som avgör deras ställningstagande. I arbetet redogörs för olika grundläggande vetenskapliga inlärningsteorier som ligger till grund för våra senaste läroplaner och styrdokument. De utgör utgångspunkter för uppsatsens centrala tema som bl.a. problematiserar kring en utökad användning av datorer i undervisningen och de konsekvenser det kan medföra. Urvalet är sådant att den utgör en tvärsnittsundersökning ur ett skolperspektiv samtidigt som den berör lärarutbildningen. Möjligheterna och riskerna analyseras i relation till olika inlärningsteorier och lärarnas förutsättningar att använda datorn som ett av många hjälpmedel för en varierad undervisning i skolan. Undersökningen är både kvalitativ och kvantitativ men i huvudsak inriktad på barns och elevers samlärande i förhållande till individuellt lärande inom ämnet matematik.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 17.
    Persson, Christel
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Decision makers of tomorrow: children' views and knowledge concerning solutions for a sustainable future2010Ingår i: Active citizenship: abstracts, Malmö: Nordic Educational Research Association (NERA) , 2010, s. 64-65Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 18.
    Persson, Christel
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Earth System Science as a model for learning in environment and sustainable development2008Ingår i: Svensk geografisk årsbok, Lund: Sydsvenska geografiska sällskapet , 2008, s. 77-92Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 19.
    Persson, Christel
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Elevers lärande i miljö för hållbar utveckling2009Ingår i: Locus, ISSN 1100-3197, Vol. 21, nr 1, s. 4-19Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Frågan om hållbar utveckling blir alltmer aktuell, inte minst i skolans undervisning. Denna studie av barns begreppsanvändning i NO-undervisningen visar på elevers osäkerhet om hur förändringar i miljön påverkar människan.

  • 20.
    Persson, Christel
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap.
    Environmental Learning for Sustainable Evolution in School and Teaching. Paper presented at International Organization for Science and Technology Education XI th Symposium Lublin 25-30 July2004Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 21.
    Persson, Christel
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Environmental learning related to Earth System Science in primary school2010Ingår i: Journal of Baltic Science Education, ISSN 1648-3898, Vol. 9, nr 3, s. 196-211Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this paper results from a longitudinal study, with 28 pupils in primary school, is presented. The question asked is how pupils develop concepts in a related to the natural- and the techno sphere. The qualitative research consists of interviews, questionnaires and video-recorded sequences in the pupils’ science learning. The results were analyzed according to the Earth System Science model and the expressions were categorized according to their logical reasoning about what is happening between the spheres. The explorative study indicates the pupils’ ability reasoning about solutions and developing their ontological views. It is a question about scientific facts and values. The overall conclusion is that the pupils over time are able to connect different environmental concepts and e.g. point out how toxic substances can be spread through the air into the water and the ground. Play and learning widens the perspectives and different explanations of concepts can be created.

  • 22.
    Persson, Christel
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Forskarutbildade lärares syn på forskningsanknytning och akademisk kompetens i lärarutbildningen2018Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 23, nr 1-2Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 23.
    Persson, Christel
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Praktisk-estetiska ämnen. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Forskningsanknytning i lärarutbildningen ur ett forskarperspektiv2013Ingår i: Utvecklingskonferens 13: att skriva för att leva, lära och lyckas / [ed] Åsa Lindberg-Sand, 2013, s. 74-Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Forskningsanknytning är ett mångfacetterat begrepp och relationen mellan forskning och utbildning har blivit en ständigt aktuell fråga. Angelägenheten att knyta undervisning och forskning till varandra går tillbaka till Humboldtprincipen, dvs. den princip som etablerades av Wilhelm von Humboldt i början av 1800-talet. Det centrala i denna princip är att professorer och akademiska lärare både ska forska och undervisa och även involvera studenter på högre nivå i sin forskning.

    Få kvalitativa studier har genomförts avseende lärares egen erfarenhet om sambandet mellan undervisning och forskning. I ett fåtal studier med akademisk personal har det framkommit att det förekommer en påtaglig variation mellan akademikers erfarenheter och syn på förhållandet mellan forskning och undervisning. Somliga menar att forskning och undervisning är ömsesidigt förenliga aktiviteter medan andra menar att det finns lite eller inget samband mellan forskning och undervisning. Ett stort antal universitetslärare upplever också ett motstånd från studenterna som ibland anses svårt att överbrygga.

    I föreliggande studie är undersökningsgruppen åtta disputerade handledare och examinatorer i Naturvetenskapernas didaktik inom lärarutbildningens examensarbeten och kurser. Syftet är att rama in de väsentliga parametrar som respondenterna anser att deras forskarutbildning bidragit till avseende deras roll som handledare och examinatorer av lärarstudenternas examensarbeten. Vidare undersöks de forskande lärarnas attityder och förhållningssätt till tidfördelningen av arbetsuppgifterna undervisning och forskning i tjänsten.

    En universitetslärare har idag flera olika roller att fylla, universitetslärarrollen håller på att förändras. Många lärare inom akademien vill både forska och undervisa. När det gäller respondenternas självvärdering av sin forskarutbildning och relevans för handledaruppdraget anser de bland annat att den stärkt deras roll som handledare genom att de blivit modigare på olika plan vilket möjliggör ett annat sätt att utmana studenterna, den vetenskapliga säkerheten har stärkts och ett metaperspektiv har vuxit fram. Olika kurser inom forskarutbildningen har också haft avgörande betydelse för att bättre klara av uppdraget. Strategier i samband med handledningen är idag t.ex. att förmå studenter att följa en tidsplan, betona skrivprocessens betydelse och att väcka studenternas nyfikenhet i ett inledande skede.

    Hur viktig uppgiften upplevs vara för individen respektive institutionen är något som berörs av respondenterna och hur en organisation som gör det möjligt för forskare att själva också få möjlighet att forska skulle kunna se ut. De vittnar om att studenter på lärarprogrammet ofta har en negativ inställning till uppsatsskrivning och uppgifter som kräver vetenskapliga perspektiv och kritiska förhållningssätt. Det avspeglar sig i statusen att ta på sig olika uppdrag inom organisationen och budskapet från ledningen är numera att den individuella karriären premieras. Konkurrensen lärare och forskare emellan kan bidra till att studenter kommer i kläm när det t.ex. gäller kvalitetssäkring.

    Kopplingen mellan forskning och undervisning visar sig vara problematisk och för att inom lärarutbildningen vara behörig examinator för kurser krävs att vara disputerad. Detta förstärker maktspelet mellan adjunkter, lektorer, docenter och professorer i tider då diskussioner om förvaltning av forskningsanknytning i grundutbildning är högaktuell. Hur många olika roller det är möjligt att en universitetslektor ska klara av i sitt yrkesuppdrag?

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Persson, Christel
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Praktisk-estetiska ämnen. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Hållbar utveckling: en grupp gymnasieelevers resonemang om några livsstilsval2014Ingår i: Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, ISSN 2000-9879, Vol. 2014, nr 1, s. 119-145Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Citizens need to be prepared on socio- scientific issues in order to argue in interdisciplinary subjects related to cycles in soil, air and water, and the increased greenhouse effect. The ecological, economic and social perspectives must be understood as a whole, while the consumption of resources stems from various conflicts of interest. Focus in the study is to investigate how students in secondary school argue in a long term perspective about their ability to act in food-, water- and energy issues. Interviews and questionnaires have been the data collection methods. The analytical method was to reflect the students' statements regarding the external and internal environment in which the Earth System Science respective Agens´ model accounted analyzers. Most pupils expressed egocentric and short-term perspectives in their reasoning and they reflected on their lack of factual knowledge from school.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Persson, Christel
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap.
    Learning environmental conceptions in primary school with a scientific approach. Paper presented at The 5th ESERA Conference: Contributions of Research to Enhancing Students’ Interest in Learning Science, 28 augusti – 1 september 2005 i Barcelona, Spanien2005Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 26.
    Persson, Christel
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap.
    Learning environmental concepts in primary school: a longitudinal study2007Ingår i: Record of proceedings - FontD: scientific meeting held in Vadstena, April 19-21, 2006 / [ed] Tibell, Lena & Strömdahl, Helge, Norrköping: The Swedish National Graduate School in Science and Technology Education, Department of Social and Welfare Studies, Linköping University , 2007Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 27.
    Persson, Christel
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Leken som ett redskap i lärandet i miljö i grundskolans tidigare årskurser2009Ingår i: Ämnesdidaktiska brobyggen: didaktiska perspektiv inom lärande och forskning / [ed] Bengt Schüllerqvist, Margaretha Ullström & Sten-Olof Ullström, Karlstad: Karlstad University Press , 2009, s. 192-203Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Persson, Christel
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Leken som redskap i lärandet i miljö i grundskolans tidigare årskurser2006Ingår i: Ämnesdidaktiska brobyggen: didaktiska perspektiv inom lärande och forskning / [ed] Ullström, S.O., Karlstad: Karlstad University Press, 2006, s. 193-204Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Persson, Christel
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap.
    Lärande i miljö i grundskolans lägre stadier: en studie av elevers användning av begrepp och samband med naturvetenskaplig utgångspunkt2005Ingår i: Naturfagsdidaktikkens mange facetterv: proceedings fra Det 8. Nordiske Forskersymposium om undervisningen i naturfag / [ed] Lisbeth Bering m.fl., Aarhus: Aarhus universitetsforlag , 2005Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 30.
    Persson, Christel
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Lärande i miljö med inriktning mot ekologisk design2005Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 31.
    Persson, Christel
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Lärande i riktning mot ett hållbart samhälle2012Ingår i: Skola och naturvetenskap : politik, praktik, problematik i belysning av ämnesdidaktisk forskning / [ed] Helge Strömdahl & Lena Tibell, Lund: Studentlitteratur, 2012, s. 190-207Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 32.
    Persson, Christel
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Lärande och utveckling av begrepp i miljö för hållbar utveckling2009Ingår i: Grundskoletidningen, ISSN 1652-7844, Vol. 19, nr 4, s. 23-28Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En inblick i hur elever i åldern 9-11 utvecklar begrepp i sitt NO-lärande. Hur de talar om och resonerar kring grundläggande sammanhang relaterat till jordens naturliga sfärer och människans och samhällets teknik.

  • 33.
    Persson, Christel
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Lärande och utveckling av begrepp i miljö för hållbar utveckling2009Ingår i: Från planering till skriftliga omdömen: del 1: matematik och NO, Solna: Fortbildningsförlaget , 2009, Vol. 19, nr 4Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En studie baserad på videoinspelade samtal visar hur vi kan åskådliggöra elevernas förförståelse för naturvetenskapliga fenomen och möta dem där de är. Det kan underlätta planeringen av undervisningen.

  • 34.
    Persson, Christel
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Miljöarbete för framtidens samhällsmedborgare2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 35.
    Persson, Christel
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap.
    Models for learning and teaching in environmental sustainability in school: a short presentation of a new project in environmental research2004Ingår i: Learning to change our world?: Swedish research on education & sustainable development / [ed] Per Wickenberg, Lund: Studentlitteratur , 2004, s. 337-338Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 36.
    Persson, Christel
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap.
    Naturens teknik och människans teknikutveckling: en idéhistorisk utblick2005Ingår i: Tsunami, ISSN 1651-5803, nr 1Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Ekologisk design är ett nytt vetenskapsområde, som omfattar olika sätt att finna miljöanpassade och optimerade tekniska lösningar. Förebild är den anpassning som ägt rum i naturen, där levande organismer anpassats och optimerats för att överleva under evolutionens gång. Sett i ett idéhistoriskt perspektiv finner vi emellertid att människor länge funderat på olika samband i naturen och våra egna konstruktioner. Grekiska matematiker som levde under 400- respektive 300-talet före vår tideräkning beskrev gyllene snittet och den gyllene kvoten 1,68034…, vilka är proportioner som betecknats som en ideala. Så vitt skilda föremål som långskeppet i Uppsala domkyrka och svenska flaggan är konstruerade enligt gyllene snittets proportioner. Men hur hänger det egentligen ihop? En granskning visar nämligen att redan pyramiderna som uppfördes 2 800 f Kr. följer gyllene snittets proportioner. Ännu mer anmärkningsvärt är att det i naturen också finns symmetrier som kan beskrivas med hjälp av den gyllene kvoten. Exempel är antalet fjäll hos en tallkotte och ananasens fruktblad. Bland sociala insekterna som bin och termiter återfinns exempel på optimeringar, som bidragit till deras överlevnad i oförändrade former under årmiljoner. I denna artikel ges slutligen exempel på utveckling av redskap i naturen som påminner om människans redskap, vilket markerar vår tillhörighet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 37.
    Persson, Christel
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap.
    Nya former för lärande: leken som ett redskap i lärandet i miljö i grundskolans tidigare årskurser2006Ingår i: NorDiNa, ISSN 1504-4556, Vol. 2, nr 1, s. 60-73Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Persson, Christel
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Avdelningen för miljö- och biovetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Rapport beträffande uppdraget "Handledarkollegium"2020Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Kartläggning och inventering: Eftersom Högskolan Kristianstad är ett litet lärosäte med begränsade forskarrättigheter har det inom flera discipliner ofta handlat om att doktorander handleds av forskare från Hkr men med ett partnerskap/associering till något större lärosäte.

    Vid Högskolan Kristianstad genomfördes inom ramen för det här uppdraget en övergripande kartläggning av vilken handledning som i stora drag bedrivs på forskarnivå och vilken handledning som bedrivs på kandidat- och magisternivå. En inventering (kartläggning) genomfördes också av utbildningar vid de olika fakulteterna för att fånga upp lärare med koppling till genomförda kurser med handledaruppdrag på kursnivå. Kartläggningen som ägde rum under mars-april 2020 är på inget vis heltäckande utan består av exempel (nedslag) från varje fakultet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Bilaga 1b Frågeformulär Handledning
  • 39.
    Persson, Christel
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Resultatrapport och vetenskaplig redogörelse av projektet "Miljöarbete för framtidens samhällsmedborgare"2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 40.
    Persson, Christel
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Sammanfattning av: Sfärernas symfoni i förändring? Lärande i miljö för hållbar utveckling med naturvetenskaplig utgångspunkt. En longitudinell studie i grundskolans tidigare årskurser2008Ingår i: LMNT-nytt, ISSN 1402-0041, nr 2, s. 5-6Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 41.
    Persson, Christel
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Sfärernas symfoni i förändring: lärande i miljö för hållbar utveckling med naturvetenskaplig utgångspunkt : en longitudinell studie i grundskolans tidigare årskurser2008Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This research deals with learning in science, including learning in environment for sustainable development. Learning in environment and sustainable development are obligatory perspectives in science as well as in other school subjects. The longitudinal study started in 2003, concerning 28 pupils nine years of age in a city in southern Sweden. Data collection has been caught in the pupils’ science lessons from year 2003 to 2006. In order to analyse the pupils’ development of concepts in science and in environment for sustainable development, I have videotaped a lot of sequences from the science lessons and followed up with questionnaires and questions in interviews. Stimulated recall is used to find the teacher’s intentions and reactions on the outcome of the lessons. The results are analysed according to the Earth System Science (ESS) model. It is a model, which describes the relations and interactions between the natural spheres: the atmosphere, hydrosphere, lithosphere as well as the biosphere, including man, and the technosphere/anthroposphere.

    The longitudinal approach resulted in important findings regarding the changes in the pupils’ answers over time. They develop complicated 'concept webs'. The concepts found among the pupils in this study are e.g. the hydrological cycle; life; soil; water in every day life; pollution; non-polluting busses as well as waste; collecting batteries; corrosion; greenhouse and the increasing greenhouse effect. Some concepts e.g. the hydrological cycle, life and soil can from the beginning be classified as concepts used in science, but also to describe what happens in the environment. Concepts as pollution; non-polluting busses; collecting batteries; corrosion; greenhouse and increasing greenhouse effect are used by the pupils to express relations and interactions in and between the natural spheres including man. The relation between man and nature is for the pupils an area of conflicts through the entire study when the pupils from a scientific approach will be aware of the impact on living ecosystems including themselves, today and in the future. The concepts are often connected to each other in a more or less complicated network, 'concepts webs'. The obtained results indicate that the Socratic dialogue is a possible and successful method to use for the development of pupils’ concepts in environmental questions and issues.

    Another finding in the study is how different methods, e.g. Play and learning, support environmental learning and learning for sustainable development during the science lessons. Play is important in integrated learning and gives opportunity to understand others’ perspectives, Theory of mind. The results indicate an integrated learning process by the pupils, implying in what way they express human impact on nature.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 42.
    Persson, Christel
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Symphony of the spheres in change?: learning in environment for sustainable development in primary school with a scientific and longitudinal approach2009Ingår i: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, nr 1, s. 110-Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This research deals with learning in science, including learning in environment for sustainable development. These are obligatory perspectives in science as well as in other school subjects. The study, concerning 28 pupils nine years of age, started in a city in southern Sweden, in 2003. In order to analyse the pupils’ development of concepts in science and in environment for sustainable development, I have videotaped sequences from the pupils’ science lessons and followed up with questionnaires and questions in interviews. Stimulated recall is used to find the teacher’s intentions and reactions on the outcome of the lessons. The results are analysed according to the Earth System Science (ESS) model. It is a model, which describes the relations and interactions between the natural spheres: atmosphere, hydrosphere, lithosphere as well as biosphere, including man, and technosphere/anthroposphere. The concepts found among the pupils in this study are the hydrological cycle; life; soil; water in every day life; pollution; non-polluting busses as well as waste; collecting batteries; corrosion; greenhouse and the increasing greenhouse effect. Some concepts e.g. the hydrological cycle, life and soil can from the beginning be classified as concepts used in science, but also to describe what happens in the environment. Concepts as pollution; non-polluting busses; collecting batteries; corrosion; greenhouse and increasing greenhouse effect are used by the pupils to express relations and interactions in and between the natural spheres including man. The relation between man and nature is for the pupils an area of conflicts through the entire study when the pupils from a scientific approach will be aware of the impact on living ecosystems including themselves, today and in the future. The longitudinal approach resulted in important findings regarding the changes in the pupils’ answers over time. The concepts are often connected to each other in a more or less complicated network, ‘concepts webs’. My obtained results indicate that the Socratic dialogue is a possible and successful method to use for the development of pupils’ concepts in environmental questions and issues. Another finding in the study, which ended in 2006, is how different methods, e.g. Play and learning, support environmental learning and learning for sustainable development during the science lessons. Play is important in integrated learning and gives opportunity to understand others’ perspectives, Theory of mind. The results indicate an integrated learning process by the pupils, implying in what way they express human impact on nature.

  • 43.
    Persson, Christel
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Uppdraget "Entreprenörskap i lärarutbildningen": projektrapport Entreprenöriellt lärande vid Högskolan Kristianstad2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 44.
    Persson, Christel
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Visuella representationer i NO-undervisningen: främja elevers lärande i NO, II Del 32015Ingår i: Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Persson, Christel
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Ahlqvist, S
    Eklund-Peterson, B
    Svensson, A
    Building for the future: a storyline course for student teachers2008Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 46.
    Persson, Christel
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Andersson, Helena
    Dahlqvist, Claes
    Högskolan Kristianstad, LärandeResursCentrum.
    Nihlgård, Bengt
    Lunds universitet.
    Bramryd, Torleif
    Lunds universitet.
    Människa och miljö: med praktisk vägledning för projekt2019Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Människa och miljö – med praktisk vägledning för projekt behandlar nyckelfrågorna inom hållbar utveckling och miljöstrategi. Boken ger läsaren både en förståelse för och en uppdatering av forskningsläget inom ämnen som global uppvärmning, resursfördelning, energiförsörjning, hållbar produktion och konsumtion samt hållbara lösningar. Kopplat till varje kapitel finns avsnitt som ger vägledning i att söka och kritiskt granska information. I en fördjupande del av boken ges läsaren ytterligare kunskap om informationssökning, källkritik och enklare referenshantering. Detta gör boken till ett utmärkt verktyg för rapportskrivning och genomförande av projektarbeten inom miljöområdet på olika nivåer.

    Människa och miljö – med praktisk vägledning för projekt vänder sig till dig som studerar på utbildningar inom miljö- och landskapsvetenskap, skogs- och lantbruksvetenskap, ekonomi och samhällsplanering. Den riktar sig även till dig som arbetar praktiskt med klimat- och miljöfrågor samt Agenda 2030 inom företag, kommuner och myndigheter.

    Människa och miljö – med praktisk vägledning för projekt utgör en starkt reviderad utgåva av Klimat och miljöstrategi i ett samlat perspektiv från 2010.

  • 47.
    Persson, Christel
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Andersson, J
    Slutrapport projektet ämnesdidaktik interreg IV A Öresund, Kattegatt, Skagerak med Tänkbar utildningsstruktur för lärarutbildningarna i Sverige och i Danmark interreg IV A2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 48.
    Persson, Christel
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Andersson, John
    Danmark.
    Geckoödlan och luktroboten: naturen som förebild i ingenjörskonsten2011Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 49.
    Persson, Christel
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Dahlqvist, Claes
    Högskolan Kristianstad, LärandeResursCentrum.
    Andersson, Helena
    Högskolan Kristianstad, LärandeResursCentrum.
    Kvantitativ forskning i hållbarhet: informationskompetens i förskollärarutbildningen2018Ingår i: Lärarlärdom, Kristianstad, 16 augusti, 2018, 2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Progressionsplaner avseende studenters färdigheter i informationskompetens är alltjämt föremål för diskussion i högre utbildning. Föreliggande projekt tar avstamp i problematiken kring varför studenter inom förskollärarutbildningen nästan genomgående ”väljer bort” kvantitativ metod i samband med planeringen och skrivandet av examensarbetet. I utbildningen har det uppdagats att studenter i förberedande terminer inte erbjöds lärandetillfällen att tillägna sig övning i moment som informationskompetens (IK) och beskrivande statistik på basnivå. I arbetet att göra studenterna nyfikna på kvantitativ vetenskaplig metod och känna en större säkerhet att tillgodogöra sig sådana texter genomfördes samplanerade workshops i två delprov under termin 4.

    Studenterna tilldelades en vetenskaplig artikel inom området hållbar utveckling kopplat till förskolepraktiken som lästes och analyserades med handledning av undervisande lärare och bibliotekarier. Efter workshopen i att söka, samla och värdera vetenskapliga kvantitativa artiklar valde studenterna ut en egen artikel. Arbete skedde parvis och studenterna fick i uppgift att sammanfatta texten och processen om hur de sökt fram den vetenskapliga texten, samt delge den aktuella forskningsfrågan tillsammans med tillhörande kvantitativa metod- och resultatbeskrivning.

    Studenterna ombads också redogöra för vilken ny kunskap som genererats i deras lärande och konstruktivt reflektera kring etiska och kritiska aspekter på texten. Slutresultatet blev ett vetenskapligt paper som kurskamrater opponerade på vid ett muntligt examinationstillfälle.Det vittnades i utvärderande studentreflektioner om önskemål av artikelsöksövningar i mindre grupper och ytterligare vägledning i vetenskapligt rapportskrivande i samband med skrivande av uppsatsplan och genomförande av sista terminens examensarbete. Studenternas reflekterande utsagor tolkas som positiva och värdefulla gällande innehåll och upplägg av aktuellt moment i delproven termin 4.

    En av framgångsfaktorerna utgjordes av att studenterna gavs möjlighet att tillämpa sina nyförvärvade kunskaper i flera olika situationer, på ett varierat sätt med flera olika lärare. Tillämpning avseende projektarbete och rapportskrivande kan ses som utvecklingspotential i framtidens högre utbildning.

  • 50.
    Persson, Christel
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Korostenski, Jaromir
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Halling, Arne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Högskoleutbildning i hållbar utveckling - en kartläggning vid Högskolan Kristianstad2015Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
12 1 - 50 av 72
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf