hkr.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 34 of 34
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Edvardsson, Jenny
    et al.
    Wendesgymnasiet Kristianstad.
    Godhe, Anna-Lena
    Göteborgs universitet.
    Magnusson, Petra
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Digitalisering, literacy och multimodalitet2018Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Elevernas digitala kompetens i skolans olika ämnen betonas starkt i de reviderade läroplanerna från 2017, och digitaliseringens betydelse för lärande är en nyckelfråga för lärare, skolledare och samhället i stort. Men vad innebär digitaliseringen i skolan? Hur kan den bli en del av elevernas literacyutveckling? Och vad kan de ökade möjligheterna att uttrycka sig multimodalt betyda för elevernas lärande och lärarens undervisning?

    Författarna resonerar kring digitaliseringen av skolan och tar upp såväl potentiellt positiva som negativa aspekter. De sätter teorier kring digitalisering och dess inverkan på mänsklig kommunikation i relation till läsande, skrivande och samtalande samt diskuterar hur olika modaliteter – bilder, ljud, text – kan samverka i klassrumsarbete och undervisning.

    För att ge en tydlig bild av vad digitaliseringen kan innebära för lärarens planering, genomförande av undervisningen och efterarbete ges konkreta exempel från ämnena svenska och historia i gymnasiets årskurs 1.

    Digitalisering, literacy och multimodalitet vänder sig till en bred grupp av lärare och lärarstudenter med intresse för digitaliseringens möjligheter och utmaningar.

  • 2.
    Godhe, Anna-Lena
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Johansson, Maritha
    Linköpings universitet.
    Magnusson, Petra
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humaniora.
    Randahl, Ann-Christin
    Göteborgs universitet.
    Läslyftet i praktiken: en pilotstudie inför ett större projekt2016In: SMDI 12 TEXTKULTURER: tolfte Nationella konferensen i Svenska med Didaktisk inriktning, 2016Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inför ett större projekt med syfte att utifrån Läslyftet med dess fokus på läs- och skrivrelaterade frågor undersöka lärares kompetensutveckling och hur den realiseras i undervisningspraktiken, genomför vi under ht- 16 ett pilotprojekt. I en gymnasieskola följer vi under höstterminens inledning ett lärarlags arbete med Läslyftet. Det empiriska materialet samlas in genom observationer av de kollegiala samtalen och av hur de läslyftsgenererade undervisningsaktiviteterna iscensätts. Detta kompletteras av intervjuer med deltagarna. Därtill analyseras det material som finns i den aktuella modulen. I pilotstudien aktualiseras några av frågeställningarna från vårt planerade forskningsprojekt, nämligen vilka föreställningar om kunskap, lärande och läs- och skrivundervisning som kommer till uttryck i modulinnehållet samt hur dessa rekontextualiseras i lärarnas samtal. Dessutom undersöks iscensättningen av de läslyftsgenererade aktiviteterna i undervisningspraktiken i relation till de kollegiala samtalen och intervjuerna med lärarna.

    Studiens teoriram utgörs av ett sociokulturellt perspektiv på lärande (Säljö, 2010; Wertsch, 1998) och teorier om lärares kompetensutveckling och lärande (Timperley m.fl., 2007; Vescio m.fl., 2008; Stoll m.fl., 2008; Wermke, 2013; Langelotz, 2013). För dokumentation används ljud- och filmupptagning tillsammans med observationsanteckningar. Analyserna inspireras av tematisk textanalys (Braun & Clarke, 2008; Boyatzis, 1998) och aktivitetsteori (Engeström, 1987; Engeström & Sannino, 2010). I presentationen redogörs för de första analyserna och en diskussion förs om hur erfarenheterna från dessa, tillsammans med resultat från en tidigare genomförd (ännu inre publicerad) studie, kan användas i relation till det planerade projektet.

  • 3.
    Godhe, Anna-Lena
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Magnusson, Petra
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humaniora.
    Multimodality in language education: exploring the boundaries of digital texts2017In: Proceedings of the 25th International Conference on Computers in Education. New Zealand: Asia-Pacific Society for Computers in Education / [ed] Chen, W et. al, 2017Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Considering the challenges of contemporary communication, largely due to the rapid development of media technology, the purpose of this article is to discuss the implications that these challenges may have for language education. In a digitalized society, texts more often than not include several modes, such as images, symbols, film clips and sound. What does this widened notion of texts mean for language subjects and teachers and how are these changes in texts reflected in curricula? In the article we use a multimodal framework to understand and discuss meaning-making when a widened notion of texts is incorporated in language education and the conflicts that may occur are discussed from an activity theoretical point of view. We conclude by arguing for native language education to fully embrace and recognize multimodal meaning-making.

  • 4.
    Godhe, Anna-Lena
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Magnusson, Petra
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    Göteborgs universitet.
    Digital competence and multimodality in Swedish curricula: possibilities, challenges and tensions2018In: 9ICOM MULTIMODALITY – MOVING THE THEORY FORWARD. FULL BOOK OF ABSTRACTS, 2018Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    The presentation focuses on recent changes in the Swedish curricula for compulsory school and explores to what extent and how multimodal meaning-making is conceptualized. The changes are supposed to adjust education to a digitalized society and support students’ in their development of “adequate digital competence.

     Digitalization potentially facilitates multimodal meaning-making, providing students with a wide range of opportunities through modes and media. Meanings are shaped in new and hybrid formats, and acknowledgement and understanding of the semiotic choices and intentions of students, as well as and the potential of multimodal design (Serafini, 2012), becomes an equity issue (Sofkova Hashemi, 2017; Bezemer & Kress, 2016).. Previous studies of multimodality in teaching and assessment show that teachers do not have enough, or accurate, competences to teach or assess multimodal meaning-making on a modal specialized level. Even if teaching encourages the use of several modalities and multimodal meaning-making, most attention is given to the verbal written text in the assessment of students’ work (cf. Oldham, 2005; Matre et al., 2011; Godhe, 2014; Silseth &Gilje, 2017).

     We present an analysis of if, and how, the recent changes in the Swedish curricula for compulsory school relate to and support multimodal meaning-making. Content analysis was used to categorize the changes as additions, changes or deletions (Boyatis, 1998; Braun & Clarke, 2006). The analysis show some support for the inclusion of multimodal meaning-making, implicitly pointing to other modalities than the verbal and to a redefinition of the concept of ‘text’. However, the majority of the changes address the ‘use of digital tools’ as a technical skill. Based on the analysis, questions concerning the implications for teaching, teacher education and possibilities for redefining knowledge and learning (cf. Lankshear & Knobel, 2009; Kalantzis & Cope, 2012), are raised and discussed.

     

  • 5.
    Holmstedt, Pernilla
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Magnusson, Petra
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Utveckling av fältdagar inför VFU i syfte att utveckla den praktiska yrkeskompetensen2018In: Högskolepedagogisk debatt, ISSN 2000-9216, no 2, p. 50-58Article in journal (Other academic)
  • 6.
    Johansson, Maritha
    et al.
    Linköpings universitet.
    Magnusson, Petra
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Läslyftet i praktiken: analys av ett textmaterial och ett lärarlags samtal2019In: Acta Didactica Norge - tidsskrift for fagdidaktisk forsknings- og utviklingsarbeid i Norge, ISSN 1504-9922, E-ISSN 1504-9922, Vol. 13, no 1Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    ”Läslyftet” är en statlig kompetensutvecklingssatsning baserad på arbetet av Timperley et al. (2007). Syftet är att genom kollegialt lärande utveckla lärarnas didaktiska kunskaper för att förbättra elevernas läs- och skrivförmåga. Denna artikel redovisar en studie av hur satsningen genomförs på en gymnasieskola. Syftet är att förstå och diskutera genomförandet genom att undersöka det pedagogiska material som studeras av lärarna och hur det uppfattas av dem. Det analyserade materialet är 1) artikeln ”Att bearbeta text – före läsandet” (Hallesson & Visén, 2016) och 2) en gruppdiskussion i en grupp av sju lärare, en bibliotekarie och en samtalshandledare, om samma artikel. Studien använder två metoder: en textanalys (Hellspong & Ledin, 1997) av artikeln och en kritisk diskursanalys (Winther Jørgensen & Phillips, 2000) av lärarnas diskussion. Analysen av lärarnas diskussion visar en avsaknad av matchning mellan lärarna och texten. Denna kan delvis förklaras av textanalysens resultat som visar att texten innefattar ett antal abstrakta begrepp och saknar tydlig röst. Analysen av lärarnas samtal visar att samtalshandledaren endast delvis kan överbrygga denna distans till texten. Lärarna utvecklar i samtalet en överenskommelse om att det är svårt att se det som erbjuds i texten som användbart i den egna praktiken. Vår tolkning är att lärarnas mottagande av texten kan beskrivas som motstånd och att de upplever texten som ett hot mot sina identiteter som lärare. I analogi med Timperley et al. (2007) visar vår studie också att kompetensutveckling och kollegialt lärande är komplext och beroende på olika kontextuella faktorer som behöver undersökas ytterligare.

  • 7.
    Magnusson, Petra
    Malmö högskola.
    Den skönlitterära texten – ett meningserbjudande i mångfalden2013Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

     Presentationen utgår från en del av ett pågående teoriprövande avhandlingsarbete som undersöker skolans meningsskapande arbete utifrån den övergripande forskningsfrågan: Vad kan en textteori byggd på multimodal teoribildning innebära för att utveckla skolans undervisning i meningsskapande? Med meningsskapande avser jag en process där man tillägnar sig, men också förändrar och utvecklar, erfarenheter. I denna presentation preciseras frågan till: Vad kan en textteori byggd på multimodal teoribildning innebära för den skönlitterära textens plats i skolans svenskämne?

     

    Avhandlingsarbetets material består av styrdokument för skolan och material i form av ljud- och filminspelningar från gymnasieelevers meningsskapande med till exempel bild, skrift, film, blogg och reklam. Insamlingen av klassrumsempirin är präglad av etnografisk klassrumsforskning.

     

    Materialet analyseras och beskrivs i ett multimodalt ramverk med analysverktyg från designteori, läsforskning och multiliteracy-forskning och resultaten diskuteras bland annat mot bakgrund av modern receptionsteoretisk litteraturteori.

     

    Det teoretiska ramverket består av multimodal teoribildning (ex. Kress, van Leuween, Jewitt, Selander, Björkvall), multiliteracy-forskning (ex. New London Group, Cope, Kalantzis), forskning om läsutveckling (ex. Langer, Liberg, af Geijerstam), forskning om litteratur och läsning i dagens medielandskap (ex. Lundström, Olin-Scheller, Persson), litteraturteori (ex. Eagleton, Pettersson, Hillis Miller, Felski, Littau).

     

    I presentationen undersöks och ifrågasätts argument för den skönlitterära textens särställning. Med utgångspunkt i multimodal teori sätts den skönlitterära texten i ett medieekologiskt sammanhang vilket ger anledning att problematisera dess särställning i undervisning och skolans styrdokument. Olika argument diskuteras utifrån antagandet att den skönlitterära texten är ett meningserbjudande i ett horisontellt och diversifierat meningsskapande. När den skönlitterära texten ses som en av andra texter i en mångfald av meningserbjudanden, leder det till frågor om den skönlitterära textens plats i en framtida svenskundervisning. Dessa nödvändiga didaktiska frågor menar jag kan besvaras med hjälp ett multimodalt perspektiv.

  • 8.
    Magnusson, Petra
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Den skönlitterära texten: ett meningserbjudande i mångfalden2015In: Tidskrift för litteraturvetenskap, ISSN 1104-0556, E-ISSN 2001-094X, Vol. 46, no 2-3, p. 67-78Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Due to developments in media technology, the textworlds of today are undergoing a series of rapid changes. The aim of this article is to suggest multimodal theory formation as a theory ofmeaning-making in schools, and to discuss the consequences regarding the way in which fiction is viewed in education. Meaning-making is considered a process wherein one acquires, but also changes and develops, experiences. In other words, meaning-making is regarded as a form of design. When meaning-making is considered as multimodal, nonhierarchical and ecological, this will necessarily impact our conception of fiction. The article draws on my doctoral thesis in which empirical material showed similarities in pupils’ meaning-making regardless of mode and media. Reading fiction plays a strong role in Swedish curriculum, but this role needs to be discussed and strongly problematized. Drawing on multimodal theory formation and discussions among contemporary literature scholars, the article does not support the conception of fictional literature as exclusive and special. Rather, the arguments used for fictional literature also apply to other modes of meaning-making in other media than the printed verbal text. Swedish steering documents show a lack of conceptual resources for understanding the processes of contemporary meaning-making. The article argues that the challenges presented by contemporary methods of meaning-making should be recognized in schools, and should lead to a questioning of the role of fiction in the Swedish curriculum. When using multimodal theory formation to understand contemporary communication, fiction is revealed as only one way, among others, to make meaning.

  • 9.
    Magnusson, Petra
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Digitala textkompetenser?: lärares upplevda och visade beredskap2018In: Symposium: digitala textkompetenser och undervisning, 2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Hur upplever lärarna sin beredskap och kompetens i förhållande till styrdokumentens revidering och hur visar sig deras beredskap i undervisningen? Det är målet att undersöka i en förstudie i årskurs 7 på ett högstadium med en 1:1-satsning (Chromebooks) sedan hösten 2017. Studien är en förberedelse inför ett praktikutvecklande forskningsprojekt med syfte att utveckla undervisning och bedömning av digitala, multimodala texter.

    Datamaterialet består av en inledande enkätundersökning, kollegiala samtal kring Skolverkets modul ”Leda och lära i tekniktäta klassrum”, samt fältanteckningar från en veckas deltagande observation i undervisningen. Enkätundersökningen visar att mer än 60 % av lärarna upplever sina kunskaper om förändringarna i styrdokumenten och 3 av digitaliseringsaspekterna utifrån Skolverkets definition som tillräckliga eller goda, men att mer än 60 % rankar sina kunskaper om den fjärde digitaliseringsaspekten (”kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik") som sparsamma eller otillräckliga. Enkätsvaren visar också att skrift, tal och pappersburna medier dominerar undervisning och elevernas arbete, de praktiskt-estetiska ämnena undantagna.

    En initial analys av de kollegiala samtalen visar, utifrån de kategorier som Tallvid (2015) identifierar som hinder i digitaliseringsarbetet, att det mest återkommande och dominerande sättet att tala om digitaliseringen och undervisningen kan kopplas till den upplevda otillräckligheten när det gäller infrastruktur och bristande kompetensutveckling. Klassrumsobservationerna visar både på skillnader i användningsfrekvens och hur användning av teknologin motiveras. Tillämpningen av Technology Acceptance Model (Davies, 1989) i analysen tydliggör hur lärarnas individuella uppfattningar om nyttan påverkar såväl frekvens som syftet med användningen i undervisningen. Identifierade syften rör sig bland annat om teknikövning, upprätthållande av disciplin men också om undervisningsutveckling.

     

  • 10.
    Magnusson, Petra
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Ett multiliteracies-perspektiv på läsutvecklingsarbete2015In: Svensk forskning om läsning och läsundervisning / [ed] Christina Olin-Scheller, Michael Tengberg, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2015, p. 69-82Chapter in book (Other academic)
  • 11.
    Magnusson, Petra
    Malmö högskola.
    Ett multi-literacyperspektiv på läsutvecklingsarbete2013Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Presentationen utgår från en del av ett pågående teoriprövande avhandlingsarbete som undersöker skolans meningsskapande arbete utifrån den övergripande forskningsfrågan: Vad kan en textteori byggd på multimodal teoribildning innebära för att utveckla skolans undervisning i meningsskapande? Med meningsskapande avser jag en process där man tillägnar sig, men också förändrar och utvecklar, erfarenheter. I denna presentation vill jag diskutera utifrån frågan: Vad kan en textteori byggd på multimodal teoribildning innebära för arbetet med läsutveckling?

     

    Avhandlingsarbetets material består av styrdokument för skolan och material i form av ljud- och filminspelningar från gymnasieelevers meningsskapande utifrån till exempel bild, skrift, film, blogg och reklam. Insamlingen av klassrumsempirin är präglad av etnografisk klassrumsforskning.

    Materialet analyseras och beskrivs i ett multimodalt ramverk med analysverktyg från designteori, läsforskning och multiliteracy-forskning.

     

    Det teoretiska ramverket består av multimodal teoribildning (ex. Kress, van Leuween, Jewitt, Selander, Björkvall), multiliteracy-forskning (ex. New London Group, Cope, Kalantzis), forskning om läsutveckling (ex. Langer, Liberg, af Geijerstam), forskning om litteratur och läsning i dagens medielandskap (ex. Lundström, Olin-Scheller, Persson), litteraturteori (ex. Eagleton, Pettersson, Hillis Miller, Felski, Littau).

  • 12.
    Magnusson, Petra
    Malmö högskola/Kristianstad kommun.
    Lärare och elevers ”Design authorithy” - multimodal teori i skolpraktiken2011Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Hösten 2011 planerar Kristianstad kommun att inleda ett arbete för att öka de undervisande lärarnas didaktiska medvetenhet om språkets betydelse för lärande. En del i arbetet är att ge lärarna kännedom om aktuell forskning på området i syfte att visa på verktyg som kan bidra till en ökad problematisering och medvetenhet om den egna undervisningen. Som utgångspunkt använder jag mig av teori från min licentiatuppsats (Magnusson 2011, under utgivning). I undersökningen av tre lärares praktiska teori utifrån en diskursanalytisk språksyn (Ivanič 2004) och en multimodal teoriram (se bl.a. Cope & Kalantzis 2000, Kress 2010, Selander & Kress 2010, Jewitt 2009) finner jag att lärarna visar på möjligheter att bygga en undervisning som bejakar elevernas texterfarenheter utifrån ett multimodalt textbegrepp samtidigt som den pappersburna skriften intar en central roll som kunskapsbärare. Lärarnas arbete kan beskrivas som ett utvecklande av vad jag kallar design authority som, i jämförelse med Pradls (1996) begrepp reading authority, räknar med meningsskapandet i olika teckenvärldar.

       De möjligheter som lärarna i undersökningen visar ligger till grund för det planerade utvecklingsarbetet där det är tänkt att arbetslag under en tid av minst ett halvt läsår ska diskutera och problematisera sin praktik med hjälp av verktyg från diskursanalys och multimodal teori. Arbetet är upplagt som en kombination av forskningscirkel och klassrumsobservationer. Mitt forskningsintresse är dels hur lärarnas arbete påverkas, dels hur deras eventuella ökade medvetenhet kommer eleverna till del.

       I föredraget planerar jag att ge exempel på de möjligheter som lärarna i min undersökning visar på när det gäller att utveckla elevernas design authority och ge exempel från diskussionen i de forskningscirklar som börjar i höst. I samband med det vill jag diskutera vilka möjligheter jag har att dokumentera och analysera det fortlöpande arbetet i forskningscirklarna utifrån en designteoretisk ansats.

     

  • 13.
    Magnusson, Petra
    Lunds universitet/Malmö högskola.
    Läsning i ny tid: pappersburen skrift i ett multimodalt perspektiv2011Licentiate thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    This thesis investigates a practice at an upper secondary school in Sweden. The starting point is the teachers’ questions concerning the possibilities of supporting the development of the students’ reading abilities through texts that are long, alphabetical and printed, and in this study, non-fictional. The thesis suggests that by applying a multimodal and multiliteral approach the possibilities are widened. The purpose of the study is to investigate how teachers handle the challenge of teaching using lengthy alphabetical printed texts in the text realities of today, and to describe such teaching through a multimodal framework. Data was collected through ethnographical methods and includes information gathered in interviews with three teachers, observations of lessons, and group discussions on texts. The data also include the texts used in the history and social science classes. Three analyses were made. Firstly, the practical theory of the teachers was analysed using the discourse analytical tool suggested by Roz Ivanic. She presents two dynamic models, one showing four layers of language and one providing a framework of six discourses for understanding the layer in focus. The models were used in this study to examine each of the teachers’ approaches to reading, reading development, and learning as a whole. In the first analysis the teachers are shown to be focusing on different discourses but they all result in explicit, structured teaching. In the second analysis, the texts used in the history and social science classes are categorised and discussed from a multimodal point of view, and the questions used to influence the students’ reading strategies are examined in terms of what kind of meaning-making they promote. The third analysis focuses on the students’ group discussions, with and without the teacher. The discussions are described through a didactic designing model as a learning sequence. The results show that the teachers’ approach offers possibilities for working with lengthy alphabetical printed texts: in applying a multimodal view of text the teachers try to incorporate the text worlds of today. Through structured teaching they aim to develop the students’ skills in meaning-making processes in a multimodal world, which includes designing through texts that are alphabetical and printed. By using modelling in text conversations the teacher is pointing out reading paths to the students, guiding them through the questions. By using the field of multimodality in describing what is taking place in the study the thesis points to possibilities when the fields of didactics and multimodal research come closer together. It is suggested that by putting reading into a multimodal perspective it is possible to empower the students’ design authority and by using a didactic approach to other texts multimodal meaning-making is put in a broader perspective.

  • 14.
    Magnusson, Petra
    Malmö högskola.
    Läsning som design – didaktiska möjligheter2011In: Språket, kroppen och rummet – multimodala och digitala perspektiv på lärande: Åttonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning. Stockholm: Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning / [ed] Magnusson, J., Malmbjer, A. & Wojahn, D., Stockholm: Södertörns högskola , 2011, p. 94-105Chapter in book (Refereed)
  • 15.
    Magnusson, Petra
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Meaning-making from different modes and media2015Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: the presentation is part of a Ph. D project concluded in October 2014 with the overall aims to investigate and conceptualize meaning-making in school in the frame of multimodal theory. It describes and analyzes meaning-making and design in learning with meaning-offerings from different modes and media from the students’ perspective.  Research question: What similarities and differences can be made visible in meaning-making from different modes and media when using analytical tools inspired by a multimodal theoretical framework? 

    Theoretical framework: From a socio-cultural perspective, multimodal theory formation is used to find suitable tools and concepts for developing teaching and learning. Meaning-making is seen as multimodal, non-hierarchical and ecological drawing on Kress and van Leeuwen (2001), Kress (2010), Jewitt (ed. 2014), McLuhan (1999). Analytical tools: the Learning Design Sequence developed by Selander (2008), the wheel of multimodality inspired by the New London Group (2000), and the pedagogy of multiliteracies developed by Kalantzis and Cope (2012). 

    Methodology: The study is a design study combined with an ethnographic inspired approach. In cooperation with the teacher the groups, tasks, instructions and timings were set in order to get data that will show meaning-making through different modes and media. In order to widen the base for explanation data was collected and documented through observations and audio and video recordings. Recordings were transcribed both verbally and multimodally and analyzed using the analytical tools mentioned above. 

    Data: Audio and video recordings from lessons over three days in in an upper secondary school in a class taking social sciences and media courses. 

    Results: The study shows that it is possible to use multimodal theory formation in order to describe and analyze the students’ meaning-making. Both similarities and differences are made visible. When discussions are described as multiliteracies processes and are looked upon as a learning sequence it is obvious that lack of clarity and lack of guidance are obstacles for learning. The tools make it possible to explain and to systemize the data which can be interpreted in a multimodal frame. The multimodal data collection gives a wide understanding of what is going on during the discussions.  

  • 16.
    Magnusson, Petra
    Malmö högskola.
    Meningsskapandets möjligheter: multimodal teoribildning och multiliteracies i skolan2014Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    This thesis concerns the changing predispositions and conditions for contemporary meaning-making in school education. From a socio-cultural perspective, multimodal theory formation is used to find suitable tools and concepts for developing teaching and learning. The overall aims are to investigate and conceptualize meaning-making in school in the frame ofmultimodal theory. Firstly, the research questions are concerned with how teachers work with written; paper-based, expository texts, and secondly, with students' meaning-making, working with meaning-offerings from different modes and media. This is followed by questions surrounding the predispositions for a multimodal view in the Swedish curriculum outline. Finally, the consequences for the role of fiction in education, using multimodal theory formation as a framework are addressed. The thesis presents two empirical studies which investigate meaning-making in upper secondary education, followed by critical discussions of the cmTiculum outline and the role of fiction. The empirical data was collected using methods inspired by ethnography in classes taking social sciences and media courses. The analyses were inspired by multimodal research, and the main analytical tools consist of a discourse framework and model inspired by Roz IvaniC, the Leaming Design Sequence developed by Staffon Selander, the wheel of multimodality and the pedagogy of multiliteracies, both developed by the New London Group and Bill Cope and :Mary Kalantzis. The first study focuses on the teachers' perspective in trying to develop students' meaning-making through written, paper-based expository texts. Analyses within the discourse framework and design layer model are used to describe the teachers' practical theory. The wheel ofmultimodality is used to differentiate the meaning-offerings used in class, and the pedagogy of multiliteracies is used to describe and analyze the discussions in groups and with the teacher. Results highlight three major possibilities for working with written, paper-based expository texts: a vvider view on meaning-making, meaning-offerings encompassing several modes and media, and the teacher's modeling ofthe reading through discussion. The second study describes and analyzes meaning-making and design in learning \vith meaning-offerings from different modes and media from the students' perspective. The analytical tools are the wheel of multimodality, the Learning Design Sequence and the further-developed pedagogy of multiliteracies. Results show a similarity in meaning-making regardless of mode and media, staiiing with the visual mode and with the students focusing their efforts on comprehending the meaning-offering. This can be explained by lack of clarity and lack of guidance which are seen as obstacles for learning. The discussions surrounding the curriculum outline and the role of fiction show that, in using a multimodal theory formation frame, the curriculum does not explicitly support a multimodal view on meaning-making and that fiction can not be seen as unique due to neither mode nor media. The results suggest that multimodal theory formation gives access to tools that are useful in developing students' meaning-making according to the predispositions and conditions oftoday, in which reading development is viewed as part of developing meaning-making as a who lei and that meaning-making in school should be based on a non-hierarchical and inclusive view on modes and media to create a readiness and a flexibility to meet demands of a rapidly-changing society. As a consequence, the curriculum outline needs to be reworded and the role of fiction in education needs to be problematized.

  • 17.
    Magnusson, Petra
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Multiliteracies i lärande och undervisning2016Other (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 18.
    Magnusson, Petra
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Multimodalt meningsskapande2016Other (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 19.
    Magnusson, Petra
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Multimodalt meningsskapande i modersmålsämnet2015Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    I presentationen diskuteras förutsättningar för multimodalt meningsskapande i den svenska gymnasieskolans svenskämne. Vilket utrymme ges i styrdokumenten för ett multimodalt meningsskapande och vad erkänns som lärande? I en översiktlig analys utifrån en multimodal teoriram av styrdokumenten för svenskämnet i Gy 11 pekas på möjligheter att utveckla förutsättningarna för ett multimodalt meningsskapande i svenskämnet (Magnusson, 2014). Genom att utgå från multimodal teori och begrepp som används i multimodal teoribildning synliggörs de förändrade förutsättningar för meningsskapandet som, bland annat på grund av den snabba medieteknologiska utvecklingen, är en reell utmaning i nutidens skola.

    Utifrån ett pågående analysarbete av elevarbeten i gymnasieskolans valbara kurs Skrivande belyses möjligheter att diskutera meningsskapande på generell och mer specifik nivå (Tønnessen, 2011). På den generella nivån används begreppet multiliteracies (Kalantzis & Cope, 2012) och för specifik nivå är utgångspunkten de olika teckenvärldarnas/teckensystemens (eng. mode) specifika resurser baserat på Kress och van Leeuwen (2001) och Kress (2010). I det praktiska exemplet används multimodal teoribildning och begrepp för att analysera en lyrikuppgift avseende uppgiftens möjligheter och elevernas val av lösningar. Därefter diskuteras elevernas uppgiftslösningar ur ett bedömningsperspektiv. Om och hur bedömning av det multimodala meningsskapandet sker och i vilken grad multimodalt meningsskapande erkänns som lärande (Selander & Kress, 2010) är en central del i inlemmandet av en icke-hierarkisk och medieekologisk syn på meningsskapandet i skolan. I presentationen ligger också en problematisering av frågan om modersmålsämnets möjligheter, och ansvar, för utvecklandet av multimodalt meningsskapande.

     

    Referenser

    Magnusson, Petra (2014). Meningsskapandets möjligheter. Multimodal teoribildning och multiliteracies i skolan. Diss. Malmö: Malmö högskola.

    Kalantzis, Mary & Cope, Bill (2012). Literacies. Port Melbourne, Vic: Cambridge University Press.

    Kress, Gunther R. (2010). Multimodality, A social semiotic approach to contemporary communication. London: Routledge.

    Selander, Staffan, & Kress, Gunther (2010). Design för lärande – ett multimodalt perspektiv. Stockholm: Norstedts.

    Tønnessen, Elise Seip (2011). Multimodal textkompetense og dataspill. I Ellvin, Madeleine, Skar, Gustav & Tengberg, Michael (Red.), Svenskämnet i förändring. Perspektiv på de nya kurs- och ämnesplanerna. Svensklärarföreningens årsskrift 2011, Svensklärarserien 234.

  • 20.
    Magnusson, Petra
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Nationella IT-strategier i Sverige: diskurser i de förändrade styrdokumenten för svensk grundskola och gymnasium2017Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Våren 2017 beslutade den svenska regeringen om nya skrivningar av Läroplanerna för grundskolan och gymnasiet för att anpassa dem i linje med de nationella IT-strategier som   tagits fram (SKOLFS 2017:11; SKOLFS 2017:16). Jag undersöker skrivningarna   för svenskämnet genom ämnes- och kursplaner i dess olika delar syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Övergripande frågeställning: Vilket/vilka förhållningssätt till digitalisering av den svenska skolan framkommer i de nya skrivningarna av styrdokumenten? Jag är intresserad av hur valet av begrepp förhåller sig till olika diskurser. Ses det digitala huvudsakligen som verktyg – eller kan skrivningarna tolkas som ett begynnande new mind set (Lankshear & Knobel, 2008)? Jag undersöker också hur de nya skrivningarna relaterar till de genomgripande förändringar av kommunikation och utbildning som beskrivs av Bezemer och Kress (2016) i deras sociosemiotiska multimodala ramverk och till de förändringar avseende agens, påtaglighet, multimodalitet och tillgodogörande som beskrivs i multiliteracies-pedagogiken (Cope & Kalantzis 2010; Kalantzis & Cope, 2012). Ännu preliminära resultat tyder på motstridiga diskurser och också på skillnader mellan grundskola och   gymnasium. Resultaten relateras till en diskussion om meningsskapande på  generell – specifik nivå (Tønnessen, 2011; även Bezemer & Kress 2016) och berör också lärares möjligheter att bedöma elevers digitala multimodala meningsskapande då de nya skrivningarna inte har inneburit förändringar i kunskapskraven.

    I presentationen diskuteras också några lärares förståelse för de förändrade skrivningarna. Två fokusgruppssamtal (ett på vardera grundskola och gymnasium) analyseras med hjälp av tematisk innehållsanalys (Boyatzis, 1998) och identifierade teman relateras i en kvalitativ jämförelse till analysen av förändringarna i styrdokumenten. Undersökningens resultat förväntas bidra till förståelse för de utmaningar som undervisningen ställs inför i   implementeringen av de nya skrivningarna.

    Referenser

    Bezemer, J. & Kress, G. (2016). Multimodality,   learning and communication: a social semiotic frame. London: Routledge.

    Boyatzis, R. E. (1998). Transforming qualitative information: thematic analysis and code   development. London: Thousand Oaks, CA: SAGE.

    Cope, B. & Kalantzis, M. (2010). New media, new   learning. I Cole, D. R. & Pullen, D. L (red.). Multiliteracies in Motion. Abingdon & New York: Routledge.

    Kalantzis, M. & Cope, B. (2012). Literacies. Port Melbourne, Vic:   Cambridge University Press.

    Lankshear, C. & Knobel,   M. (red.) (2008). Digital literacies: concepts, policies and   practices. New York: Peter Lang.

    SKOLFS 2017:11. Förordning om ändring   i förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen   och fritidshemmet.

    SKOLFS 2017:16. Förordning om ändring   i förordningen (SKOLFS 2011:144) om läroplan för gymnasieskolan.

    Tønnessen,   E. S (2011). Multimodal   textkompetense og dataspill. I Ellvin, M,   Skar, G & Tengberg, M (red.), Svenskämnet i förändring […], 2011, Svensklärarserien 234.

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

  • 21.
    Magnusson, Petra
    Malmö högskola.
    Pappersburen skrift – en av många texter2010Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    En pågående undersökning av läsningens möjligheter utförd inom ramen för Lärarlyftets licentiatforskarskola vid Mah och Lu.

    Min undersökning utgår från frågor och problem i undervisningspraktiken genom en grupp lärares försök att förhålla sig till rapporter om försämrade studieresultat och försämrad läsförmåga hos dagens ungdomar. Undersökningens lärare uttrycker en positiv inställning till undervisningens möjligheter och ungdomars (läs)förmåga och menar att det är nödvändigt att bejaka ett utvidgat textbegrepp och teknikens möjligheter. Jag vill undersöka hur arbetet med läsning av traditionell pappersburen skrift kan ses i relation till arbetet med andra texter och nya medier.

    Med utgångspunkt sociokulturell teori använder jag teorier om multimodalitet och multimedialitet när jag undersöker undervisningen i so-ämnen i en samhällsvetenskaplig klass i gymnasiets årskurs 1. Syftet är att belysa villkoren och möjligheterna för att arbeta med läsning och läsutveckling. Empirin består i huvudsak av elevernas arbete med pappersburen sakprosa som bearbetas i textsamtal med hjälp av lärarnas ”allmänna textfrågor” och ”textspecifika frågor”, men även av lärarnas uttalanden om arbetet med läsning och synen på andra kunskapskällor än den pappersburna skriften. Presentationen ger också exempel på hur jag försöker använda designteori som metod i analysen av textsamtalen.

  • 22.
    Magnusson, Petra
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humaniora.
    Poesi som multimodalt meningsskapande2016In: Svenskläraren: Tidskrift för svenskundervisning, ISSN 0346-2412, no 3Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 23.
    Magnusson, Petra
    Kristianstad University, Faculty of Education.
    Skapa förutsättningar för språk- och kunskapsutveckling2019Other (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 24.
    Magnusson, Petra
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humaniora.
    Svenska i ett multiliteraciesperspektiv: för ett kritiskt multimodalt meningsskapande2017In: Svenska: ett kritiskt ämne / [ed] Ewa Bergh Nestlog & Nils Larsson, Natur och kultur, 2017, p. 122-133Chapter in book (Other academic)
  • 25.
    Magnusson, Petra
    Malmö högskola.
    Twitter, Facebook och CS – men vanlig läsning då?2011In: Licentiaterna talar i egen sak: rapport från Symposium i Malmö 25 november 2011 med Forskarskolan/Lärarlyftet inom SMDI / [ed] kent Adelmann, Maria Brännström, Malmö: Malmö högskola , 2011, p. 50-61Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 26.
    Magnusson, Petra
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Understanding L1 teachers’ talk about digitalization and multimodality2019In: ARLE 2019 Languages and texts: learning and developmental approaches. Abstracts for 'Conference participation ARLE 2019', 2019Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The 2017 revisions of the Swedish curriculum, mandatory from July 2018, were made to enhance digital competence in teaching and learning in fours aspects, respectively dealing with effects on society, use of digital tools, critical awareness and responsibility and problem solving. This abstract report on an ongoing study of the implementation of the revised curricula in an upper secondary school, focusing the teachers in Swedish as L1 and L2. The material contains of audio recordings and field notes from observations of professional development work on the revisions in curricula and syllabi, on assessment of students digital presentations and of teachers’ planning and teaching. The interest is to contribute to the understanding of how digitalization is perceived and used by teachers in Swedish as L1 and l2 by examining, what vocabulary they use, what issues and aspects of digitalization they address in their discussions and planning of teaching. Using critical discourse analysis o examine the data preliminary results expose the teachers’ talk as to a large extent focusing themes as technical aspects as opposite to subject content. The presentation suggest how the result can be discussed as examples of teachers’ different attitudes towards the revised curricula using theory from New Literacy studies (Lankshear and Knobel, 2011) and the concept of multiliteracies (Kalantzis & Cope, 2012).

    The results are also discussed in relation to teachers professional agency understood in an ecological way, drawing on Biesta and Tedder (2007). The area of digitalization in curriculum is perceived as something profoundly new in teachers’ professional knowledge base (Cochran-Smith & Fries, 2005) thus, in the material from the beginning of a professional development program, perceived as challenging and threatening to L1 and L2 teacher agency.

  • 27.
    Magnusson, Petra
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Ämne och språk i samspel2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 28.
    Magnusson, Petra
    et al.
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humanvetenskap. Kristianstads kommun.
    Albin, Åse
    Kristianstads kommun.
    Bengtsson, Sofie
    Kristianstads kommun.
    Bondesson, Liselott
    Kristianstads kommun.
    Cronert, Eva
    Kristianstads kommun.
    Nilsson, Jessica
    Kristianstads kommun.
    "Nu sätter vi ord på det, ryggraden har flyttat till huvudet": kollegialt lärande och ett språkutvecklande förhållningssätt som beprövad erfarenhet i fritidshemsverksamheten2016In: Skolportens nättidskrift Undervisning & Lärande, no 13Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Artikeln beskriver ett utvecklingsarbete bedrivet i fritidshemsverksamhet. Syftet var att genom kollegialt lärande utveckla ett språkutvecklande förhållningssätt i verksamheten. Arbetet genomfördes under tre terminer och dokumentationen utgörs av anteckningar från observationer och samtalsträffar samt ljudinspelning från ett återkopplande samtal inspirerat av ”stimulated recall”. Resultatet bekräftar tidigare forsknings beskrivningar av fritidsverksamhet som en verksamhet som under senare år påverkats av organisatoriska förändringar och som en miljö för informellt lärande och processinriktad didaktik. Resultatet visar också på möjligheter att utveckla fritidshemsverksamhetens särskilda karaktär genom kollegialt lärande och strävan efter vetenskaplig grund. Utvecklingsarbetet bidrog till att stärka fritidslärarnas yrkesroll och öka deras medvetenhet om språkets betydelse för lärande.

  • 29.
    Magnusson, Petra
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Godhe, Anna-Lena
    Malmö universitet.
    Multimodality in language education – implications for teaching2019In: Designs for Learning, ISSN 1654-7608, Vol. 11, no 1, p. 127-137Article in journal (Refereed)
  • 30.
    Magnusson, Petra
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Godhe, Anna-Lena
    Göteborgs universitet.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    Göteborgs universitet.
    Digital competence in the subject of Swedish -conceptualizations in curricula2018Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    During the last decade, digital competence has become a core concept in policy making and in debates over the future of education since the role that schools may take in developing competences needed for citizenship in digitalized societies is debated globally. Currently, digital competence is used as a foundational concept in the re-formulation of curricula in Sweden (Regeringskansliet, U2015/04666/S). The curricular changes point in different directions, emphasizing the introduction of coding as well as critical, ethical and creative uses of technology.  This presentation explores how digital competence is conceptualized in recent changes in the curriculum for Swedish compulsory and upper secondary school. Based on a thematic content analysis of the changes in the curricula, aimed at supporting students’ digital competence, four themes have been identified; use of digital tools and media, programming, critical awareness and responsibility. The distribution of the thematic changes differs among the subjects but the most dominating theme concerns the tool-oriented use of digital tools and media. This strong dominance of operational perspective tends to narrow the conceptualization compared to international definitions and frameworks of digital competence.  Alterations in curricula and syllabi in the subject of Swedish are of particular interest in this presentation. Moreover, differences between the curricula for compulsory school and upper secondary school will be explored. Furthermore, the shift in concepts that appears to be taken place at the moment, where competence replaces the concept of literacy is discussed. Literacy refers to meaning making and the understanding of texts and has been expanded to include digital and multimodal texts (i.e. Street, 1998). Competence on the other hand tends to refer to wider issues of the digitalization of society and education. What does this shift in concepts mean for language subjects and how do the recent changes in curricula relate to the concepts of digital literacy and digital competence. 

  • 31.
    Magnusson, Petra
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Godhe, Anna-Lena
    Malmö universitet.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    Göteborgs universitet.
    Digitala kompetenser i svenskämnet - tendenser i den reviderade läroplanen2019In: Digitalt: Svensklärarföreningens årsskrift 2018 / [ed] Anna Nordenstam, Susanne Parmenius-Swärd, Stockholm: Natur och kultur, 2019, p. 100-118Chapter in book (Other academic)
  • 32.
    Magnusson, Petra
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Godhe, Anna-Lena
    Göteborgs universitet.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    Göteborgs universitet.
    Teaching and assessment of digital, multimodal texts: exploring the possibilities to support educational practices2018In: 9ICOM MULTIMODALITY – MOVING THE THEORY FORWARD FULL BOOK OF ABSTRACTS, 2018Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    Two parallel ongoing studies in lower and upper secondary school, aiming to explore and develop teachers’ professional competence regarding teaching and assessment of digital, multimodal meaning-making, are presented and discussed in this presentation. The goal of the projects is to develop models for teaching and assessment practices linked to digital, multimodal meaning-making.

     In a practice-close design-based approach, teachers and researchers meet regularly in workshops with the aim to illuminate established meaning-making practices and teachers’ understanding, teaching and assessment of multimodal texts. The predominance of the verbal mode in education (Godhe, 2013; Öman & Sofkova Hashemi, 2015) is  being challenged by digital multimodal texts and the presence of multiple semiotic systems in the representation of meaning needs to be recognized. Moreover, teaching and assessing multimodality requires an understanding of semiotic specialization (Kress & van Leeuwen, 1996/2006; Serafini, 2012; Bezemer & Kress, 2016).  In the workshops, teachers and researchers try out different models that explicitly focus on multimodal meaning-making (e.g. Bearne, 2009). Multimodal and digital aspects of meaning-making are addressed in relation to teaching goals and curricula, in order to develop a common knowledge as well as concepts and a metalanguage needed to be able to describe contemporary meaning-making. In-between workshops the teachers try out the models in their classrooms and in the following workshop the models are refined based on their classroom experience.

     The presentation discusses preliminary findings from the studies focusing on the aspects of multimodal teaching and assessment that appears to be most problematic. The contribution of a common metalanguage for teachers’ understanding and competence in teaching and assessing multimodal meaning-making is also highlighted. Moreover, to what extent and how the models that have been tried out were helpful in developing the teaching and assessment practices in the classrooms will be discussed.

     

  • 33.
    Magnusson, Petra
    et al.
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humaniora.
    Johansson, Maritha
    Linköpings universitet.
    Lärares läsning i det svenska Läslyftet2017In: Skriv! Les! Nordisk forskerkonferanse om skriving, lesing og literacy, 2017Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Presentationen utgår från ett pågående forskningsprojekt som undersöker hur lärare i sin läsning och i sina samtal möter de texter som ingår i den svenska statliga satsningen ”Läslyftet”. Satsningen på Läslyftet är en omfattande satsning, organisatoriskt och resursmässigt och har som syfte att genom kompetensutveckling av landets lärare förbättra elevers läs- och skrivförmåga. Läslyftet bygger på teori och metod om kollegialt lärande (Stoll 2006, Timperley 2007; 2013, Vescio 2008) och följer en strukturerad arbetsmodell. Teorierna bakom innehållet i Läslyftets olika delar kommer från skiftande teoretiska fält. Det är angeläget att beforska det svenska utfallet av satsningen, både i det praktiska lärararbetet och i förlängningen, om/hur detta kan påverka undervisningen och elevers resultat. Dessutom intresserar vi oss för hur deltagande i Läslyftet påverkar lärarnas egen läsning och hur de använder de didaktiska idéer och metoder som Läslyftet erbjuder för utveckling av undervisningen. För denna presentation har vi i ett första skede studerat det skriftliga (specialskrivna artiklar) och visuella material (filmer) som erbjuds lärarna i en specifik del av Läslyftsmaterialet. Analysen tar sin utgångspunkt i målgruppsanpassning och specialstuderar exempelvis begreppsbruk i Läslyftets texter. Vi har också studerat de samtal som lärarna genomför utifrån detta material. Samtalen har spelats in och transkriberats. Analysen har genomförts med hjälp av tematisk textanalys (Boyatzis 1998, Braun & Clarke 2008). Tre explicita huvudteman har identifierats i lärarnas samtal: om texten, om Läslyftets organisation och om den egna verksamheten. Ett implicit tema är samtalsledarens roll. Resultatet av en jämförande analys av teman i texterna och lärarnas samtal visar såväl överensstämmelse som diskrepans mellan det som erbjuds och det som uppmärksammas. De tre temana i lärarnas samtal kan tolkas som sätt att göra motstånd mot den påbjudna arbetsordningen och de didaktiska idéer som presenteras i materialet, vilket leder till en diskussion om Läslyftets förutsättningar för kollegialt lärande.

  • 34.
    Magnusson, Petra
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    Göteborgs universitet.
    Wennås-Brante, Eva
    Malmö universitet.
    Cederlund, Katarina
    Göteborgs universitet.
    Godhe, Anna-Lena
    Malmö universitet.
    Stenliden, Linnea
    Linköpings universitet.
    Skantz Åberg, Ewa
    Göteborgs universitet.
    Swärdemo Åberg, Eva
    Stockholms universitet.
    Åkerfeldt, Anna
    Stockholms universitet.
    Texts, information and multimodality in the digital age: towards sustained and composite MIL in education2019Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    For this presentation, we have compiled seven studies from primary to higher education. Thepurpose is to illuminate affordances the digital and multimodal text landscape impose onteachers and students. The Swedish curriculum (revised 2017) aims to strengthen students’digital competences towards understanding effects on society, using and understanding digitaltools and media, applying a critical and responsible approach and solving problems andapplying ideas creatively. This recent curricular revision puts emphasis on work withinteractive texts, texts created in collaboration with others, texts where words, images andsound interact, democracy and public opinion in social media, responsible use of language indigital media, understanding how information can be controlled by underlying algorithms,distinguishing between sources of information and interests behind them, boundary betweenfreedom of expression and social media violations, impact of digitalization on labor market,attitudes and values. Obviously, the technology brings new opportunities to the classroomfostering responsible and equitable access to information and knowledge and with thatrequirements to develop MIL skills to understand information and multimodal texts andnavigate safely in an increasingly complex society. As future citizens, students need to be ableto design texts, read to find and evaluate multimodal information. Consequently, students needinstructions and strategies to develop MIL and relevant digital text competences. How doteachers and students meet these expectations and requirements on MIL?A crucial feature, which has been shown in several studies including ours, displays that bothteachers and students need to develop knowledge of and a language for the phenomena that arecurrently outside what is traditionally covered by the school subjects. Further, teachers needtools attuned to new grading and assessment criteria, in order to support students in evaluatingand interpreting information and designing multimodal texts. Students, in turn, need strategiesand instructions on how to evaluate and interpret information to avoid superficial, misguidedor mechanical processing of information. They need to develop a broad understanding of visual,auditory and other modal representations and develop strategies for navigating and interpretingmultimodal text design. We have also found that teachers, regardless of grade or subject,experience difficulties to relate students’ digital text competences to the knowledgerequirements in curricula that to a large extent emphasize verbal language (i.e. speech andwriting). This may explain some of our results showing that other ways of expressing meaning(i.e. images and sound) tend to be overlooked or downplayed in assessment of students’ texts.Without teachers valuing non-verbal language, students will not access and engage incontemporary media and texts which implies lack of opportunities to develop MIL needed asfuture, critical and engaging citizens. We contend that the competence to design digital texts isthe other side of the coin of evaluating and reading information. We want especially highlightthe value of understanding the multimodal aspects of digital texts for teachers’ and students’critical access, use, and participation in the flow of information as a means to realize rights tofreedom of information and expression.

1 - 34 of 34
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf