Syftet med denna studie är att undersöka hur väl förberedda de medverkande rektorerna upplever sig vara att leda fritidshemmet, efter avslutad rektorsutbildning. Vidare undersöker vi om fritidshemmet har fått mer utrymme i rektorsprogrammet i takt med att styrdokumenten blivit tydligare kring fritidshemmets uppdrag. Vi studerar även ifall rektorernas tidigare utbildningsbakgrund påverkar hur väl förberedda de upplever sig vara att leda fritidshemmet. Vår förförståelse grundar sig i att vi båda har cirka sex års erfarenhet som fritidspedagoger och utifrån detta upplever vi att rektor i olika utsträckning prioriterar fritidshemmet samt har varierande kunskap om fritidshemmets verksamhet. Vi har gjort en kvantitativ undersökning i form utav en enkätstudie där 138 rektorer på F-6 skolor i Skåne har medverkat. Samtliga utbildningschefer, vid de sex lärosäten som erbjuder rektorsprogrammet, har fått möjlighet att svara på frågor om fritidshemmet kopplat till rektorsprogrammet. Av de sex tillfrågade valde fyra att delta och deras svar har analyserats med utgångspunkt i läroplansteorin samt Kolbs modell om erfarenhetsbaserat lärande. Studien visar att utbildningschefernas satsning på att öka fritidshemmets plats i rektorsprogrammet inte i dagsläget har gett något resultat. Då rektorernas svar pekar på att skolan är den verksamhetsform som övervägande rektorer ansåg sig, genom rektorsutbildningen, ha fått mest verksamhetskunskap kring samt kände sig bäst förberedda att leda.