Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med jurister, poliser och kvinnojoursaktiva för att utreda och analysera fenomenet olaga förföljelse. Det åsikter som framkom i intervjuerna har tolkats och analyserats utifrån den symboliska interaktionismen samt från Beckers (1997) begrepp outsiders och moraliska entrepenörer. Olaga förföljelse innehåller flera brottsrubriceringar, definitionen av olaga förföljelse är när en gärningsperson begår systematiska och upprepade handlingar mot en ett offer. Offret i sin tur upplever kontakten som oönskad, negativ och kränkande. Lagen är nystiftad och ger begränsad uppfattning om huruvida det är ett socialt problem. Åsikterna gällande detta är delad. Dels ses det som ett problem på individnivå medan andra anser att det ska klassas som ett socialt problem. Kriminaliseringen har enligt respondenterna skett till följd av att det fanns krav, från rättsväsendet, polis och kvinnojoursaktiva, på högre straffskala och ökat stöd för offren. Den definitionsprocess som konstruerar ett socialt problem anses, av två av respondenterna, många gånger startas i medier.