How are new scientific concepts of illnesses and disorder formed? The last fifty years have seen a dramatic increase in new diagnoses incorporated into medical manuals. The concept of the male menopause, or the andropause diagnosis, is suitable for studying how medical knowledge is produced, since it has alternated between being and not being part of the acknowledged medical knowledge since the beginning of the 19th century, when it was originally launched. After being rather unnoticed during the 20th century, the concept of the male menopause had a renaissance in the 1990s’. The andropause then became a specific research area, articles about the male menopause were widely published in medical journals, specific therapies were developed, and andropause clinics opened around the world.

The thesis explores what combination of circumstances lay behind the establishment of the andropause as a scientific object in the 1990s’. The purpose was to find out what the institutionalization of the (concept of the) andropause shows about the production of science, specifically  medical knowledge.

Methodologically, the study can be described as an analysis of ideas, where the ideas contained in the concept of a male menopause are in focus. Accordingly, the research materials were scientific literature, media, and other documents where the idea of a male menopause was expressed. The analysis was structured in four divisions.

First, the andropause theory was studied to find any obvious scientific explanations, such as new knowledge or discoveries. “Pure science” could not explain the breakthrough of the andropause diagnosis, since the andropause theory is laden with uncertainties according to the scientific principles of evaluation that the medical science itself supports.

Second, the social organization of the medical knowledge production was inquired with focus on the medical profession, and the andropause theory was found to offer new professional arenas.

Third, factors outside profession and science were found, the extra scientific dimensions, primarily cultural conditions and social structures. The emergence of feminist theory was found to change the perception of men in the culture, where the male norm no longer is self-evident. Fourth, in the social structure, pharmaceutical companies were found to engage strongly in the andropause concept.

Together these factors constituted the andopause as a scientific object. The thesis demonstrates: the advantage of a multi perspective analysis: the complexity of the development of concepts of disease: the weakness of the epistemology of evidence-based medicine: and the social and cultural foundation of science.

I dagens program pratar vi om de galna vandrarna i Frankrike vid förra sekelskiftet. Fugan. En resandebesatthet som fick män att släppa vad de hade för händerna och börja vandra som i trans. När de kom till sans så var det inte ovanligt att de hade vandrat i 70 km i sträck. Vad var det egentligen som hände i Frankrike vid förra sekelskiftet?

I veckans ”Sjukt galet och helt Normalt” tittar Susanna Dzamic och Adam Droppe närmare på den våg av personer med multipla personligheter som dök upp i USA under 80- och 90-talet. På 15 år gick man från ett par hundra fall till 40 000. Och den här epidemin var ett amerikanskt fenomen. Hur kunde plötsligt 40 000 människor ha Multipla personligheter.

Om de nu hade det? För vissa läkare hävdade att allt bara var en stor bluff.

På 1990-talet hamnade många män i klimakteriet. Det öppnades Andropauskliniker och testosteronpreparat togs fram. Men vad var det som låg till grund för att denna ”nya” diagnos helt plötsligt dök upp när det faktiskt inte gjordes några nya vetenskapliga upptäckter? För att få svar på detta måste man gå utanför vetenskapen och se vad det var som hände i samhället och kulturen.

Tourettesepidemin i Le Roy, USA. Det var under Sensommaren 2011 som en egendomlig epidemi bröt ut. Unga flickor drabbades av spasmer, okontrollerade ryckningar och ljud som utstöttes ofrivilligt. Alla de drabbade var flickor mellan 13 och 17 år och de gick alla i samma skola, men snart spred sig epidemin och paniken…vad var det som hände?

Programmet som tittar närmare på intressanta och svårförklarliga diagnoser och sjukdomsfenomen.Fortfarande vid det förra sekelskiftet var 14% av männen och 2% av kvinnorna inskrivna på svenska mentalsjukhus med onani som orsak. Självbefläckelse ansågs kunna orsaka allt från astma och skelögdhet till epilepsi och plågsam död. Men hur uppstår Onani som diagnos?

I veckans ”Sjukt galet och helt Normalt” tittar Susanna Dzamic och Adam Droppe närmare på Narcissism. 

Amerikanska forskare har pekat på att narcissismen under senare år har brett ut sig i samhället i sådan omfattning att man nu kan tala om en epidemi. Vår självupptagenheten får oss att köpa skönhetsoperationer och statusprylar på kredit, och grandiosa egon får människor att anlita fejkade paparazzi-fotografer som följer efter dem. Men har forskarna rätt? Brer narcissismen ut sig i samhället i epidemiska mått? Och vad beror det på i så fall?

I veckans ”Sjukt galet och helt Normalt” tittar  Susanna Dzamic och Adam Droppe närmare på Koro – Penispanik. I Asien och Afrika är det inte helt ovanligt att män i panik uppsöker läkare för att få hjälp med att få tillbaka sina penisar. Ibland bryter epidemier ut då hundratals män dagligen uppsöker vård. Vad är det alla de här männen råkar ut för och hur ser västerländsk medicin på det här fenomenet. Och finns det kanske även en västerländsk variant?

I början av 2000-talet insjuknade över 400 barn i samma mystiska sjukdom. De var alla från forna Sovjetunionen och Balkan och alla kom till Sverige med sina föräldrar som flyktingar för att söka asyl. De här barnen delade landet i två delar. Vissa hävdade att de simulerade och kanske t o m blev förgiftade av sina föräldrar för att få uppehållstillstånd och snart gick det ifrån att vara en medicinsk fråga till en politisk.

I veckans ”Sjukt galet och helt Normalt” tittar Susanna Dzamic och Adam Droppe närmare på Coca-Cola Epidemin i Belgien 1999. Allt började i en skolcafeteria i Antwerpen när några elever började må illa efter att de hade druckit Coca-Cola. Snart insjuknade allt fler och epidemin spred sig över gränsen till Norra Frankrike, Nederländerna och Luxemburg. Men när man tog prover på drycken så hittade man inget fel på innehållet. Ändå över 100 ungdomar efter att ha druckit läsk. Varför hände detta just där och då?

I veckans ”Sjukt galet och helt Normalt” tittar  Susanna Dzamic och Adam Droppe närmare på Damp. Diagnosen som försvann. I slutet av 80-talet lanserade svenska läkare diagnosen Damp och kom fram till att 120 000 svenska barn led av en neuropsykiatrisk störning. Diagnosen blev föremål för en av den svenska vetenskapshistoriens största och mest dramatiska kontroverser. Idag ställs i princip inte diagnosen längre. Hur kommer det sig?

In light of the transformations that universities currently undergo, with Bologna as a key- word, the following questions are put: What ideals lie behind the assessment of academic “excellence” and “quality”? What agents have the ability to define what is good science and education today? These questions are approached through Pierre Bourdieus concept of field .

Looking at the development the last decade, traditional academic values, such as the ide- al of universal knowledge as (personal and collective) enrichment and the intellectual inde- pendence “of all political authority and economic power”, as stated in the Magna Charta Universitatum, seem to have emerged into the shadow of employability, knowledge control, competitiveness, and economic benefit .

In connection with the formation of concepts such as “the knowledge society” and “knowledge based economies” the university has received a somewhat different and more central role in society . The university has come to take the role more of a knowledge producing enterprise clearly directed towards the surrounding society. There are higher demands on academic knowledge to contribute to economic, regional or national development and competitiveness . When the university is regarded as a knowledge company whose task is to account for the requests of the students, the labour market, and the business world it undertakes to follow trends and short term social phases rather than to critically examine them, which has been a traditional task for the university. If the academic work is guided by the market eco- nomical principle, that the client requests decide what quality is, instead of the experts on the academic field themselves (i .e . the scientists,) it is obviously not scientific ideals that con- stitute the criteria for what is good science and education .

The discovery that certain selective serotonin reuptake inhibitors delay ejaculation and the later development and approval of dapoxetine as an on-demand treatment option has led to a dramatic increase in medical interest in premature ejaculation. This paper analyses the diagnostic criteria and the discussion within the medical community about suitable treatments against the backdrop of theories of science, sex and gender. Our conclusion is that the diagnosis itself and the suggested treatments contribute to normative models of sexual conduct and therefore reinforce the norms that cause patients' distress over ejaculating 'too soon'.