hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
12 1 - 50 of 75
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Ann-Christine
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Melander, Katarina
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Kvinnors upplevelse av att leva med diabetes typ 22013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisksjukdom som ökar på grund av förändrade kostvanor och minskad fysisk aktivitet. Det är en sjukdom som ställer stora krav på individen eftersom det är viktigt med välfungerande egenvård för att må bra. Att drabbas av en kronisk sjukdom upplevs oftast negativt samtidigt som det är viktigt att få ett namn på sjukdo- men. Det finns studier som tyder på att kvinnor verkar må psykiskt sämre och har sämre reglerad diabetes än män. För att kunna stödja kvinnorna i egenvården behövs kunskap om hur de upplever det att leva med diabetes. Syfte: Undersöka kvinnors upplevese av att leva med typ 2 diabetes. Metod: Litteraturstudie som bygger på nio kvalitativa artiklar. Resultat: Fyra teman hittades; besvikelse och svek, kluvenhet, skuld och skam samt oro för framtiden. Diskussion: Det är svårt att vara kvinna och leva med diabetes typ 2. Sjukdomen kräver daglig egenvård och kombinerat med andra roller som kvinnan har i sitt dagliga liv kan kraven upplevas som stressande för en del av kvinnorna. Många kvinnor med diabetes typ två upplevde att de var i behov av bättre stöd och information för att kunna leva med sin sjukdom. Slutsats: Vårdpersonal behöver mer utbildning och ha med ett genusperspektiv för att förstå kvinnornas behov. Diabetesutbildningen behöver utveckas till att omfatta hela familjen, men samtidigt måste den vara individanpassad.

  • 2.
    Beck, Ingela
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Teori och modeller som stöd för personcentrerade möten2017Inngår i: Omvårdnad & Äldre / [ed] Kerstin Blomqvist, Anna-Karin Edberg, Marie Ernsth Bravell, Helle Wijk, Lund: Studentlitteratur, 2017, s. 49-60Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 3.
    Beck, Ingela
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Runeson, Ingrid
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    To find inner peace: soft massage as an established and integrated part of palliative care2009Inngår i: International Journal of Palliative Nursing, ISSN 1357-6321, E-ISSN 2052-286X, Vol. 15, nr 11, s. 541-545Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to demonstrate how people with incurable cancer experienced soft massage in a palliative care setting in which massage was used as an established and integrated part of the nursing care. To reach a deep understanding of the experiences of receiving soft massage a qualitative method with a phenomenological approach was chosen. The study was based on interviews with eight patients in an advanced home care setting who had all received soft massage as part of their daily care. Soft massage was experienced by the informants as a way to find inner peace. During the massage the patients felt dignified, while memories from past massage sessions were about becoming free. These experiences of dignity and freedom brought hopes for the future. The conclusion is that soft massage ought to be offered in the ordinary palliative care. More research is needed to understand what is needed to integrate and establish methods such as soft massage in the palliative care.

  • 4.
    Bergström, Ann-Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Äldrevårdsteam enligt "Hässleholmsmodellen"2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Andelen äldre personer ökar i det svenska samhället. Med stigande ålder ökar risken för olika sjukdomar och besvär. För att kunna tillgodose en trygg och god vård till denna patientkategori krävs samordnade och välplanerade insatser. Distriktsnämnden för Nordöstra Skånes sjukvårdsdistrikt har beslutat att äldrevårdsteam ska tillskapas för att kunna erbjuda hembesök till äldre vid akuta/halvakuta sjukvårdsbehov. Syftet med detta arbete var att beskriva processen hur projektet äldrevårdsteam enligt "Hässleholmsmodellen" initierades, planerades och startades upp samt som en del i utvärderingen av projektet undersöka vad olika berörda intressenter ansåg var nyttan med äldrevårdsteam utifrån sitt perspektiv. Metoden som användes var intervjuer med yrkesverksamma och intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. I intervjuerna framkom att äldrevårdsteamet kan vara en resurs och ett stöd vid bedömning samt utgöra en möjlighet för förbättrad samverkan och delaktighet kring patienten. Genomgående bedömde informanterna att det innebär en stor nytta för den äldre personen att kunna få vård i hemmet och slippa åka iväg till sjukhuset eller vårdcentralen. I några intervjuer betonades värdet av att svårt sjuka och döende människor bereds möjlighet att få vara kvar i sitt hem. Det är av största betydelse att utvärdera projekt på olika sätt och en viktig del är att ta reda på vilken nytta äldrevårdsteamet innebär för den enskilde patienten.

  • 5.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Att känna igen och lindra smärta hos personer med demenssjukdom2011Inngår i: Att möta personer med demens / [ed] Anna-Karin Edberg, Lund: Studentlitteratur, 2011, 2, s. 271-285Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 6.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Förutsättningar för personcentrerade möten2017Inngår i: Omvårdnad och äldre / [ed] Kerstin Blomqvist, Anna-Karin Edberg, Marie Ernsth Bravell, Helle Wijk, Lund: Studentlitteratur, 2017, s. 63-88Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 7.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Helhetssyn – att binda samman, avgränsa och leda2010Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 8.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Helhetssyn – att binda samman,avgränsa och leda: rapport från en forskningscirkel om helhet och helhetssyn i omsorg, vård och rehabilitering av äldre2009Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 9.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    När visioner ställs mot principer: en rapport från arbetet med att utforma en ämnes- och lärosätesövergripande nätutbildning2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Utveckling av breddmagisterprogrammet Teamarbete i hemvård har skett som ett projekt med stöd från myndigheten för Sveriges nätuniversitet. Avsikten med utbildningen var skapa förutsättningar för teamarbete i omsorg, vård och rehabilitering av äldre personer och personer med funktionshinder. Behov av denna slags utbildning hade tidigare uttryckts i utredningen om samanhållen hemvård. Där påtalades bland annat vikten av att arbeta tvärprofessionellt i omsorg, vård och rehabilitering av äldre personer och personer med funktionshinder. Utbildningen har framför allt inriktats på att träna perspektivmedvetenhet genom att jämföra och kontrastera synpunkter hos äldre personer/personer med funktionshinder, närstående och personal med olika yrkesbakgrund inom omsorg och vård.

    Utvecklingen och genomförandet har skett i samarbete mellan Högskolorna i Kalmar, Kristianstad, Jönköping, Blekinge och Växjö Universitet. En idé bakom upplägget var att kursutbud och lärarkompetensen skulle öka om högskolor och universitet valde att samverka i stället för att konkurrera. Modern informations- och kommunikationsteknik skulle möjliggöra ett flexibelt samarbete och flexibilitet i lärandet.

    Att samverka mellan lärosäten innebar många oväntade hinder och svårigheter. Olika lärosäten hade skilda rutiner, olika sätt att tolka regelverk, olika sätt att se på lärande och kunskap och använde olika lärplattformar. I rapporten ges en närmare beskrivning av hinder och hur dessa har hanterats.

    Casemetodik har fungerat som ett pedagogiskt redskap för att träna perspektivmedvetenhet och förståelse för brukarens perspektiv. Genom att konsekvent bygga upp en utbildning utifrån människors berättelser och genom att arbeta med dem strukturerat var avsikten att ge studenterna ett redskap som de kan använda i sin egen handledning av team.

    Även om hindren varit många har det funnits uppenbara vinster med att amarbeta mellan olika discipliner och mellan lärosäten. När människor med olika bakgrund kommer samman finns det mycket att lära av varandra. Detta gäller oavsett om samverkan sker i team inom omsorg vård och rehabilitering eller mellan lärare från olika lärosäten och med olika yrkesbakgrund.

  • 10.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Närsjukvård: vad innebär det i Region Skåne?2007Inngår i: FoU-tidningen, nr 6, s. 7-8Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I forskningsplattformens uppdrag ingick att följa och dokumentera närsjukvårdsutvecklingen i regionen. Som ett första steg i detta arbete intervjuades 97 medborgare, medarbetare och beslutsfattare om vad de lade in i begreppet närsjukvård. Avsikten var att ta reda på hur olika grupper såg på vad närsjukvård var eller borde vara. Ett vanligt svar bland framför allt medborgare och medarbetare var att de hade hört talas om närsjukvård men att termen var tvetydig, oklar och kunde förstås på olika sätt. I avsaknad av en klar definition försökte de förstå genom att associera till orden nära och sjukvård.

  • 11.
    Blomqvist, Kerstin
    Department of Nursing, Lund University.
    Older people in persistent pain: nursing and paramedical staff perceptions and pain management2003Inngår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 41, nr 6, s. 575-584Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Persistent pain is a common problem for older people. Knowledge about how nursing and paramedical staff perceive these people and what they do to relieve the pain seems scarce. AIM: To explore nursing and paramedical staff perceptions of older people in persistent pain and their day-to-day management of pain. METHODS: Interviews in Swedish with 52 nursing auxiliaries, Registered Nurses, physiotherapists and occupational therapists were collected from February to May 2000. The analysis was based on their stories (n = 150) about older people in persistent pain who received help in their own homes or in special accommodation. A typology of staff perceptions of pain in older people was developed. Activities to manage pain were examined using content analysis. RESULTS: Respondents perceived the pain as real, exaggerated, trivial, care-related, endured, concealed, self-caused or inarticulate. Older people perceived as exaggerating the pain, those with care-related and self-caused pain evoked frustration in the staff, while those perceived as enduring their pain evoked satisfaction. Various strategies to manage pain were used: no activity, medication, mediating contacts, distracting activities, physical therapies, mobility, work in a gentle way, rest or relieving pressure on body part, and communication concerning pain. The activities differed between the types, as well as between staff with different professional backgrounds. CONCLUSION: Care and treatment provided by staff should be based on older people's needs rather than on staff attitudes and preferences. The typology revealed that staff perceived older people in pain as a heterogeneous group and that their perceptions affected the pain-relieving activities that were offered. It seems urgent to address how to handle pain in older people who never complain and those who complain a great deal, as well as how to handle pain in people with impaired communicative ability. Reflective discussions on feelings related to different individuals are needed.

  • 12.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Personcentrerade resultat2017Inngår i: Omvårdnad & äldre / [ed] Kerstin Blomqvist, Anna-Karin Edberg, Marie Ernsth Bravell, Helle Wijk, Lund: Studentlitteratur, 2017, s. 91-94Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 13.
    Blomqvist, Kerstin
    Kalmar läns landsting.
    Prioriteringar i vårdflöden för äldre: en förstudie2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är resultatet av ett avgränsat projekt som syftade till att undersöka prioriteringar i vård av äldre där flera vårdgivare är involverade. De huvudsakliga frågeställningarna handlade om vilka vardagliga prioriteringar som görs samt vilka motiv eller överväganden som dessa baseras på. Vilka hälso- och sjukvårdsinsatser som skall ges till äldre personer grundas i organisationens eller samhällets motiv och värderingar men också i personalens egna uppfattningar. Innan relevansen av valda insatser kan bedömas krävs insikt i hur prioriteringar görs och på vilka värderingar de baseras - prioriteringsprocessen behöver med andra ord göras transparent. Denna förstudie är ett försök att i någon mån genomlysa prioriteringsprocessen och därmed fungera som ett avstamp inför fortsatta studier för att förstå hur vård till äldre personer kan ges - utifrån deras egna upplevelser och önskemål. Ett strategiskt urval av elva personer, anställda inom kommunal och landstingsdriven vård och omsorg intervjuades med hjälp av hypotetiska fallbeskrivningar. Studien visade att de prioriteringar som beskrevs sällan handlade om val mellan patientgrupper. I stället beskrevs val mellan olika vård- och omsorgsformer och val mellan olika rehabiliteringsinsatser. De val som oftast beskrevs var om patienten skulle erbjudas vård vid sjukhuset eller vård och omsorg i hemmet och om patienten skulle erbjudas rehabiliteringsinsatser i form av träning eller rehabiliteringsinsats främst i form av hjälpmedel. Analysen visade att beslutet baserades på överväganden relaterade till patienten, personalen och/eller organisationen. I normalfallet grundades beslutet på en kombination av dessa överväganden. Förstudien ger en komplex bild av de överväganden personal grundar sina prioriteringar på. Ett fynd är att beslut om vård/omsorgs- och rehabiliteringsinsatser inte enbart baserades på faktorer hos den individuella patienten utan även på faktorer relaterade till personalen och den organisation där beslutet fattats. Rapporten uppmanar till en allmän prioriteringsdiskussion bland personal som arbetar med äldre personer genom att problematisera människovärdesprincipens tillämpning när exempelvis äldres sociala nätverk vägs in som en prioriteringsgrund för om träning skall erbjudas eller ej. Rapporten uppmanar också till diskussion kring val av måttstock för utvärdering av effekt av olika behandlingar. Med ett kostnadseffektivitetsperspektiv kan prioriteringar av sjukvård och rehabilitering till äldre bli olika beroende på om minimerat funktionsbortfall eller återgång till friskt tillstånd är effektmått. Rapporten uppmanar också till en diskussion om rädslan hos personal att värderas som någon som ”skickar in i onödan” kan påverka prioriteringar av sjukvård till äldre. Slutligen är det viktigt att påpeka att studien inte kan ge något svar på frågan om hur patienten/brukaren uppfattar och värderar kvaliteten i vård eller rehabilitering på olika vårdnivåer. För att få svar på en sådan fråga krävs fördjupade studier som innefattar äldre patienter och deras närstående.

  • 14.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Smärta hos personer med demens2007Inngår i: Jakobsson, Ulf (red), Långvarig smärta, Lund: Studentlitteratur , 2007, s. 107-118Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 15.
    Blomqvist, Kerstin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Beck, Ingela
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Personcentrerade processer2017Inngår i: Omvårdnad & äldre / [ed] Kerstin Blomqvist, Anna-Karin Edberg, Marie Ernsth Bravell, Helle Wijk, Lund: Studentlitteratur, 2017, s. 73-87Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 16.
    Blomqvist, Kerstin
    et al.
    Department of Nursing, Lund University.
    Edberg, Anna-Karin
    Department of Nursing, Lund University.
    Living with persistent pain: experiences of older people receiving home care2002Inngår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 40, nr 3, s. 297-306Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Although the topic of pain among older people has received increasing interest, little is still known about how pain is experienced or handled by those who no longer manage independently but depend on professionals for help with daily living. Developing pain management for older people requires such knowledge. AIM: To explore sense of self, sense of pain, daily living with pain, sense of others and ways of handling pain in older people with persistent pain. METHODS: Interviews with 90 older people receiving home care from nursing auxiliaries in their own homes or in sheltered accommodation were collected from January to June 2000. A typology of older people in persistent pain was developed. Activities for handling pain were examined using content analysis. FINDINGS: Respondents' experiences of themselves and their pain varied. Two groups of older people, considered as 'competent and proud' and 'confident and serene', expressed satisfaction in spite of pain, while the groups 'misunderstood and disappointed' and 'resigned and sad' expressed dissatisfaction. The most common strategies used were medication, rest, mobility, distracting activities and talking about pain. Respondents chose strategies by balancing the advantages of the activities against the disadvantages these brought for their daily living. CONCLUSION: This study indicates that characteristics of the older people, such as their way of experiencing themselves, how pain affects their daily life and how they perceive effects and side-effects of pain management are areas that need to be identified when staff assess pain and plan pain management. Caring for older people in pain could be improved by listening to and believing their complaints, evaluating effects and side-effects from medications and nonpharmacological pain management and by emphasising the importance of common everyday activities such as mobility and distraction to relieve pain.

  • 17.
    Blomqvist, Kerstin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Edberg, Anna-KarinHögskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.Ernsth Bravell, MarieJönköping University.Wijk, HelleGöteborgs universitet.
    Omvårdnad & äldre2017Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Boken belyser äldre personers hälsa och ohälsa och bygger på sammanlagt 27 svenska forskares beskrivningar av det aktuella kunskapsläget. De flesta författare har sin utgångspunkt i omvårdnad, men bland författarna återfinns även företrädare för medicin, oral hälsa, kulturgeografi, filosofi, socialt arbete, gerontologi, medicinsk etik, arbetsterapi och fysioterapi.

    Omvårdnad & äldre vänder sig till sjuksköterskestudenter på såväl grund- som specialistutbildning, men även till kliniskt verksamma sjuksköterskor och andra yrkesgrupper inom fältet. År 2017 tilldelades boken Kurslitteraturprisets hederspris med följande motivering: ”För ett hhögaktuellt såväl i dag som under många år framöver. Andelen äldre ökar och många lever allt längre med långvariga sjukdomar. Detta ställer nya krav på sjuksköterskan och omvårdnaden. Boken är helt anpassad till dessa nya förutsättningar där de senaste forskningsresultaten kombineras med konkreta omvårdnadsåtgärder. Verket är mycket välskrivet, med den äldre personen ständigt i centrum.”eltäckande grundverk, som med gedigen vetenskaplig tyngd, avhandlar ett område som är högaktuellt såväl i dag som under många år framöver. Andelen äldre ökar och många lever allt längre med långvariga sjukdomar. Detta ställer nya krav på sjuksköterskan och omvårdnaden. Boken är helt anpassad till dessa nya förutsättningar där de senaste forskningsresultaten kombineras med konkreta omvårdnadsåtgärder. Verket är mycket välskrivet, med den äldre personen ständigt i centrum.”

  • 18.
    Blomqvist, Kerstin
    et al.
    Department of Nursing, University of Lund.
    Hallberg, Ingalill R.
    Department of Nursing, University of Lund.
    Managing pain in older persons who receive home-help for their daily living: perceptions by older persons and care providers2002Inngår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 16, nr 3, s. 319-328Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Pain is a common problem for older persons who need professional help for their daily living. In this study 94 older persons (75+) in persistent pain were compared with 52 care providers concerning the pain management methods they had used/administered during the previous week and how helpful they perceived these methods to be. Interviews were based on 16 items from the original version of the pain management inventory (PMI). Both groups perceived prescribed medication, rest and distraction as the most frequently utilized methods. Specific methods such as transcutaneous electrical nerve stimulation (TENS) or bracing/splinting or bandaging the affected body part were seldom employed, although most users perceived these methods as helpful. Care providers perceived most methods for managing pain as more effective than older persons did. The results imply that care providers need skills in a variety of pharmacological and nonpharmacological methods to manage pain and a need to evaluate effectiveness of the methods in a systematic way.

  • 19.
    Blomqvist, Kerstin
    et al.
    Centre for Caring Sciences, Lund University.
    Hallberg, Ingalill R.
    Centre for Caring Sciences, Lund University.
    Pain in older adults living in sheltered accommodation: agreement between assessments by older adults and staff1999Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 8, nr 2, s. 159-169Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study aimed to investigate the presence of pain, pain duration, localization(s), intensity, type and pharmacological treatment among older adults living in sheltered accommodation or receiving rehabilitation, as well as the agreement between pain assessments performed by staff and the older adults. Twenty-nine randomly selected older adults (65+ years) and the staff who looked after them participated in a structured interview based on standardized measures for pain assessment and physical, intellectual and communicative functions. Pain was found to be common, with a majority of participants experiencing it every day or all of the time. Nine out of 22 of the older adults in pain had no pain relief drugs at all. Agreement between assessments by the older adults and the staff was no higher than moderate and in general pain levels were underestimated. The findings indicate that older adults were at risk of undetected and untreated pain and the risk was even higher for those with speech difficulties. The provision of good nursing care for older adults in sheltered accommodation requires systematic routines for frequent pain assessments.

  • 20.
    Blomqvist, Kerstin
    et al.
    Department of Nursing, Unit for Caring Sciences, Lund University.
    Hallberg, Ingalill R.
    Department of Nursing, Unit for Caring Sciences, Lund University.
    Recognising pain in older adults living in sheltered accommodation: the views of nurses and older adults2001Inngår i: International Journal of Nursing Studies, ISSN 0020-7489, E-ISSN 1873-491X, Vol. 38, nr 3, s. 305-318Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Sixty-six randomly selected older adults and their contact nurses participated in interviews based on standardised assessments of pain and open-ended questions focusing how pain was expressed and recognised. The sample included older adults with normal as well as cognitively impaired function. Seventy-nine percent of older adults with normal cognition were often in pain. Contact nurses assessed pain in 57% of cognitively impaired older adults. The content in the statements showed that pain recognition was a communicative interactive process based on verbal and non-verbal expressions. The process comprised attempts to understand the cause and intention of the expression and to verify the presence of pain. Changes in mood, facial expressions and physiological responses were described less often by older adults than by their nurses. Contact nurses of cognitively impaired older adults judged immobility as the source of pain, that it was possible to see when the person was in pain and that pain was expressed by paralinguistic and body language more often than contact nurses of cognitively healthy older adults. Characteristics of nurses and older adults could facilitate or hinder pain recognition. The findings indicate a need for reflective discussions in the staff group focusing on how to perform systematic assessments of verbal and non-verbal expressions and of hindrances and facilitators for recognising pain in older adults.

  • 21.
    Blomqvist, Kerstin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Using hermeneutic phenomenology as a framework for understanding human experience in Participatory Action Research.2007Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 22.
    Blomqvist, Kerstin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Vårdkedjans aktörer och organisering2014Inngår i: Omvårdnadens grunder: ansvar och utveckling / [ed] Anna Ehrneberg & Lars Wallin, Lund: Studentlitteratur, 2014, 2, s. 167-196Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 23.
    Blomqvist, Kerstin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Theander, Eva
    Hässleholm Hospital.
    Mowide, Inger
    Hässleholm Hospital.
    Larsson, Veronica
    Hässleholm Hospital.
    What happens when you involve patients as experts?: a participatory action research project at a renal failure unit2010Inngår i: Nursing Inquiry, ISSN 1320-7881, E-ISSN 1440-1800, Vol. 17, nr 4, s. 317-323Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Although there is a trend towards developing health care in a patient-centred direction, changes are usually planned by the professionals without involving the patients. This paper presents an ongoing participatory action research project where patients with chronic renal failure, nurses at a specialist renal failure unit, a hospital manager and a researcher worked together to develop patient-centred care. The project combined the expertise of patients in their own experiences of living with a chronic condition with the professional expertise of nurses, the manager and the researcher. As the workload on the unit was uneven, the development work needed to be low in intensity but long-term. Based on a number of dialogues in focus groups, four main development areas were identified; access to test results, prerequisites for postponing the progress of the illness, general awareness and understanding of living with chronic renal failure, and family-focused care. A number of changes have been planned or implemented, such as developing a prototype for a web-based feed-back system, expanding patient education to newly diagnosed patients, steering the nurses' role towards a guiding and family-focused function, and planning a digital story-telling workshop. Involving committed people who have the mandate to change practices were prerequisites for success.

  • 24.
    Borg, Christel
    et al.
    Department of Nursing, Faculty of Medicine, Lund University.
    Hallberg, Ingalill R
    Department of Nursing, Faculty of Medicine, Lund University.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Life satisfaction among older people (65+) with reduced self-care capacity: the relationship to social, health and financial aspects.2006Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 15, nr 5, s. 607-18Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIMS AND OBJECTIVES: This study aimed at investigating life satisfaction and its relation to living conditions, overall health, self-care capacity, feeling lonely, physical activities and financial resources among people (65+) with reduced self-care capacity. BACKGROUND: Knowledge about factors related to low life satisfaction among older people with reduced self-care capacity is sparse, although this is important in health care and nursing so that the care is adapted to their needs and perspective. Previous research has mainly focused on isolated aspects such as pain in relation to life satisfaction among older people in general and less among so those with reduced self-care capacity in general. DESIGN AND METHOD: A subsample of 522 persons was selected from a randomly selected cross-sectional survey using a modified form of the Older Americans' Resources Schedule and Life Satisfaction Index Z. RESULTS: The mean age in the total sample was 77.9; women (79.5) were significantly older than men (77.0). Low life satisfaction was found among women, as well as those living in special accommodations. Life Satisfaction Index Z was 15.3 (SD 5.6) in the total sample. Gender and living conditions did not explain life satisfaction whilst poor overall self-reported health and poor financial resources in relation to needs had the strongest explanatory value. Also of significant importance were loneliness, the degree of reduced self-care capacity and feeling worried. CONCLUSION: Life satisfaction in older people with reduced self-care capacity is determined by several factors, with social, physical, mental and financial aspects probably interacting with each other; especially feeling lonely, degree of self-care capacity, poor overall health, feeling worried and poor financial resources in relation to needs. These factors need to be considered in the care of these people to preserve or improve their life satisfaction. RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: Nursing interventions in terms of preventive home visits, rehabilitation, health education directed towards physical, psychological, social and economic aspects of importance may help to preserve or improve life satisfaction for those with reduced self-care capacity.

  • 25.
    Dunér, Anna
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Vårdkedjans aktörer och organisering2009Inngår i: Omvårdnadens grunder: ansvar och utveckling / [ed] Ehrenberg, Anna, Wallin, Lars, Lund: Studentlitteratur , 2009, s. 181-212Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 26.
    Edberg, Anna-Karin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Molander, Ulla
    Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
    Wijk, Helle
    Göteborgs universitet & Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
    Sund-Levander, Märta
    Linköpings Universitet.
    Ernsth Bravell, Marie
    Jönköping University.
    Vanliga symtom hos äldre2017Inngår i: Omvårdnad & äldre / [ed] Kerstin Blomqvist, Anna-Karin Edberg, Marie Ernsth Bravell, Helle Wijk, Lund: Studentlitteratur, 2017, s. 355-395Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 27.
    Edfors, Ellinor
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE.
    Westergren, Albert
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE.
    Lindh, Inga-Britt
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Interkollegialt lärande för handledning och bedömning av examensarbete2013Inngår i: Högskolepedagogisk debatt, ISSN 2000-9216, nr 1, s. 27-37Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I sjuksköterskeutbildningen vid Högskolan Kristianstad har sedan 2008 använts en modell för handledning och examination av examensarbetet med fokus på studenternas lärande. Trots att handledningsmodellen varit i bruk under några år visade genomförda kursutvärderingar att studenter uppfattade att det fanns skilda uppfattningar hos handledare och examinatorer om hur examensarbetet ska genomföras. På grund av detta ansöktes medel från Lärande Resurs Centrum (LRC) och Sektionen för Hälsa och Samhälle för att i kollegiet skapa möjligheter att diskutera vilka pedagogiska möjligheter och svårigheter som finns samt hur likheter och olikheter i syn på kunskap kan främja såväl som hindra studenternas lärandeprocess under examensarbetet. I denna rapport beskrivs projektets upplägg och genomförande samt centrala aspekter från den dialog som fördes i kollegiet under projektets gång.

  • 28.
    Ernsth Bravell, Marie
    et al.
    Jönköping University.
    Christiansen, Mats
    Karolinska Institutet.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Edberg, Anna-Karin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Åldrandets olika dimensioner2017Inngår i: Omvårdnad & äldre / [ed] Kerstin Blomqvist, Anna-Karin Edberg, Marie Ernsth Bravell, Helle Wijk, Lund: Studentlitteratur, 2017, s. 107-150Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 29.
    Ernsth Bravell, Marie
    et al.
    Jönköping University.
    Edberg, Anna-Karin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Den förändrade kroppen2017Inngår i: Omvårdnad & äldre / [ed] Kerstin Blomqvist, Anna-Karin Edberg, Marie Ernsth Bravell, Helle Wijk, Lund: Studentlitteratur, 2017, s. 203-215Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 30.
    Folkesson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Petersen, Karin Anna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Abrahamsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Pajalic, Zada
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Lindskov, Cecilia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Johansson, Yvonne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Participatory practice in a Non Participatory world experiences and challenges of working in the health and social care sector in Sweden and elsewhere2008Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 31.
    Franzén, Kristofer
    et al.
    Department of Nursing, Faculty of Medicine, Lund University.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Saveman, Britt-Inger
    Department of Health and Behavioural Science, University of Kalmar.
    Impact of chronic heart failure on elderly persons' daily life: a validation study2006Inngår i: European Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 1474-5151, E-ISSN 1873-1953, Vol. 5, nr 2, s. 137-145Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Knowledge about how elderly persons perceive the impact of chronic heart failure (CHF) on daily life is important when planning nursing care. For this purpose, disease specific instruments are needed. However, few instruments have been developed or tested specifically on elderly persons. AIM: To validate a Swedish version of the Minnesota Living with Heart Failure Questionnaire (LHFQ) on elderly persons with CHF, and use it to describe the impact of CHF on daily life in the same population. METHODS: The sample comprised of 357 persons, aged between 65 and 99, diagnosed with CHF. A questionnaire including background data, the LHFQ and the SF-12 was used. RESULTS: A factor analysis resulted in four dimensions: physical, emotional, treatment and pleasure. LHFQ showed convergent validity and ability to discriminate between known groups. Cronbach's alpha for the total scale was 0.94. Impairments in the physical dimension were most common, especially fatigue (88%) and shortness of breath (87%). CONCLUSIONS: The LHFQ showed satisfying psychometric properties in an elderly Swedish population with CHF and can, with minor alterations, be recommended for research and clinical use. The impact of chronic heart failure on daily life was mostly physical, but other impairments were also common.

  • 32.
    Franzén, Kristofer
    et al.
    Department of Nursing, Faculty of Medicine, Lund University.
    Saveman, Britt-Inger
    Department of Health and Behavioural Science, University of Kalmar.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Predictors for health related quality of life in persons 65 years or older with chronic heart failure2007Inngår i: European Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 1474-5151, E-ISSN 1873-1953, Vol. 6, nr 2, s. 112-120Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background

    A main goal in nursing care of persons with chronic heart failure (HF) is to strengthen their health related quality of life (HRQoL). This presupposes knowledge about the relation between heart failure and HRQoL. Existing studies have shown incongruent results about whether HRQoL is affected differently depending on age or sex of elderly persons with chronic HF.

    Aim

    This study aimed to investigate if age, sex, disease severity, comorbidity and living conditions predict health related quality of life among persons 65 years or older with chronic HF.

    Methods

    The study included a sample of 357 persons. HRQoL was measured by the Minnesota Living with Heart Failure Questionnaire and the Short Form-12 Health Survey Questionnaire. Multiple regression analyses were performed to analyse the relation between the predictors and HRQoL.

    Results

    The main finding was that self-rated disease severity was strongly associated with HRQoL, but also age, sex, diabetes and respiratory diseases was associated with some of the dimensions of HRQoL.

    Conclusions

    Interventions aimed at delaying the progress of the disease, assist persons' to cope with the disease and maintain the domains of HRQoL that are still feasible could be important to improve HRQoL in elderly persons with chronic HF.

  • 33.
    Fridh, Marielle
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Joffré, Angelica
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Norén Jonasson, Johanna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Kurator på akuten?: personalens syn på behovet av en kurator på akutmottagningen2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Dagligen sker akuta besök i hälso- och sjukvården där de medicinska behoven vanligen har högst prioritet. Samtidigt inrymmer dessa situationer även praktiska, sociala, emotionella och existentiella aspekter som inte bara rör personen som är akut sjuk utan också deras anhöriga och personalen. Patient och anhöriga kan komma i kläm då det kan saknas tid, resurs och kunskap för att möta deras behov. Även personalen kan hamna i svåra situationer då de måste tackla svåra händelser som inte alltid bearbetas. På vissa akutmottagningar används en kurator som har till uppgift att stödja patienter, anhöriga och personal.

    Syfte: Syftet med den aktuella studien var att undersöka vårdpersonalens syn på behovet av en kurator på en akutmottagning.

    Metod: En intervjustudie genomfördes där datainsamlingen skedde i tre fokusgrupper. Materialet analy- serades med en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Personalen uttryckte att det fanns behov av en kurator inom fyra skilda områden: Som stöd och resurs för anhöriga och patienter i kris; Som stöd och resurs för personalen i anslutning till krävandesituationer; Som ansvarig för debriefing samt Som ansvarig för att utbilda personal i samtalsmetodik ochkrishantering. Vikten av att kuratorn är känd av personalen och känner akutmottagningens verksamhet påtalades genomgående i intervjuerna.

    Diskussion: I verksamheten på en akutmottagning finns behov av att ge stöd inte bara till patienter och anhöriga utan också till personalgruppen som ska tackla svåra och krävande situationer i sitt arbete. Om inte ett sådant stöd finns är risken stor att omvårdnaden blir uppgiftsinriktad istället för omsorgsinriktad och att personalens hälsa i förlängningen påverkar negativt. En kurator med koppling till akutmottagningen skulle kunna fylla en sådan funktion.

  • 34.
    Gardsten, Cecilia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Larsson, Å.
    Region Skåne.
    Olsson, G.
    Region Skåne.
    Challenges in daily life with type 2 diabetes2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 35.
    Gardsten, Cecilia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Mörtberg, Christina
    Linneus University.
    Ethical considerations in Participatory Action Research (PAR)2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 36.
    Gardsten, Cecilia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Linnéuniversitetet.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Mörtberg, Christina
    Linnéuniversitetet.
    Personcentrerad IKT-tjänst för personer med typ 2-diabetes2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Diabetestyp 2 är en vanlig kronisk sjukdom med stort fokus på egenvård. Sjukdomen kräver livslång och regelbunden kontakt med hälso- och sjukvården för rådgivning och uppföljning. För att kunna erbjuda en tjänst som svarar upp till behoven vid egenvård behövs insikter om hur personer med typ 2-diabetes uppfattar sin situation. Det finns därför behov av att utveckla hälsovård ur ett användarcentrerat perspektiv. Deltagarbaserad design är en forskningsstrategi som har för avsikt att involvera människor för att ge dem inflytande i designprocessen.

  • 37.
    Gardsten, Cecilia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap. Linnéuniversitetet.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Rask, Mikael
    Linnaeus University.
    Larsson, Åse
    Region Skåne.
    Lindberg, Agneta
    Hässleholm Hospital Organization.
    Olsson, Gith
    Hässleholm Hospital Organization.
    Challenges in everyday life among recently diagnosed and more experienced adults with type 2 diabetes: a multistage focus group study2018Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 27, nr 19-20, s. 3666-3678Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIM AND OBJECTIVES: The aim of this study was to identify perceived challenges related to self-management among recently diagnosed adults and those with longer experience of type 2 diabetes as a foundation for the future development of a person-centred information and communication technology service.

    BACKGROUND: Learning self-management of type 2 diabetes includes mastering the skills required to complete complex emotional and physical tasks. A service developed with the participation of stakeholders may be an alternative way to meet rising needs for self-management.

    DESIGN: Qualitative descriptive design influenced by a participatory approach.

    METHODS: Multistage focus group interviews among one group of recently diagnosed (≤3yrs, n=4) adults and one group with longer experience (≥5yrs, n=7) of type 2 diabetes.

    RESULTS: Challenges in self-management in everyday life with type 2 diabetes were identified: understanding; developing skills and abilities; and mobilizing personal strengths. Both groups described challenges in understanding the causes of fluctuating blood glucose and in, developing and mobilizing skills for choosing healthful food and eating regularly. The recently diagnosed group was more challenged by learning to accept the diagnosis and becoming motivated to change habits while the experienced group was mainly challenged by issues about complications and medications.

    CONCLUSION: Adults with diabetes have different needs for support during different phases of the disease. From a person-centred perspective, it would be desirable to meet individual needs for self-management on peoples' own terms through a technological service that could reach and connect to a large number of people. This article is protected by copyright. All rights reserved.

  • 38.
    Gardsten, Cecilia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Mörtberg, Christina
    Linnéuniversitetet.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Designing an ICT self-management service: suggestions from persons with type 2 diabetes2017Inngår i: Health and Technology, ISSN 2190-7188, E-ISSN 2190-7196, Vol. 7, nr 2-3, s. 197-206Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper reports the wishes and needs of people with type 2 diabetes (T2DM) for a future information and communication technology (ICT) self-management service to help manage their condition and their everyday life. Diabetes is a chronic disease affecting more and more people and placing increasing demands on health care. The self-management of diabetes includes instrumental and, decision-making skills and skills in managing daily activities, which may be supported by an ICT service. In this study we used a participatory design including two sessions of Future Workshop (FW) as part of a larger research project on the self-management of diabetes. Adults with type 2 diabetes participated in two FW sessions in which their expressed wishes and needs for an ICT service all fell under the broad category of Acceptance of the diagnosis, with three other suggestions; Trust in partnerships, Communication, and Individualized information. The participants’ experience of the FW as a democratic process and their appreciation of mutual learning contributed to these results, which are consistent with the aims of person-centred care.

  • 39.
    Herrström, Kerstin
    et al.
    Högskolan Kristianstad.
    Larsson, Stina
    Högskolan Kristianstad.
    Einberg, Eva-Lena
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Nilsson, Marie
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Garmy, Pernilla
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Metodutveckling i litteraturbaserat examensarbete inom sjuksköterskeprogrammet2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 40.
    Kerstin, Blomqvist
    et al.
    Högskolan Kalmar.
    Edberg, Anna-KarinHögskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Att vara äldre: "... man har ju sina krämpor ..."2004Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 41.
    Larsson, Helena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    From a diagnostic and particular approach to a person-centred approach: a development project2015Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 24, nr 3-4, s. 465-474Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aims and objectives

    To investigate changes over time in an interdisciplinary group that was engaged in development work regarding pain and pain assessment.

    Background

    The outcomes of nursing research do not always find their way to the daily care of patients. This is evident within, for instance, physical rehabilitation, where relieving patients' pain is a major challenge. To gain new understanding, develop and change, registered nurses have a great part in engaging their staff.

    Design

    A qualitative study using a participatory action research approach was used, and a hermeneutic analysis was conducted.

    Methods

    A group of three registered nurses, two assistant nurses and a physiotherapist took part in focus group sessions. This group was followed with seven repeated sessions during a period of five months from January 2010 until June 2010. A hermeneutic analysis was used.

    Results

    The participants changed their attitudes towards the patient in pain, their own caring role and the team's role towards a more person-centred care.

    Conclusions

    Participation and reflection were key aspects as means to transfer knowledge into action and establish change. The participants came to the sessions, shared actively their experiences and expressed pride in the work they accomplished. This can be seen as an expression of a need to share and a joy to be working together in a person-oriented development area. In addition, the approach seemed to contribute to increased job satisfaction.

    Relevance to clinical practice

    The participants expressed that their work resulted in a changed approach to pain and pain assessment in their daily practice at the ward. The participants were actively engaged in enhancing their work with pain and pain assessment in their own daily practice and in implementing research-based knowledge.

  • 42.
    Larsson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Har han det bra så har jag det bra: ett aktionsforskningsprojekt där ett närståendestöd planerades i samarbete med närstående till yngre personer med demenssjukdom2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Introduktion och rapportens uppläggning

    Det finns ett fåtal studier som har undersökt situationen för närstående till yngre personer med demenssjukdom. Dessa studier talar för att närstående som lever tillsammans med en person med demenssjukdom kommer att belastas allt tyngre och de kommer att behöva individuellt anpassat stöd för att orka med sin situation eftersom varje närståendevårdares situation är unik (Luscombe, Brodaty & Freeth, 1998, Jubb, Pollard & Chaston, 2003, Armstrong, 2003). Om närstående ska orka leva tillsammans med en partner som är demenssjuk behöver de erbjudas ett stöd som är utformat utifrån deras situation och behov. I Hälso- och sjukvårdprogrammet för Region Skåne betonas vikten av att lyfta fram yngre personer med demenssjukdom och deras närståendes situation ur ett regionperspektiv (Hälso- och sjukvårdsprogram, region Skåne, 2005). En studie där närstående själva får delta i att utforska hur ett närståendestöd bör utformas kan ge värdefull kunskap som kan bilda en bas för regionens planering av olika stödjande insatser. Syftet med denna studie var att i samarbete med närstående till personer vars demenssjukdom debuterat före 65 års ålder planera ett närståendestöd.

    Bakgrund till projektet

    Att få en demenssjukdom och att vara närstående till en person som utvecklar en demenssjukdom är en ny situation för alla inblandade. Vi vet ganska lite om hur närstående till yngre personer med en demenssjukdom upplever sin situation. För att undvika att bördan blir för stor för de närstående behövs olika samhälleliga insatser. För att öka kunskapen kring närståendes situation genomfördes fokusgruppsintervjuer med närstående till yngre personer som drabbats av demenssjukdom.

    Studiens genomförande och etiska överväganden

    Studien pågick mellan januari-april 2008 och genomfördes som ett deltagarbaserat aktionsforskningsprojekt där närstående till yngre personer med demens tillsammans med forskare samtalade om vilka problem närstående har att tackla samt gav förslag på hur ett närståendestöd skulle kunna utformas. Samtliga närstående var maka eller make till en person med demenssjukdom.

    Vad fokusgrupperna kom fram till

    Diskussionerna i fokusgrupperna omfattade tre faser; Tiden före diagnos – när man anar att allt inte står rätt till, Tiden i samband med och efter diagnos – bekräftelse på att det man anat var sant, Den sena fasen – när det blev ohållbart. Dessutom framkom att det fanns behov av en funktion som benämndes Lotsen. Namnet tillkom då fokusgrupperna signalerade ett behov av en lotsfunktion, en person som skulle kunna leda och lotsa närstående i vård- och omsorgsdjungeln.

    Vad hände sedan?

    Studien har lett till att en dagsjukvårdsenhet har startat ett projekt med avsikt att stödja relationen mellan yngre personer med demenssjukdom och deras närstående.

    Utvärderingsplaneringen och utvärderingen har utförts av studenter i sjuksköterskeprogrammet vid högskolan Kristianstad under handledning av forskare vid forskningsplattformen för Närsjukvård.

    Slutord

    Inom professionen tror man att man vet vilket stöd närstående behöver och min bestämda uppfattning var att närstående till yngre personer med demens framförallt behöver emotionellt stöd. Under studiens gång blev det dock tydligt för mig att det är omöjligt att ge stöd till närstående utan att samtidigt ta hänsyn till den sjukes behov och situation. Redan tidigt i sjukdomsförloppet behövs individuellt anpassat stöd som bör förändras i takt med sjukdomens fortskridande. Dessutom behövs en sammanhållande länk som kan lotsa vidare i processen och vara ett stöd både för den sjuke och närstående. Demenssjuksköterskan i kommunens hälso- och sjukvård skulle kunna fungera som den lots som efterfrågas. 

  • 43.
    Lindh, Inga-Britt
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Challenges faced in daily life by persons with type 2 diabetes: a meta-synthesis2019Inngår i: Chronic Illness, ISSN 1742-3953, E-ISSN 1745-9206, Vol. 15, nr 3, s. 167-186Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objectives

    To derive improved understanding of the implicit meanings of challenges in daily life from the perspective of persons with type 2 diabetes.

    Methods

    A meta-synthesis was conducted with an interpretive and constructivist approach. Four databases were searched for articles published between 2007 and 2011, producing 37 articles for analysis. Van Deurzen's life world theory was applied as an analytic grid.

    Results

    Challenges in daily life with type 2 diabetes could be understood as living in a tension between opposing forces, implying a struggle with inevitable paradoxes: living in the present and for the future, trusting oneself while relying on others, and being normal while feeling changed and different.

    Discussion

    This synthesis adds knowledge to previous understanding of living with type 2 diabetes, revealing the complexity of daily life when struggling with a lifelong illness. Person-centred care could be used to understand what challenges diabetes may cause in family and working life and the ambivalent feelings the illness can lead to. Future research is needed to implement and evaluate a person-centred care in practice. Since new qualitative research is continuously added to this topic, metasyntheses should be undertaken regularly.

  • 44.
    Nilsson, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Andersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Coexisting needs: paradoxes in collegial reflection—the development of a pragmatic method for reflection2017Inngår i: Education Research International, ISSN 2090-4002, E-ISSN 2090-4010, Vol. 2017, artikkel-id 4851067Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper addresses a feasibility study of a method for recurrent collegial reflection. A qualitative approach, using a participatory research design, was adopted. The collegial reflection was implemented in a school, in a middle-sized municipality in southern Sweden, with 21 teachers participating in the intervention. Data collection included digital recordings of collegial reflection, open questions by mail, and individual interviews. Findings indicated one major theme, paradoxes in the design of the collegial reflection, and three categories: wanting to decide and wanting to be guided; meeting each other as teachers and/or as persons; and looking for the safe and/or looking for the new. Before implementing the method in another context, management needs to appreciate these contradictory experiences, allow for voluntary participation, address participants’ expectations, and allocate time and tasks. This study implicates that collegial reflection may contribute to teachers’ professional development, and it is thereby relevant to teachers’ classroom practice and pupils’ learning. We conclude that, by creating a structure which supports teachers’ collegial reflection, the school may function as a supportive environment, which may contribute to teacher retention.

  • 45.
    Nilsson, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Andersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Salutogenic resources in relation to teachers' work-life balance2017Inngår i: Work: A journal of Prevention, Assesment and rehabilitation, ISSN 1051-9815, E-ISSN 1875-9270, Vol. 54, nr 4, s. 591-602Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Experiencing work-life balance is considered a health promoting resource. To counter-balance the negative development of teachers' work situation, salutogenic resources need to be examined among teachers.

    OBJECTIVE: To examine resources related to teachers' experience of their work-life balance.

    METHODS: Using a cross-sectional design, a questionnaire was distributed to 455 teachers in compulsory schools in a Swedish community. A total of 338 teachers participated (74%). A multiple linear regression method was used for the analysis.

    RESULTS: Four variables in the regression model significantly explained work-life balance and were thereby possible resources: time experience at work; satisfaction with everyday life; self-rated health; and recovery. The strongest association with work-life balance was time experience at work. Except time experience at work, all were individual-related.

    CONCLUSIONS: This study highlights the importance of school management's support in reducing teachers' time pressure. It also emphasizes the need to address teachers' individual resources in relation to work-life balance. In order to support teachers' work-life balance, promote their well-being, and preventing teachers' attrition, we suggest that the school management would benefit from creating a work environment with strengthened resources.

  • 46.
    Nilsson, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Ejlertsson, Göran
    Andersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Caring as a salutogenic aspect in teachers' lives2015Inngår i: Teaching and Teacher Education: An International Journal of Research and Studies, ISSN 0742-051X, E-ISSN 1879-2480, Vol. 46, s. 51-61Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This inquiry explored how a group of teachers experienced resources for their well-being, both at work and in their private lives. The findings indicate that caring, for others and for oneself, is central for teachers' well-being. Caring is manifested in being present in the moment, and in actions which promote the well-being of oneself and others. Implications from the findings suggest that both school administration and teacher education should pay special attention to the caring aspects of teaching, as they influence teachers' well-being and retention, as well as the pupils' learning. Health promotion interventions could benefit from these findings.

  • 47.
    Nilsson, Petra
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Andersson, H. Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Ejlertsson, Göran
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    How to make a workplace health promotion questionnaire process applicable, meaningful, and sustainable2011Inngår i: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834, Vol. 19, nr 7, s. 906-914Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background  In workplace health promotion, a questionnaire could be of great use. Unfortunately, fatigue regarding answering questionnaires has recently become greater than before. An action research approach could be a possible way of increasing employee participation.

    Aim  This study reports an attempt to explore key aspects for participation in, and commitment to, a workplace health promotion questionnaire process.

    Method  The study was conducted at two wards in a Swedish hospital. Data was collected during an action research process. Data were analysed with regard to a framework of questions.

    Findings  The three key aspects for participation in, and commitment to, a workplace health promotion questionnaire process were: an applicable questionnaire, a meaningful questionnaire process and a continuous and sustainable questionnaire process. A structure is presented as practical advice to managers, describing how such a process could be established to be applicable, meaningful and sustainable.

    Conclusion  This study has identified key aspects and prerequisites for questionnaire processes. The prerequisites – share decision-making, involve a core group and follow a structure – are discussed and proposed for managers and workgroups to consider in further workplace health promotion questionnaire processes.

    Implications for nursing management  The key aspects and prerequisites presented could provide a stimulating standpoint or advice, useful for planning and accomplishing workplace questionnaire processes.

  • 48.
    Nilsson, Petra
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II.
    Andersson, Ingemar H.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II.
    Ejlertsson, Göran
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Optimizing employee health in lean healthcare processes: continuous survey processes as a tool2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 49.
    Nilsson, Petra
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    A key to success in workplace survey processes2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 50.
    Nilsson, Petra
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Survey process quality: a question of healthcare manager approach2017Inngår i: International Journal of Health Care Quality Assurance, ISSN 0952-6862, E-ISSN 1758-6542, Vol. 30, nr 7, s. 591-602Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose

    The purpose of this paper is to explore how healthcare first-line managers think about and act regarding workplace survey processes.

    Design/methodology/approach

    This interview study was performed at a hospital in south Sweden. First-line healthcare managers ( n=24) volunteered. The analysis was inspired by phenomenography, which aims to describe the ways in which different people experience a phenomenon. The phenomenon was a workplace health promotion (WHP) survey processes.

    Findings

    Four main WHP survey process approaches were identified among the managers: as a possibility, as a competition, as a work task among others and as an imposition. For each, three common subcategories emerged; how managers: stated challenges and support from hospital management; described their own work group and collaboration with other managers; and expressed themselves and their situation in their roles as first-line managers.

    Practical implications

    Insights into how hospital management can understand their first-line managers' motivation for survey processes and practical suggestions and how managers can work proactively at organizational, group and individual level are presented. Originality/value Usually these studies focus on those who should respond to a survey; not those who should run the survey process. Focusing on managers and not co-workers can lead to more committed and empowered managers and thereby success in survey processes.

12 1 - 50 of 75
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf