Hur framträder matematiken i medier och reklam? Vilket matematikinnehåll finns där? Är informationen vinklad med matematikens hjälp? Vilken matematik behövs för att man ska kunna använda informationen på ett rimligt sätt? Hur ska mottagaren vara rustad för att kunna tolka och bedöma det som presenteras?

The purpose of the chapter is to use narratives in order to illustrate the characteristics of the human perception of mathematics. The transformation over time of views of mathematics will be enlightened by the changing perceptions of the individual. The many varied faces of mathematics will offer images of the multiple ways and situations in which mathematics plays an important role in society and culture. Mathematics education research will supply the basis for interpretation of the narratives and the transformations of mathematics.

NCM har fått ett regeringsuppdrag att i samarbete med Statens skolverk och Högskoleverket ”utarbeta förslag till innehåll i kompetensutvecklingsprogram för matematik och matematikdidaktik för lärare”. Matematikbiennalen 2000 avslutades med synpunkter från en panel på vad som bör prioriteras och varför? Här följer ett referat av inläggen.

Skolverket har i uppdrag att kontinuerligt se över kursplanerna. Hösten 1997 började därför ett arbete med fem av programmen, bl a NV-programmet. Det innebär att alla fem kurserna A–E är berörda.

Pedagogiska magasinet är en tidskrift för Lärarförbundets medlemmar med en upplaga på mer än 200 000. Nr 2/97 var ett temanummer, I matematikens värld. Här ges en diskuterande beskrivning av intressanta frågor som berörs i artiklarna.

Varje elev har rätt till vägledning och stöd utifrån sina förutsättningar. Ofta sätts, med all rätt, fokus på elever med särskilda svårigheter. Men vad ska vi göra med en elev som är särskilt intresserad och framgångsrik? Ska en sådan elev ”räkna före” på egen hand ofta med trista rutinproblem som ger sysselsättning medan läraren hjälper de övriga – eller finns det andra vägar att gå som förstärker ett spirande matematikintresse?

På många håll diskuteras hur man skall få en ökad forskningsanknytning i skolan. Tätare kontakter mellan lärare och forskare skulle utan tvekan ha stort värde för båda. Här presenteras en modell för ett samarbete i matematikdidaktik.

I Nämnaren nr 3, 1998, inleddes rapporteringen från ett projekt, som Klippans kommun bedriver i samverkan med Högskolan Kristianstad. Deltagare i projektet är lärare från alla skolans stadier och syftet är bl a att öka kunskapen i matematikens didaktik och att stimulera lärarnas lokala utvecklingsarbeten.

Ideals play a key role in a student teachers’ identity work. They form targets to strive for and a mirror for reflection. In this paper, we examine Finnish mathematics student teachers’ metaphors for the teacher’s role (N=188). We classified the metaphors according to a model that identified teachers as subject matter experts, didactical experts, and pedagogical experts, with the addition of another two categories, self-referential and contextual. For the exploration of emerging professional identities, we studied the self-referential metaphors, which formed the most common category in the data. We observed that every third metaphor described either student teachers’ personalities or their incompleteness as teachers, or new beginnings or eras. Although these aspects were expected, they also inform us as teacher educators of the values and ideals that student teachers have in terms of teaching and being a teacher. The metaphors that mathematics student teachers produced illustrated their identity processes and their emerging identity as a mathematics teacher.