hkr.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 6 av 6
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Brånhult, Anna
    et al.
    Nord, Jenny
    Persson, Erik
    Emanuelsson, Urban
    Centrum för biologisk mångfald.
    Kartanalys för Sydsveriges agrara landskap: metodstudie om den genetiska mångfalden och det genetiska kulturarvet i dagens landskap / rapport från projektet Genetisk variation som kulturarv i Sydsveriges agrara landskap (GRAAL)2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    ”Genetisk variation som kulturarv i Sydsveriges agrara landskap” (GRAAL) är ett projekt som nyligen initierats och bedrivs i samarbete mellan Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Centrum för Biologisk Mångfald (CBM) och Nordiskt Genresurscenter (NordGen). Projektets syfte är att studera den genetiska mångfalden och föreslå bevarandeåtgärder kring det genetiska kulturarvet i träd och buskar i dagens landskap. Projektet avser således att identifiera och åldersbestämma samt att bedöma den genetiska variationen hos stubbskottsträd i det skånska kulturlandskapet. Projektet avser också att som ett led i detta arbete ta fram ett tvärvetenskapligt och tvärsektoriellt arbetssätt där moderna genetiska analyser samspelar med nya arkeologiska och historiska metoder och landskapsanalys. Denna rapport presenterar en historisk kartstudie som går ut på att identifiera områden där gamla flerstammiga träd med sockel kan påträffas.

  • 2. Callaghan, Terry V.
    et al.
    Tweedie, Craig E.
    Akerman, Jonas
    Andrews, Christopher
    Bergstedt, Johan
    Butler, Malcolm G.
    Christensen, Torben R.
    Cooley, Dorothy
    Dahlberg, Ulrika
    Danby, Ryan K.
    Daniels, Fred J. A.
    de Molenaar, Johannes G.
    Dick, Jan
    Mortensen, Christian Ebbe
    Ebert-May, Diane
    Emanuelsson, Urban
    Swedish Biodiversity Centre, Uppsala.
    Eriksson, Hakan
    Hedenas, Henrik
    Henry, Greg. H. R.
    Hik, David S.
    Hobbie, John E.
    Jantze, Elin J.
    Jaspers, Cornelia
    Johansson, Cecilia
    Johansson, Margareta
    Johnson, David R.
    Johnstone, Jill F.
    Jonasson, Christer
    Kennedy, Catherine
    Kenney, Alice J.
    Keuper, Frida
    Koh, Saewan
    Krebs, Charles J.
    Lantuit, Hugues
    Lara, Mark J.
    Lin, David
    Lougheed, Vanessa L.
    Madsen, Jesper
    Matveyeva, Nadya
    McEwen, Daniel C.
    Myers-Smith, Isla H.
    Narozhniy, Yuriy K.
    Olsson, Håkan
    Pohjola, Veijo A.
    Price, Larry W.
    Riget, Frank
    Rundqvist, Sara
    Sandstroem, Anneli
    Tamstorf, Mikkel
    Van Bogaert, Rik
    Villarreal, Sandra
    Webber, Patrick J.
    Zemtsov, Valeriy A.
    Multi-Decadal Changes in Tundra Environments and Ecosystems: Synthesis of the International Polar Year-Back to the Future Project (IPY-BTF)2011Ingår i: Ambio, ISSN 0044-7447, E-ISSN 1654-7209, Vol. 40, nr 6, s. 705-716Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Understanding the responses of tundra systems to global change has global implications. Most tundra regions lack sustained environmental monitoring and one of the only ways to document multi-decadal change is to resample historic research sites. The International Polar Year (IPY) provided a unique opportunity for such research through the Back to the Future (BTF) project (IPY project #512). This article synthesizes the results from 13 papers within this Ambio Special Issue. Abiotic changes include glacial recession in the Altai Mountains, Russia; increased snow depth and hardness, permafrost warming, and increased growing season length in sub-arctic Sweden; drying of ponds in Greenland; increased nutrient availability in Alaskan tundra ponds, and warming at most locations studied. Biotic changes ranged from relatively minor plant community change at two sites in Greenland to moderate change in the Yukon, and to dramatic increases in shrub and tree density on Herschel Island, and in sub-arctic Sweden. The population of geese tripled at one site in northeast Greenland where biomass in non-grazed plots doubled. A model parameterized using results from a BTF study forecasts substantial declines in all snowbeds and increases in shrub tundra on Niwot Ridge, Colorado over the next century. In general, results support and provide improved capacities for validating experimental manipulation, remote sensing, and modeling studies.

  • 3. Carlsson, Georg
    et al.
    Svensson, Sven-Erik
    Emanuelsson, Urban
    Centrum för biologisk mångfald.
    Alternativa skötselmetoder för ängs- och betesmarker och användning av skördat växtmaterial2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ängs- och betesmarker utgör unika livsmiljöer och är mycket värdefulla för den biologiska mångfalden. I dagsläget är utmaningarna stora i Sverige för att kunna hävda ängs- och betesmarkerna med hög kvalitet, till stor del beroende på det minskande antalet betesdjur och minskat behov av fodermarker. Denna rapport sammanställer aktuell kunskap kring möjliga nya skötselmetoder för våra ängs- och betesmarker samt hur skördat material kan användas som en resurs i samhället. Sammanställningen bygger på vetenskaplig och populärvetenskaplig litteratur, författarnas erfarenheter inom området, samt information om pågående teknikutveckling och praktisk tillämpning. Utmaningarna för att utveckla hävden av ängs- och betesmarker består i huvudsak i att hitta rationella system, dels för hantering av betesdjur och dels för effektiv insamling och användning av biomassa. Vi har identifierat följande skötselmetoder och användningsområden som särskilt intressanta för vidare analyser: 1. Flexibel hävd genom till exempel extensivt bete, varierad hävd genom olika skötselmetoder olika år (hävdföljd), kombination av olika metoder genom till exempel maskinell skörd och bränning eller slåtter i kombination med bete. 2. Maskinanpassad hävd av skogsbeten och lövängar – kombinationen av ängsväxter och träd för såväl biologisk mångfald som kolinlagring och produktion av biomassa (både gräs och träd). 3. Småskalig och situationsanpassad teknik – slåtter och borttransport av biomassa från små och hinderrika fält genom en kombination av motormanuella och rationella lösningar. Detta kräver viss metodutveckling och logistik lämpad för avslagning, uppsamling och transport. 4. Samordning och utveckling av avsättning för biomassan för bioenergiändamål. Användning av ängsbiomassa som biogassubstrat har särskilt stor miljönytta och möjliggör effektivt resursutnyttjande genom att man både utvinner energi och en växtnäringsrik rötrest (biogödsel) samtidigt som markerna hävdas. Flera nya studier visar på små eller inga skillnader när slåtter genomförs med skärande eller klippande redskap (lie och knivslåtterbalk) jämfört med roterande redskap (rotorslåttermaskiner med vassa knivar eller röjsnöre). Denna kunskap öppnar upp för maskinell skötsel av slåtterängar som annars hotas av utebliven hävd.

  • 4.
    Danell, Kjell
    et al.
    Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå.
    Bergström, Roger
    Skogforsk, Uppsala.
    Elmberg, Johan
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Emanuelsson, Urban
    Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp.
    Christiernsson, Anna
    Luleå tekniska universitet.
    Viltet2010Ingår i: Vilt, människa, samhälle / [ed] Danell, Kjell, Bergström, Roger, Stockholm: Liber , 2010, s. 17-31Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 5.
    Mårtensson, Lennart
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH).
    Emanuelsson, Urban
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Sveriges Lantbruksuniversitet.
    Mattiasson, Bo
    Indienz AB.
    Biomass from wetlands and other valuable conservation areas as substrate for industrial biotechnology2016Ingår i: The Ninth International Conference on the Establishment of Cooperation between Companies and Institutions in the Nordic Countries, the Baltic Sea Region, and the World, 2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Biomass  from  wetlands  has  historically  been  an  important  resource,  but  today  it  is  difficult  to  take advantage  of  this  biomass,  besides  being  used  as  feed  on  the  farm.  A  very  important  goal  is  to  find rational  and  economical  viable  way  to  make  biogas  from  wetland  biomass,  including  biomass  from other   conservation   worthy   areas   of   high   biodiversity,   such   as   roadsides   harvested   frequently. Moreover,  the  residues  from  biogas  process  used  as  bio-fertilizer  to  the  fields,  so  that  nitrogen  and phosphorus is returned to the farm land. The biomass can be used for the production of biogas or for extracting valuable chemicals in bio refineries. These valuable chemicals may be potentially useful for making future plastic materials, i.e. bio plastics. Major focus will be on biogas technology, and above all, methods for the pretreatment of recalcitrant substrates such as biomass containing high levels of lignocelluloses, i.e., to make the material available to the biogas-producing bacteria. The work is based on  an  involvement  of  research  in  the  areas  of  environmental  engineering  and  landscape  science  and includes studies of biodiversity and water treatment function of the landscape.  Finally, it is important to stress that mowing of wet meadows mostly will result in a better capacity of such meadows to retain nutrients from water passing through them. Wetland with wet meadows and similar vegetation types will be more efficient in cleaning water and thereby fight eutrophication in the recipient. Summing up, the  main  advantages  using  harvest  hay  (mowing)  from  wet  meadows  and  roadside  meadows  as substrate for biotechnical industry are:

    •Raw material for bio plastics

    •Cheap and easy handled fertilizers to agriculture

    •Important for biodiversity

    •Better function of wetlands as nutrient traps fighting eutrophication of the sea

  • 6. Rundqvist, Sara
    et al.
    Hedenas, Henrik
    Sandstrom, Anneli
    Emanuelsson, Urban
    Swedish Biodiversity Center, Uppsala.
    Eriksson, Håkan
    Jonasson, Christer
    Callaghan, Terry V.
    Tree and Shrub Expansion Over the Past 34 Years at the Tree-Line Near Abisko, Sweden2011Ingår i: Ambio, ISSN 0044-7447, E-ISSN 1654-7209, Vol. 40, nr 6, s. 683-692Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Shrubs and trees are expected to expand in the sub-Arctic due to global warming. Our study was conducted in Abisko, sub-arctic Sweden. We recorded the change in coverage of shrub and tree species over a 32– to 34-year period, in three 50 × 50 m plots; in the alpine-tree-line ecotone. The cover of shrubs and trees (<3.5 cm diameter at breast height) were estimated during 2009–2010 and compared with historical documentation from 1976 to 1977. Similarly, all tree stems (≥3.5 cm) were noted and positions determined. There has been a substantial increase of cover of shrubs and trees, particularly dwarf birch (Betula nana), and mountain birch (Betula pubescens ssp. czerepanovii), and an establishment of aspen (Populus tremula). The other species willows (Salix spp.), juniper (Juniperus communis), and rowan (Sorbus aucuparia) revealed inconsistent changes among the plots. Although this study was unable to identify the causes for the change in shrubs and small trees, they are consistent with anticipated changes due to climate change and reduced herbivory.

1 - 6 av 6
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf