hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 19 of 19
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Löfgren, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Naturvetenskap i förskolan genom att "fånga tillfället": en problematiserande diskussion2016Inngår i: Naturvetenskap i ett förskoleperspektiv: kreativa lärandeprocesser / [ed] Susanne Thulin, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2016, s. 153-168Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 2.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Löfgren, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Pendrill, Ann-Marie
    Lunds universitet.
    Att utgå från frågor och situationer i förskolans vardag: vilket naturvetenskapligt innehåll kan det leda till?2014Inngår i: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 10, nr 1, s. 77-89Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Identifying and building on children’s questions and everyday situations is often discussed as a basis for science learning in preschool. With a starting point in such questions and situations, children should be given the opportunity to investigate and search for answers. What questions and situations do preschool teachers identify as possible bases for science learning? What science content is present? To what extent are the questions possible to investigate for children and preschool teachers through experiments and observations or theoretical studies? The paper presents children’s questions and everyday situations that might form the basis for science learning, as identified by preschool teachers taking part in a science in-service training course. Based on a content analysis, we discuss possibilities and difficulties that preschool teachers may face in their practice when they try to use these questions and situations as a basis for science learning.

  • 3.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Löfgren, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Pendrill, Ann-Marie
    NRCF och Göteborgs universitet.
    Förskollärare lyssnar efter barns frågor med ett naturvetenskapligt innehåll2012Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 4.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Löfgren, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Pendrill, Ann-Marie
    Science learning starting in everyday situations: preschool teachers evaluate different situations’ suitability2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This article takes a starting point in the idea that science in preschool would benefit from starting with children’s questions and situations in preschool everyday life. In a previous study preschool teachers have collected such questions and everyday situations in their own preschool practice. A content analysis was performed resulting in a number of different categories describing the potential science content. With the present study we want to contribute to a deepened understanding of how preschool teachers view the possibility to work with science starting from different kinds of questions and situations in preschool everyday life. The data were collected in focus group interviews with preschool teachers who were asked to evaluate different questions/situations (collected in the previous study) in respect to the extent they could work as starting points for science learning situations. The results show that the preschool teachers put forward different kinds of reasons when discussing whether or not the questions/situations could work as a starting point for science learning. These reasons are discussed in relation to policy documents as well as earlier results in the research field concerning science and preschool.

  • 5.
    Holgersson, Ingemar
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Helldén, Gustav
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Lindner, Ann-Charlotte
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för matematik och naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Löfgren, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Barns förståelse av materia och dess transformationer2000Inngår i: Undervisning i naturvetenskap ur kultur-, teknologi- och miljöperspektiv: rapport från det sjätte nordiska forskarsymposiet om undervisning i naturvetenskap i skolan, Joensuu 12-16 juni 1999 / [ed] Aho, Lerna, Viiri,Jouni, Joensuu: Joensuu universitet, pedagogiska fakulteten , 2000, s. 376-383Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 6.
    Jönsson, Anders
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Ekberg, Margareta
    Malmö högskola.
    Lindahl, Britt
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Löfgren, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Bedömning i NO: grundskolans tidiga år2013Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Undervisning i biologi, fysik och kemi ska ge eleverna förutsättningar att bland annat ta ställning i frågor med naturvetenskapligt innehåll, genomföra undersökningar och använda begrepp för att beskriva och förklara olika fenomen och sammanhang. Men hur vet man i vilken utsträckning eleverna har utvecklat dessa förmågor? Och hur kan man stödja elevernas fortsatta utveckling?

    I den här boken diskuteras vilka aspekter som ska bedömas i förhållande till de förmågor som beskrivs i kursplanerna för NO-ämnena samt hur bedömningen kan genomföras för att hjälpa eleverna att utveckla dessa förmågor. Huvudfokus ligger på strategier för formativ bedömning – hur man kommunicerar förväntningar till eleverna, ger konstruktiv återkoppling och låter eleverna arbeta med själv- och kamratbedömning – men boken tar även upp skriftliga omdömen, betyg, likvärdighet, nationella prov och sambedömning. 

    Boken riktar sig i första hand till lärare, och blivande lärare, som undervisar i NO-ämnena i grundskolans årskurs 1–6. En stor del av innehållet är dock relevant även för andra årskurser och andra ämnen. Författarna har varit ansvariga för utvecklingen av Skolverkets diagnosmaterial i NO för årskurs 1–6 (DiNO) samt medverkar i konstruktionen av de nationella proven i biologi, fysik och kemi för årskurs 6.

  • 7.
    Löfgren, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    En ny inriktning i utbildningen2007Inngår i: Förskoletidningen, ISSN 0348-0364, Vol. 32, nr 4, s. 39-43Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 8.
    Löfgren, Lena
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Everything has its processes, one could say: a longitudinal study following students' ideas about transformations of matter from age 7 to 162009Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This thesis concerns students’ learning and meaning-making in science. The theoretical framework builds upon Human Constructivism. This perspective underlines the unique interplay that occurs between thinking, feeling, and acting in human meaning-making and also stresses the important role of language in learning processes.

    The aim of the thesis is to learn more about how individual students develop their understanding of processes in which different kinds of transformations of matter occur. This aim is connected to the opinion that such knowledge can help in the development of teaching approaches leading to meaningful learning.

    A ten year longitudinal study has been conducted in which 20 students’ conceptions of matter and its transformations have been followed from age 7 to 16. In interviews performed once or twice every year the students described and explained the transformations of matter in three situations: the future of fading leaves left lying on the ground, the disappearance of the wax of a burning candle, and the appearance of mist on the inside of the cover of a glass of water. As part of the study, an early (at the age of 7) introduction of the idea of the particulate nature of matter was made.

    The study contributes to earlier studies on students’ ideas about transformations of matter by showing how students develop their ability to explain such processes in everyday situations. The study shows that students develop understanding of phenomena with a strong personal flavour. There is a spread in the students’ capability to use their experiences and the school science in productive ways to elaborate their ideas into more scientifically acceptable ones. This spread becomes greater during the compulsory school.

    The study shows the young students’ competence to use a simple molecule concept in productive ways in their explanations of the situations but it also shows the older students’ difficulties in using the science taught in later school-years. A conclusion is that fundamental concepts, such as the particle model, could be introduced in early school-years but only if the concept is continuously worked on and elaborated.

    Because of the longitudinal design the great impact of early experiences, both from family life and school, on students’ ideas is revealed. By following the individual students’ meaning-making over a ten year period and allowing them to comment on their own interview responses it becomes obvious that meaningful learning takes time.

    Different kinds of longitudinal studies that can inform us further about students’ meaningful learning in relation to science curricula are asked for as a result of the findings of this study. Longitudinal studies that can reveal how students’ and/or teachers’ ideas about the purpose of schooling change over time are also asked for.

  • 9.
    Löfgren, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Helldén, Gustav
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    A longitudinal study on the development of children's ideas about transformations of matter in different contexts2003Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In order to develop successful teaching approaches of transformations of matter, we need to know more about how young students develop understanding of these processes. In this longitudinal study I follow, mainly through interviews, 20 children from 7 to 11 years of age. I have chosen to examine the development of ideas about matter transformation of three different phenomena; one biological, one chemical and one physical. An early introduction of the concept of molecule is also made. Depending of the phenomenon some children in different ways use the molecule as a tool for understanding, while others do not. The children develop understanding of the different phenomena quite differently. They rely directly on their experiences when explaining the phenomena and the development of words and language seems extremely important. To understand the challenges that children meet trying to understand scientific explanations it is important to know about the complexity and individual variety of learning. A longitudinal study like this with a qualitative analysis has got the chance to catch this complexity and variation.

  • 10.
    Löfgren, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Helldén, Gustav
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    A longitudinal study showing how students use a molecule concept when explaining everyday situations2009Inngår i: International Journal of Science Education, ISSN 0950-0693, E-ISSN 1464-5289, Vol. 31, nr 12, s. 1631-1655Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this paper we present results from a 10-year (1997-2006) longitudinal study in which we, by interviews once or twice every year, followed how students, throughout the compulsory school, developed their understanding of three situations in which transformations of matter occur. We believe that students have to meet scientific ideas early in order to gradually, in social cooperation with classmates, friends, teachers, and other grown-ups, elaborate the meaning of a concept. We followed 23 students all born in 1990. In 1997 we introduced the idea of the particulate nature of matter. We have conducted interviews allowing students to explain the transformation of matter in fading leaves left lying on the ground, burning candles, and a glass of water with a lid on. In the interview at 16 years of age, less than one-fifth of the students use molecular ideas in scientifically acceptable ways. The overall conclusion is that most students do not connect the knowledge they gain in school about the particulate nature of matter to these everyday situations. On the other hand, the students seem capable of using a simple particle model and the model can help them understand the invisible gas state. The question of how to use this capability in order to develop students' scientific ideas is still not solved and more research is argued for.

  • 11.
    Löfgren, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Helldén, Gustav
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    A longitudinal study showing students' use of molecule concept in explaining transformations of matter2007Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 12.
    Löfgren, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Helldén, Gustav
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    A study showing students' use of molecule concept in explaining transformations of matter2007Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 13.
    Löfgren, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Helldén, Gustav
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Elever lär om materieomvandlingar2006Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 14.
    Löfgren, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Helldén, Gustav
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Following how students from age 7 to 16 use their experiences when developing their ideas about transformations of matter2008Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this paper we present results from a 10 year longitudinal study with the aim to investigate how students use experiences when they develop their ideas about decomposition, burning, evaporation, and condensation. The theoretical framework of this study builds upon social constructivist perspectives. In our study (1997-2006) we have followed 23 students all born in 1990. We have conducted interviews allowing the students to explain the transformation of matter in fading leaves left lying on the ground, burning candles, and a glass of water with a lid on. Most students make progress in describing and explaining the situations in the first years of the study. Then there is a vast spread in the students’ capability to use their experiences and science taught in school in productive ways to improve their understanding of transformations of matter. We discuss the implications for science education research, compulsory school science curricula, and school science education out of these findings.

  • 15.
    Löfgren, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Helldén, Gustav
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Following young students' understanding of three phenomena in which transformations of matter occur2008Inngår i: International Journal of Science and Mathematics Education, ISSN 1571-0068, E-ISSN 1573-1774, Vol. 6, nr 3, s. 481-504Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In order to develop successful teaching approaches to transformations of matter, we need to know more about how young students develop an understanding of these processes. In this longitudinal study, we followed 25 students from 7 to 13 years of age in their reasoning about transformations of matter. The questions addressed included how the students_ understanding of transformations of matter changed and how we can make sense of individual learning pathways. In interviews performed once or twice every year the students described and explained three situations: fading leaves left on the ground, a burning candle, and a glass of water covered with a glass plate on which some mist had formed. When analysing the interviews, we found a common pathway of how the students_ ideas changed over the years in each one of the situations. When analysing individual student_s interviews with Ausubel_s assimilation theory we could discern subordinate, superordinate and combinatorial learning. How these findings can contribute to an improvement of teaching about transformations of matter is discussed.

  • 16.
    Löfgren, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Helldén, Gustav
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    How students' understanding of transformations of matter in three different contexts grow from the age of seven to thirteen2004Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 17.
    Löfgren, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Helldén, Gustav
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Students' reflections on their own ideas about transformations of matter2005Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 18.
    Löfgren, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Lindahl, Britt
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Assessing young students' abilities in science2013Inngår i: Proceedings from 2013 NARST Annual International Conference, April 6-9, Rio Grande, Puerto Rico, USA, 2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 19.
    Löfgren, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Lindborg, Amanda
    Kristianstad Studentkår.
    Det hjälper inte lärarutbildningen2014Inngår i: Kristianstadsbladet, ISSN 1103-9523, nr 24/9, s. B3-Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    ”Fler sökte till dokusåpan Paradise Hotel förra året än till Lärarhögskolan”. Det som började som en rolig grej på underhållningssajten Lajkat.se slutade som en nyhet att ta på allvar. Något Lena Löfgren och Amanda Lindborg vänder sig emot.

1 - 19 of 19
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf