hkr.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 17 of 17
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Linge, Anna
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik.
    Aesthetic learning process within drama, pictures and music2013Conference paper (Refereed)
  • 2.
    Linge, Anna
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik.
    Begreppet estetiska lärprocesser som musisk-motoriska lärprocesser?2016Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Begreppet estetiska lärprocesser är i viss mån etablerat inom forskning men framförallt inom högskolans pedagogiska praktik. Begreppet är dock svårhanterligt och  för lite utforskat med pragmatisk konsekvens för en skolkontext. Musik som estetik associeras exempelvis med sinnlighet och de sköna konsterna, vilket riskerar attbli en skön anakronism när utbildningen rationaliseras och marknadsanpassas. Estetik på traditionell grund har framförallt en funktion som symboliskt språk där människor får syn på sig själva. Denna funktion har fortfarande stor betydelse i en lärarutbildning som vill skapa plats för upplevelser och personlig utveckling för de kommande eleverna och barnen i förskolan. Jag ser dock ett behov av att utvidga musikämnet för barn och ungdomar mot en pragmatisk och samtida inriktning.Det som föregår begreppskonstruktionen (musisk-motorisk) i fråga, är det nya intresse för musik-och idrottsämnet som uppmärksammas av hjärnforskare (se exempelvis Klingberg, 2014). Av denna forskning framlyfts musikaliska aktiviteter som främjar finmotorik och grovmotorik som grund för lärande. Försök görs från hjärnforskningens sida att applicera dessa nya rön i pedagogisk teoribildning,men detta senare fält måste närma sig dessa ofta välfinansierade forskningsrön utifrån sin egen begreppsbildning. Det är därför intressant att från en pedagogisk horisont närma sig hjärnforskningens resultat i ett musikpedagogiskt/pedagogiskt sammanhang. Begreppet ”musisk-motoriska lärprocesser” visar exempelvis hur aktiviteter integrerar motorisk kunskap i kroppen och lägger grund för kognition. Pedagogikämnet står idag och identifierar sig mot större begreppsbildningar som utbildningsvetenskap, men är självt till sin natur tvärvetenskapligt med ursprung inom bland annat inlärningsteori, socialpsykologi samt utvecklingspsykologi.Jag ser det därför som angeläget att diskutera hur pedagogiken håller sig fortsatt tvärvetenskaplig mot nya områden: i vår tid mot hjärnforskning som undersöker musikens funktion som grundläggande för högre kognition, och att vi sätter pedagogiskt fokus på aktiviteter som har värde för barns kognitiva, sociala och fysiska utveckling. Detta bör tydligt ta plats i lärarutbildningens musikundervisning, framförallt mot yngre barn, genom vetenskapliggörande som är rykande aktuellt och angeläget för en utvidgad förståelse för ämnets betydelse i barns utveckling.

  • 3.
    Linge, Anna
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik.
    Creative musical practice in an educational context2015In: Contemporary approaches to activity theory: interdisciplinary perspectives on human behavior / [ed] Thomas Hansson, Hershey: IGI Global , 2015, p. 143-160Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    This chapter is based on the author's doctoral thesis. She provides an account of a project on creativity in music education, more specifically a musical classroom for developing creativity. The aim of the study is to find examples or mechanisms of creative pedagogy. This study complements the current tradition for studying methods in teaching and learning music. Creative, prescriptive, and communicative designs of teaching and learning interact during sessions of music making. The empirical findings enable a discussion of the conditions that define creative music making as art and/or play as a socio-cultural activity.

  • 4.
    Linge, Anna
    Kristianstad University, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik.
    Estetiska processer i förskollärutbildningens undervisning2015Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Baserat på min forskning, på iakttagelser och reflektion i min undervisningsvardag, vill jag i ett kommande bokkapitel problematisera de estetiska ämnenas kreativa potential samt den kompetens som förväntas utvecklas genom de estetiska ämnenas medverkan i ett tematiskt eller integrativt kursinnehåll i förskollärarutbildningen. När estetlärare och forskare utmanar studenterna i en workshop eller i ett inspirationssammanhang blir en del studenter ofta osäkra inför vad som väntar. Andra studenter blir 23

    inspirerade av uppgiftens kreativa frihet och utformning. Kanske reaktionen inte endast handlar om mötet med de estetiska formerna (kropp, form och känsla) utan den stora ovana studenterna har med sig genom hela skolsystemet av att ha arbetat med kreativa processer och problembaserat arbete. Undervisningen på högskolan kan inte desto mindre ses som ensidig i sin utformning som föreläsning, hemtentamen eller salstentamen. Det skulle krävas flera skilda och utmanande undervisningsformer för att utveckla vad Dewey kallar en kreativ vana hos studenterna (Dewey, 1910). En uppdelning av teori och praktik som inte förnyas genom handling och problemlösning leder till en förståelse av teori som något statiskt och en gång given. Dessa attityder möter vi lärare i studenternas rätt-och-fel-tänkande. Kunskap är dock alltid tillfällig i bemärkelsen att den ska omsättas och pröva sin relevans i handling. Handlingen ifråga ska utvecklas inom alla ämnen får att stödja ett intelligent lärande som innebär en kognitiv reflektion över situationen (Biesta & Burbules, 2003). Hur förstärker en problemlösande metod de estetiska ämnenas plats på förskollärarutbildningen? Här kan jag se att de estetiska ämnena bildar exempel på hur teori och praktisk handling, eller utforskande, samverkar. De praktiskt-estetiska ämnena är helt enkelt olika sätt att utforska genom aktivitet och reflektion.

  • 5.
    Linge, Anna
    Malmö högskola.
    Generell didaktisk kompetensutveckling genom estetiken i (förskol)lärarprogrammet2014Conference paper (Refereed)
  • 6.
    Linge, Anna
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik.
    Making room for creative praxis in musical ensemble2013Conference paper (Refereed)
  • 7.
    Linge, Anna
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik.
    Music education as a field of enlighten praxis based on the understanding of music as a mediated social exploration and creativity2010Conference paper (Refereed)
  • 8.
    Linge, Anna
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik.
    Music education within the field of creativity2010Conference paper (Other academic)
  • 9.
    Linge, Anna
    Kristianstad University, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik. Linnéuniversitetet.
    Musik och rörelse - samverkande ämnesingångar i förskolan2017In: Absctracts: senior research: NNMPF 2017: the 22nd annual conference of the Nordic Network for Research in Music Education March 14-16 2017, 2017, p. 5-7Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det föreligger ett behov i förskollärarutbildningen samt i förskolans vardagliga praktik av ett tydligare pedagogiskt fokus mot musisk-motorisk inlärning och yngre barns övergripande samt specifika lärande i och genom musik och rörelse. Det musikpedagogiska fältet för yngre barn bör därför utvecklas tydligare mot rörelseinnehållet (idrottsforskning). Ett sådant tvärvetenskapligt innehåll utmanar musikpedagogikämnet mot nya pedagogiska vinster, när vi därtill även implementerar samtida hjärnforskning om hjärna och kultur. Här finns ett kunskapsområde som exempelvis förenar språkutveckling med musikalisk utveckling. Ett sådant samband kan förstås som auditiv stimulans och vokal performans förstärkt genom rörelse. Musisk aktivitet som motorisk träning har, enligt ett urval av forskning nedan, förmåga att stödja och utveckla specifika ”skills” som i sin tur har betydelse för barns kognitiva förmåga. Det öppnar en möjlighet för en fördjupad  musisk-motorisk förskolepedagogik, samt en ökad medvetenhet att i lärarutbildningen öka kunskapen om musikens och rörelsens funktion i barns sociala, motoriska och kognitiva utveckling. Ordet  musisk står för musikaliska aktiviteter som stödjer rim, ramsor, sång och rytmik i förskolan (se exempelvis Uddén, 2004). Förutom dessa vill med sådana aktiviteter lägga till barns spel på instrument, inte endast rytminstrument, utan gärna fingermotoriska instrument som ukulele och violin.

  • 10.
    Linge, Anna
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik.
    Musikämnets tysta kunskap och kritiska reflektion2013Conference paper (Refereed)
  • 11.
    Linge, Anna
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik.
    När och hur musikaliskt lärande blir kreativt2013In: Medierat lärande och pedagogisk mångfald / [ed] Lisbeth Amhag, Feiwel Kupferberg, Marie Leijon, Lund: Studentlitteratur, 2013, p. 149-171Chapter in book (Other academic)
  • 12.
    Linge, Anna
    Malmö högskola.
    Svängrum - för en kreativ musikpedagogik2014Conference paper (Refereed)
  • 13.
    Linge, Anna
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik.
    Svängrum - för en kreativ musikpedagogik2013Conference paper (Refereed)
  • 14.
    Linge, Anna
    Malmö Högskola.
    Svängrum: för en kreativ musikpedagogik2013Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The purpose of this doctoral dissertation is to investigate what mechanisms  produce a creative music education. The method used is based on critical realism where a social science phenomenon  consists of empirica!events, operating mechanisms and the structures  that produce them. I have ehosen to utilize creativity  theory to investigate  the different mechanisms that become evident when analyzing the empirical material in relation to problem-solving, flow, as weil as theory of play and games. The empirica1 material consists of group interviews with music teachers colleagues at an upper secondary school, and observations oftwo ensemble classes at two separate upper secondary schools during one term. Mechanisms that are found to produce a creative music pedagogue according to the thesis analysis chapter, are overriding  based on authentic  problems, intemalization and transformationalleaming, and by uniting intemal and externa!motivation. The survey's structures  appear in the thesis introductory chapter. The discussion chapter gives a retroduction  of the structures  that make a creative music education  possible. The structures are the role of the teacher, the role of the students, and the importance of intemalization of the musical tools. The focus is on both traditional roles and structures,  and the contributions  to the new rules that this thesis has discovered.  These new rules, I have termed Svängrum,  include two major themes: making something  your own, i.e. one's  own interpretation  of another's work as intemalization, and making your own, i.e. autonomous  leaming  and your own creation. This results in the school's environment imbues a spirit of day-to-day  leaming,  where problem-solving activities motivate and make possible creative abilities, based on students'  own engagement.

  • 15.
    Linge, Anna
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik. Kristianstad University, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Svängrumsteorin i lärarutbildningens undervisning2015Conference paper (Refereed)
  • 16.
    Linge, Anna
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik.
    The meaning of music2007Conference paper (Refereed)
  • 17.
    Linge, Anna
    et al.
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik.
    Danielsson, Annika
    Örebro universitet.
    Westvall, Maria
    Örebro universitet.
    Musikens pedagogik eller musikpedagogik?2006In: Musikens pedagogik eller musikpedagogik?: teoretiska perspektiv på musikalisk mening, socialisation och musiksyn / [ed] Danielsson, Annika, Linge, Anna, Westvall, Maria, Örebro: Avdelningen för musikpedagogik och konstnärligt utvecklingsarbete, Musikhögskolan vid Örebro universitet , 2006Chapter in book (Other academic)
1 - 17 of 17
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf