Varje år genomgår mer än en tredje del av alla 15-åringar konfirmandundervisning. Ungdomarna uppskattar konfirmationen - inte minst att planera och genomföra gudstjänster. Men vanliga gudstjänster har de inte så mycket till övers för.

Under de senaste åren har det svenska samhället förändrats när det gäller dess förhållande till religion och till Svenska kyrkan. Från att ha varit en statskyrka fram till år 2000 och därmed tidigare tillhört enhetskulturen och varit en majoritets kyrka, är Svenska kyrka idag en kyrka som är fri från staten och verkar i ett mångkulturellt samhälle där många olika kulturer och religioner existerar tillsammans. Syftet med avhandlingen är att med ett bildningsperspektiv tolka ungdomars berättelser om sitt deltagande i konfirmandundervisning för att bidra till förståelsen av konfirmandtidens innebörder. Konfirmandverksamhet är en verksamhet som kan beskrivas ur många aspekter. Historiskt sett är den en verksamhet med lång tradition både som utbildningsverksamhet, som folklig tradition och som rit inom Svenska kyrkan. Det som kännetecknar verksamheten är bland annat att det finns en tydlig början och ett tydligt slut med en bestämd gammal ritual. Den ser vanligt vis vid en bestämd ålder, 15 år, det finns riktlinjer som utarbetats av Svenska kyrkan, det finns en stor oro för den sjunkande andelen ungdomar som konfirmeras, målen för verksamheten präglas mer av reflektion än av traditionellt lärande och deltagandet är centralt utan krav på kunskap och examination. Konfirmandundervisningen betraktas i denna avhandling ur ett bildningsperspektiv som utgår från människan som en helhet. Att konfirmandundervisningen sätts i ett bildningsperspektiv kräver en förklaring av bildningsbegreppet. Definitionen av ”bildning” avser bildning i betydelsen ”föreställningen att kunskapen, eller åtminstone viss kunskap, i grunden förändrar och utvecklar människan”. I bildningsperspektivet är den bärande tanken att individen förändras genom kunskap. Metaforen för bildning är resan som innebär att vi som individer lämnar det bekanta för att resa ut och möta det obekanta. När vi återvänder har vi ny kunskap som gör att vi möter det bekanta på ett nytt sätt. Med bildning avses en fri oändlig process som tar början i varje individs unika livserfarenheter. Avhandlingen har en hermeneutisk ansats som lyfter fram förståelse och tolkning som relevanta begrepp. Hermeneutiken syftar till att söka kunskap och förståelse för innebörder och intentioner som människor har. Inom hermeneutiken betraktas företeelser i sitt sammanhang. Före konfirmandtiden: När ungdomarna väljer konfirmation är valet inte bara ett val mellan att konfirmeras eller inte konfirmeras utan också om att välja läger eller att konfirmeras i den egna församlingen (eller någon närliggande). Väljer de församlingens konfirmandgrupp och arbetar enligt modellen ”de sjuttio stegen” så har de frihet att till en viss del påverka vilka tider som de har undervisning. Det är inte så många som uppger att de valt att konfirmeras på grund av möjligheten att få presenter. Istället är det vanligaste att det är en mängd olika faktorer som spelar roll, inte minst tradition och vad kamraterna gör. Konfirmandtiden: Ungdomarna är mer positiva till konfirmandundervisningen än vad de förväntade sig. De flesta berättar att de har haft upplevelser som de tyckt om och uppskattat. Ungdomarna berättade att de förväntade sig traditionell förmedlingspedagogik och ibland krav på ”utantill inlärning” istället har konfirmandundervisningen inneburit annorlunda och kreativ undervisning. Att få möjligheten till ett eget val, att själv välja konfirmation berättar ungdomarna är väsentligt. Efter konfirmandtiden: Ungdomarna berättar om olika erfarenheter från konfirmandtiden. Ungdomarna berättar att de upplever att de förändrats själva och att de förändrat sin relation till omvärlden. De har också ändrat sin syn på kyrkan och har i viss mån utvecklat en Gudsrelation. Många av ungdomarna har också tänkt sig att fortsätta i kyrkans ungdomsverksamhet och/eller som ledare. Förändringsmönster: I förändringsmönstret fördjupas tolkningen av konfirmandtidens innebörder som ungdomarna berättat om i intervjuerna. Alla ungdomarna berättar om att de har olika förutsättningar och har därför olika upplevelser från sin konfirmandtid. Konfirmandtiden är för ungdomarna en del av deras livsprojekt och konfirmationen betraktas av några av dem som en anhalt på vägen. Det finns ingen direkt koppling till förutsättningarna som de hade när de började konfirmandtiden eller den konfirmandgrupp de deltagit i. Sammanfattningsvis beskrivs konfirmandtiden som bildningsresa och några aspekter att lyftas fram. Ungdomarna berättar att det egna valet är viktigt för att konfirmandtiden skall bli en positiv upplevelse. Samtidigt är det svårt för ungdomarna att göra ett val om de inte har information om vad konfirmandtiden innebär. De flesta av ungdomarna berättar i intervjuerna att de trodde att konfirmandtiden skulle vara något annat än det de upplevde. Att ungdomarna blivit bemötta med respekt är något som de lyfter fram. När de talar om respekt handlar det både om hur de blivit bemötta av sina ledare och relationen mellan konfirmanderna. Exempel på situationer när ungdomarna berättar att de upplevt respekt är framför allt i samband med diskussioner. De berättar om att de både fått möjlighet att prata färdigt och bli lyssnade på och dessutom att de visat respekt mot andra genom att lyssna på dem. Ungdomarna berättar också om att de upplevt konfirmandtiden stimulerande genom att de fått möjlighet till kunskap genom ett eget utforskande. Att uppleva med flera sinnen har ungdomarna berättat om som något som de uppskattat. Detta är något som lägerkonfirmanderna berättar om i något högre grad än de andra som i någon mån fått tillfälle till detta i samband med de kortare lägren.

Av Skollagen framgår att utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig oavsett var i landet den anordnas. Skolinspektionen har bland annat som uppgift att granska kvaliteten i skolan i relation till mål och andra riktlinjer. Skolinspektionen har under 2011/2012 genomfört en kvalitetsgranskning av religionskunskap i gymnasieskolan. I granskningen ingår 47 skolor från hela Sverige.