hkr.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 67
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Berg, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Clausson, Eva
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Yrkesmässig handledning för skolsköterskor2019Ingår i: Skolsköterskans hälsofrämjande arbete / [ed] Clausson, EK & Morberg, S., Lund: Studentlitteratur AB, 2019, 2, s. 267-281Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 2.
    Berg, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Clausson, Eva K.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Yrkesmässig handledning för skolsköterskor2012Ingår i: Skolsköterskans hälsofrämjande arbete / [ed] Eva K Clausson och Siv Morberg, Lund: Studentlitteratur, 2012, s. 205-219Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 3.
    Berg, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Clausson, Eva K.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Bökberg, Christina
    Division of Nursing, Faculty of Medicine, Lund University.
    Secondhand smoking in Swedish municipal home nursing: a qualitative pilot study2012Ingår i: Public Health Nursing, ISSN 0737-1209, E-ISSN 1525-1446, Vol. 29, nr 6, s. 525-533Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective

    The purpose of this study was to explore licensed practical nurses’ (LPNs’) views of being exposed to secondhand smoke in municipal home nursing care.

    Design and sample

    Using a qualitative approach, data were collected through three focus group interviews with 15 LPNs, smokers, and nonsmokers. Qualitative content analysis was used to interpret the interview text.

    Results

    Exposure to secondhand smoke during working hours, which presents a risk to the health and wellbeing of the LPNs, is a consequence of placing the interests of the smoking care recipients first and the employers’ reluctance to take action on behalf of the LPNs. These factors prompted LPNs to propose solutions aimed at resolving a major dilemma in routine home nursing care.

    Conclusions

    A combination of actions, particularly by managers, is required to improve the working environment for LPNs while concurrently respecting the care recipients’ right to take decisions in their own homes.

  • 4.
    Borgman, Sofie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Ericsson, Ida
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Clausson, Eva
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Garmy, Pernilla
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Smärta och depressiva symtom hos ungdomar: finns det ett samband?2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 5.
    Borgman, Sofie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Ericsson, Ida
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Clausson, Eva
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Garmy, Pernilla
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    The relationship between reported pain and depressive symptoms among adolescents2018Ingår i: Journal of School Nursing, ISSN 1059-8405, E-ISSN 1546-8364Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Pain and depressive symptoms are common reasons for adolescents to contact the school nurse. The aim was to describe the prevalence of pain (headache, abdominal pain, and back pain) and depressive symptoms among adolescents and to examine whether there is an association between pain and depressive symptoms. This cross-sectional survey included students ( N = 639) in Sweden (median age: 16 years). Over half of the female participants (56%) and one third of male participants (33%) had weekly headaches, abdominal pain, or back pain. Almost every second girl (48%) and one in four boys (25%) had depressive symptoms (as measured by the Center for Epidemiological Studies Depression Scale, scores ≥ 16). There was a significant association between having pain (headache, abdominal pain, or back pain) and having depressive symptoms. It is of great importance for school nurses to adequately identify and treat the cause of pain and other factors contributing to depression.

  • 6.
    Clausson, Eva
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Familjefokuserad omvårdnad: en modell för skolsköterskor2019Ingår i: Skolsköterskans hälsofrämjande arbete / [ed] Eva K. Clausson, Siv Morberg, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, 2, s. 221-239Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 7.
    Clausson, Eva
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle.
    Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn: En systematisk litteraturöversikt2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I rapporten sammanfattas det vetenskapliga underlaget för två typer av program: dels de som främst syftar till att förebygga utagerande beteenden hos barn och ungdomar, dels de som i första hand syftar till att förebygga inåtvända problem som ångest, depression och självskadebeteende. Program som har en allmänt hälsobefrämjande effekt, t ex för att förebygga drogmissbruk och våldshandlingar ingår följaktligen inte. Programmen är avsedda att ha effekt, inte bara direkt efter att programmet har avslutats utan även i framtiden. Rapporten har tagits fram på förfrågan av Kungliga Vetenskapsakademien och UPP-centrum (Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa) vid Socialstyrelsen. Båda har efterfrågat en systematisk litteraturöversikt för att klarlägga nyttan med att använda program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn.

  • 8.
    Clausson, Eva
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Berg, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Dokumentation av skolbarns psykosociala hälsa: en utmaning för svenska skolsköterskor. Poster presenterad vid Andra Nordiska Konferensen i Familjefokuserad Omvårdnad, Kalmar 18-19 maj, 20062006Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Resultatet visar på betydelsen av att utveckla dokumentationen i skolhälsovårdsjournalen till såväl struktur som innehåll och med särskild betoning på den psykosociala hälsan. Resultatet visar även på betydelsen av att utveckla metoder och pröva modeller för att förbättra organisation och samverkan.

  • 9.
    Clausson, Eva
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Berg, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Family intervention sessions: one useful way to improve schoolchildren's mental health2008Ingår i: Journal of Family Nursing, ISSN 1074-8407, E-ISSN 1552-549X, Vol. 14, nr 3, s. 289-313Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study examines the effectiveness of therapeutic conversations with families (through family sessions) in alleviating health complaints among adolescent girls in a school setting. Four girls with recurrent, subjective health complaints and their families were included in the study. Three sessions were held with each family, using genograms, ecomaps, interventive questions, and other family nursing interventions; practicing school nurses were also present. A therapeutic letter was sent to each family at the end of the sessions. The Strengths and Difficulties Questionnaire was used as a pre- and posttest measure. Evaluative interviews were carried out with the families and with school nurses. The families reported feeling relief and described positive affective, behavioral, and cognitive changes as a consequence of the interventions. The school nurses experienced the family sessions as time-saving and easy-to-use tools in their work. Involving the family when schoolchildren's recurrent mental health problems are addressed may reduce future suffering.

  • 10.
    Clausson, Eva
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Cowell, Julia Muennich
    Migration, school nursing, and school health services2019Ingår i: Journal of School Nursing, ISSN 1059-8405, E-ISSN 1546-8364, Vol. 35, nr 5Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 11.
    Clausson, Eva
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Einberg, Eva-Lena
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Teider, K
    Dokumentation av elevers hälsa2019Ingår i: Skolsköterskans hälsofrämjande arbete / [ed] Clausson, EK & Morberg, S, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, s. 147-160Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Clausson, Eva
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Hedin, Gita
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Evaluation of models for health supportive family conversation intended to turn a negative weight development in preschool children2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Introduction: Obesity in children is a growing health problem in the world. In Sweden, 14-15 percent of 4-year-old children are overweight and 3 percent are obese. Prevention of overweight and obesity is most effective if started as early as possible. Studies have shown the need for involving the family since parents’/guardians’ attitudes and beliefs may be crucial for the development of the child's eating habits and have thus a key role in the preventive work regarding a healthy lifestyle for the children. In Sweden, the Child Health Service (CHS) comprises a comprehensive universal nurse-led CHS program with health surveillance directed to the children and their parents, including parental support. The CHS have the opportunity to pay attention to early development of overweight and implement measures that can contribute to a healthy lifestyle during childhood as well as adulthood. The need for evidence based methods/models to be used in combating child overweight and obesity is obvious. However, there is a lack of evidence based models to prevent the prevailing childhood obesity used by clinical active nurses.

    Purpose: The overall purpose is to evaluate models for health supportive family conversations to families with preschool children with the intent to turn a negative weight development.

    Method: The study has a longitudinal design with health supportive family conversations being evaluated both qualitatively and quantitatively. A strategic sample will be applied on CHS centers from different socioeconomic areas in the southern part of Sweden. The models that will be used are the Calgary Family Assessment Model (CFAM) and The Calgary Family Intervention Model (CFIM). The models have its their theoretical foundation in e.g. theories of systems, communication, and change. The study will have a naturalistic approach with a pre-posttest design in which nurses in CHS are trained in the model for health supportive family conversations. Supervision will be provided during the intervention. Children’s IsoBMI and The Lifestyle Behavior Checklist will be used as pre- and post-test and at the 12 month follow-up. Evaluation interviews will be held with the families and the nurses separately.

    Preliminary results: A pilot interview showed that the health supportive family conversations led to increased knowledge and understanding about the family lifestyles related to the child obesity. Involvement of the family lead to a consciousness within the family about ingredients in sweet drinks and food. The fact that the CHS nurse was the one who conducted the conversations were of great importance, since the nurse was well known to the family.

  • 13.
    Clausson, Eva
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Hedin, Gita
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education.
    Health supportive family conversation: intended to turn Negative weight development in preschool children.2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Clausson, Eva
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Janlöv, Ann-Christin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Berg, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Skolsköterskors utmaningar med att dokumentera skolbarns psykosociala hälsa: en kvalitativ studie2017Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Skolsköterskors utmaningar med att dokumentera skolbarns psykosociala hälsa – en kvalitativ studie

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka skolsköterskors utmaningar relaterat till dokumentation av skolbarns psykosociala hälsa

    Metod: Sex fokusgruppsdiskussioner genomfördes. I diskussionerna ingick frågor om situationer som var särskilt utmanande att dokumentera samt vad som begränsar och/eller underlättar dokumentationen av den psykosociala hälsan. Kvalitativ innehållsanalys användes för att tolka data.  

    Resultat: Analysen resulterade i ett övergripande tema: Att göra sin plikt och rädsla för att göra fel samt tre underteman: osäkerhet relaterat till den egna förmågan; rädsla för framtida konsekvenser och strategier för att hantera dokumentationen. 

    Slutsats: Skolsköterskor som förlitar sig på sin intuition och som använder en strukturerad dokumentationsmodell ökar möjligheterna till en tillförlitlig dokumentation. För att ytterligare utveckla sina yrkeskunskaper kan regelbunden yrkesmässig handledning vara av stor betydelse. Detta kan i sin tur bidra till ökad forskning och utveckling till förmån för skolbarns psykosociala hälsa.

  • 15.
    Clausson, Eva K.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Familjefokuserad omvårdnad - en modell för skolsköterskor2012Ingår i: Skolsköterskans hälsofrämjande arbete / [ed] Eva K. Clausson och Siv Morberg, Lund: Studentlitteratur, 2012, s. 187-203Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Clausson, Eva K.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    School health nursing: perceiving, recording and improving schoolchildren's health2008Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syfte: Avhandlingens övergripande syfte är att undersöka skolsköterskors uppfattning om skolbarns hälsa och att analysera faktorer som påverkar dokumentation av skolbarns hälsa i skolhälsovårdsjournalen. Ett ytterligare syfte är att utvärdera modeller för familjeinterventioner som redskap för skolsköterskor i skolhälsovård.Metoder: Avhandlingen består av fyra delarbeten. En kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder användes. I delarbete I genomfördes intervjuer med ett strategiskt urval av skolsköterskor (n=12). Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I delarbeten II och III distribuerades en nationell enkät till ett representativt urval av Sveriges skolsköterskor (n=129). Manifest innehållsanalys användes vid analys av de öppna frågorna. I delarbete IV genomfördes en interventionsstudie med familjesamtal, inspirerad av modeller för familjefokuserad omvårdnad utvecklade i Kanada. Skolflickor i tidig adolescens med återkommande subjektiva hälsoproblem (n=4) och deras föräldrar i samarbete med deras verksamma skolsköterskor (n=2) ingick i studien. Separata utvärderingsintervjuer genomfördes med familjer och skolsköterskor. Intervjuerna analyserades med kvalitativ och manifest innehållsanalys respektive. The Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) användes som före/efter test vid interventionen och resultatet bearbetades statistiskt manuellt. Deskriptiv statistik användes för analys av demografisk data i samtliga delarbeten.Resultat: Resultatet visade att skolsköterskorna bedömde skolbarnens mentala hälsa som försämrad särskilt bland flickor och i socioekonomiskt utsatta områden. Individuella livsstilsfaktorer påverkade skolbarnens fysiska hälsa och den mentala hälsan var i stor utsträckning påverkad av skolmiljö och familjerelationer. Det sistnämnda verkade vara den mest betydelsefulla påverkansfaktorn för skolbarnens mentala hälsa. Bedömningen av den fysiska hälsan baserades på hälsokontroller och hälsosamtal medan spontana besök var vanligare för bedömning av den mentala hälsan. Dokumentation av mentala hälsa var en utmaning för skolsköterskorna. Svårigheterna kunde relateras till etiska överväganden, tradition och tidsbrist samt till skolhälsovårdsjournalens struktur som inte ansågs uppfylla dagens krav. Skolsköterskorna uttryckte en rädsla för att journalanteckningarna skulle märka skolbarnet för livet. Framtida tolkningar relaterade till skolbarnet själv, föräldrar eller andra/påföljande vårdgivare uttrycktes som hinder för att dokumentera mental och social hälsa. Familjesamtal visade sig vara användbara i skolhälsovården. De medverkande flickorna och deras familjer kände sig bekräftade i att deras känslor och reaktioner var normala. De sade sig bli medvetna om egna styrkor och möjligheter vilket styrktes av SDQ som visade ett ökat välbefinnande efter sammankomsterna, både hos skolbarnen och hos föräldrarna. Skolsköterskorna var positiva till att arbeta med familjesamtal och upplevde sig mer som samverkanspartner än som expert. Samtalen ledde till att en förändringsprocess startade i familjerna enligt skolsköterskorna.Slutsatser: Resultatet indikerar att skolsköterskor har en djup kunskap om skolbarns hälsa som sannolikt kunde tas tillvara på ett bättre sätt ur ett folkhälsoperspektiv på såväl nationell som lokal nivå. Behovet av att utveckla skolhälsovårdsjournalen efter dagens behov och fördjupad kunskap om de upplevda svårigheterna att dokumentera skolbarns mentala hälsa är uppenbar. Familjesamtal, där skolsköterskan intar en roll som samverkanspartner, visade sig användbara och kan sannolikt överföras till andra hälsoproblem bland skolbarn. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori och andra modeller för hälsodeterminanter används för att illustrera skolsköterskans arbete med skolbarns hälsa på såväl en individuell nivå som folkhälsonivå.

  • 17.
    Clausson, Eva K.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO).
    The role of the school nurse based on Urie Bronfenbrenners ecological systems theory. Poster presented at the School Nurses Interna­tional 17th Biennial Conference, July, 2013, Ljubljana, Slove­nia2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Clarifying school nurses’ role with a heoretical model as premise, can facilitate oth theirs and others’ understanding f that school nurses can provide n their profession. The model can also e helpful in planning and prioritizing in ollaboration with managers and other ecision makers in the system.

  • 18.
    Clausson, Eva K
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Berg, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Family Intervention Sessions: One Useful Tool for School Nurses to Improve Schoolgirl´s Mental Health2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 19.
    Clausson, Eva K.
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Berg, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    School nurses – facilitating and constraining beliefs in documenting schoolchildren’s mental health. Oral presentation at Tredje nordiska konferensen i familjefokuserad omvårdnad, 2010, Kalmar2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 20.
    Clausson, Eva K.
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO).
    Berg, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan. Högskolan Väst.
    Janlöv, Ann-Christin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Challenges of documenting schoolchildren's psychosocial health: a qualitative study2015Ingår i: Journal of School Nursing, ISSN 1059-8405, E-ISSN 1546-8364, Vol. 31, nr 3, s. 205-211Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to explore school nurses’ experience of challenges related to documenting schoolchildren’s psychosocial health in Sweden. Six focus group discussions were carried out. Areas for discussions included questions about situations, especially challenging to document as well as what constrains and/or facilitates documenting psychosocial health problem issues. Qualitative content analysis was used for interpreting the data. The analysis resulted in one overarching theme: having to do one’s duty and being afraid of doing wrong; and three subthemes: uncertainty related to one’s own ability, concerns related to future consequences, and strategies to handle the documentation. School nurses relying on their intuition and using a structured documentation model may increase the opportunities for a reliable documentation. To further develop their professional skills with regular, clinical supervision can be of great importance. This in turn may increase contributions to research and development for the benefit of schoolchildren’s psychosocial health.

     

     

  • 21.
    Clausson, Eva K.
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Einberg, Eva-Lena
    Högskolan i Halmstad.
    Teider, Karin
    Dokumentation av elevers hälsa2012Ingår i: Skolsköterskans hälsofrämjande arbete / [ed] Eva K Clausson och Siv Morberg, Lund: Studentlitteratur, 2012, s. 121-133Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 22.
    Clausson, Eva K.
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Köhler, L.
    Berg, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Documenting schoolchildren’s mental and social health: a challenging issue for school nurses. Oral presentation at The Universality of School Nursing: The Privilege of Caring for the World’s Children”, 2009, Monmouth University, West Long Branch, New Jersey, USA2009Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 23.
    Clausson, Eva K.
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Köhler, Lennart
    Nordic School of Public Health, Göteborg.
    Berg, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Ethical challenges for school nurses in documenting schoolchildren's health2008Ingår i: Nursing Ethics, ISSN 0969-7330, E-ISSN 1477-0989, Vol. 15, nr 1, s. 40-51Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study explored Swedish school nurses' experiences of school health record documentation. Fifty per cent of a representative sample of Swedish school nurses (n = 129) reported difficulties with documenting mental and social health problems in family relationships, schoolchildren's behaviour, and school situations. Ethical considerations concerning fears of misinterpretation and practical barriers to documentation were expressed as reasons for their worries. Mental and social ill health is an increasing and often dominating problem among schoolchildren, thus proper documentation is a basic issue, both for individuals and for the population as a whole. School nurses obviously need professional guidance regarding documentation and ethical challenges. Systematic effort should be directed towards recognition and support of these nurses' unique opportunities to consider, follow and promote all aspects of schoolchildren's health.

  • 24.
    Clausson, Eva K.
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Köhler, Lennart
    Nordic School of Public Health, Göteborg.
    Berg, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Schoolchildren's health as judged by Swedish school nurses: a national survey2008Ingår i: Scandinavian Journal of Public Health, ISSN 1403-4948, E-ISSN 1651-1905, Vol. 36, nr 7, s. 690-697Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIMS: To use school nurses' knowledge and experience for a better understanding of schoolchildren's health problems and their association to socioeconomic background and gender. METHODS: Mail questionnaires were sent to a nationally representative, random sample of Swedish school nurses (n=129). The questionnaire included structured and open-ended questions asking for school nurses' judgement of schoolchildren's health status; changes over the previous two years; estimation of schoolchildren's most common reasons for consulting the school nurse; and estimation of factors influencing schoolchildren's health. RESULTS: Swedish school nurses judged schoolchildren's mental health to have deteriorated during the previous two years with increasing health complaints, especially among girls and in disadvantaged housing areas. Disturbed family relations were considered as one important explanatory factor. Girls were more inclined to consult school nurses with subjective health complaints. Boys more often consulted the nurses with physical injuries. CONCLUSIONS: School nurses work closely with the children and meet them continuously during the school age period. They have a genuine knowledge of schoolchildren's health, which should be used even more, both in research and practice. The results may be applicable in other countries with similarly organized school health systems.

  • 25.
    Clausson, Eva K.
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Morberg, Siv
    Skolsköterskans hälsofrämjande arbete2012Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sedan lång tid tillbaka har skolsköterskan en central roll när det gäller att främja skolbarns hälsa då hon/han möter alla barn och ungdomar under de viktiga skolåren. Skolsköterskan är en uppskattad person och en värdefull tillgång för såväl elever som deras familjer och skolpersonal. Avsikten med boken är att belysa skolsköterskans arbete och visa på fördjupad kunskap om användbara metoder och modeller i arbetet utifrån aktuell forskning.

    Boken vänder sig i första hand till studenter i specialistsjuksköterskeutbildningarna samt till redan yrkesverksamma skolsköterskor. Den kan också vara en källa till kunskap om skolsköterskans arbete för övrig personal inom Elevhälsan samt för skolledare, ansvariga chefer och politiker.

  • 26.
    Clausson, Eva K.
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Teider, Karin
    Vänersborgs kommun.
    Einberg, Eva-Lena
    Högskolan i Halmstad.
    SkolVIPS: en modell för omvårdnadsdokumentation i skolhälsovårdsjournalen2010Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 27.
    Clausson, Eva K.
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Teider, Karin
    Vänersborgs kommun.
    Einberg, Eva-Lena
    Högskolan i Halmstad.
    SkolVIPS: en modell för omvårdnadsdokumentation i skolhälsovårdsjournalen2014Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 28.
    Clausson, Eva K.
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Teider, Karin
    Vänersborgs kommun.
    Einberg, Eva-Lena
    Högskolan i Halmstad.
    SkolVIPS: en modell för omvårdnadsdokumentation i skolhälsovårdsjournalen2010Ingår i: Skolhälsan, ISSN 0284-284X, nr 3, s. 20-22Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 29.
    Clausson, Eva
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Morberg, SivKarolinska institutet.
    Skolsköterskans hälsofrämjande arbete2019Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I samband med regelbundna hälsobesök möter skolsköterskan alla elever i skolan och får kunskap om deras hälsa och livssituation. Tillsammans med övriga yrkeskategorier inom elevhälsan och i skolan har skolsköterskan en viktig uppgift att främja elevernas kunskap om hälsosamma levnadsvanor och om faktorer som bidrar till hälsa eller ohälsa samt stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål.

    Denna omarbetade och utökade upplaga belyser skolsköterskans insatser för att möta de behov som barn och unga har i dag. Dessutom visar den på skolsköterskans roll i skolan, inspirerar till utveckling av yrket och lyfter fram forskning och metoder som kan användas i arbetet med skolbarns hälsa.

    De flesta av författarna har egen erfarenhet av arbete som skolsköterska och arbetar med undervisning och som forskare inom områden och ämnen som ingår i skolsköterskans verksamhet. Boken är skriven av skolsköterskor – för skolsköterskor, såväl blivande skolsköterskor i utbildning som yrkesverksamma. Skol-VIPS-folder medföljer boken.

  • 30.
    Clausson, Eva
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Nilsson, BoHögskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Lunds universitet.
    Barnsliga sammanhang: forskning om barns och ungdomars uppväxt och livsvillkor2019Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I forskningsmiljön Children’s and Young People’s Health in Social Context(CYPHiSCO) förenas forskare knutna till Högskolan Kristianstad i sitt gemensammaintresse för barns hälsa och livsvillkor. I denna forskningsantologi,som är den andra i ordningen, presenteras aktuella forskningsprojekt medteoretiska och praktiska exempel. Antologin visar CYPHiSCOs bredd: från deallra yngsta barnen och deras föräldrar till ungdomar, inklusive barn ochunga med olika funktionsnedsättningar. I antologin presenteras forskningom barn och ungdomars existentiella hälsa, sömn och medievanor, förskolebarnsrörelse, motorik och fysisk aktivitet, barns rapportering om olyckor, barni militära familjer, fysisk aktivitet hos barn med Downs syndrom samt möjlighetertill estetiska uttryck.

  • 31.
    Clausson, Eva
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Petersson, Kerstin
    Lund University, Department of Nursing, Faculty of Medicine.
    Berg, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    School nurses' view of schoochildren's health and their attitudes to document it in the school health record: a pilot study2003Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 17, nr 4, s. 392-398Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study highlights school nurses' view of schoolchildren's health and their attitude to document it in the school health records. A strategic sample of 12 school nurses was interviewed. The interviews were semistructured and analysed with qualitative content analysis. The findings showed that the school nurses' viewed schoolchildren as physical healthy although they called attention to growing problems related to a changed lifestyle. Psychosocial ill-health was however increasing and the most common reason for visiting the school nurse was psychosomatic expressions. According to the nurses' descriptions, health was related to the individual, the school and the family situation. The family situation was mentioned as one of the most important factors of schoolchildren's health. The nurses described no problem to document schoolchildren's physical health. Ethical consideration, tradition, lack of time and the structure of the record were however factors that were said to hinder the documentation of the psychosocial health. In order to promote, protect and recover schoolchildren's health, more research is needed about how beliefs, experience, ethical consideration and resources influence the school nurse's daily work with schoolchildren's health.

  • 32.
    Clausson, Eva
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Teider, Karin
    Vänersborgs municipality.
    Einberg, Eva-Lena
    School of Social and Health Science, Halmstad University.
    School-VIPS: a Swedish model for documenting all aspects of school schildren’s health. Poster presented at The 20th Florence Network Annual Meeting, Malmö University, Faculty of Health and Society, the 10th-14th April, 20122012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    School-VIPS may facilitate school nurses’ documentation of schoolchildren’s health. It may also make it possible to compare and contrast children’s health development and to evaluate nursing interventions implemented. School- VIPS may also increase the opportunities for follow-up activities and future nursing research.

  • 33.
    Clausson, Eva
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Teider, Karin
    Vänersborgs municipality.
    Einberg, Eva-Lena
    School of Social and Health Science, Halmstad University.
    School-VIPS: a Swedish model for documenting all aspects of school schildren’s health. Poster presented at The School Nurses Interna­tional 16th Biennial Confer­ence, July, 2011, Hong Kong2011Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

     School-VIPS may facilitate school nurses’ documentation of schoolchildren’s health. It may also make it possible to compare and contrast children’s health development and to evaluate nursing interventions implemented. School- VIPS may also increase the opportunities for follow-up activities and future nursing research.

  • 34.
    Dagner, Viveka
    et al.
    Lund University.
    Clausson, Eva
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Jakobsson, Liselotte
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Prescribed physical activity maintenance following exercise based cardiac rehabilitation: factors predicting low physical activity2019Ingår i: European Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 1474-5151, E-ISSN 1873-1953, Vol. 18, nr 1, s. 21-27Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Physical activity is important to reduce mortality, morbidity and risk factors in patients with coronary heart disease. This report evaluates to what extent patients are still physically active following an exercise-based cardiac rehabilitation programme 12-14 months post-myocardial infarction and factors predicting why not.

    METHODS: Data from the National Quality Registry Swedeheart with post-myocardial infarction patients ( n=368) admitted from July 2012 to November 2014 were collected with outcomes of physical activity after 12-14 months. Baseline data included demographics, clinical variables, participation in exercise programmes, prescribed physical activity, health-related quality of life and self-reported health (EQ-5D-3L/EQ-VAS). A direct binary logistic regression analysis was used to identify indicators of low physical activity.

    RESULTS: Physical activity frequency per week (PA/week) was low, i.e. zero to three times, in older patients over 64 years ( P=0.00) and in those having problems with pain/discomfort (138 PA/week vs. 195) ( P=0.01), problems with mobility (60 PA/week vs.273) ( P=0.04) and anxiety/depression (128 PA/week vs. 205) ( P=0.04).

    CONCLUSION: Indicators predicting low physical activity can be used targeting improved post-myocardial infarction care outlining person-centred rehabilitation programmes and specialist nursing-led programmes.

  • 35.
    Edvardsson, Ewa
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Johansson, Carolin
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Clausson, Eva
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    En skyldighet men inte en självklarhet: barnhälsovårdssjuksköterskanserfarenhet av att överväga anmälan till socialtjänsten vid misstanke om att barn far illa2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kunskapen om att vissa barn far illa finns och Barnhälsovårdssjuksköterskan har en skyldighet att anmäla vid oro eller vetskap om detta. Barn kan fara illa genomföräldrars bristande omsorg, och/eller genom fysiska och psykiska kränkningar. Detta kan ge upphov till livslångt lidande. BHVsjuksköterskans roll är att identifiera och uppmärksammabarn som riskerar att eller far illa, för att dessa barn ska få den hjälp dehar rätt till av socialtjänsten. Syftet med studien var att undersöka BHVsjuksköterskan serfarenhet av att överväga anmälan till socialtjänsten vid misstanke om att barn far illa. Metod: Tio BHVsjuksköterskor intervjuades och kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes för att analysera data. Resultat: Studien resulterade i ett övergripandetema, tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Det övergripande tematblev "En skyldighet men inte en självklarhet", huvudkategorierna är, Perspektiv utifrånyrkesrollen, Perspektiv utifrån personliga erfarenheter och Mötet med barn och föräldrar. Slutsats: Samtliga BHVsjuksköterskor ansåg att det inte alltid var lätt att se vilka barn som for illa. De upplevde det tråkigt och sorgligt att behöva göra en anmälan. De satte alltid barnet främst och menade att det inte kunde bli sämre för barnet om en anmälan gjordes. En återkommande beskrivning hos samtliga BHVsjuksköterskor som medverkade i intervjun var att de fick en känsla av att något inte stämde.

  • 36.
    Einberg, Eva-Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Clausson, Eva
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Tonårsflickors vardag och hälsa2017Ingår i: Barnsliga sammanhang: forskning om barns och ungdomars hälsa, välbefinnande och delaktighet / [ed] Bo Nilsson & Eva Clausson, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2017, 5, s. 79-90Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Självskattad psykisk ohälsa ökar bland ungdomar och det finns tydliga skillnader mellan flickor och pojkar. Fler flickor rapporterar symtom på ohälsa och dessa skillnader har ökat över tid. Det är fler flickor som rap- porterar att de känner sig stressade och färre flickor uppger att de trivs med livet jämfört med pojkar. Flickor är medvetna om kraven på deras utseende och kravet på att lyckas i livet. De är också medvetna om de könsskillnader som finns både i skolan och media och som påverkar dem. Samhörighet med kamrater och familj är betydelsefullt liksom trygghet i form av tillit till kamrater och att känna sig trygg där de vistas enligt tonårsflickorna själva.

    Detta kapitel kommer att handla om tonårsflickors hälsa och hur tonårs- flickor själva upplever sin vardag, vilket kommer att belysas med resultat från en forskningsstudie, samt diskuteras utifrån ett genusperspektiv och Känsla av sammanhang (KASAM).

  • 37.
    Einberg, Eva-Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Golsäter, Marie
    Jönköping University.
    Clausson, Eva
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Schoolchildren’s voices of health-promoting factors2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 38.
    Einberg, Eva-Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Lidell, Evy
    Clausson, Eva
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Awareness of demands and unfairness and the importance of connectedness and security: teenage girls' lived experiences of their everyday lives2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 39.
    Einberg, Eva-Lena
    et al.
    Halmstad University.
    Lidell, Evy
    Halmstad University.
    Clausson, Eva
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Awareness of demands and unfairness and the importance of connectednessand security2015Ingår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 10Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 40.
    Einberg, Eva-Lena
    et al.
    Halmstad University.
    Lidell, Evy
    Halmstad University.
    Clausson, Eva K.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Awareness of demands and unfairness and the importance of connectedness and security: teenage girls’ lived experiences of their everyday lives2015Ingår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 10, artikel-id 27653Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In recent years, a number of studies have demonstrated that stress and mental health problems have increased among adolescents and especially among girls, although little is still known concerning what girls experience in their everyday lives. The aim of this study was to describe the phenomenon of teenage girls’ everyday lives, as experienced by the girls themselves. A phenomenological approach of reflective lifeworld research was used, and the findings are based on eight qualitative interviews with girls aged 13–16 years. The essence of teenage girls’ everyday lives as experienced by the girls themselves can be described as consciousness regarding demands and unfairness and regarding the importance of connectedness and security. The girls are aware of the demands of appearance and success, and they are conscious of the gender differences in school and in the media that affect them. The girls are also conscious about the meaning of connectedness with friends and family, as well as the importance of the security of their confidence in friends and feeling safe where they stay. If teenage girls feel connected and secure, protective factors in the form of manageability and meaningfulness can act as a counterweight to the demands and unfairness of everyday life. For professionals who work with teenage girls, the results from this study can be important in their work to support these girls.

  • 41.
    Ellertsson, Ann-Sofi
    et al.
    Region Skåne.
    Garmy, Pernilla
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Lund University.
    Clausson, Eva
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Health Among Schoolchildren From the School Nurse’s Perspective2017Ingår i: Journal of School Nursing, ISSN 1059-8405, E-ISSN 1546-8364, Vol. 33, nr 5, s. 337-343Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of the study was to investigate Swedish school nurses’ perceptions of schoolchildren’s health. The study is based on two national surveys in which school nurses responded to questions about schoolchildren’s health in 2015 (n = 181) and 2005 (n = 129). A statistical comparison showed that physical and mental health of schoolchildren in high-risk areas was perceived as worse than that of children in low-risk areas. There were no differences regarding the number of spontaneous visits or consulting reasons related to gender in high- and low-risk areas. A national framework for data collection and reporting of schoolchildren’s health may be important for school nurses to demonstrate the need for increased support in, for example, high-risk areas. By paying attention to factors that can affect schoolchildren’s health, school nurses can also direct health promotion to areas where it is needed. Increased cooperation among school health professionals may also prevent illness and improve health.

  • 42.
    Garmy, Pernilla
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II.
    Berg, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Clausson, Eva
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II.
    A qualitative study exploring adolescents’ experiences with a school-based mental health program2015Ingår i: BMC Public Health, ISSN 1471-2458, E-ISSN 1471-2458, Vol. 15, artikel-id 1074Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Supporting positive mental health development in adolescents is a major public health concern worldwide. Although several school-based programs aimed at preventing depression have been launched, it is crucial to evaluate these programs and to obtain feedback from participating adolescents. This study aimed to explore adolescents’ experiences with a School-based cognitive-behavioral depression prevention program. Methods: Eighty-nine adolescents aged 13–15 years were divided into 12 focus groups. The focus group interviews were analyzed using qualitative content analysis. Results: Three categories and eight subcategories were found to be related to the experience of the school-based program. The first category, intrapersonal strategies, consisted of the subcategories of directed thinking, improved self-confidence, stress management, and positive activities. The second category, interpersonal awareness, consisted of the subcategories of trusting the group and considering others. The third category, structural constraints, consisted of the subcategories of negative framing and emphasis on performance. Conclusions: The school-based mental health program was perceived as beneficial and meaningful on both individual and group levels, but students expressed a desire for a more health-promoting approach.

  • 43.
    Garmy, Pernilla
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Lund University.
    Berg, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Clausson, Eva
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Hagell, Peter
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Jakobsson, Ulf
    Lund University.
    Psychometric analysis of the Salutogenic Health Indicator Scale (SHIS) in adolescents2017Ingår i: Scandinavian Journal of Public Health, ISSN 1403-4948, E-ISSN 1651-1905, Vol. 45, nr 3, s. 253-259Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: The aim of this study was to test the psychometric properties of the Salutogenic Health Indicator Scale (SHIS) in an adolescent population. Methods: The investigation was performed among Swedish students aged 13–15 years (n = 817; 58% girls). The SHIS was assessed for respondent acceptability, and its psychometric properties were evaluated according to classical test theory (regarding unidimensionality, targeting, reliability, and external construct validity). Results: The adolescents found it easy to complete the questionnaire, which was completed in an average of 4 minutes. Exploratory factor analysis, which is based on polychoric correlations, identified one factor, supporting the instrument’s unidimensionality. Floor/ceiling effects were ⩽ 3.3%. Reliability estimates yielded a Cronbach’s alpha value of 0.93; the test–retest reliability (n = 50; 2-week interval) coefficients were 0.89 for the total SHIS score and 0.52–0.79 for item scores. Spearman correlations with other variables were based on a priori expectations (self-rated general health, 0.595; depressive symptoms, −0.773; anxiety, −0.577; and sleep problems, 0.519). Conclusions: Our observations support both the acceptability and the psychometric properties of the SHIS as a brief, unidimensional assessment tool for salutogenic health in adolescents. Further studies using modern test theory are needed to better understand the measurement properties of the SHIS, including the functioning of its response categories and its comparability between adolescents and adults.

  • 44.
    Garmy, Pernilla
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Lunds universitet.
    Berg, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Clausson, Eva
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Hagell, Peter
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Jakobsson, Ulf
    Lunds universitet.
    Salutogent frågeformulär för ungdomar2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Våra observationer stöder både acceptansen och de psykometriska egenskaperna för SHIS som ett kort, en-dimensionellt frågeformulär för att mäta salutogen hälsa hos ungdomar.

  • 45.
    Garmy, Pernilla
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO).
    Berg, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Clausson, Eva K.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO).
    Att leda ett skolbaserat program för att förebygga depressiva symptom hos ungdomar: DISA-ledares erfarenheter2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 46.
    Garmy, Pernilla
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO).
    Berg, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Clausson, Eva K.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap II. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO).
    Supporting positive mental health development in adolescents with a group cognitive intervention2014Ingår i: British Journal of School Nursing, ISSN 1752-2803, E-ISSN 2052-2827, Vol. 9, nr 1, s. 24-29Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Supporting positive mental health development in adolescents is an important school health concern, but there is a need to investigate the suitability of the interventions used.

    Aim: The aim is to investigate the experiences of school health professionals in conducting a universal school-based programme aimed at preventing depressive symptoms in adolescents.

    Methods: Twenty-two school health professionals participated in four focus groups. The interviews were analysed using qualitative content analysis.

    Findings: The overall theme identified in the study consists of 'striking a balance between strictly following the manual and meeting the students' needs'. Three subthemes emerged: 'doing good and sowing seeds for the future', working with insufficient tools, and 'personal development as a professional and as an individual'.

    Conclusions: School health professionals conducting the programme found it valuable in a school setting, but considered support from the school administration essential.

  • 47.
    Garmy, Pernilla
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO).
    Clausson, Eva
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Att förebygga psykisk ohälsa i skolan: utvärdering av DISA2017Ingår i: Barnsliga sammanhang: forskning om barns ochungdomars hälsa, välbefinnandeoch delaktighet / [ed] Bo Nilsson & Eva Clausson, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2017, 5, s. 111-121Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Skolan är en värdefull arena för hälsofrämjande arbete enligt såväl gällande skollag som vägledningsdokument för elevhälsan. På många skolor har livskunskap införts på schemat som ett led i det hälsofrämjande arbetet. De senaste decenniernas rapporter om ökande självrapporterad psykisk ohälsa har även lett till lansering av ett flertal manualbaserade (standardiserade) program med syfte att minska utåtagerande beteende, eller för att förebygga stress, depressiva symtom och ångest. Din Inre Styrka Aktiveras (DISA) är ett skolbaserat program som används frekvent på svenska högstadieskolor, framför allt för flickor, men även för pojkar. En utvärdering av DISA är genomförd i form av en doktorsavhandling (Garmy, 2016). I detta kapitel presenteras en sammanfattningav denna undersökning.

  • 48.
    Garmy, Pernilla
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Clausson, Eva
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    DISA: ett skolbaserat program som förebygger depressiva symtom hos ungdomar2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    DISA – ett skolbaserat program som förebygger depressiva symtom hos ungdomar

    Pernilla Garmya,b, Eva K Claussona, Agneta Berga, Katarina Steen Carlsson b, och Ulf Jakobsson b

    a Fakulteten för Hälsovetenskaper, Högskolan Kristianstad

    b Medicinska fakulteten, Lunds universitet

    Kontakt: pernilla.garmy@hkr.se

    Vad är DISA?

    DISA är ett skolbaserat program som bygger på tekniker hämtade från kognitiv beteendeterapi, och leds av skolsköterskor, kuratorer och lärare. Programmet ges under skoltid, vid ett tillfälle á 2 timmar i veckan under 10 veckor i årskurs 8.

     

    Fungerar DISA?

    Syftet var att undersöka användbarheten och kostnadseffektiviteten av det skolbaserade programmet DISA vas mål är att förebygga stress och depressiva symtom hos ungdomar.

     

    Hur genomfördes studien?

    Deltagande eleverna gick i årskurs 8 (medianålder: 14 år). 462 elever deltog i DISA (79% flickor) och 486 elever gick i jämförelseskolor och deltog därför inte i DISA (46% flickor). Eleverna besvarade enkäter om sin självskattade hälsa vid start och avslut av DISA, samt efter ett år. Eleverna i jämförelseskolorna besvarade enkäter vid samma intervaller.

     

    Resultat:

    Självskattade depressiva symtom minskade och den självskattade hälsan ökade hos de elever som deltagit i DISA i signifikant större utsträckning än hos de som inte deltagit i DISA.

     

    Slutsats:

    Resultatet tyder på att DISA minskar depressiva symtom och stärker ungdomars självskattade hälsa. Kostnaden är låg i förhållande till dess effekt, vilket indikerar att DISA kan anses vara kostnadseffektivt.

    Referens:

    Garmy, P., Clausson, EK., Berg, A., Steen Carlsson K., Jakobsson, U. (2017) Evaluation of a school-based cognitive behavioral depression prevention program. Scand J Public Health. doi: 10.1177/1403494817746537. [Epub ahead of print]

    https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29226799

  • 49.
    Garmy, Pernilla
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Clausson, Eva
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    För lite sömn och lång skärmtid har samband med övervikt hos skolbarn2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    För lite sömn och lång skärmtid har samband med övervikt hos skolbarn

    Pernilla Garmya,b, Eva K Claussona, Per Nyberg b, och Ulf Jakobsson b

    a Fakulteten för Hälsovetenskaper, Högskolan Kristianstad

    b Medicinska fakulteten, Lunds universitet

     

    Kontakt: pernilla.garmy@hkr.se

     

    Syfte: I studien undersöktes sömn, tv och datorvanor, och övervikt hos elever i årskurs 4.

    Metod: I denna tvärsnittsstudie besvarade 1260 tio-åriga skolbarn en enkät som sömn och medievanor i samband med hälsosamtalet hos skolsköterskan i årskurs 4. I samband med detta besök vägdes och mättes även 1097 av barnen. Beskrivande och analytisk statistik användes.

    Resultat:

    • I genomsnitt sov barnen 9½ timma på skolnätter.
    • Ungefär 40 % av barnen rapporterade att de sov mindre än 9 timmar per natt.
    • I genomsnitt gick barnen och lade sig klockan 21:00 på vardagkvällar, och en timma senare på helgen.
    • I genomsnitt tillbringade barnen 1 timma vid tv:n och 1 timma vid datorn varje dag.
    • Förekomsten av övervikt (inklusive fetma) var 18%.
    • Rekommendationen för skolbarn är att sova minst 9 timmar per natt, och kortare sömn än 9 timmar på skolnätter var associerat med övervikt, och skärmtid mer än 2 timmar per dag, samt sömnsvårigheter och trötthet i skolan.

    Slutsats: Skolbarn som får för lite sömn har större risk för att ha en övervikt och att spendera mycket tid framför tv och dator. Skolsköterskor har en viktig uppgift att lyfta betydelsen av sunda sömnvanor och rimliga skärmvanor.

     

    Referens:

    Garmy, P., Clausson EK., Nyberg P., Jakobsson U. (2018) Insufficient Sleep is Associated with Obesity and Excessive Screen time Amongst Ten-year-old Children in Sweden. Journal of Pediatric Nursing. doi: 10.1016/j.pedn.2017.11.009.

    https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29157744

  • 50.
    Garmy, Pernilla
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO).
    Clausson, Eva
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Berg, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Bra att unga lär sig mer om depression: debattartikel2015Ingår i: Svenska Dagbladet, ISSN 1101-2412, artikel-id 150922Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
12 1 - 50 av 67
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf