hkr.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 40 av 40
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Governance, Regulation, Internationalization and Performance (GRIP).
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    On discharge planning  : dynamic complex processes – uncertainty, surprise and standardisation2015Ingår i: Journal of Research in Nursing, ISSN 1744-9871, E-ISSN 1744-988X, Vol. 20, nr 1, s. 39-53Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    How can discharge planning (DP) for patients who require care in the home following a period in hospital be understood and developed through the lenses of complexity theory? With the help of complexity theory and practice-based narrative research this study discloses the formal routines and complex dynamic practices that are associated with DP. A study of the literature established that there was an almost total absence of complexity-theoretical perspectives on interpreting and developing DP.                 

    The researchers collected narratives about the DP processes using qualitative interviews with the nurses responsible for this in a hospital ward: these were audio-recorded and transcribed verbatim. They also participated in and documented meetings where these nurses, as a group, discussed DP.                 

    The findings show that nurses have to continuously deal with uncertainty, surprises and the unknown. They have to make sense and take charge of dynamic complex events and new knowledge, and manage complex relations and information. The researchers argue that looking upon practice from the lenses of complexity theory, and therefore accepting the complexity of practice, could facilitate the development of nurses' skills in order to guarantee good quality in DP.

  • 2.
    Blom, Lisbeth
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE.
    Hagell, Peter
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Westergren, Albert
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE.
    The SBAR model for communication between health care professionals: a clinical intervention pilot study.2015Ingår i: International Journal of Caring Sciences, ISSN 1791-5201, E-ISSN 1792-037X, Vol. 8, nr 3, s. 530-535Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: SBAR has been suggested as a means to avoid unclear communication between health care professionals and in turn enhance patient safety in the healthcare sector.

     

    Aim: to evaluate hospital-based health care professionals experiences from using the Situation, Background, Assessment and Recommendation (SBAR) communication model.

     

    Methodology: A quantitative, descriptive, comparative pre- and post-intervention questionnaire-based pilot study before and after the implementation of SBAR at surgical hospitals wards. Open comments to questionnaire items were analyzed qualitatively.

     

    Results: The introduction of SBAR increased the experience of having a well-functioning structure for oral communication among health care professionals regarding patients’ conditions. Qualitative findings revealed the categories: Use of SBAR as a structure, Reporting time, Patient safety, and Personal aspects.

     

    Conclusions: SBAR is perceived as effective to get a structure of the content in patient reports, which may facilitate patient safety.

  • 3.
    Blomqvist, Kerstin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Using hermeneutic phenomenology as a framework for understanding human experience in Participatory Action Research.2007Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 4.
    Blomqvist, Kerstin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Vårdkedjans aktörer och organisering2014Ingår i: Omvårdnadens grunder: ansvar och utveckling / [ed] Anna Ehrneberg & Lars Wallin, Lund: Studentlitteratur, 2014, 2, s. 167-196Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 5.
    Bringsén, Åsa
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    Sjöbäk, Johanna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Peterson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Resources needed: professionals about appearance issues in nursing situations2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Background

    Dissatisfaction with appearance is a common phenomenon, more frequent among women than men (Frisén & Holmqvist 2010, Neighbors & Sobal 2007) but so common that it can be considered a norm (Tantleff-Dunn, Barnes & Larose 2011). Health professionals are therefore in contact with the phenomenon on a regular basis in different health settings. Previous research have shown that health professionals experience time constraints and lack of confidence in relation to patients’ appearance issues (Persson et al 2009; Konradsen et al 2009). Little is however known about the resources needed from the professionals’ point of view. The aim of the study was therefore to explore the phenomenon from a nursing perspective in general and with particular emphasis on resources needed.

    Methods

    Five semi-structured focus group interviews were conducted with 24 health professionals in total (19 women and 5 men). Their age varied from approximately 20 to 45 years, with adherent variation in professional experience from a variety of health settings. The interviews were digitally recorded, transcribed verbatim and analyzed through thematic analysis (Braun & Clarke, 2006). The study was done in accordance with the Swedish Law of Research Ethics, SFS 2003:460.

    Findings

    The analysis resulted in the two themes knowledge development and operative support, representing different resources needed according to the respondents. The respondents own knowledge and professional competence was constantly referred to as the most important resource. The findings showed the importance of appearance being included in their education, the need for a continuous process of reflection and learning on an individual level but also on group level in terms of collegial learning. In order for the knowledge and competence to be put into practice there was also need for operative support. Sufficient time for communicating with the patients and the need for appropriate technical support in some nursing situations were emphasized by the participants.

    Discussion

    The findings clearly shows the central role that health professionals have in relation to patients’ appearance issues and their need for resources. The findings adds to existing body of knowledge and can be used as a framework for health promotion strategies in health settings, with regards to patients’ appearance issues and distress. More research as well as action is needed from a nursing as well as public health perspective.

  • 6.
    Delfin, Linda
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Peterson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Ett frågeformulärs användbarhet som stöd mellan  besökspersonen och senioren vid ett förebyggande hembesök: en kvalitativ pilotstudie2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Forskningsplattformen för Hälsa i Samverkan är samordnare för flera projekt varavett är Preventiva Hembesök till Seniorer (Pre-H). Syftet med Pre-H programmet är attutveckla en gemensam modell för preventiva hembesök samt implementera och utvärderaden. Fokus ligger på utveckling av besökstjänsten, organisationen och av ettdigitalt stöd (digitalt bedömnings-, rådgivnings- och beslutsstöd). Grunden i det digitalastödet är en enkät uppbyggd med signalfrågor och följdfrågor. Det framtagna frågeformulärethar under 2016 genomgått en första remissgenomgång och är redo atttestas på seniorer för att ytterligare förbättringar ska möjliggöras innan den används ipraktiken. Syftet med denna pilotstudie var att undersöka seniorers uppfattningar omett frågeformulärs användbarhet som stöd för samtalet mellan besökare och seniorvid preventiva hembesök. Studien hade en kvalitativ induktiv ansats. Tio personer intervjuadesgenom ”fiktiva” hembesök. Seniorernas uppfattning om frågeformuläretsanvändbarhet som stöd i samtalet resulterade i tre kategorier och tolv subkategorier.Under kategorin ”Seniorens uppfattning om frågorna i frågeformuläret” erhölls tresubkategorier: Tydlighet och otydlighet, Relevans och Känsliga ämnen. Under kategorin”Seniorernas uppfattning av frågeformuläret uppbyggnad” erhölls två subkategorier:Struktur, Omfattning. Under kategorin ”Seniorernas uppfattning om utvecklingav frågeformuläret och besöket” erhölls sex subkategorier: Besökspersonen, Säkerhetoch hjälpmedel, Kost och motion, Undersökningar, Läkemedel samt Besökets avslutoch uppföljning. En enkät som stöd och struktur vid samtalet är av godo om frågornabegränsas och strukturen är tydlig. Av stor vikt är även att senioren ges återkopplinggenom konkreta förslag på åtgärder som senioren själv vill/kan vidta. Information iform av broschyrer kan med fördel lämnas till senioren som efter besöket kan ta delav texten i lugn och ro. Några områden kan utvecklas mer för att öka besökets värdetill exempel information kring läkemedel och äldre. För att hembesöket skall upplevasmeningsfullt för senioren ställs stora krav på besökspersonens kompetens.

  • 7.
    Edfors, Ellinor
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE.
    Westergren, Albert
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE.
    Lindh, Inga-Britt
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Interkollegialt lärande för handledning och bedömning av examensarbete2013Ingår i: Högskolepedagogisk debatt, ISSN 2000-9216, nr 1, s. 27-37Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I sjuksköterskeutbildningen vid Högskolan Kristianstad har sedan 2008 använts en modell för handledning och examination av examensarbetet med fokus på studenternas lärande. Trots att handledningsmodellen varit i bruk under några år visade genomförda kursutvärderingar att studenter uppfattade att det fanns skilda uppfattningar hos handledare och examinatorer om hur examensarbetet ska genomföras. På grund av detta ansöktes medel från Lärande Resurs Centrum (LRC) och Sektionen för Hälsa och Samhälle för att i kollegiet skapa möjligheter att diskutera vilka pedagogiska möjligheter och svårigheter som finns samt hur likheter och olikheter i syn på kunskap kan främja såväl som hindra studenternas lärandeprocess under examensarbetet. I denna rapport beskrivs projektets upplägg och genomförande samt centrala aspekter från den dialog som fördes i kollegiet under projektets gång.

  • 8.
    Etzerodt- Laustsen, Christine
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Peterson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Westergren, Albert
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Professionsmedverkan i forsknings- och utvecklingsprojekt2019Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Det kan ta flera år innan ny forskning används i praxis vilket medför att många inte erhåller vård eller förebyggande insatser enligt senaste forskningsrön. Om professioner involveras i forskningsprocessen, kan kunskapen som erhålls bli mer relevant och lättare att implementera i det dagliga arbetet. Vi vill öka förståelsen om hur professioner på bästa sätt kan involveras i forskning och kring vad detta kan bidra med. Vi valde därför att studera hur professioner från vård- och omsorgsverksamheter upplevde att medverka i forsknings- och utvecklingsprojektet Pre-H som samordnas av Forskningsplattformen för Hälsa i Samverkan vid Högskolan Kristianstad. Professionerna är från sju kommuner i Skåne och är med i utvecklingen och implementering av en evidensbaserad modell för förebyggande hembesök. Vår studie ledde till en teoretisk modell som beskriver professioners erfarenheter av att medverka i forskning.

  • 9.
    Etzerodt Laustsen, Christine
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Westergren, Albert
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Haak, Maria
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Health professionals‘ experiences of being involved in a research project – a case study2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 10.
    Folkesson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Petersen, Karin Anna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Abrahamsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Pajalic, Zada
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Lindskov, Cecilia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Johansson, Yvonne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Participatory practice in a Non Participatory world experiences and challenges of working in the health and social care sector in Sweden and elsewhere2008Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 11.
    Jakobsson, Liselotte
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Implementering2013Ingår i: Aktionsforskning i vård och omsorg: tillämpning och teori / [ed] Liselotte Jakobsson, Malmö: Gleerups Utbildning AB , 2013, s. 111-124Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Lamminsaari, Tero
    et al.
    Osby kommun.
    Peterson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Uppsökande verksamhet i Osby kommun: Äldre personers perspektiv2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att beskriva äldres upplevelser och erfarenheter av uppsökandeverksamhet i Osby kommun. Förebyggande hälsoinsatser för äldre bedrivs iSverige med olika benämningar. I Osby kommun bedrivs de med benämning uppsökandeverksamhet. Uppsökande verksamhet med förebyggande insatser och råd kanstärka äldres egenvård och skjuta upp funktionsnedsättning samt förbättra den äldrepersonens välbefinnande och livskvalitet. Ur samhällsekonomiskt perspektiv kan uppsökandeverksamhet också minska kostnader för vård och omsorg på sikt.Metoden är en kvalitativ intervjuundersökning med öppna frågor. Studien genomfördesunder juni- november år 2015 och tio äldre personer intervjuades. Av dessa var detfem kvinnor och fem män. Intervjuerna analyserades enligt Graneheim och Lundmanskvalitativa innehållsanalys.I resultatet framkom två kategorier och sju subkategorier. Essenserna som hittadesfrån intervjuerna var: förväntningar, tillit i mötet, attityder till förändring, information,utförarens kompetens och personlighet, vikten av relation och kreativitet. Resultatetvisar tydligt att äldre upplever arbetet med uppsökande verksamhet värdefullt och villse detta arbete fortsätta.Denna studie ger utan tvekan stöd att utföra uppsökande verksamhet och uppsökandeverksamhet kan ses som en redskap för de äldre att skapa bra förutsättningar att bevarahälsan och ger möjlighet till ett aktivt och självständigt liv.

  • 13.
    Larsen, Anne
    et al.
    Karolinska Institutet.
    Broberger, Eva
    Karolinska Institutet.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Complex caring needs without simple solutions: the experience of interprofessional collaboration among staff caring for older persons with multimorbidity at home care settings2017Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 31, nr 2, s. 342-350Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Older persons with multimorbidity being cared for at home often have complex needs which can´t be met by one player. Interprofessional collaboration is therefore considered necessary if care is to be organised according to the needs of the elderly. To achieve coherent healthcare, municipalities and regions need to develop this area.

    Aim: The aim of the study was to illustrate how various professionals belonging to homemaker services, home care services in municipality and Hospital-Based Home Care Services experience their collaboration in caring for older persons with multimorbidity.

    Method: Eleven informants took part in the study and individual interviewed. The material was analysed using a hermeneutic data analysis.

    Result: The result shows that collaboration between players contains various types of experiences which influence not only the staff who are involved in collaboration but also the result of the collaboration itself. The informants´ experience of collaboration was defined by trust and distrust and by security and insecurity. These influenced both the staff who were involved in collaboration and the result of collaboration itself.

    Conlusion: Complex situations could not be solved with simple models. Instead a flexible approach appears necessary with focus shifted from structures to interpersonal relations and interactions. Therefor the different professions have to work as a transprofessional team where close interactions, flexibility and improvisation is a key to success.   

    Relevance to clinical practice: A transprofessional approach to teamwork collaboration can blur professional boundaries and take the competence of all staff into account when home health care to older people with multimorbidity is to be provided by multiple caregivers. This is suggested as an approach with potential to provide high quality and safe care to a vulnerable population.

  • 14.
    Martinsson, Anna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Haak, Maria
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Westergren, Albert
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Health related resources among older persons that receive preventive home visits – implications for further recommendations on health promotion2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 15.
    Martinsson, Anna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Lunds universitet.
    Westergren, Albert
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Peterson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Haak, Maria
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Health related resources among older persons that receive preventive home visits: implications for further recommendations on health promotion2019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In the sustainable development goals for 2030 the emphasis is on health promotion to enable healthy lives and wellbeing for all. Health promotion from an individual perspective focus on enabling the person to take control and improve health, by focusing on positive health related resources. Health promotion can be applied to older persons during a preventive home visit (PHV). Most of the studies made on PHVs to older persons have focused on risk factors. Suggestions for improvement of the PHV would be to add recommendations that promote health related resources, not only look at risk factors. In order to develop health promotion for older persons there is a need for research about positive health related resources. Therefore this study aim for exploring health related resources that could be found among older persons that have received a PHV.

    Methods: A cross-sectional study design was used including older persons age ≥75 years old, living in their own homes, and that had received PHV. Data were collected during a period of nine months, in two municipalities in the south of Sweden. Questions covered wellbeing, nutrition, physical health, functional ability, housing and economy. Binary logistic regression was used to analyse data.

    Results: In total 625 older persons were included in the study, 55.4 % were women, mean age was 80.6 (standard deviation 2.2 years). Preliminary results indicate that following factors are significantly associated with good general health (adjusting for age and gender): being able to do things that make one feel valuable, satisfied with existence, physically active several times per week, having no physical problems to participate in social activities, not feeling sad, not having reduced energy and not having reduced endurance.

    Conclusion: This results indicate that it can be of importance to pay attention to some specific health related resources when giving health promotion advices during the PHV.  

  • 16.
    Näslund, Andriette
    et al.
    Osby kommun.
    Peterson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Förebyggande hembesök i Osby kommun: åtgärder äldre personer utfört efter hembesöket2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Samhället står inför förändringar som innebär att andelen personer över 65 år har ökatoch över tid även de närmsta åren kommer att öka. För att möta den ökande andelenäldre i samhället behövs förebyggande insatser. Ett sätt att arbeta förebyggande äratt göra hembesök som syftar till att bibehålla självständighet och god hälsa. Osbykommun har sedan 2006 arbetat förebyggande med att besöka 75 åringar i ordinärtboende. För att kunna utvärdera effekten av verksamheten i Osby behövs det kunskapom hur personerna förhåller sig till rekommendationer som ges och vilka åtgärder devidtar. Denna studie syftade till att undersöka vilka åtgärder äldre personer utfört efteratt de fått ett förebyggande hembesök. En kvantitativ ansats valdes för att utförastudien. Enkäter sändes ut till 147 personer som fått förebyggande hembesök under6 månader. Frågorna som ställdes handlade om säkerhet i hemmet, träning och rörelse,mat och måltider samt kontakter angående hälsa. Svarsfrekvens var 83 personervilket motsvarar 56%. Analyser av enkäten gjordes i analysverktyget SPSS utifrånsignifikansprövning enligt McNemar och logistisk regression. Statistik togs fram på hurmånga som utfört åtgärder innan besöket och hur åtgärderna ökade efter rekommendationernasom lämnats under samtalet. Resultatet visade att signifikans uppmättespå flera områden runt säkerhet i hemmet och träning och rörelse. Flera av de som fåttförebyggande hembesök utförde åtgärder efter besöket inom dessa områden. Majoritetenav de äldre rörde på sig aktivt efter besöket och flertalet genomförde åtgärdersom förbättrade säkerheten i hemmet. Ingen signifikans framkom i de logistiska regressionernamellan kön, ålder, ensam/sammanboende eller läge på bostaden och deberoende variablerna, det vill säga insatser gällande säkerhet i hemmet, träning ochrörelse, mat och måltider samt kontakter angående hälsa. Studien har ett litet urvalvilket gör det svårt att dra slutsatser utifrån de framkomna resultaten. På det antalindivider som besvarat enkäten framkom att samtalet hade effekt och att åtgärderutfördes efter de rekommendationer som gavs. Distriktssjuksköterskorna påverkar desom besökts till att bli delaktiga runt förändringar i sin vardag. Vidare behövs fler studierför att resultatet ytterligare ska kunna säkerställas.

  • 17.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Erfarenheter av samverkan mellan forskare och praktiker2010Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 18.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Gaining Entry: who participates and how?2006Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 19.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Samordnad vårdplanering2013Ingår i: Aktionsforskning i vård och omsorg: tillämpning och teori / [ed] Liselotte Jakobsson, Malmö: Gleerups Utbildning AB , 2013, s. 45-57Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 20.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Samverkansprocesser kring närsjukvård: dilemman och möjligheter2007Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 21.
    Petersson, Pia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Augustinsson, Sören
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Coordinated care planning in public health care in Sweden2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The objective of this paper is to describe, increase the understanding of, and contribute to a theoretical development of how to look at care planning in public health care in Sweden. By transferring some of the medical care from hospitals to a patient's actual home in the 1990s, valuable beds at hospitals were made available to other patients. Patients who have been properly medically treated at hospitals should be discharged from the hospital as soon as possible. This enables a transferral of aftercare to the patient's home or to a municipally organised living accommodation for e.g. the elderly. In order to make sure that patients receive continued care after their discharge from the hospital, Sweden introduced a law concerning co-ordinated care planning (SOSFS 2005:27). This law prescribed that professionals at hospitals should work together with the patient, close kin and caretaker representatives (primarily in the patient's municipal) in order to agree on the need for continued care. In practice this means that an assistance administrator (the person who makes decisions concerning municipal care efforts) a nurse from the municipal home health care system, a nurse from the hospital department at which the patient was admitted, alongside with the patient and his or her close kin should form a care planning team who meet in order to plan the continued need for care. Ultimately the doctors have formal responsibility. In addition to this law, there are agreements between the county council responsible for the medical care and municipals responsible for home health care, well prepared routines for practical approaches, as well as IT support making sure that information is properly transferred to safeguard the safety of the patient and smooth processes (Region Skåne 2011). Despite legislations, governing and control, there are a number of problems when it comes to actual co-ordinated care planning, why is that so? (Augustinsson 2010; Judge 2003; Czarniawska and Lindberg 2006; Lidén 2009; Lindström 2011). This was the basis of the research assignment, i.e. studying actual events behind co-ordinated care planning and developing theoretical models that may be of use to the care planning team. Rather than focusing on the research objective, we asked "What happens in the process of co-ordinated care planning?" This question formed the basis of ten semi-structured interviews with nurses working with co-ordinated care planning at a hospital. We focused on events, interpretations, experiences and emotions in order to follow up with questions that could offer more details on descriptions and analyses. At the introductory phase of the analysis of the transcribed interviews, we asked the following questions "What is going on here?" and "What do the natives [professionals] think they are up to?" From these analyses of the empirical material (interviews as well as documents) and previous theoretical viewpoints of researchers and their knowledge of the field, one overall question emerged: "What happens in the gap between formal structure such as legislations, routines and standardised procedures, and the informal meaning actual co-ordinated planning processes?" The empirical material also included observations of mutual meetings at the hospital between nurses working with co-ordinated planning. The empirical material, based on the answers to the questions above, have later been addressed from various theoretical aspects in order to open up and create new perspectives on events and new theoretical models. This approach means that neither empirical material nor theories are taken for granted. The conclusion of the study, albeit preliminary, is that too many routines and regulations in a co-operation will make professionals unable to see solutions found outside of the predetermined boundaries. The detail level of regulations may be such a problem. This has been frequently discussed and is a known phenomenon among researchers studying knowledge development, safety and quality in organisational work (Dreyfus and Dreyfus 2003; Weick 2009).

  • 22.
    Petersson, Pia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Att tillvarata vardagserfarenheter: Workshop2005Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 23.
    Petersson, Pia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Sense of security: searching for its meaning by using stories: a participatory action research study in health and social care in Sweden2011Ingår i: International Journal of Older People Nursing, ISSN 1748-3735, E-ISSN 1748-3743, Vol. 6, nr 1, s. 25-32Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background. In Sweden, attempts to implement core values to ensure high quality health and social care for older people are given high priority and concepts such as security and dignity are often used. As concepts are abstract they are difficult to transform into practical work. 

    Aim: The aim of this study was to make sense of the Swedish concept ‘trygghet’ by using stories from daily life in a participatory action research project. Design: One group of six assistant nurses and one group of five registered nurses working in municipality participated in Story Dialogue Method and four older women were interviewed. Result: ‘Trygghet’ was found to be an internal sense – an intrinsic state based on faith and trust in oneself and others called security were situations Sense of security. External factors that strengthened Sense ofto be part of a community, to recognise and be familiar with things andand to use various kinds of aids. Conlusion and Relevance to Clinical Practice: A prerequisite for the professionals being able to support the care receivers adequately is that they have a sense of security themselves, and that they are allowed to operate in a system that facilitates for the care receivers to maintain trustworthy and reliable relations over time.

  • 24.
    Petersson, Pia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Story dialogue as a method to connect theory and practice.2007Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    There is an ongoing debate about how to bridge the gap between theory and practise and use existing theory in everyday practice. To enhance knowledge, understanding and to promote change in clinical practice, Participatory Action Research (PAR) is recommended. PAR is a process of systematic inquiry as its methodology emphasise equality and participation. To promote change in the clinical practice the research is done with those who are concerned by the issue rather than on them. By involving and engaging, PAR brings collective ownership and responsibility of making use of the findings. Methods which emphasise reflection and dialogue help professionals to elucidate concerns about issues in their clinical practise, to challenge the status quo and to change.        

    Story-telling is a tool in knowledge development as narratives are powerful to convey experiences. By using Story dialogue method narratives can be investigated in a systematic way. Dialogue and reflection enhance different ways of viewing a problem and a day to day problem can be examined in a systematic way.

    This paper is about how to use Story dialogue method with the aim to support professionals to elucidate, investigate and take action towards significant problems in care planning situations.

    The on-going research is performed in a multi-professional care planning network. The purpose of the network is to develop knowledge about care planning in clinical settings and to reach understanding about how to make care planning holistic. We decided in collaboration to examine what holism is in a care planning situation and used members’ narratives about care planning situations characterised by holism.       

    The members and the researches have met four times. Narratives were investigated by using a structured dialogue, writing insight cards and building categories based on insights from the dialogue. Based on the categories we constructed an observation manual which later on will be tested in practise.

    This paper presents an on-going research project where researchers and practitioners work together to bridge the gap between theory and practice. By using PAR and Story Dialogue Method the members in the care planning network enhance their collective knowledge and understanding about holism with the purpose to improve care planning in practice.

  • 25.
    Petersson, Pia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Rämgård, Margareta
    Malmö Högskola.
    Using participatory action research in the development of a model for health and social care planning in collaboration2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 26.
    Petersson, Pia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Johansson, Yvonne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Kälström Olsson, Ingela
    Lindskov, Cecilia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap.
    Pajalic, Zada
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE. Linnaeus University Sweden and Oslo and Akershus University Norway.
    Romance versus reality: five doctoral students' experiences of Action Reserach in the health care system in Sweden2007Ingår i: Action reserach beyond borders and divides, 2007Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 27.
    Petersson, Pia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Lindskov, Cecilia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap.
    Aktionsforskning2012Ingår i: Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad / [ed] Maria Henricson, Lund: Studentlitteratur, 2012, s. 289-1§302Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 28.
    Petersson, Pia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Springett, Jane
    Liverpool John Morse University.
    Augustinsson, Sören
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Local interpretations of health policy concepts: the exemple of Närsjukvård in SwedenManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Health care systems in Europe face many challenges requiring greater integration of health and social care. The health policy response in government financed health systems has varied but a consistent feature has been continual change in an attempt to secure greater efficiencies and to meet patient expectations concerning service quality. This paper explores the manifestation of this phenomenon in a subregion of Sweden, where a new concept ‘Närsjukvård’ (literally Nearby Care) was introduced. Method: Data was collected through interviews and questionnaires. A convenience sample of 57 practitioners and managers was interviewed. A questionnaire with four statements based upon the findings from the interviews was answered by 1361 practitioners, managers and politicians working in primary health care, in municipalities and in hospitals. Results: The findings illustrated that the concept was interpreted as; accessibility to hospital beds, accessibility to primary health care, collaboration between care providers and continuity and developed home care. The study revealed different understanding and interpretations partly depending on the respondents’ professional domain and their organisational elonging. Conclusion: A prerequisite for creating a common meaning to the expression ‘Närsjukvård’ is that activities that help the creation of meaning are offered at and between all domain levels and organisations.

  • 29.
    Petersson, Pia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Springett, Jane
    Health Promotion and Public Health, Liverpool John Moores University.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Telling stories from everyday practice an opportunity to see a bigger picture: a participatory action research project about developing discharge planning2009Ingår i: Health and Social Care in the Community, ISSN 0966-0410, Vol. 17, nr 6, s. 548-556Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In spite of laws, rules and routines, findings from Swedish as well as international research show that discharge planning is not a simple matter. There is considerable knowledge about discharge planning, but the quality of the actual process in practice remains poor. With this in mind, a research and developmental health and social care network decided to use participation action research to explore the discharge planning situation in order to generate new ideas for development. This paper reports on the research process and the findings about our enhanced understanding about the discharge planning situation. Story dialogue method was used. The method is based on stories from everyday practice. The stories are used as ‘triggers’ to ask probing questions in a dialogical and structured form. Local theory is developed to help the participants to find solutions for action in the practice. Our findings were that the discharge planning situation could be seen as a system including three interconnected areas: patient participation, practitioners’ competence and organizational support. To reach good quality in discharge planning, all these three issues need to be developed, but not only as routines and forms. Rather, when developing a discharge planning situation, a system where relational aspects such as confidence and continuity are essential and thus needs to be considered. To achieve a change, the core problem needs to be clarified. When the issue is complex, the solution needs to consider the bigger picture and not just the parts. Telling stories from everyday practice, and to systematically reflect and analyse those in interprofessional groups can create opportunities for enhanced understanding, as well as be a vehicle for future change of practice.

  • 30.
    Petersson, Pia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Springett, Jane
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    The triumph of hope over experience: using peoples’ experiences to inform leg ulcer care through participatory action research2009Ingår i: Journal of Nursing and Healthcare of Chronic Illness, ISSN 1752-9816, Vol. 1, nr 1, s. 96-104Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim. To explore how people experienced leg ulcer care so as to inform practitioners about the patients' view as a vehicle for a changed leg ulcer care practice.

    Background. Great numbers of people suffer from chronic leg ulcers and many have to live with their illness for a long time. Even when the illness is controlled by medical treatment, the person with leg ulcers has to deal with physical, emotional, cognitive and social problems and long-term encounters with practitioners.

    Method. A Participatory Action Research approach was used. Nine older persons with chronic leg ulcers, treated in primary care, were asked about their experiences of the care. Content analysis and reflective dialogues with practitioners and persons with chronic leg ulcers was performed. The study was undertaken from autumn 2004 to spring 2005.

    Result. Although the persons with chronic leg ulcers experienced their encounters with practitioners as satisfying, findings illuminated low participation in their own care and low practitioner involvement in issues about their daily living with chronic illness. In addition, the participatory action research project did not proceed from problem identification towards development and change.

    Conclusion. Participation is about negotiation and transferring power and authority from practitioners towards patients and from researchers towards practitioners and patients. Undertaking a participatory action research project that brings sustainable change requires substantial work to involve practitioners in initiating and planning the research.

    Relevance to clinical practice. Participation requires true partnership. To reach participation between researchers, practitioners and patients would need a significant change in attitude of all parties as well as a change in the care culture. Changing attitudes is not enough as long as practitioners and patients are stuck in a hierarchical structure with predetermined and taken for granted roles and relations in the medical culture.

  • 31.
    Petersson, Pia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Westergren, Albert
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Haak, Maria
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Edberg, Anna-Karin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Developing a model that support preventive home visit for seniors – a collaborative development and research project2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 32.
    Rämgård, Margareta
    et al.
    Högskolan i Malmö.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Developing health and social care planning in collaboration2015Ingår i: Journal of Interprofessional Care, ISSN 1356-1820, E-ISSN 1469-9567, Vol. 29, nr 4, s. 354-358Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Collaboration between different professions in community care for older people is often both difficult and complex. In this project, a participatory action research (PAR) was conducted in order to support the professions involved in the care for older people to develop individualized health and social care plans. Cases from daily work were discussed in different professional groups over a period of one year. A key finding was that lack of knowledge regarding the other professions' field of expertise and their underlying professional culture and values was a barrier in their collaboration. However, as the continuous reflective dialogue process progressed, the participants began to reflect more about the importance of collaboration as a prerequisite to achieve the best possible care for the recipient. This process of reflection led to the often complex needs of the care recipients being given a more central position and thus care plans being better tailored to each person's needs.5

  • 33.
    Rämgård, Margareta
    et al.
    Malmö Högskola.
    Peterson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education.
    Vården som system2017Ingår i: Omvårdnad & äldre / [ed] Kerstin Blomqvist, Anna-Karin Edberg, Marie Ernsth Bravell, Helle Wijk, Lund: Studentlitteratur, 2017, s. 553-564Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 34. Rämgård, Margareta
    et al.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Att vårda i blindo: om professioners samverkan inärsjukvården2012Rapport (Refereegranskat)
  • 35.
    Springett, Jane
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Abrahamsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Dychawy-Rosner, Irena
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Ek, Ann-Marie
    Hägglöf, Suzanna
    Höglund, Birgitta
    Johansson, Yvonne
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Lindell, Lisbeth
    Lindskov, Cecilia
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Olsson, Sven-Erik
    Persson, Lena
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Wierup, Lena
    Annual report 20042005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 36.
    Springett, Jane
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Höglund, Birgitta
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Säthersten Haraldsson, Sara
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Abrahamsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Berg, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Dychawy Rosner, Irena
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Hägglöf, Susanna
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Johansson, Yvonne
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Lindell, Lisbeth
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Lindskov, Cecilia
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Nilsson, Marie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Olsson, Ingela
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Olsson, Sven-Erik
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Närsjukvård: bakgrund, erfarenheter och pilotstudie2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Närsjukvård är ett centralt begrepp i ett förändringsarbete som för genomförs i nordöstra Skåne för att utveckla hälso- och sjukvårdsväsendet. Det ingår därmed som en av de centrala delarna av Region Skånes vision om hälso- och sjukvård: Skånsk livskraft – vård och hälsa. Syftet med denna rapport är att ge en bakgrund till begreppet (Del A) och att presentera en del preliminära rön beträffande hur olika aktörer i nordöstra Skåne uppfattar begreppet (Del B). Del A ger en översikt kring ursprunget till begreppet Närsjukvård inom ramen för de förändringar i hälso- och sjukvården som sker i Sverige i stort. Den beskriver sedan vilka slags förändringar som har planerats på politisk nivå och som nu håller på att genomföras under detta paraplybegrepp, nationellt, regionalt och lokalt. För detta syfte används statliga dokument och publicerade utvärderingsstudier i stor utsträckning som källmaterial. Denna del ska därför inte ses som en heltäckande översikt. Del B inriktas på att belysa hur långt förverkligandet av idén om Närsjukvård har kommit inom regionen. Avsnittet är en kartläggning av olika aktörers förståelse av Närsjukvård i den nordöstra delen av Region Skåne. Forskningsfrågorna inriktades på hur folk pratade om Närsjukvård, det vill säga på hur de förstod och använde begreppet.

  • 37.
    Sundström, Malin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap I. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Rämgård, M.
    Malmö University.
    Factors for improving Health and Social Care Planning in Collaboration (HSCPC): a Participatory Action Research project. Oral presentation at Nordic Conference in Nursing Research. Odense 20142014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: A recent project to develop Health and Social Care Plannings in Collaboration (HSCPC) resulted in a new model for care plannings in older persons’ homes. After having used the model for about six months, the management and participating professionals asked researchers for support to evaluate the model. In particular they wanted to know how the older persons experienced the HSCPC and how the model could be improved.

    Methodology: We used a Participatory Action Research approach and invited older persons, their relatives and professionals who had participated in HSCPC. The older persons and their relatives were interviewed individually two weeks after the HSCPC and the profes- sionals from the same care planning took part in focus groups. The professionals and the management were also invited to participate in feedback sessions.

    Results: Older persons, relatives and professionals expressed an overall positive attitude to HSCPC. In particular they appreciated that the meeting was held in the older persons’ homes and that the older persons were able to express their own experiences and wishes. Preparation of the meeting, communications skills during the meeting and follow up’s were areas that should be improved. During the feed- back sessions, professionals and management came up with ideas of how to handle improvement needs.

    Conclusion: The initial development project became an established part of everyday practice characterized by an endeavor to make continuous improvements. Thus, it could be viewed as a triple-helix project.

  • 38.
    Sundström, Malin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Rämgård, Margareta
    Malmö högskola.
    Varland, Linda
    Inte samma mall för alla: om vård- och omsorgsplanering i samverkan2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    När en person är medicinskt färdigbehandlad på sjukhuset och ska skrivas ut, men i fortsatt behov av vård och omsorg sker en övergripande vårdplanering på sjukhuset för att fördela ansvaret mellan kommun och landsting/region, en så kallad Samordnad vårdplanering (SVPL). Det handlar om att fördela ansvaret både praktiskt och ekonomiskt samt att besluta om vem som ansvarar för uppföljning. När vården och omsorgen ges i det egna hemmet beviljas personen insatser via hemsjukvården och då bör en specifik vårdplan upprättas (Region Skåne, 2005). Dokumentet benämns vård- och omsorgsplan i samverkan (VOPS) eftersom vårdplaneringen skall ske i samverkan mellan kommunens och primärvårdens personal. Denna VOPS skall vara framåtsyftande till sin karaktär och verka för att bevara den enskildes hälsa och välbefinnande i ett längre perspektiv, där också personens egna önskemål tas med i planeringen. En avsikt är också att en VOPS-planering skall följa personen i hela processen, kommunen, primärvården och specialistvården. Genom dokumentationen skall sedan olika vårdgivare kunna skapa sig en uppfattning om personens situation och de olika vårdbehov som finns och kan uppstå för att ge en god vård och omsorg. En annan avsikt är också att förebygga oplanerade sjukhusinläggningar genom att planera åtgärder vid akut insjuknande och försämring. I den här studien har tio VOPS-möten följts upp med individuella intervjuer med den äldre och dennes närstående samt fokusgruppsintervjuer med personalgruppen. Avsikten har varit att fånga olika deltagares erfarenheter av att delta i och genomföra en vård- och omsorgsplanering i samverkan (VOPS).

  • 39.
    Sundström, Malin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education.
    Rämgård, Margareta
    Malmö University.
    Varland, Linda
    The Municipality of Kristianstad.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Health and social care planning in collaboration in olderpersons’ homes: the perspectives of older persons, familymembers and professionals2018Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 32, nr 1, s. 147-156Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Providing health and social care to older persons is challenging, since older persons often have multiple diseases and a complex health situation. Hence many professions and organisations are involved. Lack of interprofessional and interorganisational collaboration leads to fragmented care. Care planning meetings before hospital discharge have long been used to overcome this fragmentation, but meetings conducted at the hospital have limitations in identifying long-term needs at home. A new model for health and social care planning in collaboration (HSCPC) in older persons' homes was introduced in two Swedish municipalities. The aim of this study was to gain a deeper understanding of the HSCPC-meeting from the perspectives of older persons, family members, and professionals. Ten care planning meetings from two municipalities were consecutively included. Interviews in retrospect with ten older persons, eight family members, and ten groups of professionals who had attended the HSCPC-meeting at home were analysed with a hermeneutic approach. Four themes emerged: unspoken agendas and unpreparedness, security and enhanced understanding, asymmetric relationships, and ambiguity about the mission and need for follow-up. The comprehensive interpretation is that the professionals handled the HSCPC-meeting mainly as a routine task, while the older persons and family members viewed it as part of their life course. Older persons are in an inferior institutional, cognitive and existential position. However, meeting together in the home partly reduced their inferior position. Findings from this study provide some general suggestions for how HSCPC-meetings should be designed and developed: attention of power relations, the importance of meeting skills and follow-up.

  • 40.
    Westergren, Albert
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön PRO-CARE.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Edberg, Anna-Karin
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Hälsa i samverkan.
    Petersson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap.
    Sätt måltidsupplevelsen i centrum2012Ingår i: Kristianstadsbladet, ISSN 1103-9523, nr 16/6, s. B4-Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Måltidsupplevelsen påverkas av så mycket; ljuset i lokalen, ljud, dukning, servering, bemötande, maten, smakerna, doften och sällskapet. Men hur kan den kunskapen omsättas på sjukhus och äldreboenden? Det skriver Albert Westergren, professor i omvårdnad, Kerstin Blomqvist, biträdande professor i klinisk omvårdnad, Anna-Karin Edberg, professor i omvårdnad, och Pia Petersson, ansvarig för sjuksköterskeprogrammet, samtliga på Högskolan Kristianstad.

1 - 40 av 40
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf