hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
12 1 - 50 of 58
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Areskoug, Mats
    et al.
    Malmö Högskola.
    Ekborg, Margareta
    Malmö Högskola.
    Rosberg, Maria
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Naturvetenskapens bärande idéer för förskollärare2016 (oppl. 1)Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Att arbeta med naturvetenskap i förskolan är ett utmanande, spännande och roligt uppdrag. Alla har vi väl förundrats över barns nyfikenhet och goda observationsförmåga när de möter naturvetenskapliga fenomen. Många förskollärare berättar också att det är tacksamt att arbeta med naturvetenskap.

    Ämnesområdet är stort och det kan vara svårt att som förskollärare få en överblick och veta vad man ska läsa in sig på för att få idéer till relevanta uppgifter att göra tillsammans med barnen.

    Den här boken handlar om de bärande idéerna i naturvetenskap och är tänkt att stödja förskolläraren i strävan att få grepp om det viktigaste innehållet. Ambitionen är att dra upp de stora linjerna snarare än att ge en heltäckande beskrivning. Exempel från vardagliga sammanhang används för att visa på bärkraften i dessa idéer.

    Boken är tänkt som kurslitteratur för blivande förskollärare och ämnesfördjupning för verksamma lärare i förskolan. Innehållet diskuteras i förhållande till förskolans läroplan.

  • 2.
    Fridberg, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan.
    Steen, Ann
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan.
    Undervisning och lärande i förskolan om kemi- och fysikrelaterade vardagsfenomen2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Genom ett flerårigt projekt studeras modellbaserad undervisning och lärande i förskolor av kemiska reaktioner och fysikaliska fenomen relaterat till hållbarhet i samhällsfrågor. Forskare arbetar tillsammans med ledning och personal vid förskolor i ett skolområde. Undervisning och lärandeprocesser med och utan stöd av modern informationsteknik implementeras och analyseras. Projektet syftar till att utveckla en teoretisk ram för analys av olika erfarenheter under kemi- och fysikunder­visning i förskolan med fokus på lärarens förhållningssätt och barns agerande. I samverkan utvecklas nuvarande kunskap om hur ny digital teknik kan användas för att stödja samarbete och lärande om kemiska processer och fysikaliska fenomen relaterade till barns vardag och dagens samhälle. 

  • 3.
    Fridberg, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Children’s collaborative learning of evaporation scaffolded by iPads2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper reports on a project aiming to extend the current understanding of how emerging technologies, i.e. iPads, can be used in pre-schools to support collaborative learning of real-life science phenomena. The importance of this is associated with the “west world” problem of current educational systems to respond to the needs of modern youth. Educational systems are currently in need of reform (Fullan, 2007, Thulin, 2011; Tytler, 2007). Research on the potential of web-based technologies to support collaborative inquiry-based science learning in schools, with a special interest in inquiry-based science learning is here continued by investigating the role of time-lapse and stop-motion animations in developing children’s understanding of science phenomena. We report on a study of groups of children working with evaporation. A video-based qualitative analysis of the communication in the pre-school groups has given rise to a number of categories used to distinguish and identify variations of children’s expressed experiences in discussions during group work in different contexts. An enhanced and focused reasoning about the natural science phenomenon in group discussions where the iPad is involved and used for stimulated recall is reported. Furthermore, it is shown that children communicate extensively about practical issues and problem solving, in stop-motion producing contexts, but less about the science phenomenon. However, when the children participate in real-time experimentation, the communication focuses more around the phenomenon itself and less about practical issues. Hence, again establishing the importance of real-time experimentation for children’s science learning. The analysis of the empirical data from the first phase of the project is on going and will be completed during the first months of 2015.  The final results will be presented at the conference.

  • 4.
    Fridberg, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Science in early childhood education: children and tablets2016Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Research aims

    To extend current understanding of how emerging technologies, i.e tablets, can be used in pre-schools to support collaborative learning of real-life science phenomena.

    Relationship to previous research works

    We continue our study of the potential of tablets as scaffolds in collaborative inquiry-based science

    learning in preschools. We investigate the role of Timelapse photography and Slowmation production in scaffolding communication and learning during work with light and shadow. The teaching attempts to synthesise the two domains defined by Eshach (2006) for children´s science learning: content and

    investigations.

    Theoretical and conceptual framework

    The theoretical framework is primarily based on phenomenography focusing on developmental pedagogy. (Marton & Booth, 1997, Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2008).

    Paradigm, methodology and methods

    Design-based research (Barab & Squire, 2004) is used to bridge the worlds of academia with the realities of educational practice, to foster viable practices. A mixed-methods approach, including video and qualitative and quantitative data measures is used.

    Ethical Considerations

    The research will adhere to the ethical guidelines of the Swedish Research Council. All participants and children’s caregivers are informed and agree to voluntary and anonymous participation with a right to abandon participation.

    Main finding or discussion

    In this paper we report on an on-going project where children investigate light and shadow by constructing, discussing, formulating and using explanatory models during work with time-lapse and Slowmations. (Fridberg et al. 2016).

    Implications, practice or policy

    The potential of teachers, students and researchers jointly developing, enacting and evaluating learning processes supported by ubiquitous technologies in pre-school will be discussed. Slowmation production focus explanatory models of science experiences and elicits critical aspects of the learning object.

  • 5.
    Fridberg, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    The role of science in Swedish pre-schools: children’s collaborative learning scaffolded by iPads2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    To extend current understanding of how emerging technologies, i.e. iPads, can be used in pre-schools to support collaborative learning of real-life science phenomena. Research on the potential of web-based technologies to support collaborative inquiry-based science learning in schools (Redfors et al. 2013) is continued by investigating the role of stop-motion animations (Fleer, 2013, Hoban, 2007) in developing children’s understanding of science phenomena, by synthesising the two domains defined by Eshach (2006) for kids’ science learning, content and investigations. The theoretical framework is primarily based on phenomenography focusing on developmental pedagogy (Marton & Booth, 1997, Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2008). Design-based research (Barab & Squire, 2004) is used to bridge the worlds of academia and theory with the realities, complexities, and constraints of educational practice, and foster viable practices. A mixed-methods approach, including video and qualitative and quantitative data measures is used. The research adheres to the ethical guidelines of the Swedish Research Council. All participants and children’s caregivers are informed and agree to voluntary and anonymous participation with a right to abandon participation. In this paper we report on the first phase of the project where videos of children’s work with constructing and discussing time-lapse and stop motion sequences of science phenomena have been analysed within our theoretical framework. Stop-motion animations (Fleer 2013) help children, teachers and students to more consciously consider concepts. We see a great potential in work where teachers, students and researchers jointly develop, enact and evaluate learning processes supported by ubiquitous technologies in pre-school.

  • 6.
    Fridberg, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Preschool children's collaborative science learning scaffolded by tablets2017Inngår i: Research in science education, ISSN 0157-244X, E-ISSN 1573-1898, Vol. 48, nr 5, s. 1007-1026Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper reports on a project aiming to extend the current understanding of how emerging technologies, i.e. tablets, can be used in preschools to support collaborative learning of real-life science phenomena. The potential of tablets to support collaborative inquiry-based science learning and reflective thinking in preschool is investigated through the analysis of teacher-led activities on science, including children making timelapse photography and Slowmation movies. A qualitative analysis of verbal communication during different learning contexts gives rise to a number of categories that distinguish and identify different themes of the discussion. In this study, groups of children work with phase changes of water. We report enhanced and focused reasoning about this science phenomenon in situations where timelapse movies are used to stimulate recall. Furthermore, we show that children communicate in a more advanced manner about the phenomenon, and they focus more readily on problem solving when active in experimentation or Slowmation producing contexts.

  • 7.
    Fridberg, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Preschool children’s collaborative science learning scaffolded by tablets: a teachers view2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 8.
    Fridberg, Marie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Chemistry and physics in preschool –: teaching and learning through socio-scientific issues2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 9.
    Gustavsson, Laila
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Ljung-Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Ways of dealing with children's questions about nature: a study based on Swedish preschool practice2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 10.
    Gustavsson, Laila
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Ljung-Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Ways of dealing with science learning: a study based on Swedish early childhood education practice2016Inngår i: International Journal of Science Education, ISSN 0950-0693, E-ISSN 1464-5289, Vol. 38, nr 11, s. 1867-1881Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The Swedish school system offers curriculum-based early childhood education (ECE) organised as preschool (for 0–5-year-olds) and preschool class (for 6-year-olds). The intention to create a playful and educational environment based on children’s perspectives, interests, and questions is strongly based on historical and cultural traditions. This article develops knowledge of ECE teachers’ approaches to science-learning situations. The study applies a phenomenographic approach. The analysis is based on approximately 9.5 hours of video documentation of teacher-led and child-initiated Swedish ECE science activities. We identified two descriptive categories and four subcategories dealing with science-learning situations: (A) making anything visible, containing the three subcategories (Aa) addressing everyone, (Ab) addressing everything, and (Ac) addressing play and fantasy; and (B) creating a shared space for learning (Ba) addressing common content. These categories are related to how efforts to take advantage of children’s perspectives are interpreted and addressed in educational practice. The article discusses and exemplifies the use of various categories and their potential implications for ECE learning practice.

  • 11.
    Gustavsson, Laila
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Education for sustainability in Early Childhood Teacher Education (ECTE)2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Early Childhood teacher education (ECTE) in Sweden is a 3½ year long education on an academic level. In Sweden the Parliament and government have overall responsibility for higher education. They decide on which rules are to apply to higher education and they also set out goals and guidelines. However universities have a great freedom of movement within the regulatory framework set out. They are e.g. free to decide how to organise their studies. The aim of the study presented here is to discuss how students answer on a survey concerning education for sustainability. In the first and fourth semester the ECTE students at Kristianstad University are particularly directed to learning about sustainability and education for sustainability. Critical aspects of sustainability and education for sustainability are pointed out by the teachers and by the textbooks. The survey will give answer to questions about what aspects of sustainability the students had discerned in the fifth semester. The first results of the survey indicates that the students’ experience is that the ECTE had developed their knowledge about sustainability although we can see there still are aspects that are not yet discerned. This indicates the importance of problematizing sustainability from a didactic perspective in relation to ECTE.

  • 12.
    Gustavsson, Laila
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Lärares uppfattningar av undervisning och naturvetenskap som innehåll i förskolans verksamhet2017Inngår i: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 13, nr 1, s. 81-96Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of the research project is to analyze and describe how pre-school teachers during an in-service training period develop theoretical knowledge about focusing the content when planning for teaching science in pre-school. The variation theory is used for analysis as well as for the planning for teaching in pre-school. The theory can be described in terms of learning object, critical aspects, discernment, simultaneity and differences. 30 pre-school teachers from nine different municipalities participated in the project. The empirical material consists of a questionnaire as the preschool teachers answered in the beginning and in the end of the training period and of group reports. The results can be discussed as a number of critical aspects in relation to teachers'learning as: ways of understand the concept of variation, to discern the object of learning and to discern o shared space of learning.

  • 13.
    Gustavsson, Laila
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Naturvetenskap i en flerspråkig miljö2017Inngår i: Undervisning i flerspråkig förskola / [ed] Heidi Harju-Luukkainen & Anne Kultti, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2017, 1, s. 125-146Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Förskolan i Norden har på relativt kort tid förändrats från en enspråkig till en flerspråkig miljö. Utmaningen ligger i att göra flera språk till en tillgång i verksamheten och till redskap för alla barns lärande.

    I boken Undervisning i flerspråkig förskola diskuteras hur förskolan, och därmed samhället i stort, kan skapa likvärdiga utvecklingsmöjligheter för alla barn, oavsett språkliga erfarenheter. Bokens kapitel berör samtal mellan förskollärare och barn i gemensamma aktiviteter men också flerspråkiga elevers skolprestation efter avslutad grundskoleutbildning. I boken redovisas flera studier från Sverige, Finland och Norge. Tematiken i denna bok begränsas därmed inte heller till att endast relatera till att lära sig majoritetsspråket. Det är hög tid att lämna enspråkighetsdiskursen med fokus på individers kunskaper i ett språk och gå vidare till en mer informerad och relevant förståelse av språk, undervisning och lärande som integrerade företeelser.

    Den här boken ger redskap för att förstå och utveckla undervisningen i en flerspråkig förskolemiljö. Boken vänder sig främst till studenter på högskolenivå inom förskolans område, men den passar även för fortbildning av förskollärare.

  • 14.
    Gustavsson, Laila
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    The role of science in Swedish pre-schools: how in-service preschool teachers´ change the way they speak about teaching during a science project in pre-school2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 15.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Leden, Lotta
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Hur vet man att dinosaurierna hade fjäll?: bilderböcker som utgångspunkt för samtal om naturvetenskap i förskolan2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 16.
    Hansson, Lena
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Leden, Lotta
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola.
    Teaching “nature of science” with picture books for children2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Science education research emphasizes the importance of not only focusing on specific phenomena in the teaching of science, but also on the Nature of Science (NOS). However NOS research has mostly focused on older students, and there is almost no NOS research focusing the preschool level. Research shows that stereotypical images are frequent, in school as well as in media, both concerning scientific knowledge and its processes and concerning researchers. As an example it is common that science is communicated as indisputable facts. This is part of the facts-tradition in school where scientific knowledge processes are often not mentioned. In a similar way a common image of the researcher is a white man, wearing lab coat and glasses, carrying a test tube. A pilot study (Hansson & Leden, 2016) on picture books for children, showed how this kind of stereotypical images of science and scientists often are strengthened, but sometimes also challenged in different ways. With a starting point in the results from the pilot study the aim of this presentation is to describe and discuss an upcoming study which will try out ways to use picture books to raise NOS issues in discussions between children and teachers in a preschool setting. This could mean highlighting issues such as How do we know this? What does the knowledge processes look like in science? Can knowledge change? What do a researcher do and what does he/she look like? Our assumption is that an inclusion of such issues in science teaching is important if common stereotypical images are to be challenged. Discussions about NOS in preschool could be a means to avoid reproducing the facts-tradition, and instead open up for more nuanced images of science and scientists, and thereby open up science for more children.

  • 17.
    Hellberg, Lina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Science in Early Childhood Education - Teachers' communication2016Inngår i: Abstract Book, 2016Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    To develop knowledge about how science is communicated by the teachers in the preschool context, specificallyteachers' communication about science while planning the intended object of learning. Preschool teachers'attitudes and perceptions of the mission, and what the child in preschool should and can learn, is of outmostimportance for work with science, but also preschool teachers' knowledge of both science and science education(Eshach & Fried, 2005; Fleer, 2009; Thulin, 2011). However, the mission is manifold and further investigations ofhow different aspects come into play when planning science activities are needed. The theoretical framework isprimarily based on phenomenography focusing on developmental pedagogy (Marton & Booth, 1997; PramlingSamuelsson & Asplund Carlsson, 2008). Design-based research (Barab & Squire, 2004) is used to develop andimplement viable practices concerning science activities with a focus on communication. Video and audio areused to collect data. The research adheres to the ethical guidelines of the Swedish Research Council. Allparticipants and children's caregivers are informed and agree to voluntary and anonymous participation with aright to abandon participation. The video-data collection of teachers planning consecutive activities withchildren focusing the intended object of learning (forces and motion) is on-going. Initially, the teachers tend tofocus prerequisites and other aspects of their mission, the relation to the object of learning will be problematizedduring the symposium. The importance of content specific and educational knowledge, and teachers'experiences of their mission is stressed. The significance and complexity of this intertwined perspectives arediscussed.

  • 18.
    Hermansson, Carina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Regeringen sviker förskolan2011Inngår i: Kristianstadsbladet, ISSN 1103-9523, nr 26/11, s. A49-Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 19.
    Jonsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Att göra bruk av barns perspektiv2013Inngår i: Barndom, lärande och ämnesdidaktik / [ed] Ingrid Pramling Samuelsson, Ingegerd Tallberg Broman, Lund: Studentlitteratur, 2013, s. 43-58Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 20.
    Jonsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Ljung Djärf, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Ways of dealing with science learning: a study based on Swedish early childhood education practice2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The Swedish school system offers curriculum-based early childhood education (ECE) organised as preschool (for 0–5-year-olds) and preschool class (for 6-year-olds).The intention to create a playful and educational environment based on children ’s perspectives, interests, and questions is strongly based on historical and cultural traditions. This article develops knowledge of ECE teachers ’approaches to science-learning situations. The study applies a phenomenographic approach.The analysis is based on approximately 9.5 hours of video documentation of teacher-led and child-initiated Swedish ECE science activities. We identified two descriptive categories and four subcategories dealing with science-learning situations: (A) making anything visible, containing the three subcategories (Aa) addressing everyone, (Ab) addressing everything, and (Ac) addressing play and fantasy; and (B) creating a shared space for learning (Ba) addressing common content. These categories are related to how efforts to take advantage of children ’s perspectives are interpreted and addressed in educational practice. The article discusses and exemplifies the use of various categories and their potential implications for ECE learning practice.

  • 21.
    Ljung-Djärf, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Mårdsjö Olsson, Ann-Charlotte
    Göteborgs universitet.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Förskolans uppdrag2013Inngår i: Learning study i förskolan / [ed] Mona Holmqvist Olander, Lund: Studentlitteratur, 2013, 1, s. 37-48Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 22.
    Ljung-Djärf, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning Design (LeaD).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Variation theory in early childhood education – focus on learning. Symposium organiserat vid World association of lesson and learning studies (WALS), september 2013, Göteborg2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 23.
    Redfors, Andreas
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan.
    Fridberg, Marie
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för matematik- och naturvetenskapernas didaktik. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan.
    Jonsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen Lärande i samverkan.
    Chemistry and physics in preschool: teaching and learning through socio-scientific issues2018Inngår i: AERA - Online Paper Repository, 2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper reports on model-based teaching and collaborative inquiry learning of chemical processes and physical phenomena related to socio-scientific issues (SSI) in Swedish preschools (ages 1-5 years). A special focus is children's learning related to intended and enacted objects of learning, and the research discusses teaching and learning processes with and without scaffolding by contemporary information technologies. A developed theoretical framework for analysis of different referential meanings experienced during work with chemistry and physics in preschool will be presented at the conference. Results describe in detail how reasoning and questioning during modelbased teaching and collaborative inquiry learning engage children and preschool teachers. The role of tablet computers, in supporting collaborative learning of chemical processes and physical phenomena related to children's everyday life will be discussed.

  • 24.
    Redfors, Andreas
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Fridberg, Marie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    On the potential of mobile and ubiquitous technologies to support collaborative processes with a science content in pre-schools2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    We will present on a project that sets out to extend current understanding of how emerging technologies can be used by children and their pre-school teachers as socio-cognitive tools to support collaboration and reflection in investigating complex, real-life problems. The research group LISMA has previously been involved in work situated at the intersection of new information and communication technologies (ICTs), social cognition, and learning with research focused on examining the potential of web-based technologies to support social and psychological processes which are at the centre of learning, with a special interest in inquiry-based science learning to support active involvement, collaboration, cognitive flexibility, reflective and critical thinking, and the development of adaptive expertise (Redfors et al. 2013). Hence, we will synthesise the two domains defined by Eshach (2006) for kids’ science learning; content (concepts, explanatory models) and investigations (hypothesis, problematizing, questions, experiments). With this project we will take this line of work further and focus on the role of ubiquitous technologies in pre-schools.

     

    The project methodology is based on the idea of design-based research (Barab & Squire, 2004). This approach seeks to bridge the often disconnected worlds of academia and theory with the realities, complexities, and constraints of educational practice. Design-based research is the most suitable methodological approach to the goals of this project, since its iterative, participatory, and evidence-based philosophy can foster the development of viable, empirically tested practices. The collaborative activities that we will create will be iteratively tested and refined, first as pilot projects, then during local implementations, and finally during implementations and synthesis work at a global level. This approach can ensure that the outcomes of such work can be used in other similar learning contexts. In the context of this approach, we will follow a mixed-methods approach, which will include qualitative and quantitative data collection measures.

     

    We will report on the first phase of the project where we will work with pre- and in-service pre-school teachers developing Slowmations (Fleer, 2013; Hoban, 2007) to develop their own and children’s understanding of science phenomena. Slowmations (“SlowAnimation”) are software generated simple stop-motion animations played slowly at two frames per second. Children photograph objects, creating a sequence of photographic images, which they put together as a video clip, with self-generated narration to explain the phenomena. Research suggests that slowmations (Fleer 2013) helps children to more consciously consider concepts. Teachers and students (during VFU) will in collaboration with researchers in a design-based process develop, enact and evaluate slow-mations. Through a future international group we will be able to identify the critical attributes, the important constraints and the crucial characteristics of successful research-based activities.

  • 25.
    Redfors, Andreas
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Science in Early Childhood Education – Student teachers’ experiences2016Inngår i: Abstract Book, 2016Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Develop knowledge about different ways students experience Science in preschool, before and after a onesemestercourse with science content in preschool teacher education. The current national curriculum entails179discussions about pedagogical consequences for preschool and preschool teacher education. Aims for emergentscience, children as 'beings' or 'becomings' (Qvortrup et al. 1994, Eshach, 2006, Fleer, 2013), and teachercompetencies need to be problematized (Roychoudhury, 2012, Sundberg & Ottander, 2013). The theoreticalframework is based on phenomenography focusing on developmental pedagogy (Marton & Booth, 1997,Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2008). A questionnaire has been distributed (pre/post) a courseincluding science and practice teaching, in preschool teacher education. A phenomenographic analysis of 107student responses revealing qualitatively different ways of experiencing is analysed for individual shifts. Theresearch adheres to the ethical guidelines of the Swedish Research Council. All participants are informed andagree to voluntary and anonymous participation with right to abandon participation. Many students saw scienceas biology/nature and several did not adjust even though chemistry and physics were taught. Few students werenegative towards science, none after the course. Most students described what and why perspectives, but fewdeveloped a synthesised view. Both teacher and child centred perspectives were used, use of a compositeperspective increased in the post-test. The importance of establishing, and explicitly addressing, studentteachers' experiences of science, and traditions of early childhood education. An inclusive discussion ofpreschool teachers' experiences and the benefits of connecting science teaching in pre-service education torealities in preschools.

  • 26.
    Redfors, Andreas
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    The role of science in Swedish pre-schools: student teachers’ attitudes and teaching experiences2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    To investigate how students view the role of science in Swedish pre-schools before and after a semester in pre-service teacher education. A renewed curriculum entails discussions about pedagogical consequences for preschool and pre-school teacher education. Aims for emergent science, children as “being” or “becoming” (Eshach, 2006, Fleer, 2013), practices and teacher competencies need to be problematised. The theoretical framework is based on phenomenography focusing on developmental pedagogy (Marton & Booth, 1997, Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2008). A written questionnaire has been piloted and distributed (pre and post) a semester, including science and practice teaching, in pre-service teacher education. A double blind comparative analysis of 107 students aiming to reveal qualitatively different ways of experiencing is presented. The research adheres to the ethical guidelines of the Swedish Research Council. All participants are informed and agree to voluntary and anonymous participation with a right to abandon participation. Preliminary findings show that many students saw science as biology/nature and several did not adjust even though chemistry and physics was taught. Few students were negative towards science - none after the course. Most students described what and why perspectives, but few developed a synthesised view. Both teacher and child centred perspectives were used, and the fraction of the aimed for composite perspectives increased. Explicit aims and appropriate science content in pre-service teacher education are important. Many students remain hesitantly positive towards science, but positive towards practices with children, hence an increased focus on practicing science seems effective.

  • 27.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Anthropomorphically speaking: on communication between teachers and children in early childhood biology education2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this study a particular kind of figurative language, so-called anthropomorphic speech, is analysed in the context of science activities in a preschool setting. Anthropomorphism means speaking about something non-human in human terms. Can any systematic pattern be seen with regard to when such speech is used? Do children and/or teachers introduce this kind of talking and how is it responded to by the interlocutor(s)? Of 128 instances of anthropomorphism found, 24 were made by the children and 104 by the teachers. Children sometimes respond in line with the introduction of such speech but they also at times reject this way of speaking. Anthropomorphic speech is discussed as a strategy for the teachers in handling the dilemma of how to connect with children’s experiences and terms, on the one hand, and developing children’s understanding, on the other hand.

  • 28.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Barn vill veta: vuxna vill styra och lära ut på sitt sätt2012Inngår i: Socialpolitik, ISSN 1104-6376, nr 3, s. 32-34Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 29.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Barns frågor under en naturvetenskaplig aktivitet i förskolan2010Inngår i: Nordisk Barnehageforskning, ISSN 1890-9167, Vol. 3, nr 1, s. 27-40Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    In this study children´s questions during theme work about soil are analysed. Children´s questions are seen as expressions for children´s learning and sense making. Activities in preschool are abserved through video recordings. Twelve children, three to five years are included in the study. The results are presented on the basis of the focus of the children´s questions and discussed in relation to children´s perspectives,  learning and the development of the theme work over time. The results point at children´s questions as important didactic starting points when interacting about a specific content.

  • 30.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Children's questions during a science activity in preschool2010Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this study children’s questions during a science activity concerning what soil is, are analysed. The empirical study has its background in research on children’s learning (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2003, 2008) and a new view of the Swedish preschool’s commissions (Ministry of Education and science, 1998; memorandum U2008). Children are seen as active in their own learning and as developing on the basis of their own experiences in communication with the surrounding world (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2003). In preschool, children shall develop knowledge about different contents, areas of knowledge. One such content is science (Ministry of Education and Science, 1998).  Through the history of preschool, the object of learning has seldom been in focus of the activity. Instead, methods and attitudes have been given precedence (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2008).  The ideal of preschool education has over time been characterized as a tradition where children’s development of personality has been given priority over children’s knowledge development (Thulin, 2006). On the basis of Fritzell’s (2004) interpretation of the education concept, it can be expressed as preschool has had its focus on “who you will become” rather than “what you will know”. With the curriculum of preschool and the government’s claim about an emphasised pedagogically task for the preschool (memorandum U2008/6144/S) the concern on children’s learning of different contents in preschool has increased. For these reasons, there is a need of a discussion about what a changed commission can mean and what pedagogical consequences it may have for activities in preschools and teachers actions. Questions about what may constitute a relevant content and didactic are on the agenda (Persson, 2008; Pramling Samuelsson et al., 2008; Thulin, 2006). In teaching contexts, the importance of the teacher’s questions is often pointed out. Several researchers call attention to the importance of so-called open questions where the child generates a reply, in contrast to so-called closed questions where there is a correct and expected answer on behalf of the teacher (Doverborg & Pramling Samuelsson, 2003). In an investigation into what happens with the object of learning in preschool (Thulin, 2006), the analysis of the teacher-child conversation showed a discussing climate. However, when the communication was studied more in detail, a traditional pedagogy of an asking teacher and a replying child was visible. Questions by a child were often met by another (new) question from the teacher and the child’s question remained unanswered. The result of the study (Thulin, 2006) also showed that when the teacher’s questions seemed to get precedence in a learning situation, children risked to be left to their one own search after sense and meaning. The results imply the importance of a more close analysis of what children ask questions about during work with a specific content. In this study, children’s questions during a work with a scientific phenomenon (what soil is) in preschool are studied. Children’s questions are here seen as an expression of their experiences and search for sense and understanding (cf. Marton & Booth, 2000; Siraj-Blachford & Mac Leod-Brudenell, 2003). The empirical data of the study has been generated through video observations of scientific activities in preschool. Twelve children (3-5 years) and three teachers participate in the study. The results are presented on the basis of the focus of the children’s questions and discussed in relation to children’s perspectives, learning and the theme work over time. The results show that children to large extent have the actual (intended) content in focus and that children’s questions constitute an important didactic starting point when interacting about a specific content.

     

  • 31.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Children’s questions during a science activity in preschool2012Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 32.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning.
    Children's questions during a science activity in preschool2010Inngår i: Active citizenship: abstracts, Malmö: Nordic Educational Research Association (NERA) , 2010, s. 40-41Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 33.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Communication about natural science in early childhood education in Sweden.2013Inngår i: Research school in Childhood, Learning and Didactics: Framework and ongoing research Part II / [ed] Ingegerd Tallberg Broman, 2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 34.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Förskolan och naturvetenskapen2016Inngår i: Naturvetenskap i ett förskoleperspektiv: kreativa lärandeprocesser / [ed] Susanne Thulin, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2016, s. 15-29Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 35.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Göra naturvetenskap i förskolan - med fokus på kommunikation2015Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Boken handlar om naturvetenskap i förskolan, men har också didaktiska anspråk. Här berörs förskollärares inställning till sitt uppdrag i förskolan, till innehållsområdet naturvetenskap och till hur man kan arbeta med naturvetenskap.

  • 36.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    How to deal with a specific content?: Teachers and children communicate about ecological phenomena in a Swedish preschool2013Inngår i: Variation theory in early childhood education focus on learning: focus on learning / [ed] Agneta Ljung Djärf, 2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    On the basis of a new view of the Swedish preschool’s commissions it has been argued that preschool children (1-6 years) shall develop knowledge of different content areas. For these reasons, there is a need of a discussion about what a changed commission can mean and what pedagogical consequences it may have for activities in preschools and teachers actions. Questions about what may constitute a relevant content and didactic are on the agenda.

    One content area the commission highlighted is natural science and one important aspect of this is to make ecological phenomena visible in children’s everyday life. The aim of the present paper is to report on a study of verbal communication between teachers and children in preschool about ecological phenomena. Children are here seen as active in their own learning and that develops on the basis of their own experiences in communication with the surrounding world. A preschool unit was followed by video observation during two months when working on themes about life in a tree stump. 21 children (3-6 years) and three teachers participate in the study. The empirical data consists of video observations. Focusing the verbal communication the data observations have been transcribed. The transcriptions were analysed from the know-what and the know-how aspect of learning. The result is presented on the basis of the communication of the what-perspective and is discussed in terms of what is noticed and how the children’s understandings are communicated.  The connections between children’s ability to understand and communicate their observations, as well as the role of the preschool teacher dealing with a specific content are finally discussed.

  • 37.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Lärares tal och barns nyfikenhet: kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i förskolan2011Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The aim of this thesis is to generate new knowledge about how children and teachers communicate scientific contents in preschool. The general research question is formulated as: How do the object of learning and the act of learning appear in communication about scientific contents in preschool? This thesis is a collection of three (previously published) empirical studies and takes shape in the encounter between a projected knowledge acquisition task for preschool and the educational tradition of preschool.

    The research approach is based primarily on phenomenography focussing on developmental pedagogy. The results are discussed in relation to situated learning and the assumptions about the task of preschool characterising the social practice that is brought to light. The thesis is based on the assumption that teachers are bearers of taken-for-granted ideas about what the ‘good preschool’ is, and that these ideas affect the way they interpret new tasks.

    The empirical basis consists of video observations from two preschools working with different thematic projects: Life in the tree stump and How soil is formed. The analysis is delimited to the verbal communication occurring between children and teachers about the scientific content. The children are aged between three and six years. All observations have been transcribed to text and analysed according to the following research questions: Study I: (i) What is communicated as the object of learning in the theme work about natural scientific phenomena in the preschool studied? (ii) What acts of learning appear in the communication of the object of learning? Study II is a re-analysis of the linguistic usage in the empirical data from Study I. Research questions of Study II are: is there any systematic pattern in the use of anthropomorphic speech regarding (i) who uses this language, (ii) when it is used and (iii) what it is used for? Study III is delimited to children’s perspective, and the research questions are: (i) What do children ask about during theme work with a natural scientific process in preschool? (ii) Can any tendency towards change be discerned with regard to what kind of questions children ask in the course of the theme work?

    The results have thrown light on what natural science is in these preschools, a questioning teacher, an education ideal as an interpretative framework and children’s meeting with the object of learning. The results are discussed in relation to a feasible didactic perspective based on the educational ideal of preschool and in relation to a critical didactic perspective concerning teachers’ will, courage and competence to make the content visible. Finally, with the implementation of the raised knowledge task for preschool in mind, prominence is given to the need of critical reflection over the role of language as maintaining a discourse and the concepts established.

  • 38.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Miljön som innehåll och arbetssätt2004Inngår i: Förskoletidningen, ISSN 0348-0364, nr 3, s. 22-28Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 39.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Naturvetenskap i ett förskoleperspektiv: kreativa lärandeprocesser2016Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I förskolans läroplan har ämnet naturvetenskap fått en framträdande plats. Men när förskolans lärare tillsammans med barnen ska göra naturvetenskap till praktik uppstår många frågor. Vad kan naturvetenskap förstås som? Hur kan uppdraget om naturvetenskap i förskolan realiseras? Hur kan barns erfarenheter och föreställningar mötas och tas tillvara och samtidigt utmanas till fördjupat lärande? Det finns inte ett sätt att göra detta, utan flera.

    Den här boken erbjuder en mängd didaktiska perspektiv som berör såväl valet av innehåll som förhållningssätt och metoder grundade i beprövad erfarenhet och vetenskap.

    Bokens syfte är att synliggöra, diskutera och utveckla kunskap om hur naturvetenskap som kunskapsområde i förskolan kan förstås och få sin praktiska utövning. I bokens olika kapitel ges både teoretiska och praktiska redskap som är användbara vid planering, genomförande, utvärdering och utveckling av innehållsområdet.

  • 40.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Naturvetenskap i förskolan – på skoj eller med allvar?2012Inngår i: Förskoletidningen, ISSN 0348-0364, Vol. 37, nr 1, s. 25-32Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 41.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärande och Miljö.
    Prosjektarbeid i barnehagen: en bærende tanke med ulike tolkningar2008Inngår i: Barnehagefolk, ISSN 1500-6905, nr 1, s. 22-31Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 42.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Samlingsrapport: för forskningscirkel med Naturvetenskaplig inriktning genomförd på Högskolan Kristianstad HT 15-VT 162016Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 43.
    Thulin, Susanne
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Vad händer med lärandets objekt?: en studie av hur lärare och barn i förskolan kommunicerar naturvetenskapliga fenomen2006Licentiatavhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Det övergripande syftet med detta forskningsarbete är att undersöka hur lärare i förskolan i samtal med barn tar sig an en i Läroplan för förskolan (1998) framskriven innehållsaspekt. Den innehållsaspekt som är i fokus är naturvetenskap. De forskningsfrågor som ställs är: Vad kommuniceras som objekt för lärande i ett naturvetenskapligt sammanhang i förskolan? Vilka akter av lärande framkommer i kommunicerandet av lärandets objekt? Studiens teoretiska referensram utgår från fenomenografi och sociokulturell teori, med särskild förankring i utvecklingspedagogisk forskning. Forskningsprojektet genomfördes på en förskoleavdelning med barn i åldern tre till sex år. Situationer med ett naturvetenskapligt innehåll har dokumenterats med videokamera. Lärarnas ”intended object of learning” var ’Livet i stubben’. Observationerna har skrivits ut i text med fokus på de dialoger som förekom mellan lärare och barn. Materialet har analyserats utifrån lärandets objekt och lärandets akt. Vid en fördjupad analys används tre nivåer av metareflekterande samtal. Denna analys har som syfte att visa i vilken mån det aktuella objektet synliggörs inom de tre nivåerna. Resultatanalysen av lärandets objekt visar på en variation av samtalstema. Resultatanalysen av lärandets akt har synliggjort ’akter som riktning’ och ’akter som uttryckssätt’. Vad som händer med lärandets objekt i förskolan diskuteras i termer av det meningsfulla sammanhanget, betydelsen av att uppfatta sammanhanget och lärarnas goda intentioner med innehållet. Resultaten pekar på att akter som uttryckssätt riskerar att bli ett redskap för innehållets anpassning till rådande omsorgs-, lek- och lärandepraktik. Avslutningsvis problematiseras lärandets objekt i relation till förskolans bildningsideal och framtida vägval för förskolan diskuteras.

  • 44.
    Thulin, Susanne
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Att beskriva och analysera kvalitativa förändringar i pedagogers sätt att tala om undervisning och naturvetenskap som innehåll i förskolans verksamhet2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Att beskriva och analysera kvalitativa förändringar i pedagogers sätt att tala om undervisning och naturvetenskap som innehåll i förskolans verksamhet

    Qualitative changes in teachers’ ways of talking about teaching and science as content in preschool practice

    Laila Gustavsson och Susanne Thulin, Kristianstad University

    The aim of the research project presented here is to analyze and describe how pre-school teachers during an in-service training period develop theoretical knowledge about focusing the content when planning for teaching science in pre-school. This particular training period can be seen as needed due to a new school 16

     

    law and a revised curriculum for Swedish pre-schools in 2011, where the concept teaching in pre-school is used for the first time and different content areas as mathematics and science is highlighted. The variation theory is here used as a framework for analysis as well as for the pre-school teachers planning for teaching in pre-school (Marton & Booth, 1997). The theory is developed from the phenomenographic approach and can be described in terms of learning object, critical aspects, discernment, simultaneity, variation and a shared space of learning (Marton, 2014). The results in a phenomenographic study is an outcome space of categories describing qualitatively different ways of experiencing the same phenomenon. 30 pre-school teachers from 10 different pre-schools in nine different municipalities participated in the project. The empirical material consist of a questionnaire with open ended questions as the preschool teachers answered in the beginning and in the end of the training period, and of group reports as were written from scientific projects. The study has followed the ethical guidelines of the Swedish Research Council (2002). The results can be discussed as a number of critical aspects in relation to teachers' learning as: ways of understand the concept of variation, to discern the object of learning and a shared space of learning. One important factor to point out concerning the design of in-service training is the importance of keeping together theories of children’s learning and the learning object (science).

    References

    Marton, F. (2014). Necessary Conditions of Learning. New York: Routledge.

    Marton, F., & Booth, S. (1997). Learning and awarness. Mahwah, NJ: Erlbaum Associates.

    Swedish Research Council. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning [Ethical Guidelines for Humanities and Social Science. Stockholm: Vetenskapsrådet.

     

  • 45.
    Thulin, Susanne
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Gustavsson, Laila
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Qualitative changes in teachers’ ways of talking about teaching and science as content in preschool practice2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Qualitative changes in teachers’ ways of talking about teaching and science as content in preschool practicepresentationsformat: Muntlig presentationabstract: The aim of the research project presented here is to analyze and describe how pre-school teachers during an in-service training period develop theoretical knowledge about focusing the content when planning for teaching science in pre-school. This particular training period can be seen as needed due to a new school law and a revised curriculum for Swedish pre-schools in 2011, where the concept teaching in pre-school is used for the first time and different content areas as mathematics and science is highlighted. The variation theory is here used as a framework for analysis as well as for the pre-school teachers planning for teaching in pre-school (Marton & Booth, 1997). The theory is developed from the phenomenographic approach and can be described in terms of learning object, critical aspects, discernment, simultaneity, variation and a shared space of learning (Marton, 2014). The results in a phenomenographic study is an outcome space of categories describing qualitatively different ways of experiencing the same phenomenon. 30 pre-school teachers from 10 different pre-schools in nine different municipalities participated in the project. The empirical material consist of a questionnaire with open ended questions as the preschool teachers answered in the beginning and in the end of the training period, and of group reports as were written from scientific projects. The study has followed the ethical guidelines of the Swedish Research Council (2002). The results can be discussed as a number of critical aspects in relation to teachers' learning as: ways of understand the concept of variation, to discern the object of learning and a shared space of learning. One important factor to point out concerning the design of in-service training is the importance of keeping together theories of children’s learning and the learning object (science).Key-word: Preschool teacher, In-service training, Teaching, Science, Variation theory, Phenomenography

  • 46.
    Thulin, Susanne
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU).
    Hellberg, Lina
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Redfors, Andreas
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Backman, Anna
    Gothenburg University.
    Science communication in Early Childhood Education: examples from Swedish preschools2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Preschool in Sweden is a voluntary school form entailing education and play. A national curriculum with learning goals regulates educational activities, and prescribes covering science. This mission affects practices, teachers' knowledge, and competences. Didactical approaches, in relation to children's learning are on the agenda. We will discuss and problematize teaching of science based on three research reports. The research adheres to the ethical guidelines of the Swedish Research Council.

    (1) Science communication – children and teachers

    Firstly we report from a design-based research project where viable science practices were developed and implemented with a focus on communication. Collected video data was analysed based on phenomenography and developmental pedagogy. Analysis of teachers’ planning of consecutive activities with children focusing the intended object of learning (forces and motion) is presented. The importance of content,  educational knowledge, and teachers' experiences of their mission is discussed.

    (2) Science communication – children and tablets

    Secondly we report on a study of the potential of tablets as scaffolds in collaborative inquiry-based science learning in preschools. Specifically, we have investigated the role of Time-lapse photography and Slowmation production in scaffolding communication and learning. The theoretical framework is phenomenography  and developmental pedagogy. Video and qualitative data measures were collected. The potential of teachers, children and researchers jointly developing, enacting and evaluating learning processes supported by tablets in preschool is discussed.

    (3) Science communication – booktalks about shadows

    Thirdly we report on a study about opportunities for children in preschool to discern the physical phenomenon ‘shadow’ in conversations from various children's books. The theoretical framework is variation theory with phenomenography as an analysing method. Research results based on children´s perspective will be discussed in order to show how children perceived shadow, when talking about literature that contains fiction, visual art as well as scientific illustrations. 

  • 47.
    Thulin, Susanne
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Helldén, Gustav
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Opening doors for learning ecology in preschool2011Inngår i: Educational encounters: Nordic studies in early childhood didactics / [ed] N. Pramling & I. Pramling Samuelsson, Dordrecht: Springer , 2011, s. 65-84Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The purpose of this chapter is to give examples of what emergent science can mean for preschool practice. Children are seen as active in their own learning in communication with others. They experience the world around them with curiosity including a special sensitivity, alertness and a sense of wonder. Empirical examples which are reported build on teachers’ and 3 to 6 years old children’s work with “animals in a tree stump”. Children’s experiences of ecological phenomena are related to their interaction with the teachers. The analysis shows that children have a growing curiosity to learn more about different scientific phenomena. There is a need for teachers to recognise and use the possibilities to challenge children to develop deeper understanding of a scientific content area. If teachers meet children’s questions seriously such an approach can be a foundation for the development of children’s understanding, a lifelong learning and learning for a sustainable future.

     

    Empirical examples which are used built on a preschool’s work with ‘animals in a tree stump’ with special relations to organisms need for food, space, water and air. We will also discuss the characterizations of air, food and water in relation to children’s’ experiences and teachers interactions. Children three to six years old and teachers take part in the study.

     

    The analysis shows that children have a growing curiosity to learn more about different scientific phenomenons. It is also showed that there is a need for teachers to recognise and to use the possibilities to challenge children to develop deeper understanding of scientific phenomenon. If teachers meet children’s questions seriously it could be a foundation for lifelong and sustainable learning.

  • 48.
    Thulin, Susanne
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Barndom, Lärande och Utbildning (BALU). Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Helldén, Gustav
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Teachers and children communicate about ecological phenomena in a Swedish prescool2010Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    On the basis of an increasing awareness about the importance of ecological questions and the need for a sustainable development, it has been argued that Swedish preschool children shall develop knowledge also about natural science. One important aspect of this is to make ecological phenomena visible in children’s every day life. The aim of the present paper is to report on a study of verbal communication between teachers and children in preschool about ecological phenomena. Children are here seen as active in their own learning and that develops on the basis of their own experiences in communication with the surrounding world. 21 children (3-6 years) and three teachers participate in the study. Six of the 21 children do not have Swedish as their first language.  A preschool unit was followed by video observation during two months when working on themes about life in a tree stump and decomposition of leaves. Focusing the verbal communication the data observations have been transcribed. Then the transcriptions were analysed from the know-what and the know-how aspect of learning. The result is presented on the basis of the communication of the what-perspective and is discussed in terms of what is noticed and how the children’s understandings are communicated.  Finally we discuss the connections between children’s ability to understand and communicate their observations, as well as the role of the preschool teacher and education for a sustainable development.

  • 49.
    Thulin, Susanne
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Helldén, Gustav
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Vad händer med lärandets objekt i förskolan?: En fallstudie av hur lärare i förskolan kommunicerar naturvetenskapliga fenomen2006Inngår i: Naturfagsdidaktikkens mange facetter: Proceedings fra den 8. nordiske forskersymposium om undervisning i naturfag / [ed] L Bering, J Dolin, L B Krogh, J Solberg, H Sorensen & R Troelsen, Köpenhamn: Danmarks Pædagogiske Universitets Forlag , 2006, s. 503-509Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 50.
    Thulin, Susanne
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Helldén, Gustav
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Learning in Science and Mathematics (LISMA).
    Vad händer med naturvetenskapen i förskolan?: En studie av hur lärare i förskolan kommunicerar naturvetenskapliga fenomen2006Konferansepaper (Fagfellevurdert)
12 1 - 50 of 58
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf