hkr.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 7 av 7
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Broman, Tina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Plantin Ewe, Linda
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, Specialpedagogisk forskningsmiljö (SpecPed). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi ur ett specialpedagogiskt perspektiv: En jämförande studie på grund och gymnasieskola2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vårt arbete var att undersöka hur specialpedagoger på grund- respektive gymnasieskola arbetar med elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Vi hade en uppfattning om att grundskolan arbetar mestadels kompensatoriskt medan gymnasieskolan är mer inriktad mot att eleverna ska nå målen och detta ville vi undersöka. Vidare ville vi jämföra metoder och arbetssätt inom de olika skolformerna och undersöka i vilken grad elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi inkluderas i ordinarie undervisning.

    För att få svar på våra frågor använde vi oss av en enkätundersökning som vi genomförde på 25 specialpedagoger inom respektive skolform. Enkäten som vi använt i undersökningen bestod av två delar, där den första delen handlade om kompensatoriska hjälpmedel och den andra berörde undervisningsproblematik. De flesta frågorna i enkäten var slutna med fasta svarsalternativ.

    Undersökningen visar att vår uppfattning att man på grundskolan har ett mer kompensatoriskt arbetssätt medan man på gymnasieskolan arbetade mer mot målen i kurserna stämmer. Kompensatoriska hjälpmedel används inom båda skolformerna i mycket hög grad, men specialpedagogerna har en önskan att öka användningen av dessa ännu mer. Resultatet i undersökningen visar att specialpedagogerna anser att elever med läs- och skrivsvårigheter är inkluderade i mycket hög grad. Trots detta anger de att den vanligaste anpassningen av studiemiljön är enskild undervisning och arbete i enskilt rum.

  • 2.
    Plantin Ewe, Linda
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik. Högskolan Kristianstad, Specialpedagogisk forskningsmiljö (SpecPed). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    "Alltså de är snälla, men inte för snälla": om ADHD i skolan – två elevperspektiv2018Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The theoretical framework bases mainly on Schütz (2002) lived experience theory

    The phenomenology of the social world. Schütz focus on the everyday world matches the purpose of this study since school may course as an everyday world for the students. Schütz (2002) theory completes with thoughts of Bengtsson and Berntsson (2015), Asplund (2010) and von Wright (2000). The choice bases on their shared focus on phenomenology and relationships.

    Based on the result, two things appear to be particularly important in the students’ narratives:

     The experience of belonging. To be a part of the social life with friends in the everyday life in school.

     The importance of trustworthy, caring and mutual relationships with teachers in school.

    The main thing that seems to be of primary relevance for both Charlie and Kim were the quality of the teacher student relationship. A trustworthy relation may be as a key factor not only for students’ self-esteem but also for how they develop their learning identity.

    The study implies that how students with ADHD experience their school day depends on the relationships with both teachers and peers in the regional world that consists the students’ everyday world. Inadequate relationships with teachers and peers seems, based on the results of this study, lead to lack of self-esteem. Self-esteem is a critical factor in the development of social both as educational learning. Teachers' ability to develop trustful relationships is therefore a key factor in how the learner develops his or her learning identity. A learning identity that not only has consequences for the student's schooling but also in the long run affects further developing as well as work and social life.

    The aim of this study is to provide knowledge about how students with an ADHD diagnosis can experience their everyday life in school. The study is based on the assumption that teachers’ ability of developing professional pedagogical relationships are critical for how students experience themselves and their social- and pedagogical ability.

    The main question of the study is:

     What appears to be particularly important in the students' narratives?

    - What, of the particularly important, seems to be of primary relevance for the student as an individual?

    The empirical part of the study consists two narratives, one from Charlie and one from Kim. Kim and Charlie are two secondary school students both diagnosed with ADHD. According to Cousin (2009) a narrative inquiry is especially useful if the researcher wants to know how individuals "make sense of their lives through the selective stories they tell about noteworthy episodes" (Cousin, 2009, s. 93). By gathering and exploring narratives, the researcher gives the opportunity to get an insight in the complex ways that individuals act on bases of their experiences.

    The student narratives were filmed in purpose to facilitate transcription. Before the researcher started to analyze the transcribed narratives, she had them sent to guardians for reading and approval.

  • 3.
    Plantin Ewe, Linda
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Lärande på distans: en undersökning om studenters upplevelse av tillgängligt lärande i en kursyta2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med rapporten var att undersöka och synliggöra studenters upplevelse av tillgängligt lärande i en kursyta i en lärplattform på nätet. I särskilt fokus stod antagandet om att relationer föregår lärande, mer konkret de relationer som särskilt beaktats i studien är relationer mellan lärare och student och studenter emellan. Tillgänglighet studerades utifrån ett relationellt perspektiv där den informativa och kommunikativa tillgängligheten stod i fokus.

    Undersökningen syftade dels till att identifiera styrkor men också till att få syn på var i kursytan studenterna upplevde att barriärer för lärandet uppstod.  Relationell pedagogik (Aspelin, 2005; Aspelin, 2015; Aspelin & Persson, 2011), studentaktivt lärande (Biggs & Tang, 2011; Crews & Butterfield, 2014; Elmgren & Henriksson, 2013, m.fl.) och Universal Design for Learning (Dell, Dell & Blackwell, 2015; Rose et. al, 2006) har utgjort underlag till forskningsöversikten. Den relationella pedagogiken har även utgjort det teoretiska ramverket medan Universal Design for Learning har använts som analysverktyg i resultatdelen.

    Metoden som användes vid undersökningen var dels en kvantitativ enkätstudie, dels en efterföljande kvalitativ semistrukturerad fokusgruppsintervju.

    Resultatet i undersökningen visar på att studenterna upplevde kursytan som informativt tillgänglig i hög grad. Gynnande faktorer ansågs bland annat vara det faktum att information presenterades på olika sätt och genom olika media för att göra lärandet tillgängligt för alla. Närheten till, och en personlig kommunikation med, lärarna i kursen ansågs också främja tillgängligheten och därmed lärandet i hög grad. Den kommunikativa tillgängligheten upplevdes inte som tillgänglig i motsvarande grad, mycket beroende på att möjligheten till kommunikation i kursytan inte utnyttjades optimalt. Studenterna verkade inte heller se varandra som läranderesurser och prioriterade kontakten med lärarna framför kontakten med studiekamraterna.

    Rapporten ska ses som en pilotstudie till en kommande undersökning där ambitionen är att studera relationer och kommunikativ tillgänglighet i en nätbaserad kurs med fokus på samtal och bemötande.

  • 4.
    Plantin Ewe, Linda
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Lärande på distans: en undersökning om studenters upplevelse av tillgängligt lärande i en kursyta2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten som presenteras vid konferensen är resultatet av en undersökning som gjorts inom ramen för en högskolepedagogisk projektkurs. Studiens syfte var att undersöka och synliggöra studenters upplevelse av tillgängligt lärande i en kursyta i en lärplattform på nätet. I särskilt fokus stod antagandet om att relationer föregår lärande, mer konkret de relationer som särskilt beaktats i studien är relationer mellan lärare och student och studenter emellan. Avsikten var inte att undersöka tillgänglighet utifrån ett funktionsnedsättningsperspektiv vilket annars är vanligt när frågor om tillgänglighet diskuteras (SÖ 2008:26; SFS 2008:567). Ambitionen var istället att undersöka högskolestudenters upplevelse av att studera i den lärmiljö som jag i egenskap av kursansvarig utformat i kursytan. Tillgänglighet studerades utifrån ett relationellt perspektiv där den informativa och kommunikativa tillgängligheten stod i fokus. Med informativ tillgänglighet avsågs i denna rapport möjligheten för alla studenter att ta del av och förstå den information som presenterades i kursytan. Kommunikativ tillgänglighet undersöktes utifrån föreställningen att kommunikation är en grundsten för lärande och att information blir till kunskap när den kommuniceras. Undersökningen syftade dels till att identifiera styrkor men också till att få syn på var i kursytan studenterna upplevde att barriärer för lärandet uppstod.  Relationell pedagogik (Aspelin, 2005; Aspelin, 2015; Aspelin & Persson, 2011), studentaktivt lärande (Biggs & Tang, 2011; Crews & Butterfield, 2014; Elmgren & Henriksson, 2013) och Universal Design for Learning (Dell, Dell & Blackwell, 2015; Rose et. al, 2006) har utgjort inspiration vid utformningen av kursytan och därtill också underlag till forskningsöversikten i rapporten. Rapporten bör ses som en pilotstudie till en kommande undersökning där ambitionen är att studera relationer och kommunikativ tillgänglighet i en nätbaserad kurs med fokus på samtal och bemötande.

     

     

  • 5.
    Plantin Ewe, Linda
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Kragh, Maria
    Speciallärarens arbete som kvalificerad samtalspartner2018Ingår i: Att vara speciallärare: Språk-, skriv- och läsutveckling respektive matematikutveckling / [ed] Barbro Bruce, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2018, s. 75-88Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 6.
    Öberg Tuleus, Marianne
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Plantin Ewe, Linda
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Pedagogik.
    Tillgänglig undervisning för alla – en strategi för kvalitetsutveckling?2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 7.
    Östlund, Daniel
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Andersson, Helena
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Plantin Ewe, Linda
    Högskolan Kristianstad, Specialpedagogisk forskningsmiljö (SpecPed). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Att utvecklas till expert på sitt eget lärande2018Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    För att elever ska nå skolframgång krävs det att elevens lärande sätts i centrum. Trondman formulerar det på följande sätt: ”Att jag som elev kan lära mig så att jag lär mig att jag kan lära mig” (Lund & Lund, s. 202). Med andra ord menar Trondman att elever som kan utveckla sin kognitiva förmåga också utvecklar en tilltro till sitt eget lärande och sin förmåga att lära. Att som elev ”fatta att man kan fatta och vill fortsätta att utveckla sin förmåga att fatta” (s. 202) är därmed ett nödvändigt utfall av undervisningen för att eleverna ska ges möjlighet att bli agenter i sitt eget lärande, det som enligt UDL beskrivs expert learners. En viktig utgångspunkt utifrån idén om expert learners är begreppet metakognition (Boyle, Rosen & Forchelli, 2016). Metakognition kan relateras till de olika strategier som elever tillägnar sig i sin lärandeprocess och sedan använder för att engagera sig i en uppgift och i själva lärprocessen arbeta självreglerande genom att själv initiera och styra det egna lärandet. Spencer (2011) uttrycker att elever måste få visa på sin kunskap på det sätt som passar den enskilda elevens sätt att lära bäst. Elever kan behöva olika mycket stöd i arbetet, men målet är att alla elever ska utvecklas till experter på att lära, dvs. att de ska lära sig hur de lär bäst och vad de behöver använda för strategier för att nå bästa resultat (CAST, 2018).

1 - 7 av 7
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf