hkr.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 11 of 11
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Andersson, Oscar
    Lunds universitet.
    Chicagoskolan: institutionaliseringen, idétraditionen och vetenskapen2003Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [sv]

    Forskarna inom Chicagoskolan var de första i ett akademiskt ramverk som systematiskt och etnografiskt satte gruppen och människan i centrum i en modern urban kontext. Det hade förekommit andra som skrivit om industrialism, modernism, urbanitet och de fattiga i slummen, men inte på ett lika systematiskt och genomträngande sätt som Chicagoskolan. Skolans strävan att förankra sina antaganden om det industriella, moderna och urbana i empiriska studier var banbrytande och hade antropologin, journalistiken och reformismens surveyundersökningar som etnografiska förebilder. William I. Thomas, Robert E. Park, Ernest W. Burgess och deras studenter gjorde empiriska studier om olika sociala situationer där konkreta människor interagerade, vilket fortfarande är något förhållandevis ovanligt inom urbana studier. I denna empiriska/historiska studie påvisar Oscar Andersson hur Chicagoskolan växte fram mellan 1915 och 1935, genom att i detalj kartlägga olika aktörers bidrag till framväxten av skolan samt hur institutionen gick ifrån att vara en förhållandevis löst sammanhållen organisation med spretande idéer och intresseinriktningar till att bli en fullfjädrad vetenskaplig institution med relativt homogent ämnesinnehåll och forskningsfokus. I merparten av samtida studier av Chicagoskolan tas det många gånger för givet att skolan företräddes av vissa personer och hade ett visst ämnesinnehåll, i denna studie kartlägger författaren genom en noggrann empirisk/historisk undersökning vilka personer som verkligen ingick i Chicagoskolan och vilket vetenskapligt förhållningssätt och vilka empiriska metoder de praktiserade i fältet. Genom att studien påvisar hur den sociologiska och antropologiska institutionen i Chicago utvecklade en empiriskt grundad vetenskap, framgår det också vilka förutsättningar som fordras för kunskapsproduktion i en akademisk miljö. I studier av kunskapsprocesser framhålls vanligtvis den idéhistoriska bakgrunden, i detta arbete visar författaren att det också krävs en administrativ och finansiell grund för att kunskap ska kunna ackumuleras, utvecklas, reproduceras och föras vidare till nya forskargenerationer vid ett universitet. Författarens främsta bidrag till studier av Chicagoskolan, är att på ett analytiskt och empiriskt plan visa på likheter respektive skillnader mellan antropologi och sociologi i Förenta staterna på 1920-talet. Skolan använde sig framför allt av filosofiska och sociologiska förebilder, men arbetade, enligt författaren, i en antropologisk anda. De förde samman antropologins etnografiska forskningsfokus, genom att i fältet studera verkliga människor, med sociologins komparativa och universella syn på samhället och människan. Dessutom var antropologi en del av den sociologiska institutionen mellan 1892 och 1929, vilket gjorde att det fanns unika kopplingar mellan ämnena redan från början. Detta faktum skulle sedermera sätta sin prägel på både antropologin och sociologin i Chicago. Trots att den urbana antropologin har hämtat inspiration och legitimitet från Chicagoskolan på 1920-talet har ingen tidigare i detalj undersökt vad som var ”antropologiskt” med skolan. Det tas ofta för givet inom antropologisk litteratur att Chicagoskolan hade en antropologisk prägling, denna studie går ut på att undersöka om så verkligen var fallet. Omvänt är det mycket ovanligt att någon mer i detalj har påvisat hur Chicagoskolan påverkade antropologin, annat än att skolans forskning utgör den historiska källan till urbanantropologi.

  • 2.
    Andersson, Oscar
    Malmö högskola.
    Chicagoskolans urbansociologi: forskare och idéer 1892–19652007Book (Refereed)
    Abstract [sv]

    Oscar Andersson placerar sin undersökning mitt i staden och ger stort utrymme åt de institutionella frågorna. Han diskuterar hur Chicagoskolan idag betraktas, vilka idéer den byggde på och naturligtvis den forskning som främst förknippas med skolans namn. Så diskuterar han ingående den urbansociologiska forskning som bedrevs vid skolans höjdpunkt kring 1920-talet, men också dess vetenskapssyn mer allmänt, från teorier och begrepp till metod. Det var vid Chicagoinstitutionen som den självuppfyllande profetian, attityder och livshistorier på allvar begreppsliggjordes. Oscar Andersson stannar inte vid de berömda monografierna utan behandlar också det som i sociologin med tiden blev känt som den symboliska interaktionismen. Därmed blir också W.I. Thomas till en av skolans förgrundsgestalter, tillsammans med Robert E. Park och Ernest W. Burgess. Andersson lägger också ut trådarna framåt från det framgångsrika 1920-talet för både sociologins och socialantropologins vidkommande.

    Boken vänder sig inte bara till alla dem som på senare år med växande intresse har intresserat sig för de urbana frågorna – särskilt det mångfacetterade livet i städerna. Också de med intresse för sociologins historia och ämnets förhållande till på olika sätt närliggande discipliner, såsom etnologi, antropologi och socialt arbete, kan finna en hel del användbara observationer och tankar i boken, liksom de med ett intresse för samhällsforskningens historiska villkor mer allmänt.

  • 3.
    Andersson, Oscar
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Hälsovetenskap II.
    Följeforskningsprocessen2015In: Social mobilisering: lärdomar från fyra svenska städer / [ed] Oscar Andersson, Pelle Amberntsson, Malmö: Universus Press, 2015, 1, p. 221-259Chapter in book (Refereed)
  • 4.
    Andersson, Oscar
    Malmö högskola.
    Hållplats 8: en social intervention för unga kriminella i stadsdelen Rosengård, Malmö stad2009Report (Refereed)
    Abstract [sv]

    Oscar Andersson redogör i denna rapport om öppenvårdsprogrammet Hållplats 8 på ett ingående sätt hur individ- och familjeomsorgen i stadsdelen Rosengård försöker förebygga och motverka att ungdomsbrottsligheten blir etablerad i stadsdelen. Det är dock ännu allt för tidigt att dra några långtgående slutsatser om hur väl öppenvårdsprogrammet har lyckats med denna grannlaga uppgift sedan starten i januari 2005. Samtidigt finns det tendenser som tyder på att ungdomar som har varit inskrivna vid Hållplats 8 har påbörjat en livsstilsförändring. Från att tidigare ha varit ungdomar som enbart varit upptagna med att umgås med sina kriminella kamrater börjar de successivt efter inskrivningen att allt mer tänka på hur deras normbrytande beteende påverkar deras familj och framtidsutsikter. Oscar Andersson lyfter även fram frågor som går bortom interventionens omedelbara inverkan på ungdomarnas kriminella beteende och tänkande. Han pekar bl.a. på betydelsen av att placera in socialtjänstens insatser i ett övergripande socialpolitiskt sammanhang, där grundläggande välfärdsfrågor om fritid, skola, sysselsättning och trångboddhet diskuteras. Centrala teman i rapporten är interventioner för kriminella barn och ungdomar, förhållandet mellan sluten- och öppenvård, socialt nätverksarbete, evidensbaserad praktik, manualbaserade metoder, verksamhetsutveckling och inte minst ungdomarnas egna berättelser.

  • 5.
    Andersson, Oscar
    Malmö högskola.
    Nels Anderson (1889–1986): en introduktion2008In: Hobon: en sociologisk studie av den hemlöse mannen, Malmö: Égalité, 2008, p. 13-47Chapter in book (Refereed)
  • 6.
    Andersson, Oscar
    Malmö högskola.
    Nels Anderson: mannen i marginalen2011In: Sosiologi i dag, ISSN 0332-6330, E-ISSN 1893-4617, Vol. 41, no 2, p. 14-34Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Syftet med artikeln är att redogöra för hur Nels Andersons (1889–1986) kärva hobouppväxt hängde samman skapandet av hans klassiska studie Hobon: En sociologisk studie av den hemlöse mannen (2008 [1923]) och hans marginaliserade position inom den akademiska världen. Fokus ligger på Andersons uppväxt, studien Hobon och hans marginella position i samhället i relation till pionjärtiden i Chicagoskolan. Baserat på texter om och av Anderson och till viss del arkivdokument, binder artikeln samman olika delar från Andersons liv med Robert E. Parks och Everett V. Stonequists begrepp the marginal man. Andersons sociala arv som en kringresande arbetare gjorde å ena sidan att doktorandkollegor vid University of Chicago antog att han var lika opålitlig som de hemlösa männen han hade studerat, å andra sidan gjorde det honom särskilt lämpad att göra den studie som kanske mer än någon annan har blivit ansedd som en etnografisk klassiker i Chicagoskolans tradition.

  • 7.
    Andersson, Oscar
    Kristianstad University, Faculty of Health Science, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Hälsovetenskap II.
    Slutsatser: empowerment och social mobilisering2016In: Social mobilisering: lärdomar från fyra svenska städer / [ed] Oscar Andersson, Pelle Amberntsson, Malmö: Universus Press, 2016, 1, p. 199-220Chapter in book (Refereed)
  • 8.
    Andersson, Oscar
    Kristianstad University, Faculty of Health Science, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Hälsovetenskap II.
    Social mobilisering: en forskningsöversikt2016In: Social mobilisering: lärdomar från fyra svenska städer / [ed] Oscar Andersson, Pelle Amberntsson, Malmö: Universus Press, 2016, 1, p. 15-56Chapter in book (Refereed)
  • 9.
    Andersson, Oscar
    Malmö högskola.
    William Foote Whyte, Street Corner Society and social organization2014In: Journal of the History of the Behavioral Sciences, ISSN 0022-5061, E-ISSN 1520-6696, Vol. 50, no 1, p. 79-103Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Social scientists have mostly taken it for granted that William Foote Whyte’s sociological classic Street Corner Society (SCS, 1943) belongs to the Chicago school of sociology’s research tradition or that it is a relatively independent study which cannot be placed inany specific research tradition. Social science research has usually overlooked the fact that William Foote Whyte was educated in social anthropology at Harvard University, and was mainly influenced by Conrad M. Arensberg and W. Lloyd Warner. What I want to show, based on archival research, is that SCS cannot easily be said either to belong to the Chicago school’s urban sociology or to be an independent study in departmental and idea-historical terms. Instead, the work should be seen as part of A. R. Radcliffe-Brown’s and W. LloydWarner’s comparative research projects in social anthropology.

  • 10.
    Andersson, Oscar
    Malmö högskola.
    William Foote Whyte, Street Corner Society och antropologi på hemmaplan: en introduktion2010In: Street Corner Society: den sociala strukturen i en italiensk-amerikansk slumstadsdel, Malmö: Égalité, 2010, p. 13-66Chapter in book (Refereed)
  • 11. Berglund, Staffan
    et al.
    Oscar, Andersson
    Kihlsten, Ingrid
    Tengland, Per-Anders
    Wemme, Magnus
    Delaktighet och hälsa: med ungdomar och beslutsfattare i Simrishamn mot hållbara strategier för ökad egenmakt, livskvalitet och jämlikhet i hälsa2011Report (Refereed)
    Abstract [sv]

    Trots att vi lever i ett välfärdssamhälle, där kunskap och resurser inte borde vara något problem, ser vi en bestående ojämlikhet i hälsa och en ökande psykosocial ohälsa bland ungdomar. Hur är detta möjligt och vad kan man göra åt det? Genom vilka sociala interventioner och andra insatser kan unga människors reella delaktighet, egenmakt, välfärd, livskvalitet och hälsa främjas på ett hållbart sätt? Denna rapport från en pilotstudie genomförd i Simrishamn presenterar de teoretiska och empiriska bevekelsegrunderna för hur och varför en deltagarbaserad aktionsforskningsansats skulle kunna vara ett bra sätt att arbeta för att förbättra villkoren för ungdomars hälsa. Rapporten förespråkar dels ett ökat tvärvetenskapligt och professionsöverskridande samarbete mellan forskare och beslutsfattare, dels ett nära samarbete med ungdomarna själva. Det handlar om att få till stånd ett mer jämlikt utbyte av kunskap målgrupper och makthavare emellan – och därmed förhoppningsvis ett i längden mer jämlikt inflytande över användningen av samhällets resurser.

1 - 11 of 11
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf