Tidigare forskning inom området har fokuserat på hur länder och bolag uppfattat implementeringen av IFRS. Majoriteten av tidigare forskning har varit inriktad på utvecklingsländer med fokus på revisorers uppfattning. Däremot har det oss veterligen inte genomförts någon forskning på hur revisionsbyråer arbetar med IFRS utifrån redovisningsspecialisters och revisorers perspektiv. Med tidigare forskning i beaktning har vi funnit ett forskningsgap.

Syftet med uppsatsen är att studera hur svenska Big Four arbetar med nya standarder med fokus på redovisningsspecialisters och revisorers perspektiv, med IFRS 9 som exempel. Vi vill också undersöka betydelsen av redovisningsspecialisters kunskap och expertis samt hur denna transfereras vidare i byrån, till revisorer och klienter.

Studien antar en kvalitativ ansats och intervjuer samt dokumentanalys har använts för att nå redovisningsspecialisters och revisorers perspektiv. Vi har med hjälp av professionsteori analyserat vår empiri för att nå våra slutsatser.

Resultaten av studien visar att båda rollerna är viktiga och avgörande i arbetet med nya standarder. Professionerna besitter hög kunskap och expertis som används på olika sätt. Vi har konstaterat att transferering av kunskap är en stor del för revisionsbyråer i arbetet med nya standarder eftersom förståelsen för en ny standard skapas genom interna stödfunktioner. Vår data visar även att de studerade revisionsbyråerna arbetar med bra interna stödfunktioner för att underlätta förståelsen för IFRS 9 som anses vara en komplex standard.