hkr.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 2 of 2
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    von Hausswolff, Kristina
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    En pragmatisk diskursanalys av ämnet programmering2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Trots att datavetenskap är en relativt ny vetenskap ligger den till grund för mycket av denteknik som idag finns invävd i våra vardagsliv. En central del av datavetenskapen ärprogrammering, att skriva instruktioner i ett programmeringsspråk och på så sätt styramaskinen. Inom många yrken idag krävs det programmeringskompetens. Att det finnssvårigheter med att lära sig programmera är ett väl dokumenterat faktum inomforskningsområdet dataveten-skapens didaktik. Jag har närmat mig problemet medprogrammeringsundervisningen genom att undersöka den kunskapsbeskrivning som visar sigsom diskurser i kursplaner för programmeringskurser. En pragmatisk diskursanalys är utfördoch resultatet ställs mot olika kunskaps- och vetenskapstraditioner. De identifieradediskursena är fundament-, problemlösning- och systembeskrivningsdiskursen.Fundamentdiskursen är dominerande i de undersökta kurs-planerna och den har kopplingartill en kunskapssyn som under 1900-talet har blivit kraftigt kritiserad. Meningserbjudandensom når studenterna genom läraren, vars institutionella aspekt har studerats via kursplaner,kan kanske belysa problemen kring programmeringsundervisningen.

  • 2.
    von Hausswolff, Kristina
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    Kunskap, digitala system och den professionella läraren: – en problematisering av användandet av digitala system vid kunskapsbeskrivningar i skolan2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I dagens svenska skola används olika typer av digitala system för att underlätta dokumentation och kommunikation. Trots att digitala system används av lärare som ett medium för kommunikation av kunskap, så saknas en kunskapsteoretisk diskussion kring detta, med utgångspunkt från utbildningsvetenskapliga teorier. Syftet med uppsatsen är att, utifrån den professionella lärarens perspektiv, problematisera användandet av digitala system vid kommunikation av kunskap.

    Teoretiskt vilar uppsatsen på utbildningsvetenskapliga teorier som tar sin kunskapsteoretiska utgångspunkt i poststrukturalism och pragmatism. Digitala system bär på implicita antaganden och designmässiga beslut som möjliggör ifrågasättande av systemens värdeneutralitet, till exempel gällande kunskapsteoretiska utgångspunkter. Två typer av digitala system behandlas, system för omdömesskrivning, samt digitala planeringsverktyg för undervisning.

    Metoden är en teoridriven analys, där själva teorisammanställningen är en del av resultatet. Den sammanställda teoriramen appliceras i analysen på fyra konkreta exempel.

    Resultatet visar att en rhizomatisk bild av kunskapsprocessen, hämtat från utbildningsfilosofen Inna Semetskys beskrivning, står i motsatsförhållande till den kunskapsstrukturering som förekommer i digitala system. En kritisk punkt att uppmärksamma, då det gäller användandet av digitala system för kommunikation av kunskap, är att det standardiserade ställs mot det unika. Det unika tilltalet mellan lärare och elev, som är centralt för utbildningsfilosofen Gert Biestas teorier om subjektifiering, riskerar att gå förlorad. Lagring och sammanställning av lärarnas kunskapsomdömen påverkar också lärare-elev kommunikationen genom möjligheten att omdömena kan komma att ingå i andra kontexter. En slutsats av studien är att utbildningsteori med pragmatism eller poststrukturalism som kunskapsgrund, står i en uppenbar dissonans med den kunskapsrepresentation som många digitala system bygger på.

1 - 2 of 2
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf