hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 20 of 20
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Arvidsson, Emil
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    Buchholtz, Kristina
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    “En ytlig bransch”: en kvalitativ studie om upplevd hälsa och kroppsuppfattning bland träningsinstruktörer som arbetar på gym2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En dålig kroppsuppfattning kan påverka välmåendet negativt och medföra en rad olika konsekvenser för den fysiska och psykiska hälsan. Tidigare forskning kring fenomenet kroppsuppfattning är begränsad, särskilt kopplat till yrkesrollen, vilket gör det svårt att förstå arbetets betydelse för kroppsuppfattningen. Syftet med studien var att undersöka kroppsuppfattning och upplevt välbefinnande bland träningsinstruktörer som arbetar på gym. Detta för att öka förståelsen för möjliga faktorer som kan påverka kroppsuppfattningen och välbefinnandet. Metod: Studien har genomförts med hjälp av ett kvalitativt metodval i form av enskilda semistrukturerade intervjuer där totalt 10 deltagare har fått representera resultatet. Resultat: Sammanfattningsvis visade resultatet att de flesta informanter hade både negativa och positiva tankar om den egna kroppen, men där de positiva tankarna dominerade. Den egna kroppen ansågs vara ett värdefullt redskap där det var viktigt för deltagarna att underhålla sitt yttre då klienter ofta föredrog vältränade träningsinstruktörer. Somliga informanter tävlade även i bodybuilding, vilket tenderade att påverka deras välmående negativt. Det framkom även att det finns en större press kring kvinnors utseende än vad det gör för män ur ett samhällsperspektiv. Deltagarnas syn på hälsa sammanfatttas som ett holistiskt synsätt där flera viktiga komponenter behövde samspela med varandra. Konklusion: På grund av den begränsade forskningen finns därför ett behov för att vidare studera kroppsuppfattning utifrån en kvalitativ och kvantitativ aspekt för att ge en tydligare bild av vilka faktorer som påverkar den.

  • 2.
    Bringsén, Åsa
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    Sjöbäk, Johanna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Peterson, Pia
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Resources needed: professionals about appearance issues in nursing situations2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Background

    Dissatisfaction with appearance is a common phenomenon, more frequent among women than men (Frisén & Holmqvist 2010, Neighbors & Sobal 2007) but so common that it can be considered a norm (Tantleff-Dunn, Barnes & Larose 2011). Health professionals are therefore in contact with the phenomenon on a regular basis in different health settings. Previous research have shown that health professionals experience time constraints and lack of confidence in relation to patients’ appearance issues (Persson et al 2009; Konradsen et al 2009). Little is however known about the resources needed from the professionals’ point of view. The aim of the study was therefore to explore the phenomenon from a nursing perspective in general and with particular emphasis on resources needed.

    Methods

    Five semi-structured focus group interviews were conducted with 24 health professionals in total (19 women and 5 men). Their age varied from approximately 20 to 45 years, with adherent variation in professional experience from a variety of health settings. The interviews were digitally recorded, transcribed verbatim and analyzed through thematic analysis (Braun & Clarke, 2006). The study was done in accordance with the Swedish Law of Research Ethics, SFS 2003:460.

    Findings

    The analysis resulted in the two themes knowledge development and operative support, representing different resources needed according to the respondents. The respondents own knowledge and professional competence was constantly referred to as the most important resource. The findings showed the importance of appearance being included in their education, the need for a continuous process of reflection and learning on an individual level but also on group level in terms of collegial learning. In order for the knowledge and competence to be put into practice there was also need for operative support. Sufficient time for communicating with the patients and the need for appropriate technical support in some nursing situations were emphasized by the participants.

    Discussion

    The findings clearly shows the central role that health professionals have in relation to patients’ appearance issues and their need for resources. The findings adds to existing body of knowledge and can be used as a framework for health promotion strategies in health settings, with regards to patients’ appearance issues and distress. More research as well as action is needed from a nursing as well as public health perspective.

  • 3.
    Ejlertsson, Lina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap. Lund University.
    Heijbel, Bodil
    Lund University.
    Ejlertsson, Göran
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    Andersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    Recovery, work-life balance and work experiences important to self-rated health: a questionnaire study on salutogenic work factors among Swedish primary health care employees2018Inngår i: Work: A Journal of Prevention, Assessment & Rehabilitation, ISSN 1051-9815, Vol. 59, nr 1, s. 155-163Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: There is a lack of information on positive work factors among health care workers.

    OBJECTIVE: To explore salutogenic work-related factors among primary health care employees.

    METHOD: Questionnaire to all employees (n = 599) from different professions in public and private primary health care centers in one health care district in Sweden. The questionnaire, which had a salutogenic perspective, included information on self-rated health from the previously validated SHIS (Salutogenic Health Indicator Scale), psychosocial work environment and experiences, recovery, leadership, social climate, reflection and work-life balance.

    RESULTS: The response rate was 84%. A multivariable linear regression model, with SHIS as the dependent variable, showed three significant predictors. Recovery had the highest relationship to SHIS (1 = 0.34), followed by experience of work-life balance (1 = 0.25) and work experiences (1 = 0.20). Increased experience of recovery during working hours related to higher self-rated health independent of recovery outside work.

    CONCLUSION: Individual experiences of work, work-life balance and, most importantly, recovery seem to be essential areas for health promotion. Recovery outside the workplace has been studied previously, but since recovery during work was shown to be of great importance in relation to higher self-rated health, more research is needed to explore different recoverystrategies in the workplace.

  • 4.
    Ekelund, Elin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    Sabzandam, Paria Petra
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    "Det känns ju meningsfullt att gå till arbetet": en intervjustudie kring upplevelsen av hälsofrämjande arbetsmiljöfaktorer på en mottagningsenhet för nyanlända2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: På grund av psykiatriska diagnoser ökar den arbetsrelaterade ohälsan. Genom att arbeta förebyggande och främjande på arbetsplatsen, kan den arbetsrelaterade hälsan stärkas och utvecklas. Med tanke på att ett hälsofrämjande fokus har stark koppling till arbetseffektivitet, behöver detta hälsoarbete framhävas. Av bakgrund till att flyktingströmmen 2015 resulterade i en hög arbetsbelastning för integrationsarbetare, fann denna studie ett intresse av att studera hälsofrämjande inslag på en kommunal mottagningsenhet för nyanlända. Syfte: Att studera om de anställda på en mottagningsenhet för nyanlända upplevde hälsofrämjande faktorer på sin arbetsplats. Metod: Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod. Intervjuer på nio heltidsanställda fick representera resultatet. Intervjuerna transkriberades och analyserades med en innehållsanalys. Resultat: Arbetsuppgifter, social gemenskap, möjlighet till delaktighet, kompetensutveckling, ledarskap samt dagliga hälsofrämjande aktiviteter på arbetstid visade sig vara betydande hälsofrämjande faktorer på arbetsplatsen. Konklusion: Faktorerna genomsyrade en hälsofrämjande karaktär eftersom de kunde kopplas till känsla av sammanhang, savoring och empowerment. Det konkluderades att upprätthållandet av faktorerna är viktigt, med tanke på att de kan påverka de anställdas hälsa positivt. Fortsättningsvis är det av stor vikt att de här faktorerna stärks och upprätthålls för att möjliggöra ett gott integrationsarbete.

  • 5. Fält, Isabel
    et al.
    Jangenmo, Marcus
    Bringsén, Åsa
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    "När jag har haft PULS-pass så spinger jag till klassrummet och känner att jag är jätteglad": En kvalitativ studie om skolbarns beskrivningar av självupplevt välbefinnande och fysisk aktiviitet i skolmiljö2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Hälsoutvecklingen bland skolbarn i Sverige vittnar om att psykosomatiska besvär ökaroch att barnens självskattade hälsa minskar med stigande ålder. Samtidigt minskarockså andelen barn som uppnår tillräckliga nivåer av fysisk aktivitet, medan stillasittandeistället ökar. Interventioner för mer fysisk aktivitet i skolan är ett sätt problematikenskulle kunna bemötas med. Fysisk aktivitet fungerar som en skyddsfaktor motflera livsstilsrelaterade sjukdomar och mer fysisk aktivitet i skolan har bland annatvisats leda till förbättrade kognitiva förmågor och ökat välbefinnande. Syftet med studienvar att undersöka barns beskrivningar av välbefinnande i relation till deltagandei PULS-projektet på Degebergaskolan, en intervention för mer fysisk aktivitet i skolan.Via fokusgruppsintervjuer med elever som deltog i PULS-projektet erhölls studiensempiri, från vilken vidare induktiv kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Resultatenfrån studien påvisade att det viktigaste för erhållandet av subjektivt välbefinnandevar att ha roligt och att känna glädje. Vidare visade resultaten att deltagarna erhöllökat subjektivt välbefinnande från sitt deltagande i PULS-projektet och att utövandetav fysisk aktivitet hade en betydande roll för välbefinnande, både i skolan och påfritiden. Detta är viktiga fynd då hälsointerventioner för mer fysisk aktivitet i skolanmedför möjligheter att motverka den negativa hälsoutveckling som förekommer blandskolbarn i Sverige. Djupare förståelse för hur barn själva definierar välbefinnande ochvilken inverkan interventioner som PULS-projektet har för deras subjektiva välbefinnandebidrar till att det skapas underlag för att också möta barnens självupplevda behovoch därmed utveckla och förbättra utformandet av lika interventioner ytterligare.

  • 6.
    Hallberg, Anna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    Atladóttir, Sif
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    ”Att inte gamla till sig”: en kvalitativ studie om betydelsen av idrottsskola för ett hälsosamt åldrande2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledningen beskriver Skåneidrottens projekt Senior Sport School, som bygger på de fyra hörnpelarna för ett gott åldrande, det vill säga fysisk aktivitet, social gemenskap, meningsfullhet och kunskap om kostvanor. Senior Sport School är en idrottsskola som uppmuntrar seniorer till ett livslångt idrottande. Tidigare forskning framhåller vikten av att bibehålla fysisk vardagsfunktion, social gemenskap och goda kostvanor i senior ålder för att främja självständighet och oberoende från vården. Syftet med studien var att undersöka pensionärers upplevelser av aktiviteter genomförda i Senior Sport School och hur dessa aktiviteter kan relateras till ett hälsosamt åldrande. Metoden är kvalitativa semistrukturerade intervjuer och deltagarna i studien valdes utifrån tidigare medverkan i Senior Sport School. Resultatet framställs genom de teman som framträdde i intervjuerna, dessa var hälsosamt åldrande, social gemenskap, lärande och idrottskulturens betydelse. I diskussionen lyfts att idrottsskolan upplevs som en viktig social plattform. Det dolda lärandet som seniorerna får genom idrottsskolan har en central roll. Idrottsskolan kan ses som ett stöd i seniorernas lärandeprocess så att de kan förstå och använda sig av hälsoinformation för att förbättra sin hälsa. Konklusionen är att idrottsskola för seniorer upplevs spela en viktig roll för ett hälsosamt åldrande. Social gemenskap och fysisk aktivitet lyft av deltagarna som betydelsefulla men Senior Sport School kan även ses som en viktig del i seniorers kunskapsutveckling. Studiens resultat är positivt för folkhälsan i stort men det krävs fortsatt forskning för att nå ut till flera grupper i samhället.

  • 7.
    Hellstrand, Julia
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    stark, Frida
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    “När arbetsgivaren bjuder till med tiden för vårt välbefinnande så ökar den goda känslan för att sen ta över helt.”: en kvalitativ studie om hur ett friskvårdsprojekt har inverkat en arbetsgrupp utifrån fysisk aktivitet och ett fokus på salutogent perspektiv.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: Working life has an impact on the health of many individuals during a larger part of life, therefore a big significance for public health. Work environment is important for the well-being of the employees and the development of the business and unhealthy lifestyles can increase absence for example. Being physically active can contribute to comprehensive benefits, such as a better focus and performance at the workplace. Even research has shown increased awareness and interest in health promotion and its effects, the workplace becomes a central arena for these efforts.

    Aim: The aim was to study what impact a healthcare project has had on a working group on physical activity with a focus on salutogenic perspective

    Method: A qualitative study was conducted with focus groups as a method. A non-random selection was conducted by the study’s gatekeeper. A content analysis was conducted when the result was analyzed.

    Result: The study found that employee well-being and community had increased and strengthened. They had become more aware of the benefits of physical activity. They felt secure when they felt support from the employer. There was also some negative experience to the healthcare project linked to its activities performed on work related time or was prevented to be a part because of physical difficulties.

    Conclusion: The workplace is an important place for the health of the individual and the importance of working with health promotion has been shown more. Both for the individual and for the group, but also from a social perspective, as it has a value for public health. Where physical activity is an initiative that not only prevents people's diseases but also promotes social interaction and interaction between individuals. Therefor, physical activity is a good way to work with health promotion.

  • 8.
    Lindelöw, Caroline
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    Molin, Emilia
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    "Skolan är en nyckelfaktor för att få barn att röra sig mer": en kvalitativ studie om högstadielärares attityder till fysisk aktivitet2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    En ökad mängd interventioner av fysisk aktivitet och rörelse under skoltiden, har positiva effekter på elevernas hälsa och skolresultat, samt minskar tiden som utgörs av stillasittande aktiviteter. Fysisk aktivitet är dessutom en friskfaktor för att minska risken att drabbas av vanliga folksjukdomar och skapar goda förutsättningar för folkhälsan. Stillasittande beteende ökar generellt i samhället och är riskfaktor till uppkomst av kroniska sjukdomar och vidare förtidig död. Samtidigt minskar tiden som individer är fysiskt aktiva, både vardagliga och planerade aktiviteter. Skolan är en lämplig arena för att öka den fysiska aktiviteten, där en bred målgrupp nås utifrån samma förutsättningar på skolan. Syftet var att studera högstadielärares attityder kring fysisk aktivitet och rörelse under skoltiden för elever i årskurs sju till nio, som en hälsofrämjande insats för folkhälsan. Empirin samlades in via enskilda intervjuer och en avslutande fokusgruppsintervju med samma deltagare. Vidare genomfördes en induktiv kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom att deltagarna var medvetna om att fysisk aktivitet har positiva effekter på elevernas hälsa, men att den enskilda läraren inte var ansvarig för att implementera mer fysisk aktivitet på skoltid. Fysisk aktivitet kopplades med pulshöjande aktiviteter som var schemalagda eller som skulle ske utanför lektionerna, som på rasterna och förslagsvis struktureras av till exempel en fritidspedagog. Ansvaret för att eleverna skulle vara mindre stillasittande och mer fysiskt aktiva under skoldagen, ansågs vara andra aktörer än lärarna själv. Lärarna uttryckte ett behov av djupare förståelse och ökade kunskaper kring fysisk aktivitet och hur de vidare kunde implementera det för att förbättra förutsättningarna för eleverna. Ökad implementering av fysisk aktivitet i skolan med lärarna som resurs, kan komma att ha stor betydelse för vidare folkhälsoarbetet och individers hälsa. Resultatet i studien kan öka medvetenheten om vilka hälsofrämjande interventioner som kan vara lämpliga i skolverksamheter för att förbättra folkhälsan.

  • 9.
    Lindström, Petra Nilsson
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    Ejlertsson, Göran
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    Andersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    Bringsén, Åsa
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    Evaluating the usability of two salutogenic instruments on health and work experience, using cognitive interviewing2018Inngår i: Journal of Workplace Behavioral Health, ISSN 1555-5240, E-ISSN 1555-5259, Vol. 33, nr 3-4, s. 241-259Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Workplace surveys are used in workplace health promotion as a basis for improvements at the workplace. But there is lack of psychometrically and qualitatively validated work-health related instruments with a salutogenic approach. The purpose of this study was, therefore, to evaluate the two instruments, the Salutogenic Health Indicator Scale and the Work Experience Measurement Scale, among staff of different professions in a healthcare setting. These instruments were evaluated with cognitive interviews conducted at a hospital in Sweden. The respondents were purposefully selected from various criteria such as profession, age, and sex (N = 14). The respondents read the items aloud and then spoke about how they experienced the items. A deductive (partly inductive) content analysis was done from Tourangeau's four concepts of respondent actions: comprehension, retrieval, judgment, and response. Two main categories emerged: (1) interpreting and (2) responding, and an additional six subcategories: difficulty, essence, direction, keywords, strategy, and alternatives. The results showed strengths and weaknesses of the instruments. The results were discussed from various validity aspects: face validity, content validity, and user validity. The validity aspects were connected to concepts of respondent actions as well as to questionnaire and respondent factors for motivation.

  • 10.
    Nilsson Lindström, Petra
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    Bringsén, Åsa
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    Co-worker dialogue: a tool for health, personal development, and an empowering development culture in the workplace2018Inngår i: Society, health and vulnerability, E-ISSN 2002-1518, Vol. 9Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study explores managers' perspective on how co-worker dialogue [CWD] can foster co-worker health and personal development, and contribute to an empowering development culture in the workplace. The interview study was performed at a hospital in Sweden. Seventeen hospital managers participated. The managers, both men and women, worked in different areas, and a majority had 30-40 co-workers. To uncover underlying pattern phenomena in the interview data, a six-step inductive qualitative thematic analysis was conducted. The findings present three themes, each highlighting different prerequisites for CWD to function as a resource for the co-workers and the workplace: (1) Utility; (2) Content, and (3) Implementation. The study provides suggestions for and problems of practical implications from the findings. To make the findings useful in other organizations, practical implications are presented and discussed in the light of workplace health promotion [WHP]. The CWD is not focusing on performance the way traditional PA does. The CWD is therefore an important complement to PA in annual co-worker meetings, to also highlight the co-worker perspective. If managers realize the value of working with both PA and CWD, opportunities for health, personal development, and an empowering development culture are created.

  • 11.
    Persson, Emelie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    Sörensen, Louise
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    ”Det är en övningsarena för liten och stor”: en intervjustudie kring familjecentralers hälsofrämjande och förebyggande arbete.2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Introduction: Authorities within the health care sector have a big responsibility for public health, where health promotive and preventive work methods applies to achieve a positive public health development. A big public health problem is obesity, which is a large contributing factor to lifestyle diseases that affects both adults and children. In Sweden statistic show that every fifth child is obese. An important arena is family centres which should work for guiding and supporting off families to a better health through informing the families about healthy habits. Purpose: Investigate how three family centres in southern Sweden work health promotive and preventive with families about obesity. Method: The study was performed with help from a qualitative method. Semi-structured interviews with twelve occupational professions got to represent the result. The interviews were transcribed and evaluated with a content analysis. Results: Make healthy living habits visible, guide and educate parents, different working methods, approach to the families were meaningful for the health promotive and preventive work at the family centres. The result also highlighted challenges and difficulties in the family centres work. Conclusion: The theory KASAM could be linked to the work of the family centres, as a sense of context could be important for the work with the families to perceive comprehensibility, manageability and meaningfulness. The visibility of people´s living habits is best done through a collaboration between several key players. The family centres work is important for the future public health, implementation of resources is therefore important.

  • 12.
    Persson, Linda
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    Faktorer som påverkar medarbetares välbefinnande: en kvalitativ studie inom detaljhandeln2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Kundkontakten inom detaljhandeln har blivit allt mer psykologiskt och emotionellt krävande. Tidigare har utgånget av ett möte mellan butiksanställd och kund oftast varit vänligt, då båda bemött varandra med respekt. På senare tid har dock situationer med hot och våld förekommit i dessa möten och hög arbetsbelastning ökat för anställda inom detaljhandeln, vilket har medfört att medarbetarna kan uppleva negativ stress och otrygghet. Ändå stannar många kvar och trivs med sitt arbete inom detaljhandeln.

    Syftet med studien är att identifiera faktorer som påverkar den psykosociala arbetsmiljön inom detaljhandeln och medarbetarnas hälsa och välbefinnande.

    Metoden har varit datainsamling genom två gruppintervjuer med medarbetare och två enskilda intervjuer med chefer. Resultatet i studien visar att gemenskap och socialt stöd, tydlig och rak kommunikation samt inflytande i arbetet var de faktorer som upplevdes påverka medarbetarnas hälsa och välbefinnande positivt. Brist på återhämtning, bristfälligt ledarskap och otydlig delegation var några faktorer som påverkade medarbetarnas hälsa negativt. Kunskap och förståelse för den psykosociala arbetsmiljöns påverkan både för verksamhetens lönsamhet men framförallt för den enskilde individen bör tillgodoses. Genom kunskap och förståelse kan man få positiv inverkan på samhällskonomin och folkhälsan.

  • 13.
    Persson, Sophie Schön
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Lindström, Petra Nilsson
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    Pettersson, Pär
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Avdelningen för arbetsliv.
    Andersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Kristianstad University.
    Blomqvist, Kerstin
    Kristianstad Univ, Fac Hlth Sci, Kristianstad, Sweden..
    Relationships between healthcare employees and managers as a resource for well-being at work2018Inngår i: Society, health and vulnerability, E-ISSN 2002-1518, Vol. 9, s. 1-9Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Relationships at work are important to the psychosocial work environment and may be resources for the employees' well-being. There is a need for a better understanding of what generate positive relationships at work. The aim of the study was to gain a better understanding of the relationship between employees and managers in municipal healthcare. A qualitative study with twenty-seven individual interviews was conducted with healthcare employees and managers in municipal healthcare. The relationship between manager and employees and its possible contribution to well-being was a key focus. A comparison and tentative analysis, inspired by hermeneutics, was used in order to analyse similarities and differences in employee and manager experiences. The findings revealed similarities as well as considerable differences between employees and managers in their experiences. Two themes emerged from the interpretation of the text: (i) Health-promoting relationships are characterized by asymmetry and by a manager that stands outside the group; and (ii) Health-promoting relationships are characterized by mutuality and symmetry and by a manager that is part of the group. The relationship between the employees and the managers are both a resource for doing a good job and a means for achieving belongingness at work. To highlight well-working aspects of relationships at work, may contribute to a better psychosocial work environment and, ultimately, the well-being among healthcare recipients.

  • 14.
    Schön Persson, Sophie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Lund University.
    Lindström, Petra Nilsson
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    Pettersson, Pär
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Avdelningen för arbetsliv.
    Andersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    Workplace relationships impact self-rated health: a survey of Swedish municipal health care employees2018Inngår i: Work: A journal of Prevention, Assessment and rehabilitation, ISSN 1051-9815, E-ISSN 1875-9270, Vol. 60, nr 1, s. 85-94Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: The impact of positive social relationships on the health of municipal employees in the elder care sector in Sweden needs further examination.

    OBJECTIVE: To explore the association between health and relationships among elderly care employees using a salutogenic perspective.

    METHOD: Survey of all employees (n = 997) in special housing, home care and Disabled Support and Services in a Swedish municipality. The questionnaire, which had a salutogenic perspective, included information on self-rated health from the previously validated SHIS (Salutogenic Health Indicator Scale), psychosocial work environment and experiences, social climate, and health-promoting workplace relationships.

    RESULTS: The response rate was 69% . Results of a multivariable linear regression model showed four significant predictors of health: general work experiences, colleague belongingness and positive relationships with managers and care recipients. In another model, colleague belongingness was significantly related to satisfaction with care recipients, work, length of employment as well as general work experiences and relationships with managers.

    CONCLUSION: Strengthening of positive work relationships, not only between workmates but also with managers and care recipients, seems to be an essential area for employee health promotion. Colleague belongingness may be deepened by development of a positive work climate, including satisfactory work experiences, positive manager relationships and a stable work force.

  • 15.
    Schön Persson, Sophie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Lund University.
    Nilsson Lindström, Petra
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    Pettersson, Pär
    Nilsson, Marie
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Blomqvist, Kerstin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Resources for work-related well-being: a qualitative study about healthcare employees' experiences of relationships at work.2018Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 27, nr 23-24, s. 4302-4310Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIMS AND OBJECTIVES: The aim of this study was to explore municipal healthcare employees' experiences of relationships with care recipients and colleagues. The specific research questions were when do the relationships enhance well-being, and what prerequisites are needed for such relationships to occur?.

    BACKGROUND: Employees in health and social care for older people often depict their work in negative terms, and they often take a high number of sick leaves. Despite the heavy workload, other employees express well-being at work and highlight social relationships as one reason for this. However, a greater understanding of how these relationships can act as resources for workplace well-being is needed.

    DESIGN: The design of the study was qualitative and exploratory.

    METHODS: Qualitative interview studies were conducted with twenty-three healthcare employees in municipal healthcare. Thematic analysis was used to analyse the data.

    RESULTS: Two themes were identified as resources for promoting relationships between employees and care recipients or colleagues: (i) Being personal - a close interpersonal relationship to a care recipient - and (ii) Colleague belongingness - a sense of togetherness within the working group. Spending quality time together, providing long-term care and providing additional care were antecedents for a close interpersonal relationship with care recipients. Trust, mutual responsibility and cooperation were antecedents for a sense of togetherness within the working group.

    CONCLUSIONS: The findings provide an empirical base to raise awareness of relationships with care recipients and colleagues as health aspects. Relationships among employees in healthcare are vital resources that must be considered to create sustainable workplaces, and consequently improve the quality of care. This article is protected by copyright. All rights reserved.

  • 16.
    Sinanovic, Miran
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    Hur mår gymnasieflickorna?: en kvalitativ studie om flickors tankar kring kroppsideal, levnadsvanor och utseende2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Mental illness is increasing among high school girls. At the same time the use of social media is increasing which is considered to be a major part of Western society. Increased body weight is considered to be associated with dissatisfaction whit the appearance. A dissatisfaction whit body perception can lead to problems such as depression, anorexia nervosa, self-injury and drug abuse. Never before has it been considered as difficult as it is today to fit into the today's society regarding apperance and it has been a negative trend over recent years. Through increased self-confidence and physical activity can body perception be improved. The purpose of the study was to investigate the thoughts of high school girls regarding how body perception, body ideals and living habits affect their health. Through semistructured interviews of six high school girls the study's empirical content was obtained from which further a inductive qualitative concentanylsis was conducted. The results of the study showed that the thoughts differ and aspects which affect the health most are considered to be the circle of friends and social media. Furthermore, the result showed that the individuals need to find factors in life to create and maintain good health, these factors differ from each individual. In addition to this, the result showed that physical activity, in excessive amounts, did contribute to a better health. From a public-health perspective is it important to increase the health of the population and prevent mental illness, especially among the young people who are the future of Sweden. Further studies on the subject can lead to more and better methods and strategies to prevent mental illness among high school girls.

  • 17.
    Törnquist Agosti, Madelaine
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    Att finna sin egen kraft: hälsopromotion på arbetsplatsen utifrån BELE – ett program för att främja ett salutogent livspussel bland kvinnlig vård-, stöd- och omsorgspersonal2018Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    The overall aim of this thesis was threefold; first, to explore resources associated with work-life balance (WLB), with a focus on the work and private lives of human service employees. Second, to develop a workplace health promotion (WHP) intervention with a WLB focus. Third, to explore the participants’ experiences of the developed WHP intervention done in the workplace. A mixed method approach was used to answer the research questions. The thesis is based on two qualitative studies, one quantitative study and one paper that describe the content and development process of the intervention. The qualitative studies were based on individual interviews and focus group interviews (I, IV). Thirteen semi-structured individual interviews and two focus group interviews were conducted with home help service nurses in Sweden (I). Eight focus group interviews and eight semi-structured individual interviews were conducted with participants in the intervention (IV). A qualitative content analysis was used for the analyses in the qualitative studies. The quantitative study was based on a questionnaire survey to a population of two municipality departments (n = 631, response rate 76%) (II). A linear regression model and logistics regressions models were used for the analyses. The planning and development of the intervention was done using an intervention mapping approach (III). The findings showed a complex picture of resources related to WLB. Resources could be found in the work domain, the private domain and the individual domain (I, II). In the work domain, it seems to be important to have a positive time experience and a meaningful job, but also to work part-time and do shift work. In the private domain, a positive time experience and social support was highlighted. Individual resources such as good health, well-being, reflection and satisfaction with one´s life situation were seen as essential to WLB. The development process of the intervention resulted in the “Balance in Everyday Life Empowerment” (BELE) program (III). The findings showed that a majority of the participants taking part in the BELE program experienced a process of change, often enhanced by an increased awareness, support and inner strength, which promoted well-being and balance in their everyday life (IV). In conclusion, it seems important to use a holistic approach where resources in the employees’ overall life situation are included for the enhancement of WLB. The BELE program was an attempt to contribute to WHP with a WLB focus, and the result indicates that the program was effective with regard to promoting employee well-being.

  • 18.
    Törnquist Agosti, Madelaine
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    Andersson, Ingemar
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    Bringsén, Åsa
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    Janlöv, Ann-Christin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    "The importance of awareness, support and inner strength to balance everyday life": a qualitative study about women's experiences of a workplace health promotion program in human service organizations in Sweden2019Inngår i: BMC Women's Health, ISSN 1472-6874, E-ISSN 1472-6874, Vol. 19, nr 1, artikkel-id 7Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: In many European countries, women have a higher sickness absence rate than men. Women also report higher levels of work-life conflict, which has a negative impact on women's self-perceived health. Interventions studies on work-life balance literature are scarce. This research adds knowledge about work-life balance by examining female employees' experiences of a newly developed intervention program, the BELE program (Balance in Everyday Life Empowerment program), aiming to enhance the work-life balance and wellbeing of female employees.

    METHODS: All participants in the BELE program were included in the sample (n = 55) of the study. The methods used for gathering data were focus group interviews (n = 8) and semi-structured individual interviews (n = 8). A qualitative content analysis was used for the analyses.

    RESULTS: The results showed that a majority of the participants experienced a process of change for enhancement of wellbeing and balance in their everyday life when taking part in the BELE program. In the analyses, three main themes emerged. Reflecting and strengthening inner resource, Trying to change everyday patterns and habits and Experiencing more balance and well-being.

    CONCLUSIONS: The results point out the importance of awareness and reflection on everyday life to promote work-life balance and wellbeing. The BELE program was described as a wakeup call to one's own life and as an enhancer of empowerment processes and equality in the homes. Moreover, the results showed the need for health education in the workplace focusing on both work and private life to enhance balance and wellbeing among female employees'. The findings indicate that it is important to work at individual and group levels in work-life balance interventions and not merely at the organizational level or in the workplace setting.

  • 19.
    Williamson, Heidi
    et al.
    England.
    Antonelli, Paolo
    Italien.
    Bringsén, Åsa
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    Davies, Gareth
    Nederländerna.
    Dèttore, Davide
    Italien.
    Harcourt, Diana
    England.
    Hedin, Gita
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Jurgutis, Arnoldas
    Litauen.
    Stepukonis, Faustas
    Litauen.
    Tural, Ümit
    Turkiet.
    Yalçın, A.D.
    Turkiet.
    Persson, Martin
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Supporting patients with body dissatisfaction: a survey of the experiences and training needs of european multi-disciplinary healthcare professionals2018Inngår i: NursingPlus Open, Vol. 4, s. 8-13Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 20.
    Williamson, Heidi
    et al.
    England.
    Antonelli, Paolo
    Italien.
    Bringsén, Åsa
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för folkhälsovetenskap.
    Davies, Gareth
    Nederländerna.
    Déttore, Davide
    Italien.
    Harcourt, Diana
    England.
    Hedin, Gita
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education.
    Jurgutis, Arnoldas
    Litauen.
    Stepukonis, Faustas
    Litauen.
    Tural, Umit
    Turkiet.
    Dilara Yalcin, Ayse
    Turkiet.
    Persson, Martin
    England.
    Supporting patients with body dissatisfaction: a survey of the experiences and training needs of european multi-disciplinary healthcare professionals2018Inngår i: NursingPlus Open, ISSN 2352-9008, Vol. 4, s. 8-13Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Appearance-related concerns resulting from disfigurement or pressure to conform to beauty ideals, indiscriminately affect patients’ mental and physical health. Healthcare professionals face the challenge of addressing patients’ support needs. Therefore a European University Consortium developed a course to address learning needs. Prior to its design, a study with multi-disciplinary European healthcare professionals was conducted to maximize its relevance and acceptability. Healthcare professionals (n = 718; 48% nurses, 30% doctors, 22% allied health professionals) were surveyed regarding the nature and impact of patients’ appearance concerns, confidence in key areas associated with detecting/addressing concerns, and training/educational needs. Participants reported that this subject is highly relevant and 70% described the psychosocial impact of appearance concerns across the lifespan resulting from disfiguring conditions, disability, neurological disease, ageing and weight/shape dissatisfaction. Participants, irrespective of their experience, self-reported inadequate knowledge regarding appearance-specific care, 87% requested further information and 70% wanted access to an accredited course; barriers deterring participation in training were identified. Healthcare professionals across multiple specialties are caring for patients with a wide-range of appearance concerns that impact on physical and mental health and want to increase their appearance-specific knowledge and expertise. Results have informed training/courses which have the potential to improve patient care and ameliorate health-related outcomes.

1 - 20 of 20
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf