hkr.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 27 of 27
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Aspelin, Jonas
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik. Kristianstad University, Specialpedagogisk forskningsmiljö.
    Introduktion2013In: Relationell specialpedagogik: i teori och praktik / [ed] Jonas Aspelin, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2013, p. 7-11Chapter in book (Other academic)
  • 2.
    Aspelin, Jonas
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik. Kristianstad University, Specialpedagogisk forskningsmiljö.
    Relationell specialpedagogik: i teori och praktik2013Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Specialpedagogisk forskning där relationella perspektiv anläggs har vuxit kraftigt under de senaste femton åren. Indelningen "relationellt-" och "kategoriskt" perspektiv har till exempel kommit att spela stor roll för specialpedagogikens självförståelse. Parallellt har det skett en tillväxt av allmänpedagogisk forskning med relationella perspektiv. Den här antologin är ett resultat av möten mellan de båda traditionerna. Antologin syftar till att diskutera hur specialpedagogisk forskning, utbildning och verksamhet kan förstås relationellt. Bidragen rör olika utbildningskontexter, såsom förskola, träningsskola, gymnasieskola och specialpedagogutbildning, och behandlar en bred uppsättning teman, såsom handledning, omsorgsarbete, flerspråkighet och musicerande.

    Boken vänder sig framför allt till blivande och yrkesverksamma specialpedagoger och speciallärare.

  • 3.
    Aspelin, Jonas
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik. Kristianstad University, Specialpedagogisk forskningsmiljö.
    Vad är relationell pedagogik?2013In: Relationell specialpedagogik: i teori och praktik / [ed] Jonas Aspelin, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2013, p. 13-25Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Relationell pedagogik kan allmänt beskrivas som ett synsätt på utbildning där det som sker människor emellan står i centrum.  Jag diskuterar i det här kapitlet vissa kännetecken för ansatsen och föreslår ett dubbelsidigt relationsbegrepp: På en första nivå är relationell pedagogik liktydigt med aktiviteter som strukturerar utbildningens sociala liv. I princip alla lärare ägnar sig dagligen åt relationell pedagogik i den meningen, dvs. är med om att bygga upp en igenkännlig socialitet och ordning i utbildningen. På en andra nivå ses relationell pedagogik snarare som avbrott eller genombrott i vardagslivets strukturer. Relationell pedagogik i den senare bemärkelsen innebär ett genuint och personligt möte, en händelse som är oförutsägbar, oplanerad och kanske inte ens märkbar. Sådana händelser kan man inte ta för givna i undervisning.

  • 4.
    Aspelin, Jonas
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik. Kristianstad University, Specialpedagogisk forskningsmiljö.
    Var är relationell specialpedagogik?2013In: Relationell specialpedagogik: i teori och praktik / [ed] Jonas Aspelin, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2013, p. 179-189Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det här kapitlet avser att bidra till diskursen om relationell specialpedagogik. Jag skisserar på möjliga innebörder i begreppet och på en modell över var forskningen ifråga kan ta sin utgångspunkt. Argumentet lyder i korthet att relationell specialpedagogik har- eller bör ha konkreta, mellanmänskliga relationer i brännpunkten (jfr. von Wright, 2002, s. 12). Sådana relationer byggs i möten mellan faktiska personer som befinner sig i faktiska situationer. De karakteriseras av vad Johan Asplund (1992, s. 45) kallar genuin kommunikation:

    I genuin kommunikation råder alltid en genuin osäkerhet. Jag vet inte vad jag har sagt innan du har svarat och du vet inte vad du har sagt innan jag har svarat. Du visar mig vad jag har sagt och jag visar dig vad du har sagt.

    Jag börjar med att redogöra för några specialpedagogiska perspektiv. Därefter utvecklas, med stöd hos några relationella teoretiker, det resonemang om utbildningens brännpunkt som fördes i inledningskapitlet. Slutligen argumenterar jag för var den relationella specialpedagogikens brännpunkt är belägen.

  • 5.
    Broman, Tina
    et al.
    Kristianstad University, School of Education and Environment.
    Plantin Ewe, Linda
    Kristianstad University, School of Education and Environment. Kristianstad University, Research environment Special Education (SpecPed). Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi ur ett specialpedagogiskt perspektiv: En jämförande studie på grund och gymnasieskola2009Independent thesis Advanced level (professional degree)Student thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med vårt arbete var att undersöka hur specialpedagoger på grund- respektive gymnasieskola arbetar med elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Vi hade en uppfattning om att grundskolan arbetar mestadels kompensatoriskt medan gymnasieskolan är mer inriktad mot att eleverna ska nå målen och detta ville vi undersöka. Vidare ville vi jämföra metoder och arbetssätt inom de olika skolformerna och undersöka i vilken grad elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi inkluderas i ordinarie undervisning.

    För att få svar på våra frågor använde vi oss av en enkätundersökning som vi genomförde på 25 specialpedagoger inom respektive skolform. Enkäten som vi använt i undersökningen bestod av två delar, där den första delen handlade om kompensatoriska hjälpmedel och den andra berörde undervisningsproblematik. De flesta frågorna i enkäten var slutna med fasta svarsalternativ.

    Undersökningen visar att vår uppfattning att man på grundskolan har ett mer kompensatoriskt arbetssätt medan man på gymnasieskolan arbetade mer mot målen i kurserna stämmer. Kompensatoriska hjälpmedel används inom båda skolformerna i mycket hög grad, men specialpedagogerna har en önskan att öka användningen av dessa ännu mer. Resultatet i undersökningen visar att specialpedagogerna anser att elever med läs- och skrivsvårigheter är inkluderade i mycket hög grad. Trots detta anger de att den vanligaste anpassningen av studiemiljön är enskild undervisning och arbete i enskilt rum.

  • 6.
    Christiansson-Banck, Ulla
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik. Kristianstad University, Specialpedagogisk forskningsmiljö.
    ”Behandlas typ som en människa”: hur elever på ett specialutformat program ser på relationers betydelse i utbildningen2013In: Relationell specialpedagogik: i teori och praktik / [ed] Jonas Aspelin, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2013, p. 107-123Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det här kapitlet tar avstamp i en tidigare genomförd utvärdering av ett specialutformat program på gymnasieskolan (Christiansson-Banck, 2011). De frågor som stod i utvärderingens centrum var om verksamheten var inkluderande och vilka möjligheter till sociala möten som gavs. Då resultatet visade att eleverna såg relationen lärare-elev som särskilt viktig i sin utbildning inriktas föreliggande kapitel specifikt på den aspekten. Syftet är att belysa hur elever på ett specialutformat program uppfattar relationersoch då särskilt lärare-elevrelationens betydelse för sina studier. Nel Noddings (2005) omsorgsetiska teori tas till hjälp för att tolka och diskutera hur eleverna ser på relationers betydelse i sammanhanget. I slutet av kapitlet kommer resultatet att relateras till frågan om inkludering.

  • 7.
    Karlsudd, Peter
    et al.
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik. Kristianstad University, Specialpedagogisk forskningsmiljö.
    Willén Lundgren, Berit
    Linnéuniversitetet.
    Relationella avtryck och specialpedagogiska perspektiv i fritidshemmets praktik2013In: Relationell specialpedagogik: teori och praktik / [ed] Jonas Aspelin, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2013, p. 63-78Chapter in book (Other academic)
  • 8.
    Ohlin, Christer
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik. Kristianstad University, Research environment Special Education (SpecPed).
    Jerry Rosenqvist2012In: Bildning för alla!: en pedagogisk utmaning / [ed] Thomas Barow & Daniel Östlund, Kristianstad: Högskolan Kristianstad , 2012, p. 243-247Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 9.
    Ohlin, Christer
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik. Kristianstad University, Specialpedagogisk forskningsmiljö.
    Relationell handledning?: reflektioner kring handledning av internationella doktorander i Sverige2013In: Relationell specialpedagogik: i teori och praktik / [ed] Jonas Aspelin, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2013, p. 79-92Chapter in book (Other academic)
  • 10.
    Ohlsson, Lisbeth
    et al.
    Malmö högskola.
    Andersson, Helena
    Malmö högskola.
    Assarson, Inger
    Malmö högskola.
    Östlund, Daniel
    Kristianstad University, Research environment Special Education (SpecPed). Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik.
    Schools´ efforts to create inclusive learning environments2016Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The study is part of a three-year schoolimprovement program in Sweden on creating inclusive learning environments, comprising several organizational levels from policy and management level to classroom praxis (http://www.ifous.se/programomradenforskning/inkludering/). Research on inclusive education in an international context frequently focuses the placement of individual students, administrative and organizational problems and attitudes towards policy and steering documents (Forlin, Douglas & Hattie, 1996 ; Ainscow & Miles, 2008 ). Often, a praxis of exclusion is built into educational systems (Van de Putte & De Schauwer, 2013 ) where thinking of students in categories forces pedagogues into locked positions (Tetler, 2000 ). In school development, the formation of teachers into teams may play a central part as an improvement strategy (Nordholm and Blossing, 2014 ). The aim of the present study is to document and analyze the processes experienced by 32 school teams, chosen by their school leaders in 12 municipalities to implement the intentions to create inclusive learning environments in their schools. The research interest focuses how the informants describe pedagogical and didactic prerequisites and organizational conditions and how they acted when implementing inclusive learning environments in the local school context, their role and legitimacy, the support structures and the signs of change they have seen towards a more inclusive learning environment during the developmental program. The methodological approach is inspired by on Social Justice, Equality and Solidarity in Education PAPERS 157 going evaluation (Ahnberg, Lundgren, Messing & von Schantz Lundgren, 2010) as a way to contribute knowledge about longitudinal developmental processes in school development close to local school context and praxis. Group interviews with the members of the teams were conducted each year in a dialogic manner with the ambition to give continuous feed back to the school teams as a way to promote developmental learning during the program. Except for visits to the schools and interviews, the researchers took part in seminars within the program and collected written documentation from the schools. The research interest concerns intentions expressed by the teams in the beginning of the program, the processes during the implementation phases and a final evaluation after three years. Data was analyzed according to qualitative content analysis and contains a rich variety of experiences and thick descriptions from the participants. Significant shifts of perspectives during the three years appear in the findings displaying how school problems and student-perspectives were understood, how the concept of inclusion was interpreted and enacted, how the teachers used analysis and reflection to promote inclusive learning environments and how frustration and insecurity among staff was transferred into collegial cooperation. The main shifts can be described in terms of taking steps from ideology to implementation, from being stuck in locked group constellations to finding flexible solutions, from seeing the teacher as the carrier of problems to collegial professionalism, and from viewing the student as the carrier of problems to analysing difficulties on several levels. School development related to inclusive learning environment is a democratic issue relevant in a Nordic as well as a global educational context and the complexity of educational organisation on different levels (Scheerens, 2015). 

  • 11.
    Persson, Ann-Elise
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik. Kristianstad University, Specialpedagogisk forskningsmiljö.
    Det relationella handledningsmötet2013In: Relationell specialpedagogik: i teori och praktik / [ed] Jonas Aspelin, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2013, p. 45-61Chapter in book (Other academic)
  • 12.
    Persson, Ann-Elise
    et al.
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik. Kristianstad University, Specialpedagogisk forskningsmiljö.
    Östlund, Daniel
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik. Kristianstad University, Specialpedagogisk forskningsmiljö.
    Furutorp goes digital: delrapport I2013Report (Other academic)
  • 13.
    Plantin Ewe, Linda
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik. Kristianstad University, Research environment Special Education (SpecPed). Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    "Alltså de är snälla, men inte för snälla": om ADHD i skolan – två elevperspektiv2018Other (Other academic)
    Abstract [en]

    The theoretical framework bases mainly on Schütz (2002) lived experience theory

    The phenomenology of the social world. Schütz focus on the everyday world matches the purpose of this study since school may course as an everyday world for the students. Schütz (2002) theory completes with thoughts of Bengtsson and Berntsson (2015), Asplund (2010) and von Wright (2000). The choice bases on their shared focus on phenomenology and relationships.

    Based on the result, two things appear to be particularly important in the students’ narratives:

     The experience of belonging. To be a part of the social life with friends in the everyday life in school.

     The importance of trustworthy, caring and mutual relationships with teachers in school.

    The main thing that seems to be of primary relevance for both Charlie and Kim were the quality of the teacher student relationship. A trustworthy relation may be as a key factor not only for students’ self-esteem but also for how they develop their learning identity.

    The study implies that how students with ADHD experience their school day depends on the relationships with both teachers and peers in the regional world that consists the students’ everyday world. Inadequate relationships with teachers and peers seems, based on the results of this study, lead to lack of self-esteem. Self-esteem is a critical factor in the development of social both as educational learning. Teachers' ability to develop trustful relationships is therefore a key factor in how the learner develops his or her learning identity. A learning identity that not only has consequences for the student's schooling but also in the long run affects further developing as well as work and social life.

    The aim of this study is to provide knowledge about how students with an ADHD diagnosis can experience their everyday life in school. The study is based on the assumption that teachers’ ability of developing professional pedagogical relationships are critical for how students experience themselves and their social- and pedagogical ability.

    The main question of the study is:

     What appears to be particularly important in the students' narratives?

    - What, of the particularly important, seems to be of primary relevance for the student as an individual?

    The empirical part of the study consists two narratives, one from Charlie and one from Kim. Kim and Charlie are two secondary school students both diagnosed with ADHD. According to Cousin (2009) a narrative inquiry is especially useful if the researcher wants to know how individuals "make sense of their lives through the selective stories they tell about noteworthy episodes" (Cousin, 2009, s. 93). By gathering and exploring narratives, the researcher gives the opportunity to get an insight in the complex ways that individuals act on bases of their experiences.

    The student narratives were filmed in purpose to facilitate transcription. Before the researcher started to analyze the transcribed narratives, she had them sent to guardians for reading and approval.

  • 14.
    Rosenqvist, Jerry
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik. Kristianstad University, Specialpedagogisk forskningsmiljö.
    Relationell dynamik: ett försök till analys av skola i förändring2013In: Relationell specialpedagogik: i teori och praktik / [ed] Jonas Aspelin, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2013, p. 27-41Chapter in book (Other academic)
  • 15.
    Rosenqvist, Jerry
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik. Kristianstad University, Specialpedagogisk forskningsmiljö.
    Special education in multicultural society: on students with other ethnic background in the Swedish special programs2007Other (Other academic)
  • 16.
    Östlund, Daniel
    Kristianstad University, Research environment Special Education (SpecPed). Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik.
    Att anpassa undervisningen efter eleverna2017Article, review/survey (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Innehållet i artikeln lyfter praktiknära forskning som synliggör hur olika skolor har arbetat med att skapa inkluderande undervisning för att möta elevers olikheter. I denna forskning ger lärare exempel på hur de arbetar med stödjande strukturer i lärmiljön. 

    I artikeln belyses även Universal Design for Learning (UDL) som är ett ramverk för inkludering när det gäller planering, genomförande och utvärdering av undervisning. 

  • 17.
    Östlund, Daniel
    Kristianstad University, Research environment Special Education (SpecPed). Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik.
    Elevassistenter: en möjlighet eller ett hinder för elevers inkludering och delaktighet2017In: Specialpædagogik, ISSN 0107-0649, Vol. 37, no 3/4, p. 106-117Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande text är att diskutera vad elevassistentrollen karaktäriseras av i relation till elevernas möjlighet till att vara delaktiga i såväl undervisning som sociala aktiviteter i skolan.  Yrkesgruppen har dock inte fått särskilt mycket uppmärksamhet i den skandinaviska utbildningsforskningen. Det finns överhuvudtaget bristfällig information om gruppen i t.ex. officiell statistik och det är svårt att överblicka hur många elevassistenter som arbetar i de Skandinaviska länderna för närvarande.   I de nordiska länderna har, precis som i England, elevassistenter sedan några decennier tillbaka blivit en central aktör inom skolan som arbetar nära eleverna, främst de med olika typer av funktionsvariationer. De anställs i allmänhet som en specialpedagogisk insats och förväntas att arbeta med en elev som är i behov av stöd i undervisningen. I de nordiska länderna är dock informationen om yrkesgruppen knapphändig och det går inte att får fram någon tillförlitlig statistik kring hur många som arbetar som elevassistenter i de olika nordiska länderna, vad de har för utbildning, om de är män eller kvinnor, hur gamla de är, hur många år de varit inom yrket och inte minst hur villkoren för deras pedagogiska arbete ser ut. Den svenska forskningen om yrkesgruppen är ringa och dessvärre finns ytterst lite officiell statistik att tillgå om gruppen. Vid några inledande sökningar med sökordet ”elevassistent*” i libris.se, swepub.se och DIVA resulterar i ett fåtal forskningspublikationer, en handfull handböcker för elevassistenter och ett 50-tal studentuppsatser på kandidat- eller magisternivå.

    Både skandinavisk  och mer internationell forskning pekar på att användningen av elevassistenter är väl etablerad i många länder och ofta en grundläggande förutsättning för inkluderande arbetssätt. I forskningen poängteras dock att det finns brister i kunskapen om hur yrkesgruppen, främst gällande vad deras yrkesutövning karaktäriseras av, vilken typ av utbildning de har och hur deras arbete bidrar till en öka måluppfyllelse hos eleverna sett både till akademiska prestationer och socialisering. I gemensam utgångspunkt för är dock att elevassistenter i allmänhet anställs och används i skolan för att göra det möjlighet för elever med funktionsvariationer att delta i undervisningen. För att summera finns det stöd i både större forskningsöversikter och enstaka studier för att problematisera elevassistentens arbete och yrkesroll i både s.k. mainstream undervisning och i specialundervisning. Sammanfattningsvis verkar elevassistenterna oavsiktligt att ersätta lärarnas roll och bidra till en minskad kontakt och interaktion mellan elever med funktionsvariationer och andra elever. I flera studier framkommer också att elevernas måluppfyllelse kan påverkas negativt utifrån hur elevassistenten väljer att agera i förhållande till eleven. Dessutom kan elevassistentens närvaro bidra till en känsla av utanförskap och stigmatisering hos eleven bidra till osjälvständighet och ett ökat vuxenberoende.

  • 18.
    Östlund, Daniel
    Kristianstad University, Research environment Special Education (SpecPed). Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik.
    First-teachers as school improvement agents2017Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The Swedish school system has go through a number of extensive reforms since 2011: a new school legislation and new curriculum for the compulsory school. In 2013 a new career reform was launched with the aim to provide new career paths for teachers within the profession,reward skilled teachers and create conditions for school development. This reform has introduced a new category of teachers - ‘first-teachers’ – which are expected to work with school improvement with the aim to improve student achievement. The study is conducted within the tradition of participatory-oriented research using a research circle as a methodological framework. This paper aims to describe and analyze eight special teachers’experiences of working their first year as “first-teachers” in schools with self-contained classrooms for students with intellectual disabilities. The research circle described in this paperis carried out together with the eight members with myself as the participating researcher. The data presented in this paper is a small portion of data from an ongoing project about “firstteachers”work with school improvement processes. The study is conducted within the tradition of participatory-oriented research using a research circle as a methodological framework. The research issue concerns the questions the participating special teachers ask themselves in their everyday work with together with other special teachers, paraprofessionals and students with intellectual disabilities. In the research conducted in a research circle, the aim is that there should be an interaction between researchers and professionals so that both parties change theirview of the research problem. All participants is working in schools with self-containedclassrooms for students with intellectual disabilities. The work of the research circle is led byme over a period of over two semesters and will include a total of ten meetings and is documented with a digital voice recorder and with field notes. The analysis of the data materialis influenced by the work of Lipsky (2010) on street-level bureaucracy.

  • 19.
    Östlund, Daniel
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik. Kristianstad University, Specialpedagogisk forskningsmiljö.
    Omsorgsarbete i träningsskolan2013In: Relationell specialpedagogik: i teori och praktik / [ed] Jonas Aspelin, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2013, p. 95-105Chapter in book (Other academic)
  • 20.
    Östlund, Daniel
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik. Kristianstad University, Specialpedagogisk forskningsmiljö.
    Pedagogical praxis: an example from the training school2009Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    This paper will present some findings from my ongoing work with my doctoral thesis. The study deals with questions about learning and socialization in special schools for pupils with moderate to profound and multiple learning disabilities (training school/träningsskola). The general aim in this paper is to deepen the knowledge about the teacher’s work in the training school during a period of change and contradictions to identify structures and themes in the teacher’s pedagogical praxis. With a reference to what is described as a dilemma perspective (Tetler, 2000; Clark, Dyson & Millward, 1998) a point of departure for the study is that teacher’s in the practical training school has to deal with the tension between care and pedagogy. To get a representation of the teacher’s work in this context this paper will study the interaction between pupils and teachers and describe the patterns, forms and content in their vocal- and non-vocal interaction in the classroom. A point of departure is that learning occurs in a social context and in collaboration with others, and the theoretical framework in the research is inspired by an interactionistic perspective. My specific research questions are: • What kind of patterns appears in the interaction between pupils and teachers in the classroom? • What kind of learning- and socialization processes appears in the verbal- and non-verbal interaction between pupils and teachers? The design of the project is inspired by an ethnographic approach and is constructed as a classroom study. The empirical material is collected by participatory observations, by video recordings and by interviews with the teachers and assistants. The video recordings are analyzed using techniques derived from what Scheff calls a part/whole analysis and from Goffman´s dramaturgic perspective. The process of analyzing one of the classroom studies is in progress and the findings so far will be presented in the paper. In this paper some findings from data-collection in a F-6 class in the training school with four pupils, one special teacher and three assistants will be presented.

  • 21.
    Östlund, Daniel
    Kristianstad University, Research environment Special Education (SpecPed). Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik.
    Students with profound and multiple disabilities in education in Sweden: teaching organisation and modes of student participation2015In: Research and practice in intellectual and developmental disabilities, ISSN 2329-7018, Vol. 2, no 2, p. 148-164Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article examines education practice for students with intellectual and developmental disabilities in Sweden and the conditions by which it is characterised. It draws on results from the author's doctoral thesis, which analysed participation and interaction in five training school classes (Träningsskola) for students with profound and multiple disabilities, focusing on the organisation of the teaching and modes of student participation in educational practice. It examined the consequences of these modes and patterns of interaction that staff and students create together for participation. Empirical material was collected via classroom observations and 40 hours of video recordings in 5 classes in a training school, in spring 2009 and spring 2010. Study participants were 20 school students, aged 6 to 19 years (11 boys and 9 girls), and 28 members of the teaching teams (special teachers, music teachers, physical education teachers, and 16 assistants). The project design was inspired by an ethnographic approach and constructed as a classroom study. A small portion of the data was transcribed and analysed for use in this article. Detailed transcripts were created from data from video recordings, using conversation analytic notations to gauge the interaction between students and paraprofessionals. The analytic approach was inspired by “conversation analysis”, which provides a method of analysis of modes of participation used when students and staff members interact. Modes of participation that emerged related to varying expectations on students in different educational situations. Demands placed on the students in different activities elicited a range of responses: the attentive and responsive student; the emotionally engaged student; the choice-making, autonomous student; the exploring student; the inattentive student; the student as a recipient of care; and the playful student. There are implicit ideas in educational practice about the conditions under which students in training schools engage in participation, whether these students are aged 6 or 19 years of age. It is argued that more active styles of student participation would be encouraged with communicative, rather than individualistic teaching styles. In turn, this would provide more opportunities to create horizontal relationships with peers or with students without disabilities, or both.

  • 22.
    Östlund, Daniel
    Kristianstad University, Research environment Special Education (SpecPed). Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik.
    Stöd till elever: en tillbakablick2016Article, review/survey (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Den inledande delen handlar om skolans sätt att bemöta elevers olikheter och lärmiljö ur ett historiskt perspektiv. Ni får följa hur det svenska skolsystemet organiserat specialpedagogiskt stöd till elever från 1900-talets början fram till idag och hur det synliggörs i styrdokumenten. Delen handlar också om olika synsätt på elever och lärande. Ett begreppspar som beskrivs är det relationella respektive det kategoriska perspektivet som ger ett stöd i att förstå skolans varierande arbetssätt att möta elevers olikheter. 

    Syftet med delen är att ni ska få en förståelse för hur det specialpedagogiska stödet till elever har organiserats och förändrats över tid. Syftet med delen är även att ni ska få möjlighet att diskutera och problematisera hur olika perspektiv kan påverka hur undervisning och lärmiljö organiseras.

  • 23.
    Östlund, Daniel
    Kristianstad University, Research environment Special Education (SpecPed). Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik.
    Tecknande miljö i förskoleklass: en utvärdering av Parkskolans projekt som genomförts med stöd av SIS‐medel från SPSM2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I föreliggande rapport redovisas det uppdrag som under hösten 2016 gavs Högskolan Kristianstad som haft som övergripande syfte att bidra med en extern utvärdering av projektet ”Tecknandemiljö i förskoleklass”. Den externa utvärderingen ska betraktas som ett komplement till den interna utvärderingen som gjorts av projektdeltagarna själva. Uppdraget har genomförts inovember/december 2016, med besök på Parkskolan 23‐24/11och med bearbetning av underlag som samlats in under december 2106.

  • 24.
    Östlund, Daniel
    et al.
    Kristianstad University, Research environment Special Education (SpecPed). Kristianstad University, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik.
    Anderson, Lotta
    Kunskapsbedömning i träningsskolan2015 (ed. 1)Book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Det finns mycket kunskap om bedömning men det finns relativt lite skrivet specifikt för lärare och rektorer i grundsärskolans inriktning träningsskolan. Kunskapsbedömning i träningsskolan, behövs ett speciellt material för det? I alla skolformer ska elevernas kunskaper bedömas i relation till kunskapskraven men i träningsskolan behöver bedömningen också göras utifrån elevens förutsättningar. Hur kan lärare konstruera bedömningsuppgifter för att tillgodose elevernas skilda kognitiva förutsättningar men ändå utmana varje elev så att ett lärande sker? Ambitionen med det här materialet är att stödja lärare i träningsskolan i just detta.

  • 25.
    Östlund, Daniel
    et al.
    Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Andersson, Helena
    Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Plantin Ewe, Linda
    Kristianstad University, Research environment Special Education (SpecPed). Kristianstad University, Faculty of Education, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Att utvecklas till expert på sitt eget lärande2018Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    För att elever ska nå skolframgång krävs det att elevens lärande sätts i centrum. Trondman formulerar det på följande sätt: ”Att jag som elev kan lära mig så att jag lär mig att jag kan lära mig” (Lund & Lund, s. 202). Med andra ord menar Trondman att elever som kan utveckla sin kognitiva förmåga också utvecklar en tilltro till sitt eget lärande och sin förmåga att lära. Att som elev ”fatta att man kan fatta och vill fortsätta att utveckla sin förmåga att fatta” (s. 202) är därmed ett nödvändigt utfall av undervisningen för att eleverna ska ges möjlighet att bli agenter i sitt eget lärande, det som enligt UDL beskrivs expert learners. En viktig utgångspunkt utifrån idén om expert learners är begreppet metakognition (Boyle, Rosen & Forchelli, 2016). Metakognition kan relateras till de olika strategier som elever tillägnar sig i sin lärandeprocess och sedan använder för att engagera sig i en uppgift och i själva lärprocessen arbeta självreglerande genom att själv initiera och styra det egna lärandet. Spencer (2011) uttrycker att elever måste få visa på sin kunskap på det sätt som passar den enskilda elevens sätt att lära bäst. Elever kan behöva olika mycket stöd i arbetet, men målet är att alla elever ska utvecklas till experter på att lära, dvs. att de ska lära sig hur de lär bäst och vad de behöver använda för strategier för att nå bästa resultat (CAST, 2018).

  • 26.
    Östlund, Daniel
    et al.
    Kristianstad University, Research environment Special Education (SpecPed). Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik.
    Barow, Thomas
    Göteborgs Universitet.
    The significance of pedagogical investigations, diagnoses and psychometric tests in inclusive education: comparative studies from Sweden and Germany2017Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    The similarities and differences between the Swedish and German education systems arguably make a comparison between these two countries in the context of inclusive education a promising field of research. This is even more significant when it comes to the assessment of special educational needs (SEN), where a comparative approach may contribute to a deeper understanding about the relation between inclusive approaches and categorisation processes in education. The concept of SEN in Sweden is based on the student’s risk to miss the learning objectives of regular school. In contrast, Germany applies a multiple concept of SEN, which could be based on the students’ failure in school and/or a disability. While in Sweden, SEN are assessed by a “pupil welfare team” consisting of special educators, headmaster and various experts, in Germany the assessment process is carried out by a special education teacher and the class teacher. The countries also differ in who takes the final decision of a SEN statement for a student. In Sweden it is made by the headmaster, where as in Germany it is the school supervising authority. Being aware of these differences between the two countries, questions about the significance of medical diagnoses and psychometric tests in pedagogical investigations arise. With this background, the contribution to the symposium consolidates and contextualises the results of research studies on the assessment of special educational needs in the Swedish county of Scania and the German state of North Rhine-Westphalia. In both countries, five cases with varying geographical and social environment were selected. Study 1 analyses the content of 50 assessments which led to an SEN statement. Study 2 draws on interviews with pedagogical investigators and decision makers from the two countries. The focus is lies on the SEN categorisation processes, the allocation of resources and future education. The findings from this research contribute to the discussion on whether inclusive education can be based on a de-categorised special education, or if it promotes medical diagnoses and psychometrical tests.

  • 27.
    Östlund, Daniel
    et al.
    Kristianstad University, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, Research environment Special Education (SpecPed). Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik. Kristianstad University.
    Dehlin, EvaEliasson, LenaFalk, MarcusGannby, KristinJosefsson, JosefineKlefbeck, KamillaKristianstad University, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Pedagogik.Rodin, SusanneStoltz, MalinÖstlund, Malena
    Nio förstelärares arbete i grundsärskola och gymnasiesärskola: resultat från en forskningscirkel2017Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Forskningscirkeln har genomförts tillsammans med nio förstelärare från två kommuner som arbetar inom grundsärskola och gymnasiesärskola. Inom ramen forskningscirkeln har de drivit utvecklingsprojekt under läsåret 2016/2017.

    Grundsärskola och gymnasiesärskola utgör arenan för deltagarna i forskningscirkeln och de nio förstelärarna har drivit egna utvecklingsprojekt inom sina respektive verksamheter. Trots att de nio förstelärarna arbetar på olika stadier, med olika elevgrupper och utifrån olika förutsättningar samlades de kring några centrala teman. I de olika utvecklingsprojekten har skolutveckling utifrån elevernas delaktighet och inflytande, bedömning för lärande, elevhälsa, kommunikation och kollegialt lärande stått i förgrunden. 

1 - 27 of 27
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf