Sweden of today demonstrates insufficient resources to provide the elderly population with health care of high quality. One of the weaknesses is the lack of geriatric competence and training, which may have serious implications for quality of care since the elderly individuals that currently live in nursing homes often: 1) suffer from multimorbidity and polypharmacy, 2) suffer from complex and extensive need of care and service, 3) often demonstrate cognitive impairments and 4) are in need of palliative care or end of life care.

This article investigates the use of low protein diet (LPD) in Sweden using a questionnaire distributed to renal dietitians and nephrologists in 1997 and dietitians in 2006. Close to 80% of the dietitians answered the questionnaires, representing approximately 68% of the nephrology clinics in Sweden. A majority of these clinics use LPD, though there are several clinics who find this to be an inappropriate treatment for the pre-dialysis patient. The protein levels have become more individualized during the past decade, in accordance with the guidelines of the Swedish Association of Nephrologist. Very low protein diets (0.3 g protein/kg/day) are not in use any more.

Denna artikel har som syfte att uppgradera riktlinjerna för den första informationen och stödet till föräldrar som fått barn med medfödda funktionshinder, tillstånd som är uppenbara omedelbart efter födseln. Slutsatserna är hämtade från en svensk studie om nyblivna föräldrar till ett barn med Downs syndrom – den senaste empiriska nationella genomgången av föräldrars syn på hur informationen och stödet fungerar, publicerad redan 2002.

Disease-related malnutrition is still a significant problem in hospital care, and the Council of Europe has in a resolution 2003 stated that the number of undernourished patients i Europe is unacceptable, and given recommendations to the member states on how to improve the situation. We investigated the use of clinical nutrition in Swedish hospitals and compared it with the guidelines from the Council of Europe by doing a questionnaire-based study among doctors, nurses and dieticians randomely selected in Swedish hospitals. Overall, 1656 (38%) responded to the questionnaire. 88 percent stated that nutritional assessment ought to be performed on admission, but only 22 % claimed that it was a routine procedure. Nearly half of the responders stated that education regarding clinical nutrition was insufficient. A lack of clearly defined responsibilities for the different staff groups was stated in a majority of the responders. The use of clinical nutrition in Swedish hospitals did not fulfill the standards for nutrition support according to the guidelines of the Council of Europe. Special efforts should be aimed at a clarified organization, both on a national and a regional level.

It has previously been demonstrated that the use of clinical nutrition in Swedish hospitals did not fulfill European standards. In the present study, a questionnaire-based investigation was performed among nurses working with elderly people living in sheltered housing. Overall, 765 (54.6%) responded. Nearly 90% of the nurses considered themselves responsible for nutritional assessment, although only 36% routinely registered energy intake on patients at risk of undernutrition. More than 60% stated that education regarding clinical nutrition was insufficient. Thus, despite a heavy responsibility in the nutrition care process for nurses, a lack of sufficient knowledge and education was evident. Special efforts should be aimed at a clarified organization as well as education.

Dygnsrytm, hunger, törst, mättnad, temperatur, sexlust, blodsockermobilisering, substratutnyttjande och energiomsättning styrs från kärnor i hypotalamus.

Dygnsrytmen styr beteende och fysiologiska processer till rätt tidpunkt för att hushålla med kroppens resurser. Vävnader och organ ska inte belastas kontinuerligt eller oväntat.

Nattätande och dagsömn desynkroniserar dygnsrytmen.

Åldersförändringar i hypotalamus orsakar aptitbortfall, tidsdesorientering, uttorkning och sömnstörningar hos äldre, som kan behöva äta frekvent och ha kortare nattfasta.

Dygns- och måltidsrytmen bör utredas vid metabola störningar och fetma.

Vid anorexi, bulimi, typ 2-diabetes, sängvätning och senil demens bör dygnsrytmens prestanda utredas – testa kronoterapi.

Vibrios are autochthonous in estuarine and seawater environments, and have an important role in the decomposition of both particulate and dissolved organic matter. A considerable number of pathogenic strains have been described, including important human pathogens. Analyses of V. cholerae, V. parahaemolyticus and V. vulnificus genes in blue mussels (Mytilus edulis) from southern Sweden were conducted during summer-autumn 2006. 61% of the samples were positive for non-O1/O139 V. cholera (toxR positives), but all were negative for the choleratoxin gene ctx. 89% of the mussel samples contained V. parahaemolyticus and 61% of these were positive for the virulence genes tdh and trh. V. vulnificus were detected in 72% of the samples. Ongoing studies include analyses of Vibrio-phytoplankton interrelationships and survival of clinical Vibrio strains in the marine environment.

I framtiden kommer den äldre befolkningen att ha fler egna tänder. Ökad ålder är ofta förknippad med försämrad medvetenhet, reducerad motorik och ökad användning av läkemedel. Dessa faktorer kan påverka möjligheterna att upprätthålla en adekvat munhygien, vilket ökar risken för parodontit och karies. Förekomsten av P gingivalis och B forsythus, rökning och ett försämrat immunförsvar ökar också risken för parodontit. Flera allmänsjukdomar, t ex diabetes och kardiovaskulära sjukdomar, är vanligare bland äldre. Ett samband mellan parodontit och kardiovaskulära sjukdomar har redovisats. Även om det är för tidigt att dra långtgående slutsatser om sambandet mellan parodontit och allmänsjukdomar kan det från allmän preventiv synpunkt vara indicerat att behandla parodontit ur allmänmedicinsk aspekt. Det finns ingen anledning tro att parodontal behandling av äldre inte är framgångsrik. Enbart ålder kan därför inte utgöra ett hinder för behandling. Klorhexidin kan vid behov användas som ett supplement till mekanisk tandrengöring under såväl kortare som längre tidsperioder.