hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 12 of 12
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abrahamsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    "Det var inte så lätt som vi trodde": tvärsektoriell samverkan på en familjecentral2007Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 84, nr 6, s. 529-540Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Samarbete och samverkan tas ofta för givet som något gott. Men trots höga förväntningar på positiva effekter är det svårare än vad många förväntar sig. Familjecentralen som den här artikeln handlar om är ett exempel på hur tvärsektoriell samverkan kan se ut i praktiken. Personalen har tillsammans med en forskare studerat samarbetets grundvalar och i artikeln diskuteras det spänningsfält som personalen på grund av samlokalisering befinner sig i och som innebär såväl hinder som möjligheter för samarbete. För att skapa gynnsamma förutsättningar för tvärsektoriellt samarbete i en samlokaliserad verksamhet behöver följande aspekter diskuteras och övervägas. - Moderorganisationernas ledning behöver se över ekonomiska och administrativa rutiner för familjecentralen och skapa yttre förutsättningar i form av handledning och tid för lärande och utveckling inom gruppen. - Personalen behöver tänka över betydelsen av sin egen och professionens utveckling samt aspekter av den organisationskultur som de representerar och bär upp. Olikheter kan bli bränsle för lärande och utveckling i gruppen, som i sin tur kan leda till en utveckling och nytänkande i verksamheten och man kan undvika att olikheter blir grogrund för samarbetsproblem.

  • 2.
    Abrahamsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Bing, Vibeke
    Backa Läkarhusgruppen Göteborg.
    Familjecentralen: mervärde för alla föräldrar genom samlokalisering?2011Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 88, nr 2, s. 100-109Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Barnens hälsa påverkas redan tidigt i livet av föräldrarnas livsvillkor. Låg social status, brist på vänner och stress tidigt i livet leder till hälsoskillnader. Familjecentraler med en öppen förskola och förebyggande socialt arbete är en tidig insats och en lågriskstrategi som riktar sig till alla. Den har goda förutsättningar för att stärka föräldrarnas tillit och gemenskap med andra och kan bidra till att minska hälsoskillnader genom att främja barnens hälsoutveckling. Syftena med utvärderingen av de 16 familjecentralerna var att undersöka i vilken mån besökarna är representativa för befolkningen i upptagningsområdet och av vilka anledningar föräldrarna besöker öppna förskolan på familjecentralen. Jämförelse mellan befintlig befolkningsdata i upptagningsområdena och föräldrabesökares bakgrundsdata visar att familjecentralen i huvudsak når en representativ del av befolkningen. Föräldrar använder sig av familjecentralen för att få råd, utbyte av erfarenheter, barnens skull och att umgås med andra. I synnerhet för invandrare har familjecentralen stor betydelse för att komma in i det svenska samhället.

  • 3.
    Abrahamsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Bing, Vibeke
    Backa Läkarhusgruppen Göteborg.
    Föräldraskapande och professionell följsamhet på familjecentralers öppna förskolor: en programteori2011Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 88, nr 2, s. 122-132Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Familjecentralens verksamhetsidé för öppna förskolan på familjecentraler – formulerat som en hypotes - har utvärderats steg för steg genom samla in data på sammanlagd sex familjecentraler för att pröva hållbarheten i hypotesen. Utvärderingen visar på ett föräldraskapande bland småbarnsföräldrar genom att de lär sig om barn och föräldraskap, får möjlighet att utöka sitt sociala kontaktnät och att bara vara i en trygg omgivning där socialt stöd finns till hands. De får tillsammans med andra känna sig ’good enough’ som en vanlig förälder med ett normalt barn. Professionell följsamhet utmärker personalens arbetssätt. De bedömer den ”mognadsgrad” som föräldern befinner sig i för att söka stöd och anpassar sitt förhållningssätt till föräldern genom fysiskt avstånd och djup i samtalet. På så vis kan pedagogiska, sociala och psykologiska mekanismer triggas igång och förklara de resultat som föräldrar upplever för dem själva och deras barn. Artikeln avslutas med en omformulerad hypotes om öppna förskolors verksamhet på familjecentraler.

  • 4.
    Abrahamsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Bing, Vibeke
    Tema: Familjecentraler: vad är en familjecentral?2011Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 88, nr 2, s. 98-99Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 5.
    Aili, Carola
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Familjecentraler i perspektivet av välfärdsprinciper2011Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 88, nr 2, s. 180-192Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I ljuset av fyra välfärdsprinciper analyseras familjecentralerna så som de framträder i Socialmedicinsk tidskrifts temanummer om familjecentraler. Principerna är 1. välfärd som social kompensation 2. välfärd som social garanti 3. välfärd som social service samt 4. välfärd som social investering. Frågan är om, och hur, dessa principer konkurrerar om uppmärksamheten samt vilken betydelse det får.  Resultatet visar bl.a. att tre av de fyra välfärdsprinciperna framträder som komplementära när verksamhetens visioner diskuteras samtidigt som de framträder som konfliktande när texterna behandlar yrkesutövares arbetsvardag.  Organisationsformen, familjecentralsformen, framträder som något som underlättar hanteringen av principerna. Välfärd som social service där kunden köper service på en marknad hanteras dock inte i texterna. Möjliga orsaker till svårigheterna att förena denna princip med de övriga diskuteras.

  • 6.
    Annerén, Göran
    et al.
    Uppsala universitet.
    Hedov, Gerth
    Uppsala universitet.
    Wester, Ulrika
    Uppsala universitet.
    Downs syndrom: ny kunskap ställer höga krav på medicinsk vård och habilitering1999Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 76, nr 1, s. 71-79Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 7.
    Bing, Vibeke
    et al.
    Högskolan Kristianstad.
    Abrahamsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Vem annars ska göra det vi gör - om socialt arbete på familjecentral2011Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 88, nr 2, s. 144-154Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Med familjecentralen stärks socialtjänstens ställning som förebyggande aktör. I syfte att förstå hur arbetet fungerar och om man kan hävda att de gör tidiga insatser deltog socionomer från tio familjecentraler i en form av forskningscirkel, som används för att utveckla verksamheter. Lärandet ägde rum med hjälp av samtal, reflektion och frågeställningar utifrån egna erfarenheter. Andras förväntningar hade väckt den övergripande och kritiska frågan om ett arbete som vänder sig till alla kan gagna föräldrar och barn med större behov?

    Svaret är att familjecentralens helhet och generella nivå i själva verket är en förutsättning för att tidigt upptäcka familjers behov av stöd. Socionomerna blir lätta att nå, kommer in tidigt, avvärjer destruktiva processer och är tillgängliga över tid. Genom att föräldrar utifrån sin livsvärld använder sig av familjecentralen omväxlande för lek, lärande, umgänge och stöd utvecklas en ny professionalitet där socialtjänsten kommer in på rätt plats, vid rätt tid med service och insatser, som motsvarar behoven hos målgruppen.

  • 8.
    Bing, Vibeke
    et al.
    Backa Läkarhusgruppen Göteborg.
    Johannesson, Kerstin
    VG-region.
    Stål, Maggie
    Familjecentralen Källan i Kristinehamn.
    Espling Huzell, Anna
    Familjehuset Trädet i Västra Frölunda Göteborg.
    Henriksson, Maja
    Familjehuset Trädet i Västra Frölunda Göteborg.
    Tornbjer Tullberg, Marie
    Familjecentralen Solstrålen i Rosengård Malmö.
    Virdebo, Anette
    Familjecentralen Solstrålen i Rosengård Malmö.
    Briland, Lena
    Familjecentralen Framgången Vaggeryd.
    Lindsted, Kristina
    Norrby familjecentral Borås.
    Abrahamsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Det har både blivit lättare och svårare - om det nya i att arbeta på familjecentraler2011Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 88, nr 2, s. 133-143Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den här artikeln utgår ifrån personalens perspektiv. Första delen är resultat från en enkätstudie som fokuserar på hur personal förändrat sitt sätt att arbeta sedan de började arbeta på familjecentral. De flesta upplever att eftersom de har andra professioner i samma hus lättare upptäcker familjer med extra behov av stöd och bättre kan fokusera på sina egna arbetsuppgifter. Som fördjupning av svaren i enkäten har olika personalkategorier ombetts skriva en kortfattad berättelse om sitt eget arbete på familjecentral. Sjuksköterskor, barnmorska, psykolog, socionom, förskollärare, bibliotekarie och samordnare berättar hur de arbetar. Slutsatserna från artikeln är att familjecentraler kan ses som ett svar på att stödet till blivande och småbarnsföräldrar har utökats på de områden som den traditionella mödra- och barnhälsovården har sett som problematisk att möta. Sannolikt ökar förutsättningarna för att de som behöver extra stöd också kan få möjlighet till detta under förutsättning att extra stöd finns när familjecentralens resurser inte räcker till.

  • 9.
    Ejlertsson, Göran
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Abrahamsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Karlsson, Leif
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för hälsovetenskaper.
    Folkhälsovetenskap och pedagogik integreras vid Högskolan Kristianstad2000Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, nr 2, s. 160-163Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 10.
    Ejlertsson, Göran
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Hälsovetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS).
    Dychawy Rosner, Irena
    Hälsa och samhälle, Malmö högskola.
    Masterutbildning i hälsovetenskap: folkhälsovetenskap i ett integrerat ämnesområde2009Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 86, nr 1, s. 43-51Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In 2007 a master programme in (integrative) health sciences at Kristianstad University College was approved by the Swedish National Agency for Higher Education. The process to secure approval by the Swedish national Agency was extensive and complex. The programme aimed to combine scientific knowledge from various disciplines into a joined body of knowledge geared to both the national and international labour markets in public health, health care and social sectors. The development process incorporated keywords including "interdisciplinary" and "multiprofessional". New innovative working methods were used in this process. A broad engagement with intensive dialogues was developed among the personnel as well as to the surrounding community.

  • 11.
    Lindskov, Cecilia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap.
    Familjecentralen som modern välfärdsarena2011Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 88, nr 2, s. 110-121Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Artikeln är den sammanfattning som återfinns i den svenska utgåvan av avhandlingen "Family Centre Practice and Modernity: A qualitative study from Sweden". Avhandlingen, som är en monografi, godkändes 2010 vid Faculty of Health and Applied Social Sciences på John Moores University i Liverpool (Lindskov 2010). Syftet med avhandlingen är att förstå familjecentralen genom professionellas och föräldrars uppfattningar av verksamheten i förhållande till modernitetsteoretiska utgångspunkter. Aktionsforskning tillämpades som en övergripande ansats, där forskare tillsammans med deltagare i studien involverades i forskningsprocessen. Studiens empiriska del var kvalitativ för att fånga människors olika uppfattningar av verksamheten. Forskaren genomförde semistrukturerade intervjuer med professionella samt med föräldrar knutna till en svensk familjecentral. Dialogsessioner, med de professionella i studien, genomfördes så att de och forskaren gemensamt fick möjlighet att reflektera kring resultaten av intervjuerna. Data har även samlats in från dessa möten. En av avhandlingens huvudkonklusioner är att familjecentralers verksamhet innebär en balansakt där de involverade hanterade olika aspekter av både tidig modernitet och senmodernitet.

  • 12.
    Åhgren, Bengt
    Nordic School of Public Health.
    A method to access integrated health care2006Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 83, nr Supplement, s. 71-74Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
1 - 12 of 12
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf