hkr.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 3 of 3
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Ingemansson, Mary
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Humaniora.
    Djupläsning och lässtrategier2018In: Acta Didactica Norge - tidsskrift for fagdidaktisk forsknings- og utviklingsarbeid i Norge, ISSN 1504-9922, E-ISSN 1504-9922, Vol. 12, no 2Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Texten behandlar hur elever på svensk grundskolenivå i årskurs 1–8, med hjälp av olika lässtrategier, kan skaffa sig förmåga att djupläsa texter för att nå förståelse av både läsningen och det lästa. Den teoretiska och metodologiska basen hänvisar till den amerikanska läsforskning som har bedrivits av Judith A. Langer med ett stort forskarteam vid Albany University, USA. Djupläsnings- metoder förklaras och diskuteras. Artikeln diskuterar Langers “envisionment- building” begrepp och presenterar ett empiriskt material taget från en under- sökning av lässtrategier hos elever i åldrarna 7–13. I Sverige har teorin operationaliserats av författaren i fortsättningsforskning i skolor. Den didaktiska läsutvecklingen från svenska skolor beskrivs. Resultat och diskussion handlar om hur barn och ungdomar kan skapa djup förståelse av text. De autentiska fasbaserade frågorna som används både muntligt och skriftligt vid djupläsning gör att innehållet blir grundligt diskuterat i samtal med lärare och kamrater. Omläsning visar sig vara viktigt. Genomförda textsamtal resulterar i ett mycket fördjupat läsande för eleverna. Motivationshöjande är att eleverna får agera socialt genom textsamtal vid tolkningen och att det ständigt sker en återkoppling från lärarens och kamraternas sida. Motivationen kan även öka om eleverna lyckas med alltmer utmanande texter. Djupläsning med fas- baserade frågor är en effektiv lässtrategi för att skapa förutsättningar för djup- läsning, som i sin tur ger förutsättning för bästa möjliga förståelse av läsningen såväl som det lästa. Läsmarkeringar under läsningens gång gör att läsningen blir långsammare och mer grundlig. Läsandets förutsättning, villkor och pro- cess kan sammanfattas i en modell skapad utifrån operationaliseringsprocessen.

  • 2.
    Johansson, Maritha
    et al.
    Linköpings universitet.
    Magnusson, Petra
    Kristianstad University, Faculty of Education, Avdelningen för humaniora.
    Läslyftet i praktiken: analys av ett textmaterial och ett lärarlags samtal2019In: Acta Didactica Norge - tidsskrift for fagdidaktisk forsknings- og utviklingsarbeid i Norge, ISSN 1504-9922, E-ISSN 1504-9922, Vol. 13, no 1Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    ”Läslyftet” är en statlig kompetensutvecklingssatsning baserad på arbetet av Timperley et al. (2007). Syftet är att genom kollegialt lärande utveckla lärarnas didaktiska kunskaper för att förbättra elevernas läs- och skrivförmåga. Denna artikel redovisar en studie av hur satsningen genomförs på en gymnasieskola. Syftet är att förstå och diskutera genomförandet genom att undersöka det pedagogiska material som studeras av lärarna och hur det uppfattas av dem. Det analyserade materialet är 1) artikeln ”Att bearbeta text – före läsandet” (Hallesson & Visén, 2016) och 2) en gruppdiskussion i en grupp av sju lärare, en bibliotekarie och en samtalshandledare, om samma artikel. Studien använder två metoder: en textanalys (Hellspong & Ledin, 1997) av artikeln och en kritisk diskursanalys (Winther Jørgensen & Phillips, 2000) av lärarnas diskussion. Analysen av lärarnas diskussion visar en avsaknad av matchning mellan lärarna och texten. Denna kan delvis förklaras av textanalysens resultat som visar att texten innefattar ett antal abstrakta begrepp och saknar tydlig röst. Analysen av lärarnas samtal visar att samtalshandledaren endast delvis kan överbrygga denna distans till texten. Lärarna utvecklar i samtalet en överenskommelse om att det är svårt att se det som erbjuds i texten som användbart i den egna praktiken. Vår tolkning är att lärarnas mottagande av texten kan beskrivas som motstånd och att de upplever texten som ett hot mot sina identiteter som lärare. I analogi med Timperley et al. (2007) visar vår studie också att kompetensutveckling och kollegialt lärande är komplext och beroende på olika kontextuella faktorer som behöver undersökas ytterligare.

  • 3.
    Wennås Brante, Eva
    Göteborgs universitet.
    Att orientera sig i text och bild: skillnader mellan förmodad och faktisk läsning för läsare med dyslexi2013In: Acta Didactica Norge - tidsskrift for fagdidaktisk forsknings- og utviklingsarbeid i Norge, ISSN 1504-9922, E-ISSN 1504-9922, Vol. 7, no 1, p. artikel 12-Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Artikeln presenterar en fallstudie rörande skillnader mellan faktisk och förmodad läsning. För att belysa fallet har tre unga vuxna med dyslexi undersökts då de läst faktatexter med illustrationer varvid deras ögonrörelser spelats in. Deltagarna har även intervjuats kring hur de uppfattar sin läsning. Syftet är att avtäcka eventuella skillnader mellan faktisk och förmodad läsning för denna grupp av läsare då tidigare läsförståelseforskning haft fokus på goda läsare. ”Mixed methods” användes vid analys av data. Studiens utgångspunkter är läsning i flera modaliteter, ’the simple view of reading’ samt läsförståelse som ett samtidigt processande av delar av texten på flera nivåer. Resultatet, som redovisas i tre narrativ, visar att läsmönstren är delvis omedvetna samt att bilderna betraktas slumpmässigt varvid integrering av information försvåras. Resultatet visar också på problem med avkodning något som försämrar processandet av texten på flera samtidiga nivåer. Resultatet antyder att instruktioner i framförallt bildbearbetning är önskvärt för gruppen av läsare

1 - 3 of 3
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf